Nyheter: Global, Testinghttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 11 Jul 2018 09:20:36 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hojdpunkter-fran-Almedalen-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hojdpunkter-fran-Almedalen-2018.aspxHöjdpunkter från Almedalen 2018<p><b>​Alla talar hållbarhet, och oron för risker med AI finns kvar. Men det var digitaliseringens alla möjligheter inom vård, välfärd och industrin som fokuserades i Almedalen i år. Insikten växer att stora delar av Sveriges arbetande befolkning måste lära nytt i princip omedelbart, om vi ska skörda väl. Hur? Ingen har hela svaret än.</b></p><div>​Temperaturen stiger i valrörelsen, men Almedalens drygt 4000 seminarier handlade om så mycket mer än dagspolitiken. Teknikens snabba utveckling färgade många samtal, och Stefan Bengtsson var den universitetsrektor som kanske var mest aktiv i debatten.</div> <div> </div> <div>Entreprenörer behöver träna! Ta tag i det livslånga lärandet! Delade, intelligent hanterade elfordon kan rädda klimatet! Vegetarisk mat gynnar både kroppen och miljön! Det var några av budskapen i <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/default.aspx" target="_blank">Chalmers egna seminarier</a>. Se filmerna i karusellen ovan. </div> <div> </div> <div>Djupdyk i rapporteringen från Twitterkontot <a href="https://twitter.com/chalmersnyheter" target="_blank">@chalmersnyheter</a> eller Youtube-spellistan <a href="https://www.youtube.com/playlist?list=PLHXgzqnOl9mrpj9vcriTn9RlcDB2XkinW" target="_blank">Chalmers i Almedalen 2018</a>. Flera av seminarierna ligger ute i sin helhet på <a href="https://www.facebook.com/VastsvenskaArenan/" target="_blank">Västsvenska arenans facebooksida</a> eller andra platser på nätet.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Livslångt lärande</h3> <div>Digitalisering och snabb teknisk utveckling ökar efterfrågan på nya kunskaper, och behovet av kompetensutveckling ökar i rasande fart. Seminariet <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/Vem-tar-notan-nar-akademiker-atervander-till-skolbanken.aspx">Vem tar notan när akademiker återvänder till skolbänken?</a> efterlyste en strategi för att utbilda redan yrkesverksamma.</div> <div> </div> <div><div>– Det är komplext och det finns många utmaningar, men det var jätteroligt att seminariet visade att det finns så många som vill bidra till att hitta lösningar. Det kommer att krävas fyrpartslösningar som involverar både lärosäten, företag, stat och individ, sa Maria Knutson Wedel, vicerektor för utbildning på Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hybridkompetens inom vården</h2> <p>Med ökad AI och digitaliseringen inom den behandlande vården räcker det inte med goda operatörskunskaper. Man måste framåt kunna bemästra tekniska system och optimera dem, göra beräkningar och programmera om och anpassa utrustning för att få ut maximal nytta för patienten.</p> <div> </div> <div>– Här talar vi om en sjukvård som ser helt annorlunda ut om ett tag, och då krävs sannolikt nya yrken med hybridkompetens i en och samma person, sa Chalmers rektor Stefan Bengtsson, på Sahlgrenskas seminarium <a href="https://vastsvenskaarenan.se/program/halften-lakare-halften-civilingenjor-ar-hybridutbildningar-svaret-pa-nya-krav-inom-sjukvarden/" target="_blank">Hälften läkare, hälften civilingenjör – är hybridutbildningar svaret på nya krav inom sjukvården?</a>.</div> <div> </div> <div><div>– Men låt oss börja med enkla saker som kan fixas kvickt, utan att vara inne och fippla i examensordningen. Vi behöver drastiskt öka kontaktytan mellan våra studenter, lärare och forskare. Det är så idéerna föds, sa han och berättade att Chalmers tillsammans med Sahlgrenska sjukhuset och akademin är berett att sätta igång en gemensam forskarskola med pardoktorander och gemensamma projekt inom grundutbildningen.</div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Sveriges framtida transporter <span></span></span></h2> <div>Samsyn tack! krävde Chalmers i seminariet <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/Sjalvkorande-utslappsfritt-och-delat-ratt-vag-till-ett-hallbart-transportsystem.aspx" target="_blank">Självkörande, utsläppsfritt och delat – rätt väg till ett hållbart transportsystem? </a>Elna Holmberg från Swedish electromobility Centre konstaterade att elektrifieringshjulet rullar på fint. </div> <div> </div> <div>– Men vi behöver göra några saker. Bygga en bra infrastruktur för det första, och få upp effekterna så att vi kan snabbladda. Det tredje är att hantera laddningens påverkan på batterierna och återvinningen. Och det fjärde är att hitta affärsmodeller och standarder för Europa så att vi kan ladda våra elbilar, sa hon. </div> <div> </div> <div>Trafikutskottets Karin Svensson Smith (mp) och Jessica Rosencrantz (m) var eniga om klimatmålen, mer bilpooler, att skapa rätt att reservera parkeringsplats för delade elfordon, mer förarassistans, mer cykel i städerna och delvis om miljözoner som bra lösning, samt bra täckning för elladdning, tack. Men ingen av politikerna ville lagstifta om täckning för elbilsladdning, precis som för mobiltelefoni idag. Inställningen till privatbilism i städer skiljde dem åt. Hela panelen ville se skarpa testbäddar i verklig miljö och nya, bättre mobilitetstjänster där alla transportslag ingår.