Kursplan för Byggnadsmaterial

Kursplanen innehåller ändringar
Se ändringar

Kursplan fastställd 2019-02-20 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnBuilding materials
  • KurskodACE035
  • Omfattning6 Högskolepoäng
  • ÄgareTKATK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur och teknik, Samhällsbyggnadsteknik
  • TemaMiljö och hållbar utveckling 1 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Fem, Fyra, Tre, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 46128
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0118 Laboration 2 hp
Betygsskala: UG		0 hp2 hp0 hp0 hp0 hp0 hp
0218 Tentamen 4 hp
Betygsskala: TH		0 hp4 hp0 hp0 hp0 hp0 hp
  • 16 Jan 2020 em SB
  • 07 Apr 2020 em DIST
  • 19 Aug 2020 em J

I program

Examinator

  • Ingemar Segerholm
Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Ersätter

  • BOM195 Byggnadsmaterial

Behörighet

För kurser på grundnivå inom Chalmers utbildningsprogram gäller samma behörighetskrav som till de(t) program där kursen ingår i programplanen.

Kursspecifika förkunskaper


Syfte

Kursen är en introduktion till materialläran med inriktning på byggnadsmaterial. I kursen tränas förmågan att se samband mellan olika materials inre strukturer och deras egenskaper i relation till hållfasthet, värme- och fukt-transport, ljud, ljus, beständighet, etc. Vidare tränas genom exempel förmågan att se och förstå materialvalens och materialkombinationernas betydelse för önskad funktion och miljöpåverkan. Här ingår såväl metoder för att skydda material, som livscykeltänkande och verktyg för livscykelanalys (LCA). Kursen ger förtrogenhet med etablerade definitioner, begrepp och facktermer med syftet att kunna kommunicera med kollegor i branschen, samt förtrogenhet med enkla beräkningsmodeller för att kunna göra analyser av egenskaper och verkningssätt.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

1. Beskriva vanliga förekommande byggnadsmaterial och deras övergripande funktioner i byggnader.
2. Förklara grundläggande hållfasthets- och deformationsegenskaper hos vanliga konstruktionsmaterial
3. Förklara grundläggande egenskaper hos vanliga byggnadsmaterial för värmetransport/-lagring och fukttransport/-fixering
4. Beskriva de viktiga faktorer som kan påverka mekaniska och fysikaliska egenskaper hos vanliga konstruktionsmaterial
5. Beräkna och/eller förutse materialegenskaper med etablerade definitioner och ekvationer tillsammans (om möjligt) med riskanalys.
6. Genomföra mätningar av materialegenskaper med lämpliga mättekniker samt analysera och utvärdera mätresultat
7. Visa insikt om och ge exempel på olika tekniska och miljömässiga egenskaper hos råmaterial som ger olika förutsättningar för hållbart byggande och resursutnyttjande i samhället.
8. Ge exempel på hur användning och återanvändning av byggnadsmaterial i ett kretsloppsperspektiv tillämpas för nybyggnad och ombyggnad.
9. Diskutera byggnaders miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

Innehåll

Kursen ger en genomgång av generella kunskaper om byggnadsmaterial. I kursen behandlas olika byggnadsmaterial ordnade i materialgrupper samt deras funktion i byggnaden. För varje materialgrupp behandlas råmaterial, tillverkning, kemisk och strukturell uppbyggnad, materialegenskaper och väsentliga parametrar, samt vanliga användningsområden, beständighet och livslängd i olika miljöer. Ett särskilt, relativt stort, avsnitt ges om konstruktionsmaterial betong, stål och trä inkluderande deras grundläggande hållfasthets- och deformationsegenskaper samt de viktiga faktorer som kan påverka mekaniska och fysikaliska egenskaper, beständighet och livslängd. En introduktion ges till livscykeltänkande för byggnadsmaterial och konstruktioner, återanvändning och återvinning av material etc. med avseende på hållbart byggande och resursutnyttjande.

I kursen behandlas också grundläggande teori avseende värmetransport/-lagring genom ledning, strålning och konvektion; fukttransport/-fixering genom diffusion, konvektion och kapillärsugning; samt beräkningsmetodik för endimensionell stationär värme- och fukttransport i material och konstruktioner. Kemi, fysik och matematik (i parallella kurser) tillämpas för att förklara och illustrera verkningssätt och fenomen såsom t.ex. värme- och fukttransport.

Organisation

Kursen innehåller följande moment:
- Föreläsningar (avdelningen och eventuell gästföreläsning)
- Seminarer (aktivt lärande genom självläsning, presentation och diskussion)
- Räkneövningar (aktivt lärande genom problemlösning)
- Laborationer (aktivt lärande genom verkliga observationer av fenomen och mätningar av egenskaper)
- Studiebesök (i betongfabrik)

Examination (se nedan)

Litteratur

Burström, P G, Byggnadsmaterial - Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper, Studentlitteratur, Lund, 2007
Burström, P G, Byggnadsmaterial - Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. Övningsbok, Studentlitteratur, Lund, 2007.
Utdelat föreläsningsmaterial

Examination inklusive obligatoriska moment

Examinationen består av två delar:
- Gruppredovisning av genomförd laborationskurs (godkänd/icke-godkänd) inklusive godkänd LCA-övning;
- Skriftlig salstentamen (graderad).
Gruppredovisning examinerar huvudsakligen lärandemål 6 och delvis andra lärandemål. I gruppredovisning presenterar studenterna gruppvis sina labbrapporter inklusive mät- och analysresultat med resonemang samt muntligt besvarar frågor omkring labbprinciper, mättekniker, förfarande, möjliga felkällor och bakgrundskunskaper.
Skriftlig salstentamen examinerar generalla lärandemål. Vid skriftlig salstentamen förväntas studenterna individuellt besvara frågor på olika sätt inklusive flervals, beskrivning och beräkning.
För erhållande av slutbetyg krävs godkännande av båda delarna.

Kursplanen innehåller ändringar

  • Ändring gjord på tentamen:
    • 2020-03-30: Inställd Ändrat till inställd av Beslut Grulg
      [2020-04-07 4,0 hp, 0218] Inställt
    • 2020-01-13: Plats Plats ändrat från Johanneberg till Samhällsbyggnad av annbe
      [2020-01-16 4,0 hp, 0218]