Nyheter: Global, Testinghttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 22 Mar 2019 15:46:47 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/sa-far-vi-fler-kvinnor-till-tekniska-utbildningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/sa-far-vi-fler-kvinnor-till-tekniska-utbildningar.aspxSå får vi fler kvinnor till tekniska utbildningar<p><b>​Idag är kvinnor på flera ingenjörsutbildningar och i många tekniska yrken väldigt underrepresenterade. Hur kan vi få dem att bli fler? Den frågan diskuterades när evenemanget Flera Vera hölls på Chalmers fredagen den 15 mars.</b></p>​<span style="background-color:initial">Tillsammans med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) anordnade Chalmers evenemanget Flera Vera med syfte att lyfta frågor kring hur vi kan göra den tekniska branschen mer jämställd. Evenemanget ingår i IVA:s turné Vera Roadshow där de besöker 12 högskolor och universitet under 2019 för att prata om hur vi kan få fler kvinnor i teknikbranschen. Namnen på evenemangen är en hyllning till Vera Sandberg, den första kvinnan som tog ingenjörsexamen i Sverige, på Chalmers 1917.</span><div><br /><span></span><h4 class="chalmersElement-H4">Utvecklingen går framåt, men långsamt</h4> <div><span style="background-color:initial">Under eftermiddagen presenterade IVA sin nya rapport ”Teknisk obalans?” som beskriver dagsläget för kvinnor på ingenjörsutbildningar och i ingenjörsyrket. Maja Neiman, projektledare på IVA, berättar att utvecklingen går åt rätt håll, men att det går för långsamt.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Det finns fortfarande många förutfattade meningar om vad en ingenjör är och vad en ingenjör gör. Tittar man på grundutbildningen så har flickor oftare än pojkar svagt självförtroende i matematik, men ser man på betygsresultaten så har flickorna högre betyg i ämnet än pojkarna, både på högstadiet och i gymnasiet. Vi behöver många fler kvinnliga förebilder i den tekniska världen, för att bredda bilden av vad en ingenjör är.</div> <div><br /></div> <div>Ulrika Sultan, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om anledningen hon ser till att flickors intresse för teknik slocknar, och hur vi kan försöka förhindra det. Hon menar att vi måste ändra på sättet som vi pratar med flickor om teknik och att många flickor är intresserade av ämnet men blir bemötta som om de inte vore det.</div> <div><br /></div> <div>– Det handlar om hur vi kommunicerar teknik till unga. Flickor möts ofta av frågor när de säger att de är teknikintresserade. Ingen vill ju upplevas som annorlunda eller onormal, flickor vill ju precis som pojkar bara få gilla teknik utan att bli ifrågasatta.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Teknikevent för unga tjejer gör skillnad</h4> <div><span style="background-color:initial">Lina Hexeberg Hovden, MSc student på Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) var på plats under eftermiddagen för att berätta om sin upplevelse av satsningen Teknologicamp, ett årligt evenemang som sträcker sig över tre dagar där tjejer på gymnasiet får besöka NTNU och tillsammans prova på olika sorters teknik och programmering. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Jag hade inga planer alls på att studera teknik, men efter att, mest på kul, ha deltagit i Teknologicamp i Trondheim så ändrades de tankarna snabbt. Där fick jag träffa många likasinnade tjejer och uppleva att teknik faktiskt är intressant att lära sig, och att det kan vara riktigt roligt också.</div> <div><br /></div> <div>Satsningen har bidragit till att NTNU har gått från 10 procent kvinnliga studenter år 2004 till 30 procent år 2018 på sina utbildningar. Teknologicamp har även inspirerat Chalmers till att göra en liknande satsning. Evenemanget Camp Vera hade premiär samma helg som evenemanget Flera Vera, med det långsiktiga målet att öka andelen kvinnliga studenter på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><a href="/en/staff/Pages/mikael-enelund.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="https://www.iva.se/publicerat/teknisk-obalans/">”Teknisk obalans?”​</a>, IVA:s rapport om dagsläget för kvinnor i teknikbranschen.</div> <div><a href="/en/staff/Pages/mikael-enelund.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="/sv/nyheter/Sidor/Pa-Camp-Vera-kom-fordomarna-på-skam.aspx">&quot;Camp Vera gav mersmak för teknik&quot;</a>, om teknikhelgen för tjejer på Chalmers.</div> <div><a href="/en/staff/Pages/mikael-enelund.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a> <a href="/sv/nyheter/Sidor/den-kvinnliga-ingenjoren-gor-entre.aspx">”Den kvinnliga ingenjören gör entré”</a>, om Vera Sandberg. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> </div>Fri, 22 Mar 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pa-Camp-Vera-kom-fordomarna-på-skam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pa-Camp-Vera-kom-fordomarna-p%C3%A5-skam.aspxCamp Vera gav mersmak för teknik<p><b>​Robotar, ledande bananer och en hel massa skratt. Helgen 16 till 17 mars samlades hundra tjejer på premiären av Camp Vera för att testa olika former av teknik.– Jag har alltid tänkt att jag vill jobba med teknik och nu vet jag precis vad jag vill läsa – teknisk design, säger Sandra Thun från Eskilstuna.</b></p>​<span style="background-color:initial">Solen sken och Göteborg visade sig från sin vackra sida när de hundra deltagarna från hela landet letade sig in i Chalmers kårhus för premiären av Chalmers tjejsatsning Camp Vera. Samtliga hade vunnit sin plats genom en quiztävling där de också hade fått kläcka en idé till en egen app.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">– Jag blev jättechockad att jag kom med och glad att få chans att träffa fler tjejer med samma intresse. Jag tror att det är superbra med sådana här tillfällen som kan uppmuntra och öppna upp för fler tjejer att vilja jobba med teknik, säger Johanna Wagner från Kungsbacka.</p> <p class="MsoNormal"><strong>Kompetens som behövs i framtiden</strong></p> <p class="MsoNormal">Förhoppningen med en tjejhelg är att väcka nyfikenhet och intresse för elektro-, data- och informationsteknik samt automation och mekatronik med önskan att öka antalet kvinnliga sökanden, jämna ut könsfördelningen i en mansdominerad bransch och säkra kompetensförsörjningen till ett samhälle som går alltmer mot en automatiserad och it-driven framtid. Inspirationen till Camp Vera är hämtad från det norska universitetet NTNU:s tjejsatsning som både har ökat antalet kvinnliga studenter och minskat avhoppen bland både killar och tjejer.</p> <p class="MsoNormal">– Jag vill jobba med något kreativt och är intresserad av både teknik och design. Så jag vill hitta hur jag kan kombinera kreativt och design med teknik och AI, säger Linn Österlund som hade kommit ända från Umeå.</p> <p class="MsoNormal"><strong>Fick en annan bild av teknik</strong></p> <p class="MsoNormal">På Camp Vera-schemat stod bland annat programmering av en robot och Makey-makey, inspirationsföreläsningar och mingel med företag i branschen. Och visst var det flera som fick sina fördomar motbevisade.</p> <p class="MsoNormal">– Jag sökte mest för att det var en kul grej, men min bild av teknik, it och data har verkligen förändrats efter den här helgen. Det här är absolut något för mig! säger Shahad Abdalla från Stockholm. </p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><strong>Text:</strong> Helena Österling af Wåhlberg<br /> <strong>Foto/film:</strong> Johan Bodell​</p>Thu, 21 Mar 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-Chalmershinder-mater-hastens-hastighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-Chalmershinder-mater-hastens-hastighet.aspxÅrets Chalmershinder mäter hästens hastighet<p><b>​Gothenburg Horse Show och Chalmers tekniska högskola samarbetar för fjärde året i rad för att öka kunskapen om hur hästar tar sig över ett hinder. I år mäter det smarta hindret hästens hastighet – något som aldrig tidigare har gjorts.</b></p>​<span style="background-color:initial">Gruppen av Chalmersstudenter använder sig i år av toppmodern radarutrustning, som ursprungligen utvecklats för självkörande fordon och nu kommer väl till pass för att mäta hästens hastighet fram emot, över och efter hindret.</span><div>– Det är ett konkret exempel på hur vi återanvänder vår forskning och kan applicera den på många olika områden, säger Magnus Karlsteen, ansvarig för Chalmers hästsportsatsning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ryttarna kommer till montern</strong></div> <div>Precis som tidigare år kommer publiken att kunna ta del av mätresultaten direkt via jumbotronen på arenan. Men en nyhet för i år är att tävlingsryttarna bjuds in till Chalmers monter, som detta år är förlagd i direkt anslutning till arenan. Där kan de gå igenom sin hästs unika resultat tillsammans med en expert ur hindergruppen.</div> <div>– Det fina med att ha montern i Scandinaviums foajé är att både ge ryttarna en gyllene möjlighet att fördjupa sig i hur just deras häst rör sig och hur de kan förbättra träningen, men också att ge publiken ett tillfälle att få närkontakt med sina idoler, säger Magnus Karlsteen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Kombinera studier med sin hobby</strong></div> <div>Projektet Chalmershindret drivs av Chalmersstudenter som utnyttjar sin kunskap för att bygga världsunika mätsystem med fokus på hästens välfärd, välmående och välbefinnande. Många av studenterna lockas av att kunna kombinera sitt hästintresse med sina studier.</div> <div>– Det är en möjlighet man får när man pluggar på Chalmers, att man kan kombinera sitt intresse med studierna, säger Magnus Karlsteen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Gothenburg Horse Show självskriven partner</strong></div> <div>Informationen från årets hindermätningar fogas samman med mätningarna från tidigare år. Och målet är att Chalmersstudenternas analyser av hästarnas rörelsemönster ska resultera i en mer hållbar tränings-, tävlings och uppfödningsmiljö inom hästindustrin.</div> <div>– Samarbetet med Chalmers är en del i Gothenburg Horse Shows arbete med att stödja utveckling! Ridsporten har fått nya fakta som stöd i arbetet med träning och tävling, säger Tomas Torgersen, tävlingsledare för Gothenburg Horse Show.</div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg<br /></div> <div>Foto/film: Johan Bodell samt Hindergruppen 2019.</div>Thu, 21 Mar 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspxEU:s stora ansvar för tropisk avskogning visas i nya studier<p><b>​En sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet i EU kan direkt kopplas till avskogning av regnskog. Två nya studier tydliggör konsumtionens klimatpåverkan genom att kombinera satellitdata från regnskog, global jordbruksstatistik och data över handelsflöden mellan länder. – Man kan säga att EU importerar avskogning av stora arealer varje år. Vill EU nå klimatmålen måste vi ställa hårdare miljökrav på dem som exporterar livsmedel till EU, säger Martin Persson på Chalmers, som är en av forskarna bakom studierna. ​</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Martin-Florence.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">Att det finns kopplingar mellan produktion av vissa livsmedel och avskogning är inte en nyhet. Men vad Martin Persson och Chalmers-kollegan Florence Pendrill har studerat är i vilken utsträckning avskogning i tropikerna beror på produktion av livsmedel, och var de olika livsmedelsprodukterna sedan konsumeras. I den första studien (<a href="https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab0d41">Deforestation displaced: trade in forest-risk commodities and the prospects for a global forest transition</a>) har de fokuserat på hur expansionen av jordbruksmark, betesmark och skogsplantager skett på bekostnad av avverkad regnskog. </span><div>– Där kan vi se att mer än hälften av avskogningen beror på produktion av livsmedel och djurfoder, till exempel sojabönor, nötkött och palmolja. Här finns stora skillnader mellan olika länder och varor, men sammantaget står exporten för ungefär en fjärdedel av avskogningen kopplad till livsmedelsproduktion. Och den siffran ökar också något under perioden vi har undersökt, säger Florence Pendrill.