</div></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Entreprenörer ska vilja rädda världen</h3> <div>Den viktigaste drivkraften för entreprenörer är viljan att rädda världen, förmedlade vicerektor Fredrik Hörstedt på Chalmers fullsatta seminarium <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/Framtidens-entreprenor-skapar-varden-och-raddar-varlden.aspx">Framtidens entreprenörer – skapar värden och räddar världen</a>.</div> <div> </div> <div>– I en hårdnande internationell konkurrens är att rädda världen den stora möjligheten för svenskt näringsliv. Här finns stora ekonomiska värden att skapa, sa Fredrik Hörstedt.</div> <div> </div> <div>Tidigare har fokus i inkubatorer och uppstartsverksamheter främst legat på själva idéerna eller företagen. Nu handlar det snarare om människorna och att odla deras entreprenöriella förmågor. Panelen betonade vikten av övning och att våga prova.</div> <div> </div> <div>– Det är inte så farligt att misslyckas. Vi har bra skyddsnät – det är jättesvårt att svälta ihjäl i Sverige idag, sa Stina Linge på Chalmers Ventures.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Växtbaserat nyckeln till hälsosam och hållbar kost</h3> <div>Att äta hälsosamt och hållbart går ofta hand i hand, vilket blev uppenbart på seminariet <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/Lovbiff-larver-eller-linser-hur-ater-jag-bade-hallbart-och-halsosamt.aspx">Lövbiff, larver eller linser – hur äter jag både hållbart och hälsosamt?</a> Genom att äta mindre kött minskar man sin klimatpåverkan rejält, samt minskar risken för cancer och olika vällevnadssjukdomar.</div> <div> </div> <div>– En liten mängd naturbeteskött främjar emellertid den biologiska mångfalden. Men då får man se till att det faktiskt är naturbeteskött man äter, sa Fredrik Hedenus.</div> <div> </div> <div>Men att bryta vanor kan vara svårt.</div> <div> </div> <div>– Det gäller att ta det i små steg. Ju längre bort till exempel ett matrecept ligger från det vi känner igen, desto högre är tröskeln för att vi faktiskt ska prova det, sa Coop provköks Sara Begner.<br /><span><h3 class="chalmersElement-H3">Omställning på allvar</h3> <div>Det blev under veckan uppenbart att många fossiltunga branscher nu jobbar målinriktat och dedikerat för att bli klimatneutrala. Betongbranschen är idag en av Sveriges största koldioxidutsläppare, men har nu lagt upp en gemensam färdplan för att bli fossilfri till 2045. Framför allt bildas utsläppen när råvaran kalksten upphettas vid tillverkning av cement, bindemedlet i betong. Inga alternativa råvaror finns i sikte, utan koldioxidinfångning och -lagring ser ut att vara den enda möjligheten att undvika utsläppen.</div> <div> </div> <div>– Det är inget tekniskt problem, utan snarare ett finansiellt. Att ta bort koldioxidutsläppen innebär att cementen blir 70 procent dyrare. Men tittar man på kostnaden för en hel byggnad så blir den bara en halv procent dyrare. Det är därför oerhört viktigt att samverka längs hela värdekedjan, sa professor Filip Johnsson som forskat mycket kring utsläpp från svensk basindustri.</div> <div> </div> <div>Sjöfarten är också i princip helt fossil idag, men har nu börjat jobba ordentligt med att börja ställa om till hållbara drivmedel. Här fanns Chalmers representerat av Karin Andersson, professor i maritim miljövetenskap:</div> <div> </div> <div>– När jag började forska inom det här fältet såg det mörkt ut, men det har hänt så himla mycket de senaste åren. Jag vete sjutton om det inte går att få sjöfarten fossilfri till 2045!</div> <div> </div> <div>Även den svenska drivmedelsbranschen har siktet inställt på förnybart. På Svenska petroleum- och biodrivmedelsinstitutets heldag var Maria Grahn, forskare och ledare för styrkeområde Energi, en av talarna.</div> <div> </div> <div>– Alla lösningar som kan få bort de fossila bränslena är välkomna. Man kan inte vänta på ”den enda rätta” lösningen, och det gör inte branschen heller, sa hon.