Som doktorand på Chalmers upptäckte Astrid Linder att kvinnor hade sämre skydd mot whiplashskador vid trafikolyckor än män. Arbetet med att ändra på detta faktum har nu gett henne utmärkelsen Årets Alumn – För en bättre värld 2026.
Astrid Linder tilldelas utmärkelsen Årets alumn - För en bättre värld 2026 för sitt mångåriga arbete med trafiksäkerhet. Foto: Jonas Magnusson
När Astrid Linder började som doktorand på Chalmers på 1990-talet var uppgiften redan formulerad. Forskarna skulle utveckla en krockdocka för att bedöma skyddet mot whiplashskador vid lågfartskollisioner. Dockan skulle representera en genomsnittlig man.
Men under litteraturgenomgången upptäckte hon något som väckte en ny fråga. Kvinnor hade sämre skydd mot de här skadorna än män. Den äldsta referensen hon hittade var från 1969.
– Då tänkte jag att det logiska nästa steget var att också göra en krockdocka som representerade den delen av befolkningen, säger Astrid Linder, som numera är professor vid VTI och adjungerad professor vid Chalmers.
Det steget skulle ta ungefär 25 år. Inte för att forskningen behövde så lång tid, menar hon – mycket av underlaget fanns redan.
– Hade det funnits finansiering hade vi kunnat ha det här för 20 år sedan.
Kunskapen fanns men frågan fick vänta
För att kunna bedriva forskningen behövde Astrid Linder och hennes kollegor också arbeta för att den skulle få plats i forskningsfinansiärernas utlysningar. Vägen framåt gick genom två stora EU-projekt och bidrag från bland andra Vinnova, Trafikverket och Folksam.
Direkt motstånd har förekommit, men oftare har hon mött ett annat slags hinder i sin forskning. Frågan har betraktats som viktig, samtidigt som något annat fått gå före.
– Den absolut dominerande reaktionen är: Ja, det här är jätteviktigt, men just nu är det kris, säger hon.
Neddragningar, satsningar på elektrifiering och nya konkurrensförhållanden är några av dessa kriser. Under en period fanns också en stark tilltro till att ny teknik skulle göra att kollisioner inte längre skulle inträffa – och arbetet med krocksäkerhet riskerade att framstå som överflödigt.
För Astrid Linder har olycksstatistiken varit den fasta punkten.
– De här olyckorna sker. Vi förlorar liv och hälsa på vägarna, och vi kan bli bättre på att förhindra det.
"Astrid Linder (F96) tilldelas utmärkelsen Årets Alumn - För en bättre värld 2026 för sitt banbrytande arbete för en mer jämlik och säker trafikmiljö världen över. Astrid Linder initierade och ledde utvecklingen av världens första fysiska krockdocka baserad på den genomsnittliga kvinnan. Genom att utmana normer inom trafiksäkerhetsforskningen har hon synliggjort en livsavgörande brist i hur fordon utvecklas och testas, nämligen att kvinnor länge haft sämre skydd än män vid trafikolyckor. Hennes arbete har skapat nya förutsättningar för fordonsindustrin att utveckla säkerhetssystem som skyddar alla människor lika väl, oavsett kön.
Som professor i trafiksäkerhet vid VTI, adjungerad professor vid Chalmers och internationellt erkänd forskare arbetar hon för att minska antalet trafikskadade och rädda liv världen över. Genom internationella forskningssamarbeten, standardiseringsarbete och ett uthålligt engagemang för att förändra regelverk visar hon hur ingenjörskap kan användas för att identifiera och åtgärda strukturella orättvisor, och hur teknisk innovation kan bidra till ett mer jämlikt samhälle.
Astrid Linder är en förebild för chalmerister genom sin vetenskapliga excellens, men också genom sitt mod att utmana etablerade sanningar, och sin förmåga att omsätta forskning till verklig samhällsnytta. Hennes arbete gör världen till en säkrare plats för trafikanter - oavsett kön."
Rätt verktyg för att se skillnaderna
Män och kvinnor skiljer sig i genomsnitt åt i bland annat längd, vikt, kroppsproportioner och muskelstyrka. Det påverkar hur kroppen belastas vid en kollision. Vissa säten ger bra skydd för båda grupperna, medan andra fungerar olika bra.
Med krockdockor som representerar både män och kvinnor kan de bästa lösningarna identifieras för båda grupperna och ge konsumenterna bättre underlag för sina val.
– Annars får vi kanske vänta sju till tio år innan skadestatistiken visar vilka lösningar som fungerar bäst – det driver inte innovation. Vi behöver kunna lyfta fram de lösningar som fungerar bäst och bygga vidare därifrån.
Astrid Linder och hennes kollegor presenterade 2012 EvaRID, en digital modell av en genomsnittlig kvinna. Nu efterfrågar provningsinstitut runt om i världen en fysisk docka baserad på modellen. Även krockdockan av den genomsnittliga kvinnan, SET 50F, som presenterades 2022, och dess manliga motsvarighet, efterfrågas och används av både fordonstillverkare och bilsätesutvecklare.
En grund från Chalmers
Astrid Linder läste teknisk fysik på Chalmers och fortsatte sedan som doktorand inom trafiksäkerhet. Hon beskriver utbildningens matematik och fysik som en nödvändig grund för arbetet. Lika viktig är vanan att göra överslag, bedöma rimlighet och växla mellan detaljer och större sammanhang som hon fick med sig.
– Det är ingen som kan skrämma mig med ekvationer.
Doktorandprojektets samarbete med industri, myndigheter och försäkringsbolag gav också erfarenhet av olika tankesätt och av att presentera forskning och söka finansiering. Samarbetet med handledaren Mats Svensson, numera professor på Chalmers, har fortsatt genom hela karriären.
– Mats och jag har definitivt gjort det här tillsammans. Det här är allt annat än något man gör på egen hand.
Hon ser också en uppgift för tekniska högskolor i att fortsätta undersöka de standarder som tas för givna – vem är tekniken utformad för, och motsvarar standarderna dagens behov?
Förändringen kommer däremot inte av sig själv, utan beror på medvetna beslut.
– Ibland får jag frågor om när det jag jobbat fram blir använt. Rätt snart eller aldrig är svaret – det beror på oss själva.
Årets alumn – för en bättre värld delas ut på Chalmers Årshögtid den 5 november.
Priset Årets alumn – För en bättre värld syftar att uppmärksamma alumn eller alumner som gör världen bättre. Det kan vara genom att hjälpa andra, inspirera ett intresse för STEM (vetenskap, teknik, ingenjörskonst, matematik) eller på annat sätt, inom eller utanför yrkeslivet, arbeta för en positiv förändring och vara en god förebild.
Kriterier för priset:
Personen/personerna är alumn/alumner från Chalmers tekniska högskola.
Personen/personerna är god förebild för andra.
Personen/personerna har inom eller utanför sin yrkesroll antingen
Skapat eller utvecklat projekt för andras bästa.
Spridit STEM-intresse bland yngre generationer.
Bidragit till att förverkliga Chalmers vision för 2041.
Framgångsrikt drivit projekt inom socialt entreprenörskap.
Eller på annat sätt arbetat för en positiv förändring.