</div> <div>Med den kunskapen har de i den andra studien (<a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959378018314365">Agricultural and forestry trade drives large share of tropical deforestation emissions</a>) undersökt hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av denna produktion, samt var varorna konsumeras. (Se bild längst ner.) Siffrorna för EU är särskilt intressanta, eftersom EU är en stor importör av livsmedel. EU ska dessutom i dagarna presentera en plan för hur man ska minska sin påverkan på avskogningen. </div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Finns viljan kan EU påverka produktionen​</h5></div> <div>När EU för ett tag sedan införde särskilda krav kopplade till avskogning som producenterna av timmer och skogsprodukter måste uppfylla för att få exportera till EU, så visade man att det är möjligt att påverka andra länders arbete för att skydda skogar.</div> <div>– Nu när kopplingen mellan livsmedel och avskogning gjorts tydlig bör man diskutera möjligheten för EU införa liknande regelverk för import av livsmedel. Avskogningen måste helt enkelt kosta extra för producenten. Om man samtidigt ger tropiska länder stöd i arbetet med att skydda skog och ger bönder alternativ till avskogning för att öka produktionen, kan man ha en stor påverkan, säger Florence Pendrill.</div> <div>De aktuella studierna har gjorts i samarbete med forskare på Stockholm Environment Institute, Senckenberg Biodiversity and Climate Research Centre i Tyskland och NTNU i Norge. De är en fortsättning på forskningen som utfördes inom projektet Prince (Policy- Relevant Indicators for National Consumption and Environment), där bland annat kopplingen mellan svensk konsumtion och utsläpp från avskogning presenterades i höstas.</div> <div>​<span style="background-color:initial">Studierna visar att det är stor skillnad mellan olika länder i EU, men i genomsnitt är en sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet inom EU direkt kopplade till avskogning i andra delar av världen. Utsläppen på grund av import är stora också i relation till de inhemska utsläppen från jordbruket. För flera av EU-länderna motsvarar de konsumtionsrelaterade utsläppen kopplade till avskogning mer än hälften av utsläppen från den egna jordbruksproduktionen.</span><br /></div> <div>– Vill EU på allvar göra något åt sin klimatpåverkan är det här en viktig utsläppskälla. Och här finns dessutom stora möjligheter att påverka hur produktionen går till, säger Martin Persson.</div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Konsumentens möjligheter​</h5></div> <div>Han ser framförallt att stora aktörer som länder och internationella organisationer ska bära ansvaret för att åstadkomma skillnad i den här frågan, men han ser också att man på konsumentnivå kan vara med och påverka. </div> <div>– Folkopinionen är viktig för klimatfrågan. Inte minst för att påverka politiken, men vi ser också att en del företag har lovat att bidra till att skydda tropiska skogar genom frivilliga åtaganden om att inte köpa produkter som odlats på avskogad mark. Och det beror ju till stor del på att den folkliga opinionen är så stark i den här frågan, avslutar Martin Persson. </div> <div><br /></div> <div><i>Text: Christian Löwhagen. </i></div> <div><i>Bild: Anna-Lena Lundqvist, Christian Löwhagen.</i> </div> <div><br /></div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Diagram-fordelning-utslapp.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">Fördelning av utsläpp från tropisk avskogning, uppdelat per region och de olika produkter som driver avskogningen. </span><span style="background-color:initial">Källa: Global Environmental Change. <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/eu-s-stora-bidrag-till-tropisk-avskogning-visas-i-nya-studier-2850180">Klicka för en högupplöst version av bilden​</a>.</span><br /></div></div> <div><br /></div> Thu, 21 Mar 2019 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/På-väg-mot-en-tsunami-av-ljus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/P%C3%A5-v%C3%A4g-mot-en-tsunami-av-ljus.aspxPå väg mot en tsunami av ljus<p><b>​Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet har upptäckt ett sätt att skapa en helt ny strålningskälla. De ultraintensiva ljuspulserna består av en enda vågrörelse och kan beskrivas som en tsunami av ljus. Den starka vågen kan användas för att utforska växelverkan mellan ljus och materia på ett nytt sätt. Resultaten publicerades nyligen i den ansedda vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters.​​​</b></p><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/IlliaThiele_190312_01_beskuren_webb.jpg" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:224px" /><div><span style="background-color:initial">​– </span><span style="background-color:initial">Med hjälp av den här strålningskällan kan vi se verkligheten ur ett helt nytt perspektiv. Det är som att vrida en spegel och upptäcka något helt annat, säger Illia Thiele, teoretisk fysiker vid Chalmers tekniska högskola.</span><br /></div> <div>​<br /></div> <div>Tillsammans med forskaren Evangelos Siminos vid Göteborgs universitet och professor Tünde Fülöp på Chalmers presenterar han en teoretisk metod för att skapa världens starkaste envågspuls. Hittills har denna typ av strålning aldrig kunnat observeras, varken i rymden eller i labbet.<br /></div> <div> </div> <div>Den nya strålningskällan kan användas för att förstå och förändra egenskaperna hos olika material. Den oerhörda snabbheten och styrkan i ljusväxlingarna gör att de </div> <div>extrema ljuspulserna är hett efterlängtade. Bland annat efterfrågas de av forskare inom materialvetenskap och sensorrelaterad forskning. <br /></div> <div> </div> <div>– En så intensiv puls kan beskrivas som en tsunami av ljus.  Den är så stark att den kan dra en elektron ur en atom och den kan skapa så kallade exotiska kvanttillstånd. En ljusswitch kan inte göras starkare och snabbare än så här. Detta banar väg för nya framsteg inom grundforskningen, säger fysikdoktor Illia Thiele.<br /></div> <div> </div> <img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="siminos_large.jpg_webb_300x450.jpg" src="/en/departments/physics/news/Documents/siminos_large.jpg_webb_300x450.jpg" style="border-style:none;margin:5px;width:150px;height:225px;max-width:689.92px;background-color:transparent" /> <div>De nya ljuspulserna kan både undersöka och kontrollera material på ett unikt sätt. Medan andra ljuspulser, som innehåller flera olika vågtoppar, kan förändra ett material gradvis, orsakar den nya pulsen en enda jättevåg som utlöser plötsliga och oväntade reaktioner. Dessutom kan den nya ljuskällan användas för att skapa andra typer av strålning och tänja på gränserna för hur en kort ljuspuls kan vara.</div> <div><div><br /> </div> <div>– Det unika med vår metod ligger i att ett oförstörbart medium,<span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">en ele</span><span style="background-color:initial">ktronstråle, </span><span style="background-color:initial">används som förstärkare, vilket gör det möjligt att skapa en starkare puls, säger Evangelos Siminos, forskare vid institutionen för fysik på Göteborgs universitet.</span></div> <div></div></div> <div> </div> <div>​Göteborgsforskarna är inte ensamma om att ta sig an den här utmaningen. Runtom i världen försöker forskare att skapa ljuspulserna som är hett efterlängtade in om både fysiken och materialvetenskapen. <br /></div> <div> </div> <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/TundeFulop_180829_270x.jpg" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:223px" /><span style="background-color:initial"></span><div>​– Nu hoppas vi att våra teoretiska modeller snart ska kunna omsättas i praktiska experiment, så att strålningskällan kan skapas på riktigt i ett labb. Vår metod kan bidra till att lägga den sista biten i strålningskällornas komplexa pussel, säger Tünde Fülöp, professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola.<br /></div> <div> </div> <div>Den nya teoretiska modellen bygger på att en elektronstråle skapar ljuspulsen i ett plasma. Plasma kan mycket förenklat beskrivas som en het, elektrisk gassoppa med laddade partiklar. Här på jorden förekommer plasma naturligt i blixtar, men återfinns även i till exempel lysrör och plasmaskärmar. I universum är plasma det vanligaste tillståndet när det gäller synlig materia. </div> <div><br />Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div>Foto av Tünde Fülöp: Johan Bodell</div> <div><span style="background-color:initial">Foto av Illa Thiele: Mia Halleröd Palmgren</span></div> <div><span style="background-color:initial">Foto av Evangelos Siminos: Adam Stahl</span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">Läs det vetenskapliga artikeln <a href="https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.122.104803">Electron beam driven generation of frequency-tunable isolated relativistic sub-cycle pulses​</a> i Physical Review Letters. </span><br /></div> <div><br /> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>För mer information: </span></h4></div> <a href="/sv/personal/Sidor/Tünde-Fülöp.aspx"></a><div><a href="/sv/personal/Sidor/Tünde-Fülöp.aspx"><strong>Tünde Fülöp, </strong><span style="color:rgb(51, 51, 51);font-weight:300;background-color:initial">professor, institutionen för fysik, Chalmers 072 986 74 40, </span></a><a href="mailto:tunde.fulop@chalmers.se">tunde.fulop@chalmers.se</a><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/Illia-Thiele.aspx">Illia Thiele​</a>, doktor i fysik, institutionen för fysik, Chalmers 076 607 82 79, </span><a href="mailto:illia.thiele@chalmers.se">illia.thiele@chalmers.se</a><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://www.physics.gu.se/om-institutionen/personal/?languageId=100000&amp;disableRedirect=true&amp;returnUrl=http://www.physics.gu.se/english/about-the-department/staff/?languageId%3D100001%26userId%3Dxsimev&amp;userId=xsimev">Evangelos Siminos,​</a> doktor i fysik, <span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;float:none;background-color:transparent;display:inline !important">i</span><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;float:none;background-color:transparent;display:inline !important">nstitutionen för fysik, Göteborgs universitet, <font face="&quot;Open Sans&quot;,sans-serif">0</font></span>31 786 9161, <a href="mailto:evangelos.siminos@physics.gu.se">evangelos.siminos@physics.gu.se</a></div>Tue, 19 Mar 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Framgång-för-internationellt-studentsamarbete.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Framg%C3%A5ng-f%C3%B6r-internationellt-studentsamarbete.aspxFramgång för internationellt studentsamarbete<p><b>​​Jason Moore, professor vid institutionen för maskinteknik, Pennsylvania State University (Penn State), besöker för närvarande institutionen för industri- och materialvetenskap för ett fem månader långt sabbatical (gästforskarvistelse) i syfte att ytterligare förbättra Penn States samarbete med Chalmers vad gäller undervisning.</b></p><div><span style="background-color:initial">Allt började med de gemensamma kandidatprojekten mellan Chalmers och Penn State för fyra år sedan. Visionen var att öka studenternas globala medvetenhet och fokusera på fördelarna och utmaningarna vid internationella samarbeten.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Inklusive den nuvarande femte omgången av gemensamma projekt har vi haft 18 gemensamma projektgrupper med totalt 53 chalmersstudenter och 57 Penn Statestudenter, säger Mikael Enelund</div> <div><br /></div> <div>Mikael Enelund är utbildningsområdesledare maskinteknik, mekatronik och automatisering, design samt sjöfart och marin teknik – MATS Chalmers.  Han startade detta gemensamma program tillsammans med professor Martin Trethewey och Jason Moore från Penn State i hösten 2014. De första projekteten kördes igång under vårterminen 2015.</div> <div><br /></div> <div><div></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/PennState_190228_02_lowres.jpg" alt="" style="margin:5px" /><em>Videokonferens mellan studenter på Chalmers och Penn State. </em></div> <div><br /></div> <div><div>Institutionen för maskinteknik vid Penn State har sedan tidigare liknande partnerskap med universitet i andra länder med syftet att erbjuda studenter en internationell upplevelse utan extra kostnader eller tid avsatt för resor. För institutionen för industri- och materialvetenskap på Chalmers är detta det första industri-inducerade kandidatprojektet där Chalmers studenter samarbetar med studenter på utländska universitet. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Våra studenter har sedan länge arbetat med verkliga problem från industrin vilket varit ett mycket lyckosamt koncept. Samarbetet med Penn State adderar ytterligare en dimension, den globala, och gör dem redo för att arbeta i ett internationellt sammanhang, säger Rikard Söderberg, prefekt på institutionen för industri- och materialvetenskap. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Studenterna lär sig att arbeta i en global miljö där kommunikation och organisation är kritiska faktorer för framgång. Dessutom lär sig studenterna hur man löser en tekniskt utmanande industriell frågeställning i globalt utvecklingsprojekt vilket i stort speglar den typ av arbete som utförs inom industrin.</div> <div><br /></div> <div>– Faktum är att studenter som väljer dessa projekt kommer att möta mer utmaningar när de gör sina kandidatprojekt än andra, men de kommer att lära sig för livet, säger Lars Almefelt, vice prefekt med ansvar för utbildning på grundnivå och masternivå vid institutionen för industri- och materialvetenskap.</div> <div> </div> <div>Efter att ha utvecklat läroplanen för dessa kandidatprojekt tillsammans med Mikael Enelund fick Jason Moore möjlighet att förlägga sin vistelse på Chalmers för att ytterligare stärka samarbetet. Jason Moore arbetar med att ytterligare förfina läroplanen och undervisningsmaterialen för att maximera lärandemålen för den globala samarbetskursen. Dessutom arbetar han som handledare i masterprogrammet Product development, dels för att ta lärdom från det, dels för att stärka Chalmers utbildningsprogram för produktdesign.</div> <div> </div> <div>Ola Isaksson, professor vid avdelningen för Produktutveckling IMS, tillägger:</div> <div>– Att utbyta erfarenheter, genom ett verkligt samarbete, via dessa projekt ger även en bättre förståelse för ens egna arbetssätt. Möjligheten att utbyta erfarenheter är inspirerande för både studenter, handledare och examinatorer. Jasons besök ger oss alla ett utmärkt tillfälle att vidareutveckla detta initiativ.</div></div> <div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/Jason_lowres.jpg" alt="" style="margin:5px" /><em>Jason Moore, professor vid Institutionen för maskinteknik, Pennsylvania State University.</em></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Jason, du har också varit med i andra samarbeten, dina studenter har gjort projekt med andra samarbetsuniversitet - vad är fördelarna med det?</strong></div> <div>– Genom etableringen av kommunikationstekniksföretag över hela världen har globala samarbeten ökat och fått en allt viktigare roll. Detta har givit allt bättre resultat men det innebär även rejäla utmaningar. Dessa kandidatprojekt lär studenterna hur man adresserar dessa utmaningar. Specifikt tränas studenternas kompetens vad gäller organisation och kommunikation som verktyg för att övervinna de utmaningar som finns när man arbetar med partners på global nivå. Dessutom får studenterna lära sig hur man på ett lämpligt sätt interagerar med människor från olika bakgrund och olika kulturer, vilket kommer att göra dem lämpliga som del av den globala arbetskraften. </div> <div><b> </b></div> <div><b>Projekten har huvudsakligen levererats av tillverkningsföretag som Volvo Group – planerar du att samarbeta med MedTech-företag för att på så sätt integrera din forskning (läs nedan om Jason Moores forskning)?</b></div> <div>– Vi är alltid angelägna om och tacksamma för att hitta industripartners. Branschpartnerna gör de här projekten till en framgång genom att tillhandahålla verkliga tekniska utmaningar till studenterna och medverka till handledning av studentgrupperna. Detta gör att projekten återspeglar den typ av arbete och utmaningar studenter kommer att möta när de i framtiden ska arbeta i branschen, säger Jason Moore.</div> <div><b> </b></div> <div><b>Ditt engagemang i olika undervisningsaktiviteter måste ha medfört att du funderat en hel del kring begreppet ”undervisning”? Vad är din vision?</b></div> <div>– Visionen är att fortsätta att förbättra samarbetet mellan Penn State och Chalmers och att arbeta för att öka både antalet projekt och antalet globala partneruniversitet. Genom ytterligare förbättrat samarbete ökas effekterna av dessa projekt specifikt hos Penn State och Chalmers. Vi kommer även att arbeta för att sprida konceptet till andra universitet genom publikationer och konferenspresentationer, härigenom påverkar vi undervisningen och hjälper ännu fler studenter framöver.</div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Chalmers strävar efter att leverera utbildning i världsklass. Studenten ska få värdefulla och eftertraktade färdigheter med potential att arbeta nationellt och internationellt. Hur står sig Chalmers utbildning internationellt tycker du?</b></div> <div>– Chalmers har ett utomordentligt starkt fokus på att ge studenterna en högkvalitativ utbildning: att ge studenterna de designkunskaper de behöver genom att engagera sig i verkliga problem inom produktdesign.</div> <div><b> </b></div> <div><b>Du forskar ju också?</b></div> <div>– Jag leder Precision Medical Instrument Design (PMID) Laboratory vid Penn State University. Laboratoriet fokuserar på två viktiga områden: att förstå medicinsk utrustning för kroppsinteraktion och att effektivt tillämpa robotteknik för att förbättra medicinområdet.</div> <div> </div> <div>PMID-laboratoriet undersöker interaktionen mellan medicintekniska produkter och mjukvävnad och ben i kroppen. Genom att förbättra förståelsen för interaktionen mellan medicinsk utrustning kan förbättrade medicintekniska produkter och processer skapas. Vi har till exempel granskat interaktionskrafterna mellan medicintekniska produkter och kroppen såsom nålar, skalpeller, endoskop, katetrar och benborrar [1].</div> <div>PMID-laboratoriet utforskar också hur robotteknik kan användas för att förbättra medicinsk behandling och medicinsk utbildning. Arbetet har till exempel fokuserat på hur robotteknik kan tillämpas för att förbättra fysisk terapi genom att ge läkare mer detaljerad information om patienternas fysiska kapacitet [2]. Dessutom har mycket arbete fokuserat på hur robotik kan tillämpas för att förbättra medicinsk utbildning: effektivt undervisa de färdigheter som behövs för att säkert utföra specifika medicinska förfaranden [3].</div> <div> </div> <div><strong>Slutligen Jason, begreppet hållbarhet är ju i ropet, &quot;Chalmers för en hållbar framtid&quot;, – vad betyder ordet hållbarhet för dig?</strong></div> <div>– Genom min undervisning spelar hållbarhet en viktig roll i materialdesignval och för att skapa mycket energieffektiva instrument. Specifikt har vi som mål att lära studenterna att ifrågasätta hållbarhet och hur de enheter de designar påverkar helheten.</div> <div>Genom min forskning ser jag hur hållbarhetstänket får en allt större inverkan på medicinska produkter och medicinsk utbildning. Att förstå vikten av kostnadseffektiva medicinska produkter för att minimera påverkan på hälsovårdssystemet och att lära sig hur man hållbart överför medicinsk kunskap till nya läkare utan att riskera patienterna.</div></div></div> <div><br /></div> <div><div><div><span style="font-weight:700">Mer om:</span></div> <div><a href="https://www.mne.psu.edu/department/directory-detail-g.aspx?q=jzm14"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Jason Moore</a></div> <div><a href="/en/staff/Pages/mikael-enelund.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mikael Enelund</a></div></div> <div><a href="https://www.psu.edu/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Penn State University​</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Industri- och materialvetenskap</a></div> <div><a href="/sv/utbildning/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers utbildningar​</a></div> <div><br /> </div> <div><div><span style="font-weight:700">Länkar till några av projekten: </span></div> <div><a href="http://studentarbeten.chalmers.se/search/index.xsql?start=0&amp;doSearch=true&amp;query=Penn+State&amp;submit01=S%C3%B6k"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk 1</a> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><a href="http://studentarbeten.chalmers.se/search/index.xsql?start=0&amp;doSearch=true&amp;query=Pennsylvania+&amp;submit01=S%C3%B6k"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk 2​</a><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><br /> </div> <div>​<span style="background-color:initial">-</span><span style="background-color:initial;white-space:pre"> </span><span style="background-color:initial">[1] Barnett AC, Lee YS, Moore JZ. Fracture mechanics model of needle cutting tissue. J Manuf Sci Eng Trans ASME. 2016;138:011005-1 to 011005-8.</span></div></div> <div><div>-<span style="white-space:pre"> </span>[2] Homich AJ, Doerzbacher MA, Tschantz EL, Piazza SJ, Hills EC, Moore JZ. Minimizing human tracking error for robotic rehabilitation device. J Med Devices. 2015;9:041003-1 to 041003-8.</div> <div>-<span style="white-space:pre"> </span>[3] Pepley DF, Gordon AB, Yovanoff MA, Mirkin KA, Miller SR, Han DC, Moore JZ. Training surgical residents with a haptic robotic central venous catheterization simulator. J Surg Educ. 2017;74(6):1066-1073.​</div></div></div> <div><br /></div> <div>Text: Kate Larsson </div> <div>Foto: Marcus Folino</div> <div><br /></div>Tue, 19 Mar 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/jattarnas-spiral.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/jattarnas-spiral.aspxJättarnas spiral: astronomer ser hur en tung dubbelstjärna föds<p><b>​Med hjälp av superteleskopet ALMA har astronomer, bland dem Chalmersforskaren Jonathan Tan, studerat hur en tung dubbelstjärna föds ur ett tjockt moln av gas, stoft och damm. Forskningsresultaten publiceras idag i tidskriften Nature Astronomy. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">De flesta tunga stjärnor lever inte ensamma. Det har astronomer vetat länge men de har inte varit känt varför det är så. Föds stjärnorna tillsammans ur samma snurrande skiva av gas, eller blir de ihop senare efter nära möten i en trång stjärnhop?</span><div><br /> </div> <div>Att förstå hur dubbelstjärnor bildas försvåras ytterligare av att stjärnsystemen ligger omhöljda av lager av gas och stoft som ogärna släpper igenom ljuset. Men med radiovågor går det att få syn på stjärnorna om de kan avbildas med tillräckligt hög upplösning.</div> <div><span style="background-color:initial">         </span><span style="white-space:pre;background-color:initial"> </span><br /></div> <div>Nu har ett forskarlag som leds av Yichen Zhang vid RIKEN Cluster for Pioneering Research i Japan och Jonathan Tan vid Chalmers använt teleskopet Alma i Chile för att studera stjärnfabriken  IRAS07299-1651, som ligger omkring 5500 ljusår från jorden i stjärnbilden Akterskeppet. Forskningsresultaten publiceras i en ny artikel i Nature Astronomy.</div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/spiralling_giants_figure1_2_72dpi_340x340.jpg" alt="" style="margin:5px" />Teamets observationer visar att inuti molnet finns två stjärnor som håller på att bildas, och båda är tunga. För första gången har man dessutom lyckats studera hur och varför stjärnorna rör sig kring varandra. Avståndet mellan de två nyfödda stjärnor är relativt stort – 180 gånger avståndet mellan jorden och solen (180 ae). För närvarande gör de ett varv runt varandra på inte mer än 600 år, och tillsammans väger de minst 18 gånger massan hos vår sol.</div> <div><br /> </div> <div>– Detta är ett spännande fynd. Vi har länge varit förbryllade över frågan om huruvida dubbelstjärnor uppstår redan när ett stjärnbildande moln störtar samman, eller om de skapas under senare utvecklingsstadier. Våra observationer visar tydligt att uppdelningen i dubbelstjärnor sker redan när de är mycket unga, säger Yichen Zhang.</div> <div><br /> </div> <div>Forskarna upptäckte dessutom att stjärnparet växer till sig tack vare material i en gemensam skiva, som i sin tur matas av det kollapsande molnet. Det talar för att den mindre av stjärnorna föddes när en skiva runt den större stjärnan delade på sig. Då kunde den andra protostjärnan “stjäla” materia från dess syskon och därmed bli snäppet större. Så småningom bör stjärnorna träda fram som tvillingar med nästan samma massa.