</div> <div> </div> <div>Flygbranschen är också inne på att ställa om till förnybara bränslen, även om det än så länge sker i ytterst liten skala. På Swedavias seminarium om hållbart flyg var Jörgen Larsson, forskare i fysisk resursteori, tydlig med att flygresandet måste dämpas till dess att vi har klimatneutralt flyg.</div> <div> </div> <div>– Men redan inom några år, när gps-tekniken förbättrats ytterligare, finns lågt hängande frukter att skörda vad gäller flygets höghöjdseffekter genom att dirigera flygplanen så att de undviker fuktiga områden, sa Jörgen Larsson.</div></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Samverkan främjar samhällets utveckling</h3> <div>På Vetenskapsrådets seminarium om vetenskapens bidrag till samhällsutvecklingen beskrev rektor Stefan Bengtsson Chalmers styrkeområdeskoncept som en gränsyta mot omvärlden, vilket flera i panelen sedan refererade till i positiva ordalag.</div> <div> </div> <div>– Vi samverkar med näringslivet för att bidra till samhällsnyttan, men också för att det gör oss till ett bättre universitet, sa Stefan Bengtsson.</div> <div> <br />Text: Christian Borg och Ingela Roos</div>Fri, 06 Jul 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/jubileumsprofessorn-som-vill-se-mer-filosofi-hos-foretag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/jubileumsprofessorn-som-vill-se-mer-filosofi-hos-foretag.aspxHon vill se mer filosofi hos företag<p><b>​Professor Claudia Eckert från Open University i Storbritannien är en av Chalmers fyra jubileumsprofessorer under 2018. I tre månader besöker hon institutionen för industri- och materialvetenskap. Med en bakgrund inom matematik och filosofi, vill hon bidra till att stärka Chalmers forskning inom design.</b></p>​<span style="background-color:initial">Claudia Eckert har en kombinerad bakgrund inom matematik och filosofi. Till vardags är hon professor i design vid <a href="http://www.open.ac.uk/" target="_blank" title="Länk till ny sida">Open University</a> i Storbritannien men under 2018 tillbringar hon tre månader i Göteborg som en av Chalmers fyra jubileumsprofessorer. Värd för besöket är<a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx"> institutionen för industri- och materialvetenskap</a>, och mer specifikt, forskargruppen inom <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/systems-engineering-design.aspx">Systems Engineering Design</a>.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Forskargruppen Systems Engineering Design studerar produktutvecklingsprocesser med ett särskilt intresse för plattformsbaserad utveckling. Den här inriktningen stämmer väl överens med Claudia Eckerts forskning. Genom sin forskning vill hon förstå hur designprocesser fungerar och hon tycker om att jämföra olika designområden, från framtagning av stickade plagg i modeindustrin till tillverkning av helikoptrar eller lastbilar. Hur är det möjligt att jämföra så olika produktområden?</div> <div><br /></div> <div>– Om man studerar designprocesser är likheterna större än man kanske tror, säger Claudia Eckert. Här är ni vana vid fordonsutveckling och i modeindustrin börjar man också med en idé, skapar ett koncept, tar fram prototyper och testserier innan man startar en fullskalig produktion. Jag tycker också att modeindustrin har ett plattformstänk där tyger och detaljer i designen används i flera olika plagg för att skapa en igenkänning av varumärket och spara pengar. Men just begreppet plattform används inte i den miljön.</div> <div><br /></div> <div>Den stora skillnaden mellan modeindustrin och produktutvecklingsprocesser i teknikföretag är tidsramarna.</div> <div>– Processen är mycket snabbare. I stället för att det kan ta flera år att ta fram en ny produkt, kan ett nytt plagg tas fram inom en vecka.</div> <div><br /></div> <div>Claudia Eckert tittar på processer som ett system eller som flera system ihopkopplade med varandra. Det här tänket ligger också i linje med forskningen som sker på Chalmers. Hon säger att det är nödvändigt med ett holistiskt synsätt för att kunna utveckla produkter på ett hållbart sätt. Att utföra en livscykelanalys är ett relativt vanligt sätt att få med hållbarhetsaspekter i produktutveckling men Claudia tycker inte att den metoden är tillräcklig.</div> <div><br /></div> <div>– En livscykelanalys är lite för smal. Det kan finnas effekter i omgivningen, på en högre systemnivå, som påverkas.</div> <div><br /></div> <div>Hon ger ett exempel från ett tyskt barnprogram som handlar om en sparrisodling.</div> <div>– Tyskarna älskar sin sparris på våren. På ett sparrisfält valde man att värma upp jorden för att få en tidigare skörd. Det låter förfärligt sett ur ett miljöperspektiv – om man fokuserar enbart på uppvärmningen. Men i det här fallet kom värmen från överblivet varmvatten som en närliggande fabrik behövde bli av med. Det vatten som egentligen skulle gått till spillo, blev till en resurs i stället.