Göteborg välkomnar Nobelpristagare i ekonomi

Bild 1 av 2
Professor Johnson undervisar en klass i ett undervisningsrum på MIT Sloan. Han är ledigt klädd och visar engagerat mot skrivtavlan på väggen.
En illustration av ekonomiprisets idé.
Professor Johnson "in action" under en föreläsning för studenter på MIT.

Professor Simon Johnson är en av de tre forskare som tilldelas Nobelpriset i ekonomi 2024. Den 14 december håller han en öppen föreläsning i Göteborg med titeln Technology and Global Inequality in the Age of AI – Teknik och global ojämlikhet i AI:s tidsålder.

Porträtt av Simon Johnson, MIT Sloan, en leende man i 60-årsåldern i mörk kostym och gul slips.
Professor Simon Johnson, en av årets tre ekonomipristagare besöker Göteborg.
Fotograf: Michelle Fiorenza MIT Sloan

Simon Johnson, professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Cambridge, USA, är inbjuden av Göteborgs universitet och Chalmers och håller sin föreläsning på Handelshögskolan.

Kungliga vetenskapsakademin och Nobelkommittén skriver i ett pressmeddelande om Nobelpristagarna i ekonomi: ”De har hjälpt oss förstå skillnader i välstånd mellan länder. Årets Ekonomipristagare – Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinson – har visat på vikten av samhällsinstitutioner för ett lands välstånd. I samhällen med rättsosäkerhet och institutioner som exploaterar befolkningen skapas ingen tillväxt eller förändring till det bättre. Deras forskning hjälper oss också att förstå varför.”

Professorn står vid svarta tavlan och talar engagerat.
Fotograf: Michelle Fiorenza MIT Sloan

Ekonomipriset till forskning om välstånd

När européerna koloniserade stora delar av världen förändrades de befintliga samhällsinstitutionerna, ibland dramatiskt. Men inte på samma sätt över­allt. I vissa delar av världen var syftet att exploatera ursprungsbefolkningen och utvinna naturresurser för egen vinning. I andra fall handlade det om att forma inkluderande politiska och ekonomiska system till långsiktig nytta för europeiska emigranter.

Årets pristagare har visat att en förklaring till skillnader i välstånd mellan länder är vilken form av samhälls­institutioner som infördes när landet koloniserades. I länder som var fattiga vid tiden för koloniseringen infördes ofta inkluderande institutioner som på sikt resulterade i utbrett välstånd bland befolkningen. Det är en viktig orsak till att före detta kolonier som tidigare varit rika numera är fattiga och tvärtom.

– Att minska de stora inkomstskillnaderna mellan länder är en av vår tids största utmaningar. Pristagarna har visat hur viktiga samhällsinstitutioner är för att åstadkomma detta, säger Jakob Svensson, ordförande för Ekonomipriskommittén.

De tre forskarna prisas för sina insikter om hur skillnader i välstånd mellan länder kan uppstå och varför de består.

– Betydelsen av den här forskningen är enorm. Det handlar om varför det är så stora skillnader i rikedom mellan olika länder. Utan en förståelse för de mekanismer som ligger bakom detta kan man inte göra någonting åt det, säger John Hassler som förutom sin roll i priskommittén också är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Heidi Holst
  • Projektledare, Kommunikationsavdelningen, Chalmers verksamhetsstöd

Skribent

Carina Elmäng / Göteborgs universitet