</div> <div><br /> </div> <div>– Det är ett viktigt resultat för oss som vill förstå hur tunga stjärnor bildas. Sådana stjärnor är viktiga i hela universum, inte minst för att de mot slutet av sina liv tillverkar de tunga grundämnen som utgör vår jord och som också finns i våra kroppar, tillägger Jonathan Tan.</div> <div><br /> </div> <div>– Nu gäller det att titta på andra exempel för att se om det här är ett unikt fall – eller något som är gemensamt när alla tunga stjärnor föds, avslutar Yichen Zhang.</div> <div><br /> </div> Se även: <a href="https://public.nrao.edu/news/2019-alma-image-spiral-stars/">pressmeddelande på engelska hos NRAO</a> och <a href="http://astronomy.as.virginia.edu/news/spiraling-giants-witnessing-birth-massive-binary-star">hos University of Virginia</a>.<div> </div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Kontakter</span></div> <div><br /> </div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se</div> <div><br /> </div> <div>Jonathan Tan, professor i astrofysik, Chalmers, 031 772 6516, jonathan.tan@chalmers.se</div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><b><i>Bild och film</i></b></div> <div><i><br /></i> </div> <div><i>Bild A (överst och ovan till höger): Alma:s bild av stjärnfabriken IRAS-07299 och den tunga, nyfödda dubbelstjärnan i dess mitt. Här syns täta, dammiga gasströmmar (visas i grönt) som rör sig mot mitten av bilden. Tack vare ljus från molekyler av metanol kan Alma skilja mellan gas som rör sig emot oss (i blått) och bort ifrån oss (i rött). I den lilla bilden visas en inzoomning mot protostjärnparet. Den ljusare, tyngre stjärnan rör sig emot oss (visas i blått) och dess ljussvagare syskon rör sig bort ifrån oss (visas i rött). De streckade linjer visar möjliga banor för stjärnorna runt deras gemensamma masscentrum (krysset). <a href="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/spiralling_giants_figure1_2_300dpi_full.jpg">Länk till bilden i högre upplösning</a></i></div> <div><i><span style="background-color:initial">Bild: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)/Y. Zhang et al</span><br /></i></div> <div><i><br /></i> </div> <div><i>Film:</i></div> <div><i><br /></i> </div> <div><b><a href="https://youtu.be/7kSQRckQrdo"><i>Se filmsnutt på YouTube: https://youtu.be/7kSQRckQrdo</i></a></b></div> <div><i>I denna filmsnutt visas hur Alma kan skilja ut gas med olika hastigheter runt den nyfödda dubbelstjärnan genom att registrera radiovågor från molekyler av metanol. Den gråa bakgrundsbilden visar strömmarna av gas, stoft och damm som rör sig med olika hastigheter runt stjärnparet.</i></div> <div><i><br /></i> </div> <div><i>Animation: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)/Y. Zhang et al</i></div> <div><br /> </div> <div><span style="background-color:initial"><b>Mer om forskningen och om Alma</b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span> </div> <div><span style="background-color:initial">Forskningen publiceras i en artikeln </span><span style="background-color:initial"><i>Dynamics of a massive binary at birth </i>av </span><span style="background-color:initial">Yichen Zhang, Jo</span><span style="background-color:initial">nathan C. Tan, Kei E. I. Tanaka, James M. De Buizer, Mengyao Liu, Maria T. Beltrán, Kaitlin Kratter, Diego Mardones och Guido Garay, i</span><span style="background-color:initial"> Nature Astronomy; doi: 10.1038/s41550-019-0718-y</span></div> <div><span></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Länk till artikeln: </span><a href="https://www.nature.com/articles/s41550-019-0718-y">https://www.nature.com/articles/s41550-019-0718-y​</a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><div><span style="background-color:initial">Alma är en internationell anläggning för astronomi och är ett samarbete mellan ESO (Europeiska sydobservatoriet), i vilket Sverige är ett av 15 medlemsländer, National Science Foundation i USA och Nationella instituten för naturvetenskap (NINS) i Japan i samverkan med Chile. Alma stöds av ESO åt dess medlemsländer, av NSF i samarbete med Kanadas National Research Council (NRC) och Taiwans Nationella vetenskapsråd (NSC) samt av NINS i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan och Koreas Institut för astronomi och rymdforskning (KASI).</span><br /></div> <div><br /> </div> <div>Chalmers och Onsala rymdobservatorium har varit med sedan starten och bland annat byggt mottagare till Alma. Vid Onsala rymdobservatorium finns Nordic Alma Regional Centre som tillhandahåller teknisk expertis om Alma och som hjälper nordiska astronomer att använda teleskopet.​</div></div>Mon, 18 Mar 2019 19:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-global-standard-satter-pris-pa-miljoforstoringen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-global-standard-satter-pris-pa-miljoforstoringen.aspxNy global standard sätter pris på miljöförstöringen<p><b>​Miljöförstöring kostar samhället enorma summor pengar – och ofta får framtida generationer stå för notan. Nu finns en ny ISO-standard som hjälper företag att värdera och hantera sina miljöskadekostnader, genom att sätta ett tydligt pris på vad deras varor och tjänster kostar för miljön.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi vet vad våra varor och tjänster kostar, men vad får miljön betala? Frågan har länge engagerat flera globala företag och forskare inom Swedish Life Cycle Center, ett kompetenscentrum med Chalmers som värd. Redan för 30 år sedan togs det så kallade <a href="https://www.lifecyclecenter.se/projects/environmental-priority-strategies-in-product-design-eps/">EPS-verktyget</a> fram för att översätta miljöskador till pengar. I samarbete med AB Volvo, Essity, Nouryon (före detta Akzo Nobel Specialty Chemicals) och IVL Svenska Miljöinstitutet har Bengt Steen, professor emeritus vid Chalmers, de senaste tre åren lett utvecklingen av en ny ISO-standard för monetär värdering. Initiativet kom från Swedish Life Cycle Center.</span><span><br /></span><span> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En anledning till att hållbar utveckling inte går tillräckligt snabbt är att den inte är hopkopplad med ekonomin, menar Bengt Steen. Experten talar sitt språk, företagsledningen sitt och de negativa miljöeffekterna förblir ofta siffror på ett papper. Genom att översätta miljöfrågor till pengar blir det mycket enklare att presentera helheten för organisationen och påverka strategiska beslut.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Till skillnad från många andra verktyg viktar EPS samman olika typer av miljöpåverkan och tittar inte enbart på klimatpåverkan. Ett visst beslut kan vara gynnsamt för klimatet, men sämre för den biologiska mångfalden eller människors hälsa. Med detta synsätt ges en helhetsbild över vilken påverkan en produkt eller tjänst har på miljön genom hela dess livscykel, och en mängd aspekter inkluderas. Hittills har det varit ett komplext arbete som kräver mycket handpåläggning och expertkunskap.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Med standarden tar vi bort flera hinder som ligger i vägen för ökad användning av monetär värdering. Om några år, när användare rutinmässigt kan få fram den totala miljöskadekostnaden för en investering, leverantör eller produktdesign, kan miljöfrågor få en mer central plats i styrelserummen. Då kan kostnader för miljön presenteras sida vid sida med vinster för företaget, menar Bengt Steen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Emma Ringström, Sustainability Manager på Nouryon, säger att monetär värdering har givit Nouryon många insikter.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi har gjort monetära värderingar för ett antal av våra värdekedjor och presenterat resultatet av dem i vår årsrapport. Analyserna omfattar finansiellt, socialt, mänskligt och miljömässigt kapital, där miljökapitalet delvis beräknas med livscykelanalys och med EPS som värderingsmetod. Verktyget har också används för att se vilka aktiviteter i värdekedjan som har stor total miljöskadekostnad jämfört med vinst, och därför behöver prioriteras för att bli mer hållbara.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Trots att verktyg som EPS har 30 år på nacken och att många företag precis som Nouryon beräknar sina kostnader för miljön, tycker Bengt Steen att utvecklingen går för långsamt. Det finns inget enhetligt ramverk och få databaser som möjliggör användningen på ett enhetligt sätt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>2015 föddes därför idén om en ny ISO-standard inom Swedish Life Cycle Center och med hjälp av SIS – Swedish Standards Institute skrevs ett förslag som efter drygt tre års arbete tillsammans med många internationellt erkända experter nu lanseras.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Få saker ger sådana avtryck som den här typen av tunga, internationella standarder, förklarar Bengt Steen. När företag i framtiden kan se var det finns tydliga miljövinster stimuleras investeringar för en hållbar affärsverksamhet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="https://committee.iso.org/sites/tc207sc1/home/projects/ongoing/iso-14008.html">ISO-standarden</a> innehåller en vägledning om hur monetär värdering ska göras samt definierar termer och ställer krav på dokumentation. I förlängningen förväntas standarden leda till ökat samarbete mellan experter av olika slag samt att trovärdiga databaser och programvaror växer fram.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Så görs monetär värdering av miljöskador</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Med monetär värdering av miljöskador betraktas många olika aspekter som energiåtgång, klimatpåverkan, materialanvändning och utsläpp till vatten, luft och mark. Under produktens livslängd mäts hur mycket utsläpp som genereras och hur mycket resurser som går åt, vilket i sin tur leder till en mängd konkreta miljöeffekter. Minskade skördar, lägre fiskbestånd och förkortad livslängd för människor på grund av översvämningar och värmeböljor är några av de effekter som orsakas. Med hjälp av allmänt accepterade källor som OECD:s skattning av människors produktivitetsvärde och marknadspriser för spannmål, fisk och kött kan slutligen priset för effekten sättas. Vi får en konkret summa i Euro att förhålla oss till.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I vissa fall innebär siffran en verklig kostnad för företaget i form av beskattning eller avgifter, i andra fall signalerar den framtida ekonomiska styrmedel eller är helt enkelt ett tecken på att produkten innebär miljöskador som företaget vill undvika.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Ett enkelt exempel på användning av miljöskadekostnader</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>En person har en trästol, som är uttjänt och ska slängas. Stolen väger 12 kg. Det finns två alternativ:</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>1. Stolen slängs i en närliggande sopcontainer och hamnar på en deponi.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>2. Stolen körs till ett värmeverk en mil bort och förbränns. Värmen används för lokaluppvärmning och ersätter fossila bränslen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I det första fallet är kostnaden för transporten och deponin låg, 0,4 Euro och utsläppen från transporten är i stort sett försumbara, men nedbrytningen av träet i deponin sker under syrefattiga förhållanden och 4 kg metan bildas, som läcker ut i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. Miljöskadekostnaden för metanutsläpp har med EPS-metodiken beräknats till 3,8 EUR/kg. Totalt blir det alltså en konventionell kostnad på 0,4 Euro och en miljöskadekostnad på 4 x 3,8 = <strong>15,2 Euro.<br /></strong></div> <div><br /></div> <div>I det andra fallet kostar transporten 5 Euro. Transporten ger ett utsläpp av 3,8 kg CO2, men värmevärdet i stolen gör att 6 kg kol inte behöver förbrännas för att värmeverket ska producera den värme som behövs. Det blir en besparing på cirka 20 kg koldioxidutsläpp och 6 kg av en ändlig naturresurs: kol. Miljöskadekostnaden för koldioxid har med EPS beräknats till 0,135 EUR/kg och naturresursvärdet av kol till 0,161 EUR/kg. Detta alternativ ger alltså i stället en total konventionell kostnad på 5 Euro, men en besparing av miljöskadekostnader, en miljövinst, med: 0,135 x (20 - 3,8) + 0,161 x 6 = <strong>3,153 Euro</strong>.