</div> <div><br /></div> <div>För att få hjälp att lättare kunna se till helheten och kunna agera mer ansvarsfullt, uppmuntrar Claudia företag att få in mer filosofi i verksamheten.</div> <div><br /></div> <div>– Ja, jag tycker att företag borde anställa filosofer för att få in mer etik i sin verksamhet. Det kanske låter konstigt men jag tror att det kan hjälpa dem att fatta mer noggrant förberedda beslut. Om det skulle finnas ett mer filosofiskt tankesätt, tror jag att vi skulle undvika skandaler som Volkswagens dieselmotorer till exempel.</div> <div><br /></div> <div>Claudia Eckert har delat upp sin vistelse på Chalmers i två besök. Under sin första månad höll hon ett par öppna föreläsningar, deltog i de dagliga forskningsaktiviteterna och gjorde ett antal studiebesök, både på Chalmers och hos samverkande industriföretag. Emellertid har hon framför allt prioriterat att prata med doktoranderna vid institutionen om deras forskning.</div> <div><br /></div> <div>– Jag är förvånad över hur öppet och nära samarbete institutionen har med industriföretag. Ur det perspektivet tycker jag att Chalmers är ett av de ledande universiteten i världen.</div> <div><br /></div> <div>Eftersom området industrisamverkan är så starkt är akademisk positionering det område där det finns utrymme för tillväxt. Genom att erbjuda doktoranderna ett akademiskt utifrånperspektiv, hoppas hon kunna bidra till att stärka kvaliteten i deras forskning. Hon skulle gärna se att forskarna fokuserar på forskningsfrågor som skapar akademisk debatt och på ett tydligare sätt för forskningsfronten framåt.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx" title="Länk till ny sida" target="_blank">Ola Isaksson​</a>, som leder forskargruppen inom Systems Engineering Design, är den som nominerade Claudia Eckert till att bli jubileumsprofessor. Han säger att hon är en välkänd forskare som bidrar med både djup kunskap inom produktutveckling och ett något annorlunda perspektiv. </div> <div><br /></div> <div>– Det är ett positivt bidrag till dialogen med forskare och doktorander här. Vi kan utmana oss själva i hur vi ser på forskningen, inte minst är den filosofiska aspekten viktig. Ett exempel på det är att företag och andra aktörer i samhället nu tittar aktivt på att använda artificiell intelligens i sin produktutveckling, ett område som Claudia också har arbetat med.</div> <div><br /></div> <div>Nu har Claudia lämnat Göteborg och Chalmers efter sitt första besök men i augusti återvänder hon och stannar då i två månader. För den som vill ta tillfället i akt att träffa henne, går det bra att kontakta hennes värd Ola Isaksson.</div> <div><br /></div> <div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Chalmers jubileumsprofessorer</strong></div> <div><div>När Chalmers fyllde 150 år 1979 gav regeringen en jubileumsprofessur till Chalmers i present. Därefter har Chalmers avsatt pengar för att fortsätta. Professorerna utses årligen av rektor; forskaren ska tillföra Chalmers ny kompetens och stärka högskolans internationella kontakter. Professuren brukar delas upp tre–fyra perioder under året och innehas av olika professorer. </div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div><strong>Chalmers alla </strong><span style="font-weight:700">jubileumsprofessorer för</span><strong> 2018:</strong></div> <div><ul><li>Claudia Eckert (The Open University, Storbritannien), Industri- och materialvetenskap<br /></li> <li>Hilary Bradbury (Oregon Health Sciences University, USA), <span style="background-color:initial">​Teknikens ekonomi och organisation​</span><br /></li> <li>Paula Caselli (Max-Planck Institute for Extraterrestrial Physics, Tyskland), Rymd-, geo- och miljövetenskap<br /></li> <li>Keith Hampson (Curtin University, Australien), Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik<br /></li></ul></div> <div></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/jubileumsprofessorer.aspx" target="_blank" title="Länk till ny sida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innehavare av Chalmers jubileumsprofessur sedan 1991</a></div> <div><br /></div> ​</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Nina Silow</div></div>Thu, 05 Jul 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Nytändning-för-fusionsforskningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Nyt%C3%A4ndning-f%C3%B6r-fusionsforskningen.aspxNytändning för fusionsforskningen<p><b>​För att lyckas med fusionsteknik krävs internationellt samarbete och pengar. För fem år sedan gick det politiskt trögt, flera tvekade. Men nu har det vänt. EU, Asien, Ryssland och USA storsatsar åter på fusion och forskningsreaktorn ITER som byggs i Frankrike. Dessutom har ett rikt matematiskt snille beslutat sig för att stödja fusionsforskning. Så optimismen är stor.