Så bidrog Chalmers till ett globalt system för miljövarudeklarationer

Livscykelforskningen på Chalmers fanns med i det globala forskningsområdets allra tidigaste skeden, för över 30 år sedan. Forskningen växte fram samtidigt som allt fler företag visade intresse för att ta ett helhetsgrepp om sina produkters sammanlagda miljöpåverkan – från råvaruutvinning till produktion, användning och avfallshantering.

Genom åren har Chalmers livscykelforskning fått betydelse för allt från företags miljöarbete till lagar och standarder på miljöområdet. Inte minst har universitetet haft en viktig roll i utvecklandet av det välanvända EPD-systemet, som gör det möjligt att mäta och visa upp en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel, på ett jämförbart och trovärdigt sätt.

Till skillnad från traditionella miljömärkningar, som Svanen och EU Ecolabel, säger en EPD inte om en produkt är miljömässigt bra eller dålig. Den redovisar i stället verifierade miljödata, baserade på LCA – livscykelanalyser.

– EPD:er för produkter kan jämföras med näringsdeklarationer för livsmedel, som ju redogör för innehållet i detalj. På liknande sätt visar en EPD konkreta siffror för miljöpåverkan och resursförbrukning, men utan att värdera det som presenteras, säger Henrikke Baumann, professor i industri- och hushållsekologier på Chalmers.

Från svensk miljöinnovation till internationell standard

En EPD, som är en förkortning av Environmental Product Declaration, är idag ett globalt verktyg som används inom en rad branscher, inte minst bygg- och materialindustrin. Men allt började i Göteborg i mitten av 1990-talet. Anne-Mare Tillman, professor emeritus vid avdelningen Miljösystemanalys på Chalmers, berättar hur tankarna bakom den internationella standarden växte fram i forskningsomgivningarna runt Chalmers, parallellt med ett tydligt intresse från flera av Sveriges storföretag.

– Det fanns en stark efterfrågan från industrin på ett objektivt och enkelt system för att beräkna och visa upp sina produkters sammanlagda miljöpåverkan, säger Anne-Marie Tillman, som själv hade en viktig roll i systemets framväxt.

Vid den här tiden etablerades CPM, Centrum för produktrelaterad miljöanalys, med Chalmers som värd. Ett kompetenscentrum som lade grunden för det efterföljande nationella forsknings- och kunskapscentrumet Swedish Life Cycle Center vid Chalmers, som utvecklats till ett viktigt nav för livscykelperspektivet både i Sverige och internationellt.

– CPM:s industripartners utgjorde ett stort nätverk med tydliga krav på att centrumet skulle arbeta med den här frågan. Jag ledde ett projekt med ett tiotal industripartners där vi utvärderade det första förslaget på regelverk som togs fram, utifrån ett flertal mycket varierande produktslag, och kom med förslag på revideringar, säger Anne-Marie Tillman.

Anne-Marie Tillman och forskarkollegor hade fortsatt viktiga roller när systemet utvecklades och etablerades, och runt millennieskiftet även började spridas i Norden och andra länder i Europa. 2006 fick EPD:er en gemensam internationell standard, som banade väg för en ännu större spridning världen över.

EPD-systemet en del av LCA-studenternas utbildning

Även Chalmers utbildningar är en del av berättelsen om universitetets betydelse för livscykelperspektivets globala spridning – inklusive EPD-systemet. Många alumner från miljömasterprogrammet ”Industrial Ecology”, och dess inriktning med fokus på LCA, har efter utbildningen fört kunskapen vidare och bidragit till livscykelarbetet på många företag och organisationer världen över.

I den klassiska kurslitteraturboken ”Hitch Hiker's Guide to LCA”, författad av Henrikke Baumann och Anne-Marie Tillman, finns en EPD-övning där studenterna ska göra miljövarudeklarationer för äpplen från Sverige, Frankrike och Nya Zealand - där förutsättningar i form av exempelvis klimat, vattenåtgång och användning av pesticider skiljer sig kraftigt åt. En övning som många Chalmersalumner som idag arbetar med livscykelperspektivet alltså har fått med sig.

– Alla som har gått Chalmers LCA-kurs sedan mitten av 2000-talet har stött på detta exempel. Övningen visar hur EPD:er är uppbyggda och varför det behövs gemensamma regler för hur miljöpåverkan ska beräknas, för att resultaten för olika produkter ska kunna jämföras, säger Henrikke Baumann.

Chalmers pionjärarbete viktigt för EPD:s etablering

En av alumnerna från Chalmers miljömasterprogram är Kristian Jelse, idag miljökonsult med lång erfarenhet av utvecklingen av EPD-systemet. Han grundade företaget Greendesk som ger stöd till organisationers EPD-arbete, och har sett hur intresset för området har ökat allt mer genom åren.

– EPD:er är ett viktigt verktyg för företag som vill presentera sina produkters miljöpåverkan på ett objektivt och jämförbart sätt, och därmed kunna visa de förbättringar man gör. Det som började som ett svenskt system har idag blivit ett internationellt program. Chalmers bidrog starkt till den utvecklingen, bland annat genom att tidigt vara med och utforma de grundläggande principer som systemet bygger på, säger han.

EPD-systemet används främst i Europa, men intresset finns numera över hela världen.

– I Nordamerika efterfrågas EPD:er i många, stora infrastrukturprojekt. Och jag har sett att systemet har dykt upp i Japan för helt andra produktkategorier, som skrivare och scanners, säger han.

Kristian Jelse uppfattar att det fanns en innovativ kraft på Chalmers som omgärdade EPD - systemets tidiga utveckling, och som hade inverkan på dess etablering.

– Det fanns en pionjäranda: ”ska vi inte ta fram den här informationen och vara transparenta med den?”. Jag tror att forskningsperspektivet från Chalmers har haft en grundläggande betydelse för att EPD-systemet kunde utvecklas till ett så trovärdigt system, säger han.