Kursplan för Byggnadsfysik fortsättningskurs

Kursplan fastställd 2020-05-18 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnBuilding physics, advanced course
  • KurskodACE335
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareFRIST
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeSamhällsbyggnadsteknik
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Fem, Fyra, Tre, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 99156
  • Max antal deltagare15
  • Min. antal deltagare5
  • Sökbar för utbytesstudenterJa

Poängfördelning

0119 Tentamen 7,5 hp
Betygsskala: TH		0 hp0 hp0 hp0 hp7,5 hp0 hp
  • Kontakta examinator

    Examinator

    Information saknasGå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

    Behörighet

    Grundläggande behörighet för avancerad nivå

    Särskild behörighet

    Engelska 6 + kandidatexamen/högskoleingenjörsexamen Samhällsbyggnadsteknik, Arkitektur och teknik + Grundkurs i byggnadsfysik och installationsteknik, eller liknande. Kunskap om icke-stationär värme-och masstransport i porösa byggmaterial är önskvärd.

    Kursspecifika förkunskaper

    Grundkurs i byggnadsfysik och installationsteknik, eller liknande. Kunskap om icke-stationär värme-och masstransport i porösa byggmaterial är önskvärd.

    Syfte

    Kursen syftar till att ge kunskap om hur byggnader lagrar värmeenergi och buffrar fukt i verkliga situationer, dvs. under varierande inomhus- och utomhusförhållanden, hur man kan använda mark som ett naturlig värme lager och hur naturlig ventilation fungerar. Syftet är att lära sig kombinera dessa förutsättningar för att optimera byggnadens värme- och fuktprestanda i ett visst klimat, samt minimera risker för extrem energianvändning och fuktskador. Du kommer att guidas genom olika matematiska och numeriska modelleringsmetoder samt tekniska lösningar som beskriver och stödjer dessa processer. Dessa utvärderas separat men också hur de samverkar och påverkar varandra. Kursen ger en unik inblick i hur framtida klimatändringar kan påverka byggnaders energiprestanda och fuktsäkerhet.

    Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

    • Förstå behov, förutsättningar och beskriva principer för värmelagring i byggnader och i marken, fukt buffring i inomhusmiljö, samt naturlig ventilation av byggnader
    • Genomföra modellering, med hjälp av analytiska och numeriska modeller av tidsvarierande värmelagring och fuktbuffring i byggnader, värmelagring i marken, långvågigt värmeutbyte i ett utrymme, operativ temperatur, naturlig ventilation, byggnadens lufttäthet
    • Utvärdera effekterna av byggnadens värme-och fukttröghet på värme/kyl effektbehov, långvågig strålning på termisk komfort i ett rum, placering av ventilationsöppningar på naturlig ventilation, klimatskalets lufttäthet på lufttryck inomhus
    • Använda vetenskapligt verifierade numeriska metoder för praktiska utformningen av golvvärmesyste. Förutse effekter av framtida klimatändringar på byggnaders energiprestanda och fuktsäkerhet
    • Visa förmåga att kombinera studerade modeller vid utformningen av en ny byggnad, identifiera orsak - effekt-samband, lösa öppna problem

    Innehåll

    Bland ämnena finns: termisk tidskonstant av en byggnad, fritt varierande inomhustemperatur, temperaturvariationer i en ostörd mark, termisk kudde under en byggnad, fuktbuffring i ventilerade utrymmen, långvågigt strålnings utbyte i ett utrymme, operativ temperatur, projektering och förutsättningar för moderna golvvärmesystem, naturlig och okontrollerad ventilation av byggnader, framtida klimatändringar och dess påverkan på byggnaders energiprestanda och fuktsäkerhet. Analytiska modeller inkluderar: linjära differentialekvationer av första ordningen för icke-stationär värme- och fuktbalans i en byggnad, analytiska och numeriska lösningar för stegvis och periodisk respons, kvasistationära termiska/fukt kretsar. Datormodeller i Comsol och Simulink: termisk klumpmodell av en byggnad, 2D- modell av ett golvvärmesystem, 2D modell av termisk kudde under en byggnad.

    Organisation

    Lärandeaktiviteter: genomgång av självstudier, samt konsultation sker veckovis (2-4 h/vecka). Inlärningsprocessen initieras och säkerställs genom en uppsättning av inlämningsuppgifter (vanligen fem till sex, dvs. en per vecka). Skriftlig tentamen genomförs i slutet av kursen.

    Litteratur

    Föreläsningsanteckningar, räkneövningar och manualer för datorövningar distribueras via kursens hemsida.

    Examination inklusive obligatoriska moment

    Hemtentamen - en individuell skriftlig tentamen mellan kl. 8 till kl. 16 med teori- och beräkningsproblem som genomförs med hjälp av kurslitteraturen (inklusive beräkningsexempel som delas ut under kursens gång).