Den byggda miljön har stor betydelse för vår hälsa. Samtidigt riskerar viktiga hälsoaspekter att byggas bort när strävan efter förtätning eller flexiblare bostadsbyggande ställs mot människors behov. Forskare inom arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers vill att kunskapen om arkitekturens betydelse för hälsan ska få större genomslag i besluten som formar våra livsmiljöer.
Paula Femenias, Hanna Morichetto och Marie Strid ser flera framväxande utmaningar som kommer sätta ännu större fokus på kopplingen mellan arkitektur och hälsa. Porträttbilder: Linn Bergbrant & Hanrik Sandsjö.
Vårt hem, vår arbetsplats eller omgivningarna när vi går utanför ytterdörren – vi befinner oss ständigt i olika sorters byggda miljöer. Att våra livsmiljöer har stor betydelse för människors hälsa finns idag både medvetenhet och omfattande kunskap om. Men alla hälsoaspekter är inte lika uppenbara eller lätta att räkna på, konstaterar forskarna Paula Femenias, Hanna Morichetto och Marie Strid vid Chalmers institution för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.
– Saker som luftkvalitet, ljudmiljö eller giftiga ämnen är vi duktiga på att mäta, förstå och reglera. Men instorativa och restorativa aspekter, som handlar om hur den byggda miljön kan stärka våra förmågor eller bidra till återhämtning, har det inte forskats lika mycket om. Trots att det är viktiga aspekter som behöver få fokus, säger Hanna Morichetto, som kombinerar forskning på Chalmers med arbete på arkitektbyrån Liljewall.
Hanna Morichetto tycker det är tydligt att vissa hälsoperspektiv får mer fokus än andra.
– För buller till exempel, finns tydliga gränsvärden att förhålla sig till. Det är svårare att värna saker som utblick och känsla av rymd, där det inte finns regelbaserade system på samma sätt, säger hon.
Ökad kunskap – och målkonflikter
Forskningen om arkitekturens betydelse för vår hälsa har tagit viktiga kliv de senaste decennierna. Kunskapen och evidensen har ökat i takt med nya tekniska möjligheter att mäta och förklara hälsoeffekter av exempelvis dagsljus, grönska, tillgång till sociala ytor eller möjlighet till avskildhet.
– Idag förstår vi oerhört mycket mer om den byggda miljöns kraft att verka hälsofrämjande än vad vi gjorde för 20 år sedan. Att vistas i väl gestaltade livsmiljöer skapar stimulans, som i sin tur bygger robusthet i våra hjärnor. Det borde vara ett starkt incitament för samhället i utformningen av de miljöer som vi lever våra liv i, säger Hanna Morichetto.
Men vad forskningen säger är en sak, vilken inverkan kunskapen får på planering och byggande är en annan. Forskarna pekar på flera målkonflikter som kan uppstå när arkitekturen måste förhålla sig till samhällets strävan efter alltifrån fler bostäder och förtätning till effektivare byggprocesser.
– Ett exempel på när välbefinnandet kan påverkas är när vi bygger små, enkelsidiga lägenheter med mindre ljusinsläpp och begränsat utrymme för förvaring. Det finns även en ökad risk för övervärme om lägenheterna är smala och djupa utan möjlighet till korsdrag – särskilt om man dessutom glasar in en eventuell balkong, säger Paula Femenias, som är forskningsområdesledare för Architectural Design & Transformation.
– Möjligheten till utblick kan också hamna i farozonen när vi bygger tätt, säger universitetslektor Marie Strid. Det handlar inte enbart om att kunna se grönska – som vi vet har goda effekter på vår hälsa – utan också den generella utblicken och möjligheten till långa siktlinjer. Vi är inte gjorda för blickfång på samma avstånd hela tiden.
Forskning som behöver få genomslag
De senaste åren har nya lagar och regleringar skapat en större frihet i utformningen av bostäder; något som enligt forskarna riskerar att krocka med viktiga hälsoaspekter. Ett exempel är att kravet på dagsljus har omformulerats i Boverkets nya byggregler, vilket öppnar för möjligheten att bygga fönsterlösa rum.
– När vi bygger nya lägenheter är det alltid en strid om ytan. Samtidigt behöver vi tänka hälsofrämjande och bygga in flexibilitet och transformationsmöjligheter i våra lägenheter, men det kan blir dyrt. Forskningen har arbetat fram så mycket insikter och klokskap genom åren, men det krävs styrning från politiker för att kunskapen ska få betydelse. Jag tycker forskningen måste få komma in tydligare i beslut som rör bygglagar och regleringar, säger Hanna Morichetto.
– Ja, vi forskare har de långsiktiga perspektiven, och vi delar kunskapen med branschen hela tiden. Men det är samhället som måste ta ansvar för folkhälsan, säger Marie Strid.
Samtidigt finns många rättvise- och demokratiaspekter i hur och för vem vi bygger, påpekar forskarna. Något som forskningen har en viktig roll i att synliggöra.
– Den som har pengar har större möjligheter att välja sin bostad, och vi bygger mycket för betalningsstarka grupper, säger Hanna Morichetto.
Nya utmaningar kräver samarbete
Forskarna ser flera framväxande utmaningar som kommer sätta ännu större fokus på kopplingen mellan arkitektur och hälsa. Klimatförändringarna gör att byggnader måste utformas för att klara högre temperaturer och mer extremväder. Det pågår också en omställning inom vården mot mer hemsjukvård, vilket ställer nya krav på att människors bostäder även ska fungera för vårdinsatser och rehabilitering.
– Jag tror vi kommer arbeta mer och mer med hälsoaspekter av vår byggda miljö framöver. Och det kräver breda, tvärdisciplinära samarbeten, både inom Chalmers och tillsammans med branschen och sjukvården, säger Paula Femenias.
