Daniel Johansson huvudförfattare i IPCC:s nästa klimatrapport

– Det känns hedrande och roligt att få bidra till IPCC:s kommande rapporter, säger Daniel Johansson, docent vid avdelningen för Fysisk resursteori på Chalmers. 
Han har jobbat brett med klimatfrågan under lång tid, främst med modeller där man integrerar teorier och metoder från klimatvetenskap, energisystemmodellering och nationalekonomi.

– Det är utifrån den bakgrunden som jag kan bidra med kunskap. Mer specifikt så hoppas jag särskilt kunna bidra med min forskning kring andra växthusgaser än koldioxid, hur man värderar kostnader över tid, och hur olika relevanta osäkerheter kan hanteras och tolkas i modellerna.

IPCC:s (AR7) består av rapporter från tre arbetsgrupper, en syntesrapport, en specialrapport om klimatförändring och städer (ska vara klar år 2027), samt två metodrapporter för beräkning av utsläpp.

1. Arbetsgrupp I behandlar den naturvetenskapliga grunden och framtidsscenarier.
2. Arbetsgrupp II analyserar effekter, sårbarhet och möjligheter till anpassning.
3. Arbetsgrupp III fokuserar på åtgärder för att begränsa klimatförändringen.

– Mitt kapitel handlar om framtida utvecklingsvägar och scenarier, och hur de relaterar till möjligheterna att nå Parisavtalets mål och deras påverkan på en hållbar utveckling mer generellt. Det kommer även att innehålla analyser av och med olika typer modeller och scenarier för samhällsutveckling och utsläppsbanor, samt hur dessa relaterar och påverkar områden som rättvisa, kostnader och teknisk utveckling, berättar Daniel Johansson.

En del handlar om att förstå samspelet mellan klimatåtgärder och andra samhällsmål, till exempel välfärd, energitillgång, sysselsättning och fattigdomsbekämpning. Kapitlet ska även bedöma vilka tekniska, ekonomiska och institutionella förändringar som krävs för att genomföra en omställning i nivå med Parisavtalet, vilka kostnader och nyttor som är förknippade med olika utvecklingsvägar. 

Hur är det att arbeta i en så stor internationell författargrupp? 

– Det är första gången jag är med i IPCC, men har erfarenhet från liknande samarbeten i andra sammanhang. Generellt sätt så är det en kombination av att vara lärorikt, kul, utmanande och frustrerande. Det gäller att hitta sin roll och på vilket sätt som man själv kan bidra på ett effektivt vis. Eftersom det här är min första gång i IPCC så vet jag inte exakt hur processen kommer att se ut i praktiken – jag har inte fått så mycket information ännu.

Samarbetet tar sin utgångspunkt i ett flertal så kallade Lead Author Meetings då författare för de olika arbetsgrupperna träffas. Det första mötet är i Paris i början av december 2025. 

Vem ska läsa och ta del av rapporten?

–IPCC-rapporterna skrivs i första hand för beslutsfattare på nationell och internationell nivå. Rapporterna är också viktiga för forskare då de ger en samlad och uppdaterad bedömning av forskningsläget. Dessutom används de ofta av intresseorganisationer, näringsliv och media för att förstå det vetenskapliga läget, samt konsekvenserna av klimatförändringar och möjliga lösningar, säger Daniel Johansson.
– Språket i rapporterna ska vara neutralt och faktabaserat, skrivet på ett sätt som både är vetenskapligt robust och tillgängligt för personer som inte är forskare i det specifika fältets som berörs.

Hur tänker du kring rapportens roll i det globala klimatarbetet?

– Om vi tar alla tre rapporter – Rapport 1, om den vetenskapliga grunden, Rapport 2, om klimatförändringarnas påverkan och hur vi kan anpassa oss, Rapport 3, om möjliga åtgärder och dess konsekvenser – så är de alla centrala för det globala klimatarbetet, och ger viktig bakgrund och input om hur snabbt utsläppen måste minska på nationell, regional och global nivå för att klara klimatmål, konsekvenserna av dessa utsläppsåtgärder, hur åtgärdskostnaderna kan fördelas, men även för frågor om ersättning för oundvikliga klimatskador, Loss and Damage för att använda UNFCCC lingo, säger Daniel Johansson.

Trots allvaret i klimatfrågan – vad ger dig hopp  som du skulle vilja förmedla till andra?

– Det finns mycket i vår omvärld som är dystert och mörkt nu, och klimatfrågan har hamnat lite i skymundan. Men samtidigt, den tekniska utvecklingen går snabbt. Kostnaderna för sol- och vindel och batterier sjunker och användning ökar snabbt. Det finns också en ökad förståelse för klimatfrågan världen över och insikten att vi behöver göra något åt problemet ökar hela tiden.

– Den ökande förståelse för att klimatfrågan och andra hållbarhets frågor är avgörande för vår framtida välfärd tror jag möjliggör en omställning. Men samtidigt, den kommer inte vara enkel och rak, hinder dyker upp, en rad svåra avvägningar behöver göras och man behöver hitta smarta politiska lösningar för de som drabbas negativt av omställningen så inte ett motstånd växer sig starkt, säger Daniel Johansson.

Relaterat:

Daniels Johansson – Chalmers research
Svenska författare till kommande klimatrapport (AR7) 
IPCC – Seventh Assessment Report 
Parisavtalet