
Kan gräs och klöver spela en roll i klimatomställningen? Och hur kan forskningen bidra till att minska Sveriges import av både soja och fossil energi? Inför slutkonferensen för Green Valleys den 11 november möter vi Christel Cederberg, biträdande professor i hållbara jordbrukssystem vid Chalmers. Hon forskar om hållbar mat- och bioenergiproduktion, med särskilt fokus på gräsbaserade bioraffinaderier, kretsloppsbaserade matsystem och åtgärder som ökar kolinlagringen i mark och skog.
På konferensen medverkar även Göran Berndes, professor vid Chalmers och moderator för dagen, samt Filip Johnsson, professor i energisystemanalys och ledamot i Klimatpolitiska rådet.
Från forskning till praktik
Under flera år har forskare, politiker och lantbrukare samarbetat inom Green Valleys för att utforska hur vallgrödor – gräs och klöver – kan bli en del av lösningen på både klimat- och försörjningsutmaningar. Projektet har visat hur grön bioraffinering kan ge proteinfoder och biogas från svenska åkrar – och samtidigt stärka jordhälsan.
Vad har ni lärt er under Green Valleys – och varför är projektet viktigt just nu?
– Genom att demoanläggningar för extraktion av protein från färsk biomassa – främst gräs och klöver – har etablerats och testats både i Västra Götaland och på Jylland, har vi lärt oss mycket om tekniken kring grön bioraffinering. Vi har fått en djupare förståelse för utmaningarna, till exempel hur man uppnår höga och jämna proteinutbyten och hur viktig planering och infrastruktur är kring ett lokalt bioraffinaderi, säger Christel Cederberg.
Hur kan gräs och klöver bidra till att lösa några av våra stora utmaningar – energi, matförsörjning och klimat?
– Gräs och klöver är perenna grödor, vilket betyder att de kan växa flera år utan att planteras om. Det ger flera positiva miljöeffekter, som ökad kolinlagring i marken – bra både för klimatet och jordens bördighet. Växtslagen kräver dessutom mycket lite eller inga bekämpningsmedel, vilket gynnar biologisk mångfald och vattenmiljö.
– När dessa grödor används i grön bioraffinering för att utvinna högvärdigt protein, bioenergi och biomaterial, kan de leverera produkter med mycket god miljöprestanda.
Projektet handlar om att koppla forskning till praktik. Hur har samarbetet med lantbrukare, företag och beslutsfattare påverkat ert arbete?
– Vi har kontinuerligt arbetat med systemanalyser där både miljö och ekonomi ingår, och haft nära kontakt med lantbrukare för att diskutera hela kedjan. Det har varit avgörande för att förstå vad som krävs för kommersiella satsningar på gröna bioraffinaderier, säger Christel Cederberg.
Om vi blickar framåt – vad krävs för att resultaten från Green Valleys ska kunna göra verklig skillnad?
– Vi behöver fortsätta med forskning och utveckling för att öka värdet på produkterna – till exempel biomaterial som kan ersätta produkter baserade på fossilt kol. Dessutom behövs affärsmodeller som ersätter lantbrukare för de mervärden som följer med vallodling, som ökad kolinlagring och minskad användning av bekämpningsmedel.
– Ett exempel är att ersätta sojamjöl med proteinkoncentrat från grön bioraffinering – det minskar klimatpåverkan och stärker svensk självförsörjning.
Hur ser du på Green Valleys i relation till dagens energiläge och behovet av krisberedskap?
– Det är ett mycket intressant perspektiv. Vi kan öka den inhemska produktionen av protein, som vi idag importerar, och samtidigt ersätta fossilgas med biogas från restströmmar som fibermaterialet i bioraffineringen.
– Genom att kombinera bioraffinering och biogasproduktion kan näringsämnen som kväve, fosfor och kalium återföras till åkermarken. Och när odlingen dessutom bygger på biologisk kvävefixering via klöver och lusern (en baljväxt som liksom klöver binder kväve från luften) minskar behovet av importerad kvävegödsel, avslutar Christel Cederberg.
▶ Slutkonferens: Green Valleys – Från forskning till policy och praktik
Mer:
Green Valleys finansieras av EU Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak och Västra Götalandsregionen.
- Biträdande professor, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap
- Professor, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap
- Professor, Energiteknik, Rymd-, geo- och miljövetenskap