</b></p><div>– Det är bara ett halvår sedan läget förändrades. Nu är stämningen helt annorlunda bland fusionsforskarna, säger Tünde Fülöp, professor i Subatomär- och plasmafysik vid Institutionen för fysik, Chalmers.</div> <div> </div> <div>Tündes kontor ligger i hörnrummet på högsta våningen i fysikhuset. Utsikten sträcker sig från Johanneberg över centrala Göteborg hela vägen bort mot Angered i norr.</div> <div><br /></div> <div><b>I slutet av 1970-talet började idén om fusionskraft</b>, energin som aldrig sinar, bli konkret. Tio år senare planerade ett flertal länder International Thermonuclear Experimental Reactor, ITER. Tünde själv har varit verksam inom forskningsområdet sedan 1994. Hon leder en internationell forskargrupp inom elektromagnetisk fältteori. Två tredjedelar av gruppen arbetar med fusionskraft, de övriga studerar det som kan ge tillämpningar inom materialfysik och medicin. Om det senare går det att läsa mer i <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm14_3/html5forpc.html">Chalmers magasin nr 3 2014. </a><br /><br /></div> <div>– Jag minns när de äntligen bestämde att ITER skulle placeras i Cardarache i södra Frankrike. Genast började universitet och samhället runt omkring intressera sig för forskningsområdet, så storsatsningar som denna skapar ett enormt intresse och kreativitet, berättar Tünde Fülöp.</div> <div> </div> <div>– Att vi i Sverige är med och satsar är fantastiskt och viktigt. Utan det, så hade vi här uppe i norr varit isolerade. Våra forskningsresultat är internationellt efterfrågade. Vårt arbete är långsiktigt. Men vi räddar inte världen varje dag. Det är den dagliga känslan av flow, och målet att hitta ett alternativ och vara med och lösa klimatfrågan, som driver oss.</div> <div><br /></div> <div>Fusionsteknik handlar om att utvinna energi genom att slå samman väteatomer till helium – samma process som driver solen. Om forskarna lyckas skulle tekniken kunna förse oss med ren, ofarlig och koldioxidfri energi. Vilket innebär att klimatfrågan och vår framtida energiförsörjning skulle vara ett stort steg närmare sin lösning. Men det här är svårt och kostsamt.</div> <div><br /></div> <div><b>När Trump tillträdde som president</b> i USA befarade forskarna, med tanke på hur den amerikanske presidenten agerat när det gäller stöd till klimatforskningen, att han även skulle skära i finansiering till fusionsforskningen. USA hade dessutom tidigare hoppat av processen med ITER, men kom tillbaka efter ett par år. Men nu satsar USA stort. Därtill skjuter flera andra länder, både i Europa och Asien, och finansiärer, till pengar.</div> <div> </div> <div>En av dem är amerikanen James H. Simons. Han är matematiker och före detta kodknäckare vid USA:s försvarsdepartement. Han är dessutom miljardär och känd för sina insatser inom mönsterigenkänning. Via sin stiftelse, Simons Foundation, satsade han nyligen pengar på ett projekt som handlar om att använda avancerade optimeringsmetoder för att hitta bättre konfigurationer för en viss typ av fusionsreaktorer. Projektet leds bland annat av Chalmersalumnen Per Helander, professor på Max-Planck-institutet för plasmafysik i Greifswald, med samarbetspartners i USA.</div> <div> </div> <div>– Det här sker i väldigt stor konkurrens, förstås. Att han väljer att investera sina privata pengar i fusionsenergi, visar på optimismen i fältet.</div> <div><br /></div> <div><b>Förhoppningen bland investerare</b> och forskarsamhället världen över är att vi inom 30 år kan ha kommersiella fusionsreaktorer. Är det möjligt?</div> <div> </div> <div>– Absolut! I Europa har vi ett flertal experiment som nyligen startat eller är under uppbyggnad. Det största är naturligtvis ITER, med planerad start 2025. I väntan på den så har det tyvärr inte byggts tillräckligt många experiment det senaste decenniet. Så även om forskningen hela tiden tagit stora kliv framåt, har gemene man inte sett några spektakulära resultat, eftersom forskningen på existerande medelstora experiment inte skapar stora rubriker. Men nu har fördämningen brustit och nya spännande experiment har kommit igång världen över.</div> <div><br /></div> <div><b>Reaktorn i Cardarache </b>kommer att vara torusformad, 24 meter hög och 30 meter bred, en så kallad tokamak vilket på ryska betyder ”ringformig magnetisk kammare”. Forskarna behöver ITER för att kunna göra storskaliga experiment.</div> <div> </div> <div>– För att förbereda för anläggningen bygger Japan, i samarbete med EU ett spännande experiment, JT60-SA, med planerad start 2020. Parallellt händer mycket annat intressant i Europa.