<br /><strong></strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Text: Ulrika Georgsson<br /></strong></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>Mer om: ISO</span></h4></div> <div> <div>ISO är ett internationellt standardiseringsorgan, representerat av nationella standardiseringsinstitutioner, som arbetar med industriell och kommersiell standardisering. ISO har varit verksamma sedan 1947.</div> <div><br /></div> <div>Medan ISO definierar sig själva som en icke-statlig organisation är deras förmåga att sätta standarder mycket mer kraftfulla än övriga icke-statliga organ och i praktiken verkar de som ett konsortium med starka bindningar till ländernas regeringar. Medlemmarna är nationella standardiseringsorgan från varje land och även större bolag. Sverige representeras av SIS - Swedish Standards Institute.</div> <div><br /></div> <div>ISO-standarderna har snabbt blivit accepterade internationellt och använda av nästan alla länder. Landets storlek, utvecklingsnivå och geografi har inte någon betydelse i sammanhanget, eftersom dessa standarder är till för alla och används på ett likartat sätt runt om i världen.​</div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Mer om: Standarden för miljöskadekostnader</h4> <div> </div> <ul><li>Fullständigt namn: ISO 14008 - Monetary valuation of environmental impacts and related environmental aspects<br /><br /> </li> <li>Innehåll: Ett ramverk, processer, termer och dokumentation för monetär värdering av miljöskadekostnader<br /><br /></li> <li>Utvecklad av: Arbetsgruppen WG7 inom ISO TC207/SC1 <br /><br /></li> <li>Initiativtagare, deltagare samt finansiärer: Swedish Life Cycle Center vid Chalmers tekniska högskola, AB Volvo, Akzo Nobel, Vattenfall, SCA (nuvarande Essity), Nordiska Investeringsbanken, Energimyndigheten, VINNOVA, IVL Svenska Miljöinstitutet.</li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> <span></span></div> <h4 class="chalmersElement-H4">För mer information, kontakta</h4> </span><ul><li>Bengt Steen, professor emeritus i miljövetenskap vid Chalmers och projektledare, 070-81 62 931, <a href="mailto:bengt.steen@chalmers.se">bengt.steen@chalmers.se</a></li></ul> <span></span><span> <ul> <li><div><span style="background-color:initial">Sara Palander, föreståndare för Swedish Life Cycle Center, 072-352 61 25, <a href="mailto:sara.palander@chalmers.se">sara.palander@chalmers.se</a><br /><br /></span></div></li> <li><div><span style="background-color:initial">Jimmy Yoler, Projektledare SIS, Swedish Standards Insitute, 08-555 520 16, </span><a href="mailto:jimmy.yoler@sis.se"><span style="background-color:initial">jimmy.yoler@sis.s</span><span style="background-color:initial">e</span></a></div></li></ul> <div><br /></div> </span><span></span>Mon, 18 Mar 2019 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Så-hyllades-nyutexaminerade-i-vårens-ceremoni.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/S%C3%A5-hyllades-nyutexaminerade-i-v%C3%A5rens-ceremoni.aspxSå hyllades nyutexaminerade i vårens ceremoni<p><b>​​Under examensceremonin den 9 mars tog cirka 120 nyutexaminerade studenter klivet ut i framtiden med sina diplom i handen.</b></p>​<span style="background-color:initial">Till tonerna av Chalmershymnen av Jerker Johansson drog den högtidliga ceremonin igång i Runan under ledning av alumnerna Hedvig Aspenberg och Philip Wramsby. </span><span style="background-color:initial">Välkomsttalare var Chalmers rektor Stefan Bengtsson som menade att Chalmers vision för en hållbar framtid är en viktig grund att ta med sig även i framtida forskning och arbetsliv.  </span><div> <div>– Vi står utan tvekan inför stora utmaningar som kommer att kräva nya och innovativa lösningar. Samtidigt är möjligheterna förmodligen större än någonsin. Ni som nu examenieras från Chalmers har kunskaper som ger er möjligheter att bidra till en hållbar framtid, sade han.</div> <div><br /></div> <div>Maria Knutsson Wedel, Chalmers vicerektor för utbildning och livslångt lärande höll i diplomutdelningen för de cirka 120 studenterna som möttes av applåder och hyllningar från vänner och familj. Vicerektorn tackades även hon av med ett diplom då hon inom kort lämnar Chalmers och går vidare för att bli ny rektor för Sveriges lantbruksuniversitet.</div> <div><br /></div> <div>Alumntalaren Anna Tidstam, doktor i produktuveckling och numera chef för strategiska projekt på BMW i München tog själv examen från Chalmers för tio år sedan. I sitt tal tog hon upp betydelsen av att hitta ett stimulerande arbete och även vikten av att nätverka. </div> <div>–Jag tycker att det är viktigt att inte vila i att man har hittat ett jobb utan också förstå hur man vill utvecklas och vilken riktning man vill gå vidare i. Nyckeln till det är att prata med många olika människor och få rekommendationer. Talar man om att man är öppen för en förändring kan många nya dörrar plötsligt öppnas för en, sade hon. </div> <div><br /></div> <div>Under kvällen talade även Studentkårens ordförande Gustav Eriksson. För underhållningen stod DaMöbius Band, Chalmers sångkör och Veragycklarna. <span style="background-color:initial">Efter examensceremonin fortsatte festligheterna med porträttfotografering av studenterna och ​</span><span style="background-color:initial">examensmiddag i Kårhusets restaurang. </span></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Vedrana Sivac<span style="background-color:initial">​</span></div></div>Thu, 14 Mar 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Vill-fornya-dagsljusreglerna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Vill-fornya-dagsljusreglerna.aspxVill förnya dagsljusreglerna för tätare städer<p><b>​Att tillgång till dagsljus är viktig för människors välbefinnande är ett odiskutabelt faktum. Men hur det ska regleras och vad samhällsbyggnadssektorns ansvar består i är betydligt svårare frågor. Boverket ser just nu över det som många anser vara ett föråldrat regelverk, och förhoppningarna på en förändring är stora – inte minst i ljuset av en rapport om modernisering av dagsljusregler som utkom i slutet av 2018.</b></p><div>​ Trots att byggbranschen länge gått på högvarv är nybyggnadstakten i Sverige idag inte tillräcklig i relation till bostadsbehovet. Att nuvarande regelverk för medför utmaningar vid förtätning av städernas centrala delar anses vara en faktor som spär på problematiken. <br /> </div> <div><br />– Dagsljusreglerna är idag ett av de största hindren för förtätning av städerna. Med den situation vi står inför är det inte möjligt att hålla kvar vid reglerna på det sätt de är utformade, säger Magnus Österbring, industridoktorand vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad och anställd vid NCC.<br /><br /></div> <div>Han har under några år deltagit i projekt som undersökt hur regelverket för dagsljus i byggnader skulle kunna moderniseras. Tanken på att undersöka just detta föddes redan 2014 som en reaktion på att Boverket lyft in en strängare kravställning gällande dagsljus i BBR – Boverkets byggregler.<br /><br /></div> <div>– Ett av problemen med kravställningen som infördes då är att dagsljuskravet omfattar alla vistelserum i en bostad, som sovrum, vardagsrum och kök. Det räcker alltså med att ett enda rum i en lägenhet inte klarar kravet för dagsljus för att byggnaden ska få underkänt – och det finns generellt sett alltid något rum som är lite mörkare, förklarar Magnus Österbring.  </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Ett nytt sätt att hantera dagsljus  </h5> <div>Det nya förslaget som Magnus och projektkollegorna arbetat fram går ut på att man istället tittar på vistelserummens medianvärde för dagsljus. Det skulle innebära att en bostad till exempel kan ha ett lite mörkare sovrum men i gengäld ett ljusare vardagsrum. Totalt sett ska det dock fortfarande vara samma mängd ljus i lägenheten – för tillgång till dagsljus är en viktig faktor för människors välbefinnande. <br /> <br /></div> <div>– Den del i Boverkets byggregler som relaterar till hälsoaspekter definierar det som att det innebär en väsentlig olägenhet för människors hälsa om inte kraven för dagsljus uppfylls. Men – men kan fundera på om det är i Boverkets byggregler som människors dagsljusbehov ska regleras, eller om det finns instanser som är bättre lämpade för sådana frågor, resonerar Magnus.  </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Dagsljusreglerna sällan uppfyllda  </h5> <div>En förstudie startades upp 2014 och åtföljdes av en pilotstudie i form av ett exjobb på Chalmers våren 2016. Bland annat undersöktes hur mycket dagsljus som fanns i de byggnader som studerades och olika indikatorer för mätning av dagsljusfaktor utvärderades. Miljön som omgav de undersökta byggnaderna modellerades upp och samkördes med en enkätundersökning kopplat till beräkningar på de rum som människorna vistades i, för att få en uppfattning om nöjdhet och upplevt behov av dagsljus i olika rum.  Själva studien som lett fram till rapporten och förslaget på en modern kravställning startades 2016. Forskarna satt nu på en stor databas och underlaget till studien utgjordes av ett hundratal byggnader uppförda mellan 1880–2010, där närmre 15 000 rum simulerats. Forskarna hämtade in originalritningar, modellerade dessa i 3D och samkörde med stadsmodeller för att få med omgivande bebyggelse och miljö.  </div> <div> </div> <div>– Något ganska anmärkningsvärt som vi såg när vi analyserade resultaten, var att totalt sett uppfyllde endast 7–8 procent av de undersökta befintliga byggnaderna dagens dagsljusregler, berättar Magnus. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Lagkrav leder till märkliga lösningar  </h5> <div>Ett av de stora problemen med regelverket är just efterlevnaden menar Magnus, och tar som exempel några av de fall där det slutar med att man står med en detaljplan som inte kan uppfylla dagsljuskrav, och i efterhand får försöka reparera skadan:  </div> <div> </div> <div>– Det finns exempel på nybyggda områden i Göteborg där sovrum i markplan är i princip helt uppglasade bara för att följa lagkrav – och då blir det väldigt tydligt att lagstiftningen för med sig konstiga lösningar. Det blir helt enkelt inte bra lägenheter för de boende.  </div> <div> </div> <div>Intresse för frågan är stor i bygg- och fastighetsbranschen såväl som i samhällsbyggnadssektorn i stort – mycket beroende på att det är många som hanterar problematiken på daglig basis och med tanke på de olika certifieringssystem som tillämpas för byggnader.  </div> <div> </div> <div>– Det jag tar med mig från att ha arbetat med frågan under några år är nog att så få befintliga byggnader uppfyller dagens krav – särskilt om man ställer det i relation till att vi ska bygga ännu tätare än vi gjort. Samtidigt får vi strängare och strängare energikrav, vilket historiskt sett brukar leda till mindre fönster. En svår ekvation att få ihop! Vi som arbetat med projekten och rapporten hoppas verkligen att vår rapport ska bidra med ett nytt sätt att ta sig an frågan, avslutar Magnus Österbring.  </div> <div> </div> <div>Text: Catharina Björk  </div> <div> </div> <div><em>Värdet för dagsljus i byggnader regleras i BBR, Boverkets byggregler och finns formulerade som ”Allmänna råd”. Det nya förslaget för beräkning ger samma mängd ljus i bostaden som med nuvarande kravställning men genom att gå från att bedöma dagsljus på rumsnivå till bostadsnivå möjliggör det en större flexibilitet i planlösning. Dagsljuskrav på bostadsnivå möjliggör för ljusare rum att kompensera för rum med begränsad dagsljustillgång vilket underlättar stadsförtätning. Förslaget är även anpassat efter den metod som ges i ny europeisk dagsljusstandard. En tydligare kravställning och metod kan även ge bättre regelefterlevnad vilket i sin tur skulle kunna bidra till att öka mängden dagsljus i bostäder.  </em></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Länkar:  </h5> <div>Rapporten <a href="https://www.sbuf.se/Projektsida/?id=11feaadb-3861-40c9-9312-b911e0647f25">Moderniserad dagsljusstandard</a> publicerad 2018  </div> <div>Pilotstudien genomförd som ett examensarbete 2016: <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/245180/245180.pdf">Daylight in Existing Buildings - A Comparative Study of Calculated Indicators for Daylight  </a></div> <div>Projektet/förstudien mynnade ut i rapporten <a href="http://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/013aca8e-b7ec-4033-b03b-dfa227433ccd/FinalReport/SBUF%2012996%20Slutrapport%20F%C3%B6rstudie%20Dagsljusstandard.pdf">En genomgång av svenska dagsljuskrav</a>, publicerad 2015.  </div> <div><a href="https://www.sbuf.se/">SBUF</a>, Svenska byggbranschens utvecklingsfond <br /></div> <div><br /></div> <div><style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} h2 {margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;page-break-after:avoid;font-size:13.0pt;font-family:"Calibri Light",sans-serif;color:#2F5496;font-weight:normal;} p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} span.Heading2Char {font-family:"Calibri Light",sans-serif;color:#2F5496;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} </style><span></span></div> <div><span><em></em></span><em></em></div>Thu, 14 Mar 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/SKA-Observatory-bildas-tecknar-avtal-i-Rom.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/SKA-Observatory-bildas-tecknar-avtal-i-Rom.aspxSKA Observatory bildas när medlemsländerna tecknar avtal i Rom<p><b>​De länder som deltar i projektet Square Kilometre Array (SKA) samlades den 12 mars 2019 i Rom för att teckna avtalet som grundar en ny mellanstatlig organisation. Den nya organisationen har som uppdrag att leverera och driva världens största radioteleskop.</b></p>​<span style="background-color:initial">Högt uppsatta representanter från 15 länder, bland dem Sveriges ambassadör i Rom, samlades i Italiens huvudstad för en ceremoni som grundar en ny mellanstatlig organisation, Square Kilometre Array Observatory (SKAO), som har som uppdrag att leverera och driva radioteleskopet SKA. </span><div><br /></div> <div><div>​Sju länder tecknade idag avtalet: Australien, Italien, Kina, Nederländerna, Portugal, Storbritannien och Sydafrika. Sverige och Indien har också deltagit i förhandlingarna inför den nya mellanstatliga organisationen och väntas kunna teckna avtalet när ytterligare interna processer är avklarade. Tillsammans kommer dessa länder vara grundarna till den nya organisationen.</div> <div><br /></div> <div>Vid ceremonin representerades Sverige av Robert Rydberg, Sveriges ambassadör i Italien, och Björn Hälleröd, ordförande för Vetenskapsrådets Råd för forskningens infrastruktur. </div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/SwedenIGOFactsheet_sv_72dpi_340x481.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Sveriges arbete med i SKA koordineras av Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola, med stöd från Vetenskapsrådet och Big Science Sweden. <br /></div> <div><br /></div> <div><div>För John Conway, professor i radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, innebär avtalet ett avgörande ögonblick.</div> <div><br /></div> <div>– Jag är stolt och glad över att vi har kunnat skapa den här nya organisationen. Nu kan teleskopet SKA bli verklighet och decennier av omvälvande upptäckter ligger snart framför oss, säger han.</div></div> <div><br /></div> <div>Värd för tillställningen är Italiens utbildningsminister, Marco Bussetti.</div> <div><br /></div> <div>- Idag är det en särskild ära för oss att just här vid Ministeriet för utbildning, högskolor och forskning få teckna avtalet som etablerar SKA-observatoriet. Signeringen kommer efter en lång förhandlingsfas, i vilken vårt land har spelat en ledande roll. Detta Romkonvent vittnar om den samarbetsandan som vetenskaplig forskning triggar mellan länder och folk i hela världen, för vetenskapen talar alla världens språk och dess språk länkar samman hela världen. Detta avtal är ett ögonblick som markerar vårt nu och vår framtida historia, vetenskapens historia och vår kunskap om universum. SKA-projektet är ikonen för det allt mer strategiska roll som naturvetenskaplig forskning har fått spela i dagens samhälle. Forskningen är motorn för innovation och tillväxt: kunskap omsätts i både socialt och ekonomiskt välbefinnande för både individen och kollektivet. Att delta i framkanten för ett sådant omfattande och viktigt internationellt projekt är en stor möjlighet för italienska forskare, både vad gäller de bidrag som våra excellenta förmågor kan ge, samt för att dela på de stora mängder med data som SKA kommer att samla in och sprida, säger han.</div> <div></div> <div><br /></div> <div>Astronomen Catherine Cesarsky är styrelseordförande för SKA.</div> <div><br /></div> <div>– Rom byggdes inte på en dag. För att konstruera, bygga och driva världens största teleskop krävs på samma sätt decennier av arbete, expertis, innovation, uthållighet och globalt samarbete. Idag har vi lagt grunden som kommer att göra det möjligt för oss att göra verklighet av SKA, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>SKA blir världens största forskningsanläggning, med infrastruktur på tre kontinenter och två halvklot. Dess två nätverk av hundratals paraboler och tusentals antenner kommer att vara spridda över hundratals kilometer i Australien respektive Sydafrika, med huvudkontor i Storbritannien.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/IGO_signatories_72dpi_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Tillsammans med anläggningar som James Webb-teleskopet i rymden, CERN:s Large Hadron Collider och gravitationsvågsdetektorn LIGO, den nya generationen av extremt stora teleskop för synligt ljus samt fusionsreaktorn ITER kommer SKA vara en av mänsklighetens viktigaste fysikanläggningar under resten av detta århundrade.</div> <div><br /></div> <div>Philip Diamond är generaldirektör för SKA Organisation, som har lett konstruktionen av teleskopet.</div> <div><br /></div> <div>– Liksom på sin tid Galileos teleskop kommer SKA att göra revolution inom vår förståelse för världen omkring oss och vår plats i den. Dagens historiska namnteckningar visar upp det globala engagemanget bakom denna vision och öppnar upp porten mot flera generationer av grundläggande upptäckter.</div> <div></div> <div><br /></div> <div>Det nya teleskopet kommer att kunna ta sig an fundamentala glapp i vår förståelse av universum. Forskare i dess medlemsländer kommer att kunna studera gravitationsvågor och testa Einsteins relativitetsteori i extrema miljöer, undersöka vad som ligger bakom de mystiska radioblixtarna, förbättra vår förståelse för hur universum utvecklats under miljardtals år, kartlägga hundratals miljoner galaxer och söka efter tecken på liv i universum.</div> <div><br /></div> <div>Två av världens snabbaste superdatorer kommer att behövas för att kunna behandla de oerhörda datamängder som teleskopet väntas skapa. Varje år kommer omkring 600 petabyte av mätningar behöva lagras och spridas till världens forskare. Det motsvarar lagringskraften hos en halv miljon bärbara datorer.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/rydberg_signerar_20190312_72dpi_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Dessutom ska kontrakt värda uppemot 700 miljoner euro för bygget av SKA tilldelas företag och forskningsinstitut i SKA:s medlemsländer. När det sker, från och med slutet av 2020, kommer det att innebära en avsevärd avkastning på ländernas investering i projektet. Många spinoff-tillämpningar väntas dessutom av arbetet med att konstruera och bygga SKA. Redan idag har konstruktionsarbetet med SKA lett till startupföretag och genomslag som når långt utanför astronomin. </div> <div><br /></div> <div>Under de senaste fem åren har fler än 1000 ingenjörer och forskare i 20 länder varit engagerade i konstruktionen av SKA. I många länder har detta lett till nya forskningsprogram, utbildningsinitiativ och samarbeten med syfte att utbilda nästa generation av forskare och ingenjörer.</div> <div><br /></div> <div>Gäster från Frankrike, Kanada, Malta, Nya Zeeland, Schweiz, Spanien och Sydkorea var också på plats för att bevittna signeringsceremonin och alla bekräftade ett fortsatt starkt intresse för projektet. Alla bekräftade också att de arbetar för att förbereda för respektive lands framtida beslut om att delta i SKA-observatoriet. </div> <div><br /></div> <div>Dagens tecknande är slutpunkten för tre och ett halvt år av förhandlingar av regeringsrepresentanter och jurister. Det blir ett startskott för de länder som tecknar avtalet att börja lagföra processen. SKAO kommer att träda i kraft när fem länders regeringar, bland dem alla tre värdländer, har ratificerat avtalet.</div> <div><br /></div> <div>SKAO blir en av endast två mellanstatliga organisationer som helt ägnar sig åt astronomi, efter det Europeiska sydobservatoriet (ESO). </div> <div><i><br /></i></div> <div><a href="https://www.skatelescope.org/news/founding-members-sign-ska-observatory-treaty/"><i>Pressmeddelandet på engelska hos SKA Organisation</i></a></div> <div><br /></div> <div><i>Läs mer om SKA på <a href="http://www.skaobservatory.org/">http://www.skaobservatory.org​</a> och </i><span style="background-color:initial"><a href="http://sweden.skatelescope.org/"><i>http://sweden.skatelescope.org​</i></a></span></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om Sverige i SKA</b></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Sverige blev medlem i SKA Organisation 2012.  </span>Sveriges arbete med i SKA koordineras av Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola, med stöd från Vetenskapsrådet och Big Science Sweden. </div> <div><br /></div> <div>Sveriges största bidrag hittills är prototypen till mottagare (Band 1) för SKA:s parabolantenner, som tagits fram inom projektets DISH-konsortium. Sverige har dessutom lett konsortiet Wide Band Single-Pixel Feeds (WBSPF) som utvecklar bredbandsmottagare för SKA. </div> <div> </div> <div>Den svenska industrins bidrag inkluderar teknik för lågbrusförstärkare som utvecklats för SKA av Göteborgsföretaget Low Noise Factory, och som även har viktiga potentiella tillämpningar inom kvantdatorer och inom försvarsindustrin.</div> <div><br /></div> <div>Onsala rymdobservatorium är dessutom det enda forskningsinstitut i världen som levererat mottagarteknik till både SKA och ALMA, ett av dagens största astronomiprojekt.</div> <div> </div> <div>Chalmers koordinerar Sveriges vetenskapliga och tekniska bidrag till SKA. Även på andra håll i Sverige deltar forskare i förberedelserna och i SKA:s Science Working Groups. I synnerhet finns dessa vid Stockholms universitet och Uppsala universitet, men även många andra forskare, vid till exempel Lunds universitet och Institutet för rymdfysik i Kiruna, har gett sitt stöd till projektet.</div> <div><br /></div> <div><b>Kontakter</b></div> <div><br /></div> <div>Robert Cumming, kommunikatör och pressansvarig för SKA i Sverige, Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola, robert.cumming@chalmers.se 031 772 5500, 070 493 3114</div> <div><br /></div> <div>Lars Börjesson, Chalmers tekniska högskola, lars.borjesson@chalmers.se, Sveriges representant i styrelsen för SKA Organisation</div> <div><br /></div> <div><i><b>Bilder: </b></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>A (längst upp). SKA:s parabolantenner (instrumentet SKA-MID) <span style="background-color:initial">under Vintergatsbandet</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">som de kan komma att se ut. (Bild: SKA Organisation)</span></i></div> <div><span style="background-color:initial"><i><br /></i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i>B Faktablad om SKA och Sveriges roll i projektet.</i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i><br /></i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i>C Romkonventet skrevs under av representanter från sju länder. (Foto: SKA Organisation)</i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i><br /></i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i>D Ambassadör Robert Rydberg representerade Sverige vid ceremonin i Rom den 12 mars 2019. Här skriver han under förhandlingsdokumentet Final record för Sveriges räkning. (Foto: Lars Börjesson)</i></span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> Tue, 12 Mar 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/den-kvinnliga-ingenjoren-gor-entre.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/den-kvinnliga-ingenjoren-gor-entre.aspxDen kvinnliga ingenjören gör entré<p><b>​För strax över hundra år sedan utexaminerades Sveriges första kvinnliga ingenjör från Chalmers. Vera Sandberg tog steget in i en sfär som länge ansetts vara synnerligen olämplig för kvinnor.​</b></p>​<span style="background-color:initial">I början av 1900-talet var Sverige i kraftig förvandling. Ett lågutvecklat och fattigt jordbruksland höll på att omformas till ett modernt industrisamhälle. Skog, malm och vattenresurser skulle nu tas i effektivt bruk, och storföretag växte fram kring svenska uppfinningar.