</div> <div> </div> <div>Exemplen Tünde radar upp är både planerade och pågående experiment och projekt i Tyskland, Tjeckien, Frankrike, Italien och England.</div> <div> </div> <div>– När det gäller ITER så talar man om att det ska bli nettoenergi först år 2035, säger Tünde, har man en skinande ny bil så vill man vara försiktig från början. </div> <div><br /></div> <div><b>På andra sidan Atlanten händer det också mycket. </b></div> <div>Vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, ska forskarna bygga ett kompakt experiment med högt magnetfält, <a href="https://www.psfc.mit.edu/research/topics/sparc">SPARC.​</a> De kommer att använda magnetfältspolar konstruerade av högtemperatursupraledare, som klarar mycket högre magnetfält än tidigare. Ju högre magnetfält desto mindre är den storlek som behövs för en viss fusionseffekt. Förhoppningen är att SPARC ska producera nettoenergi ungefär samtidigt som ITER. </div> <div> </div> <div>Tünde menar på att fusionsforskarna som verkar vid MIT är bland de bästa i världen. </div> <div> </div> <div>– Men här är jag inte objektiv, jag har en ”soft spot” för MIT. </div> <div><br /></div> <div>På den avslutande frågan om vad investerarna hoppas få tillbaka då forskningen inom området är så långsiktig, så menar Tünde Fülöp, att även om fusionsteknik inte blir lönsam i det närmaste så vet investerarna att magneterna i reaktorerna som kan komma till nytta inom industri och medicin. Dessutom finns en enorm global marknad om och när tekniken är redo.<br /><br /></div> <div style="text-align:right">Text: Ann-Christine Nordin</div>Wed, 04 Jul 2018 11:20:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Orm-bro-vinner-innovationstävling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Orm-bro-vinner-innovationst%C3%A4vling.aspxOrm-bro vinner innovationstävling<p><b>Hur skulle Öresundsbron byggas år 2045 med nollutsläpp av växthusgaser? Den frågan har ett lag med deltagare från bland annat Chalmers arbetat med under ett år, för att nu sluta som det vinnande laget i kategorin ”transformativ helhetslösning för nollutsläpp”.</b></p>​Björn Johansson, biträdande professor på avdelningen Produktionssystem​, på institutionen för industri- och materialvetenskap på Chalmers, deltog i laget som kammade hem segern i kategorin ”transformativ helhetslösning för nollutsläpp”. <div><br /></div> <div>Lagets förslag  med en ormformad bro, i klimatpositiv stål- och betongkonstruktion med bikakestruktur, skulle spara material och sam<span style="background-color:initial">tidigt </span><span style="background-color:initial">producera</span><span style="background-color:initial"> energi. Ett vinnande koncept som skulle </span><span style="background-color:initial">reducera</span><span style="background-color:initial"> 304 000 ton koldioxid från atmosfären.</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial"></span>Tävlingen har pågått under ett år och lagen har funderat på hur de skulle bygga upp Öresundsbron på nytt år 2045 – och denna gång utan utsläpp från till exempel betong- eller stålkonstruktioner, minimering av materialåtgång med hjälp av innovativ design, med mera.</div> <div><br /></div> <div>Vinnarna annonserades under ett seminarium i Almedalen​ den 3 juli 2018. Sveriges Byggindustrier och Naturvårdsverket inledde och avslutade seminariet, det var ett mycket spännande panelsamtal med lagledarna då innovationskoncepten offentliggjordes och kommenterades i den s.k. VD-panelen. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/ormbro2.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:10px" /><br /><br />Publiken deltog med röda och gröna lappar och svarade på ja- och nej-frågor så det rådde ingen tvekan om engagemanget. </span><span style="background-color:initial">Karolina Skog höll ett personligt och engagerat tal, och om vikten av innovation för miljöarbetet</span><span style="background-color:initial">​.</span></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/OrmbroBJ.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:10px" /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">I de tävlande lagen fanns representanter från cement- och stålindustrin, bygg- och anläggningsbranschen, universitet och forskningsinstitut – totalt 29 organisationer var representerade i lagen.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>På bilden håller Björn Johansson en 3D skannad modell av bron. Efter att vinnarna annonserats skedde fotografering med diplom signerade av Karolina Skog, Mikael Damberg och Björn Risinger. ​</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Laget, Lag Blå, består av:  </div> <div><span style="background-color:initial">Charlotte Bergman, lagledare </span><span style="background-color:initial">(ELU)</span></div> <div>Martin Andersson (Skanska)</div> <div>Thomas Fägerman (Swerock)</div> <div>Mats Wendel (Peab Asfalt)</div> <div>Ulf Wiklund (Tyréns)</div> <div>Daniel Ekström (WSP)</div> <div>Björn Johansson (Chalmers)</div> <div>Chuan Wang (Swerea MEFOS)</div> <div>Andreas Rahm Yhr (Sandvik)</div> <div>Karin Comstedt Webb (Cementa)</div> <div>Yvonne Andersson-Sköld (VTI)</div> <div>Martin Erlandsson (IVL)</div> <div>Lars Redtzer, ”materialförvaltare”​</div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.naturvardsverket.se/innovationstavling"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om tävlingen​​</a></div> <div><a href="http://naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Orm-bro-och-havsodlad-bro-vinner-innovationstavling/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Pressmeddelande Naturvårdsverket​</a></div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=Hmm9Vyl9dmc&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se film (Youtube) från Almedalen om tävlingen och vinnarna</a></div> <div><a href="http://naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Orm-bro-och-havsodlad-bro-vinner-innovationstavling/"></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-är-värd-för-innovationstävling-för-infrastruktur-med-nollutsläpp.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers var värd för ett av momenten i tävlingen, läs mer​</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bjorn-johansson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Björn Johansson, IMS​</a><br /><div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Kate Larsson</span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial">Bild: från annonsering av vinnarna i Almedalen</span></div></div>Wed, 04 Jul 2018 01:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-smarta-teknikprylar-undvika-hastighetsgranser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-smarta-teknikprylar-undvika-hastighetsgranser.aspxSå kan smarta teknikprylar undvika hastighetsgränser<p><b>​Det är inte bara i trafiken som det finns hastighetsgränser. Även ljuset har sina begränsningar – till exempel i optiska switchar för internettrafik. Nu har fysikforskare på Chalmers förstått varför det inte går att öka hastigheten över en viss gräns – och i vilka lägen det är bäst att välja en annan väg. ​</b></p><div><span style="background-color:initial">I nästan all modern elektronik spelar ljus och andra elektromagnetiska vågor en avgörande roll, inte minst i våra mobiltelefoner. För att kunna styra ljusets egenskaper med hög precision, har forskarna på senare år utvecklat konstgjorda specialmaterial – så kallade optomekaniska metamaterial – som övervinner de begränsningar som naturliga material har. För att förändra till exempel ljusets färg eller intensitet används så kallade optiska switchar. Dessa omkopplare kan vid internettrafik slås på och av upp till 100 miljarder gånger på en enda sekund. Sedan går det inte att öka hastigheten mera. Där går gränsen även för de unika specialmaterialen. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/340x296px/philippeandsophieapple340x295.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Forskare har haft goda förhoppningar om att uppnå allt högre hastigheter i optiska switchar genom att ytterligare utveckla de optomekaniska metamaterialen. Nu vet vi varför dessa material inte klarar att konkurrera ut befintlig teknik i till exempel nätverk för internettrafik och mobiltelefoni, säger Sophie Viaene, forskare inom nanofotonik på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">För att komma fram till varför hastighetsbegränsningarna finns och vad de innebär, har hon i sin doktorsavhandling gått utanför optikfältet och även analyserat fenomenet med hjälp av så kallad ickelinjär dynamik. Slutsatsen är att det är nödvändigt att välja en annan väg för att kringgå hastighetsgränserna: I stället för att styra en hel yta samtidigt, kan man kontrollera interaktionen med ljus mer effektivt genom att manipulera en partikel åt gången. Ett annat sätt att lösa problemet är att låta specialmaterialet röra sig kontinuerligt med en konstant hastighet och att mäta variationerna av rörelsen.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Men hastighetsgränsen är inte ett problem för alla användningsområden, konstaterar Sophie Viaene och hennes handledare, docent Philippe Tassin. När det gäller skärmar och olika typer av displayer är det inte nödvändigt att förändra ljusets egenskaper så extremt snabbt. Då erbjuder specialmaterialen stora möjligheter, eftersom de är tunna och kan vara flexibla.