</span><div><br /></div> <div>Ingenjörerna spelade framträdande och viktiga roller i industrialiseringen, och de såg sig ofta som den nya tidens herrar. Idealt skulle ingenjören leda storföretag och stå i spetsen för den tekniska utvecklingen, eller ersätta jurister och byråkrater som ledare för statliga verk.</div> <div><br /></div> <div>Vid den här tiden var ingenjörerna var uteslutande män, utbildade antingen vid KTH eller Chalmers. Universiteten hade öppnat sina dörrar för kvinnor redan på 1870-talet, och inte sällan ägnade sig de kvinnliga studenterna åt naturvetenskap. Men på de tekniska utbildningarna var det länge stopp. ​</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Starka manliga nätverk</h4> <div>Sociologen Boel Berner menar att det dels berodde på att ingenjörsutbildningen var en väg till maktpositioner. Dels hade ingenjörsyrket en praktisk sida som innefattade att handskas med arbetare, starka drycker och sociala relationer inom manliga nätverk. För sekelskiftets män var kvinnor i dessa positioner och sammanhang förmodligen en helt orimlig tanke. </div> <div><br /></div> <div>I teknologföreningen CS tidning Rasp från 1915 illustreras synen på kvinnliga teknologer med en historia där en avliden kvinnlig chalmerist nekas inträde i himlen med motiveringen ”ni är en falsk varelse”. I Sankte Pers register fanns nämligen inga statuter om kvinnliga chalmerister.</div> <div><br /></div> <div>Det skulle dröja ända tills 1921 innan kvinnor fick komma in på ingenjörsutbildningar på samma villkor som män. Men redan 1914 lyckades 19-åriga Vera Sandberg att bli antagen till kemiutbildningen på Chalmers. Dock lär hon ha fått tentera sig in på utbildningen, medan hennes manliga studiekamrater antogs på sina betyg.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Modern en förebild</h4> <div>Vera Sandberg växte upp i Blekinge med sin mor och morfar. Modern drev familjens pappersbruk i Långasjönäs efter sin far, så en kvinnlig förebild fanns och Vera ska ha varit mycket road av kemi. </div> <div><br /></div> <div>Som första kvinna bland nära 500 chalmersstudenter var hon närmast en sensation, i alla fall om man får tro Rasp från 1914. Vera ser glad och stark ut på bilderna, och väcker stor uppståndelse. Men dikten ”Eva” i samma nummer av tidningen uttrycker också en oro från de manliga teknologernas sida:</div> <div><br /></div> <div><em>Adam skälvande drar</em></div> <div><em>porten opp.</em></div> <div><em>Eva fullbordat har</em></div> <div><em>sitt segerlopp.</em></div> <div><br /></div> <div><em>Eva är teknolog.</em></div> <div><em>Död och pina!</em></div> <div><em>Adam ej längre har</em></div> <div><em>hemligheter fina.</em></div> <div><br /></div> <div>Tillvaron som mötte Vera Sandberg och hennes kursare på Chalmers var inrutade och fullmatade skoldagar med obligatorisk närvaro. Skillnaden var stor mot universitetens friare undervisningsformer och kraven var höga – orimligt höga kunde eleverna tycka i olika protester. Överansträngning var ett problem bland teknologer, och den då förekommande diagnosen neurasteni påminner i sin symptombild mycket om dagens utmattningsdepression.</div> <div><br /></div> <div>Teknologerna spenderade mycket tid tillsammans i ritsalarna, även utanför schemalagd tid, och gemenskapen som uppstod resulterade i starka nätverk som kvarstod långt efter examen. Det fanns också tid för upptåg, nattrumlande och punchdrickande, åtminstone på lördagskvällen när pluggveckan var över. Chalmeristerna gillade att väcka uppmärksamhet – och gärna förargelse – i staden, till exempel genom att förflytta sig i gåsmarsch.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">O sorg i mitt hjärta brinn </h4> <div>Hur just Vera Sandberg hade det under sin chalmerstid vet vi tyvärr inte. Men följande dikt, som tillskrivs henne, uttrycker ett visst mått av ambivalens:</div> <div><br /></div> <div><em>En gång jag kom på Chalmers in</em></div> <em> </em><div><em>Med kvinnslogik och kvinnligt sinn</em></div> <em> </em><div><em>Men nu jag tänker klart </em></div> <em> </em><div><em>Och klokt jag tala kan</em></div> <em> </em><div><em>O sorg i mitt hjärta brinn</em></div> <em> </em><div><em>Jag är ej kvinna och jag är ej man.</em></div> <div><br /></div> <div>Redan år 1915 fördubblades antalet kvinnliga studenter på Chalmers när Sigrid Laurell började (hon tog dock aldrig tog examen). Men tillströmningen av kvinnliga studenter var fortsatt mycket låg, de var totalt bara åtta stycken på de knappt tjugo åren fram till 1933.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">En kvinna att hedra</h4> <div>Efter tre år på Chalmers utexaminerades Vera Sandberg och blev Sveriges första kvinnliga ingenjör. Under sin yrkeskarriär arbetade hon på Skandinaviska Raffinaderiet i Partille, Oljefabriken i Karlshamn, Helsingborgs Gummifabrik och slutligen på Sieverts kabelverk i Sundbyberg. När hon år 1937 gifte sig med en änkeman och fick fem gossar på köpet avslutade hon sin yrkeskarriär för att ägna sig åt familjen. Något yrkesarbete blev det aldrig mer, förutom lite styrelsearbete i familjens pappersbruk i Långasjönäs.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers hedrar sin första kvinnliga ingenjör på flera sätt. Vera Sandberg har fått ge namn åt en allé, en spexförening, ett café, en luftballong och ett studentlag som bygger och tävlar med ultraenergieffektiva fordon. Under våren 2019 kommer en staty till Veras minne att resas i Vera Sandbergs allé. Statyn finansieras genom gåvor från Chalmers alumner och vänner, du hittar mer information <a href="/sv/samverkan/chalmers-vanner/investeraimorgondagen/Sidor/konst-en-inspirationskalla.aspx">om konstprojektet här​</a>.​</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Ingela Roos</em></div> <div><br /></div> Mon, 11 Mar 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-hyllar-forskning-om-ultraeffektiva-flygmotorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-hyllar-forskning-om-ultraeffektiva-flygmotorer.aspxEU hyllar forskning om ultraeffektiva flygmotorer<p><b>​För tre år sedan satsade EU närmare 30 miljoner kronor på forskning kring radikala flygmotor-innovationer. Projektet, förkortat &quot;Ultimate&quot;, har koordinerats av Chalmers och hyllas nu av EU.</b></p>​Projektet &quot;Ultra Low emission Technology Innovations for Mid-century Aircraft Turbine Engines&quot;, förkortat &quot;Ultimate&quot;, har löpt under tre år syftar till att radikalt minska utsläpp från flygmotorer. Detta för att möta EU:s utsläppsmål med sikte på 2050. EU lyfter fram projektet som en succé.<div><h5 class="chalmersElement-H5">Kan spara tre miljarder ton koldioxidutsläpp under de första 20 åren efter 2050 </h5> <div>ULTIMATE-projektet har under tre år utvecklat radikala nya framdrivningsprojekt som ska hjälpa flygindustrin att uppfylla målen. Projektmedlemmarna har studerat hur olika teknologier kan kombineras för att samverka i synergi och därigenom förbättra effektiviteten och minska utsläppen. Fullt implementerade kan de motorkoncept som föreslås av projektet spara tre miljarder ton koldioxidutsläpp under de första 20 åren efter 2050. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/tomasgronstedt.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tomas Grönstedt" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div>– De teknologier som kombineras i våra nya motorsystem gagnar varandra. Det här är första gången som synergierna mellan olika radikala motorteknologier har undersökts systematiskt för att skapa drivmedel med låga utsläpp, säger projektledaren Tomas Grönstedt vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers tekniska högskola. <br /><br />Från en lång lista över möjliga flygmotortekniker har ULTIMATE-teamet fokuserat på de som ska fungera mest effektivt tillsammans. Därefter arbetade projektgruppen med systemmodeller och baserat på effektivitetsuppskattningar för varje komponent kunde de exakt förutsäga hur nya och befintliga motorsystemkomponenter skulle samverka och optimera motorerna. Dessa nya jetmotorer kan dramatiskt förbättra flygplans effektivitet och minska utsläppen. De kan också användas i nya flygplanskonstruktioner med nya bränslen som biobränslen, väte eller metan och tillsammans med turboelektriska system. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Radikala motokoncept fungerar </h5> <div>Grönstedt betonar vikten av projektets resultat: </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Radikala förbättringar av luftfarten kommer bara att inträffa om ingenjörsindustrin tror att de är möjliga. Ingenjörer gillar inte att införa onödig teknisk risk och de behöver veta att förbättringar kan göras ekonomiskt. ULTIMATE-projektet har visat att sådana motorer är möjliga, vilket kommer att bidra till att öka förtroendet för dessa radikala koncept. </span><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Läs mer </h5> <div><a href="http://ec.europa.eu/research/infocentre/article_en.cfm?artid=49940"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />EU Research Success Story - Synergistic jet engines for cleaner aviation ​</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-satsar-långsiktigt-på-ultraeffektiva-flygmotorer.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />EU satsar långsiktigt på ultraeffektiva flygmotorer​​</a></div></div>Fri, 08 Mar 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-forestandare-for-Swedish-Electromobility-Centre.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-forestandare-for-Swedish-Electromobility-Centre.aspxNy föreståndare för Swedish Electromobility Centre<p><b>​Linda Olofsson har utsetts till ny föreståndare för Swedish Electromobility Centre, det nationella centret för forskning och utveckling av el- och hybridfordon samt laddinfrastruktur. ​​​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Elektromobilitet är en viktig del i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Jag ser fram emot att bidra till utvecklingen av hållbara transportlösningar genom samordning av arbetet mellan industri och forskare, säger Linda Olofsson, som tillträder sin nya tjänst den 29 april och inledningsvis fokuserar på förberedelserna inför centrets fjärde etapp.</span><div><br /></div> <div>– Jag är mycket glad att vi lyckats rekrytera Linda Olofsson som föreståndare för Swedish Electromobility Centre, säger Anders Karlström, prefekt för Elektroteknik på Chalmers där det nationella centret har sin hemvist. Hon har en gedigen teknisk bakgrund och erfarenheter som kommer att vara värdefulla i centrets fortsatta utvecklingsresa. Det är glädjande att tjänsten lockade så många kvalificerade sökande.</div> <div><br /></div> <div>Linda Olofsson kommer närmast från RISE, där hon haft en tjänst som gruppchef inom områdena produkt- och produktionsutveckling, big data, digital transformering och innovationsledning. Linda har en doktorsexamen i teknisk fysik från Chalmers 2003. Hon har varit yrkesverksam inom såväl startup-företag som i flera olika befattningar inom RISE-koncernen, där hon arbetat med forsknings- och utvecklingsfrågor i ledande befattningar.</div> <div><br /></div> <div>– Jag har erfarenhet av att utveckla forsknings- och utvecklingsverksamheter från mina olika roller inom RISE, säger Linda Olofsson. Det har varit en stor del av mitt arbete att samordna industriparter och forskare för att tillsammans hitta lösningar på komplexa tekniska utmaningar. Som person är jag positiv med stark drivkraft framåt och har lätt att engagera min omgivning. Jag tror att mina professionella erfarenheter, tillsammans med mina personliga egenskaper, gör att jag kan bidra på ett mycket bra sätt till utvecklingen av Swedish Electromobility Center och skapa förutsättningar för den nödvändiga utvecklingen av framtidens hållbara transporter.</div> <div><br /></div> <div>Swedish Electromobility Centre förenar svensk expertis inom e-mobilitet och är en nod för samverkan mellan akademi, industri och samhälle. Centret närmar sig nu slutet av sin tredje etapp och är för närvarande på väg att ansöka till Energimyndigheten om att gå in i en fjärde etapp sommaren 2019.</div> <div><br /></div> <div>– Intresset för elektromobilitet och efterfrågan på kunskap inom området växer starkt, såväl inom industrin och akademin som i samhället i stort, konstaterar Anders Karlström. Centret är väl positionerat för att skapa synergieffekter för sina parter och har förutsättningar att driva ett ökande antal forskningsprojekt.</div> <div><br /></div> <div>– Jag vill också passa på att tacka Elna Holmberg som varit centrets föreståndare sedan 2012, säger Anders Karlström. Hon har på ett mycket förtjänstfullt sätt drivit utvecklingen av Swedish Electromobility Centre. Jag önskar Elna all lycka till med sina nya utmaningar.</div> <div><br /></div> <a href="http://emobilitycentre.se/" target="_blank"><div><div>Mer om Swedish Electromobility Centre</div></div> ​</a><span style="background-color:initial">Swedish Electromobility Centre grundades av Energimyndigheten 2007 i partnerskap med svensk bilindustri och akademi. Parter är AB Volvo, Autoliv Development AB, BorgWarner Sweden AB, CEVT, Chalmers tekniska högskola, Energimyndigheten, KTH Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet, Mariestads kommun, RISE, Scania CV AB, Uppsala universitet, Vattenfall och Volvo Car Corporation.</span><div><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: privat</div>Thu, 07 Mar 2019 09:15:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/kvinnodagen-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/kvinnodagen-pa-Chalmers.aspxKvinnor och jämställdhet uppmärksammas på Chalmers<p><b>​Den 8 mars är den internationella kvinnodagen. Här presenteras ett axplock av de satsningar och aktiviteter som Chalmers gör och deltar i för en ökad jämställdhet, samt några av de kvinnor som är toppforskare på Chalmers i dag.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den internationella kvinnodagen har en mer än hundraårig historia, och blev på FN:s initiativ officiell 1977. I dag forskar och studerar tusentals kvinnor på Chalmers och många fler har passerat genom vårt lärosäte genom åren. Men vi är medvetna om att det fortfarande är mycket arbete kvar att göra, och därför bedriver vi mångmiljonsatsningar med siktet inställt mot en mer jämställd och bättre högskola för alla.<br /><br /></span><div><p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Här har vi sammanställt något av det som Chalmers gör kopplat till att lyfta kvinnors del i historien, något av det vi gör för att öka jämställdheten på vårt lärosäte och i samhället, och några av de framstående kvinnor som forskar hos oss i dag.</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Föreläsningar och seminarier</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Föreläsning ”Kvinnor tar plats – arkitekter i 100 år. Göteborg 1920-2020”</span></h5> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h6 class="chalmersElement-H6"> <div>8 mars 11:30-12:30, Kuggen lärandetorg, Lindholmen</div> </h6><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>För 100 år sedan var kvinnor inte välkomna på arkitekturutbildningarna - i dag är de i majoritet sedan flera år tillbaka, och många av dem har präglat Göteborg på olika sätt.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Gunilla Linde Bjur, professor emerita i arkitektur vid Chalmers, berättar om sitt forskningsprojekt där hon under fem år genom djupintervjuer och arkivstudier samlar material om de kvinnor som har verkat som arkitekter i Göteborg de senaste 100 åren. Projektet kommer att slutföras 2020 och resultera i en bok.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span class="MsoHyperlink"><a href="/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Kvinnorna-som-byggde-Goteborg-kommer-till-tals.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Gunilla Linde Bjurs forskningsprojektet</a></span><b></b></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">​<span lang="EN-US">Seminarium: “Maximize your potential sustainably - an inspirational talk by Leila Karchaoui”</span></h5> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span lang="EN-US"></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h6 class="chalmersElement-H6"><div>8 mars 15:00-16:00</div></h6><div><h6 class="chalmersElement-H6"> </h6></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span class="tlid-translation">Stress och höga förväntningar ökar ständigt i vår digitaliserade, globaliserade och snabbföränderliga värld. Hur kan vi hitta balans i livet? Vad karaktäriserar en hållbar arbetsmiljö och hur kan vi bidra till att skapa hållbara resultat, både privat och på jobbet?</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Leila Karchaoui har bland annat varit ekonomichef hos Kronans Apotek, och har blivit nominerad till en av Framtidens kvinnliga ledare. I dag är hon professionell talare och medgrundare av plattformen Bygg Broar.</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal">Seminariet är på engelska och anordnas av WiSE (Women in Science) i samarbete med institutionen för elektroteknik. Det <span class="tlid-translation">är öppet för alla med intresse av att lära sig av kvinnliga förebilder inom akademin</span>. Om du är intresserad av seminariet kan du mejla till <a href="mailto:wise.e2@chalmers.se">wise.e2@chalmers.se</a>. Plats meddelas senare.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/institutioner/e2/natverk/wise/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om WiSE</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Genie – kraftfull satsning för ökad jämställdhet</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><b>I det nystartade jämställdshetsprojektet Genie satsar Chalmers 300 miljoner kronor under en tioårsperiod. Målet är att genom en ökad andel kvinnor i fakulteten få ökad vetenskaplig framgång och bättre arbetsmiljö, både för män och kvinnor.</b></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal">– Vi vill rätta till obalansen och på köpet bli ett starkare och framgångsrikare universitet. Det handlar om att bättre ta tillvara hela befolkningens kompetens, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Projektledare för Genie är Pernilla Wittung Stafshede, professor i biokemi.</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Det handlar om att bygga upp en kritisk massa av kvinnor. En liten minoritet har nämligen svårt att få ordentligt gehör. Men det innebär inte att vi sänker kompetenskraven – det finns många kvinnliga forskare som är oerhört kompetenta, säger hon.</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span class="MsoHyperlink"><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/satsningar-pa-jamstalldhet/jamstalldhet-for-excellens/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om satsningen Genie</a></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Chalmersmedverkan på årets IGEday</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><b>Den 29 mars är det IGEday, Introducing a Girl to Engineering-day, ett årligt arrangemang där tjejer och icke-binära i åldern 13-19 år bjuds in till att besöka företag för att lära sig mer om teknik- och ingenjörsyrken. I år har professor Lucien Koopmans, chef för avdelningen Förbränning och frambränningssystem, anmält sin avdelning att vara med.</b></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Vi ska spendera en halv dag med gymnasietjejer och visa hur det är att vara forskare och hur roligt och givande det är att arbeta inom och med förbränningsmotorer och framdrivningssystem. Vi har just nu för få kvinnliga forskare men de som vi har trivs jättebra, säger Lucien Koopmans.</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><span class="MsoHyperlink"><a href="/sv/Personal/Sidor/koopmans.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kontaktinfo till Lucien Koopmans</a></span> | <span class="MsoHyperlink"><a href="http://www.igeday.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om IGEday</a></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Möt några av våra kvinnliga forskningsprofiler</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><b>Tusentals kvinnor forskar, undervisar och studerar på Chalmers, och ger sitt bidrag till samhällets utveckling. Här kan du läsa om några av de kvinnor som forskar på vårt lärosäte.</b></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Astronomiprofessor-invald-i-Vetenskapsakademin.aspx" target="_blank">&quot;Kungliga Vetenskapsakademien utgörs av framstående forskare som brinner för vetenskap, att driva den framåt, förnya den och föra ett pågående vetenskapligt samtal med samhället. Att få bli upptagen i denna illustra samling är en stor ära.&quot;</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Susanne Aalto, professor i radioastronomi, forskar om stjärnbildning och massiva svarta hål, och har blivit invald i Kungl. Vetenskapsakademin i klassen astronomi och rymdvetenskap.</i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikprofessor-invald-i-Kungl--Vetenskapsakademien.aspx" target="_blank">”Jag är väldigt hedrad och ser fram emot att delta i det viktiga arbetet med att stärka vetenskapens roll och inflytande i samhället.”</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Tünde Fülöp, professor i fysik, forskar inom området teoretisk plasmafysik och har blivit invald i Kungl. Vetenskapsakademin i klassen fysik.<b></b></i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Undersoker-nollutslapp-for-sjofarten.aspx" target="_blank">”Målen är tuffa, men vi behöver egentligen göra ännu mer. Sjöfarten är en internationell och hårt konkurrensutsatt bransch. Det är svårt för enskilda att gå före.”</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Selma Brynolf, doktor i maritim miljövetenskap, undersöker elektrometanol som ett sätt att uppnå nollutsläpp från fartyg.</i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Digitalisering-vägen-framåt-för-logistikbranschen-.aspx" target="_blank">”Vi står inför stora utmaningar vad gäller hållbara logistiklösningar. Vi ser en ökad efterfrågan på transporter i kombination med höjda miljökrav, medan konsumenten helst inte vill betala för transport av varor.”</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Lisa Melander,<b> </b>forskarassistent i Supply Chain Management, studerar hur företag samarbetar i sina leverantörsnätverk för att utveckla hållbara lösningar.</i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/%E2%80%9DVi-%C3%A4r-p%C3%A5-v%C3%A4g-in-i-en-ny-v%C3%A4rld%E2%80%9D.aspx" target="_blank">”Något fundamentalt är på väg att hända med hur vi organiserar och försörjer oss, hur våra resurser knyts samman för att skapa värde i samhället. Vi måste förstå de nya teknologierna, hur vi tar dem till oss och hur de påverkar samhället i stort.”</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Robin Teigland, professor i Management of Digitalization, har flera år i rad utsetts till en av Sveriges mest inflytelserika kvinnor inom teknologi, och forskar just nu om AI:s påverkan på företagsstyrning.</i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorn-som-skalar-av-komplexiteten.aspx" target="_blank">”För mig handlar det inte om att enbart presentera en lösning på ett problem, utan det gäller att verkligen förstå problemet och finna bitarna som så enkelt och okomplicerat som möjligt utgör själva lösningen.”</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i></i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Qing Zhao, jubileumsprofessor på Chalmers, vill skapa förståelse och därigenom finna den enkla och därmed bästa lösningen.</i></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kan-datorer-lara-sig-att-diagnosticera-hjarnsjukdomar.aspx" target="_blank">”Genom att studera stora mängder bilddata från tidigare undersökningar av patienters hjärnor kan datorer lära sig att känna igen karakteristiska utseenden för vissa sjukdomar, och därmed kan de bli kraftfulla diagnosverktyg för läkarna.”</a><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="MsoNormal"><i>Irene Gu, professor i elektroteknik, använder datorer med inbyggd artificiell intelligens för att efterlikna den mänskliga hjärnans sätt att tolka ny information och dra slutsatser.</i></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Film: Hur kan våra forskare förändra världen?</h4> <p class="MsoNormal">I den här filmen möter du sex kvinnor som är doktorander på institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, och som berättar hur deras forskning kan förändra världen. <a href="https://www.youtube.com/watch?v=p1xobuLx-as" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se filmen här</a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div>Wed, 06 Mar 2019 14:00:00 +0100