<br /></div> <div>Forskarna har med sina resultat tagit ut riktningen inom forskningsfältet och deras vetenskapliga artikel publicerades nyligen i den mycket ansedda tidskriften Physical Review Letters. Vägen ligger nu öppen för framtidens allt smartare klockor, skärmar och glasögon.  </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>När det gäller prylar där vi kan se ljuset med blotta ögat, är hastighetsbegränsningen inget problem, eftersom våra ögon inte är så snabba. Vi ser stora möjligheter för optomekaniska metamaterial när det gäller att utveckla tunna, flexibla applikationer för interaktiv visualiseringsteknik, säger Philippe Tassin, docent på institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Text och foto: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></span></div> <div><br /></div> <div>Bildtext till fotot i artikeln ovan: <span style="background-color:initial">Chalmersforskarna Sophie Viaene och Philippe Tassin publicerade nyligen sina forskningsresultat inom nanofotonik i den ansedda tidskriften Physical Review Letters. De har tagit ut riktningen inom sitt forskningsfält och visar vilka vägar som är bäst att gå. </span></div> <div><br /></div> <div><span><a href="https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.120.197402?"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.120.197402?"><span style="display:inline-block"></span></a></span> Läs den vetenskapliga artikeln: <a href="https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.120.197402?">Do Optomechanical Metasurfaces Run Out of Time?</a> i Physical Review Letters. <span style="background-color:initial">Artikeln är skriven av Chalmersforskarna Sophie Viaene och Philippe Tassin tillsammans med Vincent Ginis och Jan Danckaert från Vrije Universiteit Brussel/Harvard University. </span></div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>Så funkar nanofotonik och optomekaniska metamaterial:</span></h4></div> <div><span style="background-color:initial">Nanofotonik är en del av fysiken som studerar hur ljus kan styras och manipuleras med hjälp av elektromagnetiska strukturerade material. </span><br /></div> <div>Ljus och elektromagnetiska vågor spelar en avgörande roll i vårt samhälle när det gäller till exempel internet, smarta mobiler och tv-skärmar. För att tekniken ska kunna utvecklas vidare med optikens hjälp räcker det inte längre med vanliga, naturliga material. Det krävs konstgjorda specialmaterial – så kallade optomekaniska metamaterial - för att kringgå de begränsningar som naturliga material har. Inom forskningen undersöker och utformar man konstgjorda material för att få fram egenskaper som gör det möjligt att manipulera elektromagnetiska vågor. Det kan handla om allt ifrån mikrovågor och terahertzvågor till synligt ljus. Forskarna designar materialet genom att låta små elektriska kretsar ersätta atomer som de underliggande byggstenarna för växelverkan mellan elektromagnetiska vågor och materia. Sådana elektromagnetiska strukturerade material skapar möjligheter att konstruera komponenter för avancerad ljuskontroll med hög precision. </div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">För mer information: </h4> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Philippe-Tassin.aspx">Philippe Tassin​</a>, docent, institutionen för fysik, Chalmers, <a href="mailto:philippe.tassin@chalmers.se">philippe.tassin@chalmers.se​</a>, 031-772 22 92​​<br /></div> <div><a href="/en/staff/Pages/viaene.aspx">Sophie Viaene</a>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, <a href="mailto:sophie.viaene@chalmers.se">sophie.viaene@chalmers.se</a>, +32 2 629 36 13</div></div>Thu, 28 Jun 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/gemenskapen-chalmers-storsta-tillgang.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/gemenskapen-chalmers-storsta-tillgang.aspxGemenskapen – Chalmers största tillgång<p><b>​Den 12 juli börjar de komma – antagningsbeskeden till Chalmers. Inför det nya läsåret berättar kårordförande Gustav Eriksson och vicerektor Maria Knutson Wedel om vad du kan se fram emot som chalmerist.</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Gustav Eriksson är färsk ordförande för Chalmers studentkår. Han har precis blivit klar civilingenjör i bioteknik efter fem års studier, och avslutar nu sin tid på högskolan med att jobba på heltid för studenterna. Maria Knutson Wedel pluggade teknisk fysik på Chalmers, och trots att de varit studenter vid olika tidpunkter i skolans historia hittar ger de samma svar på vad som utmärker att plugga på Chalmers.</span></div> <div>– Gemenskapen. När jag kom hit och började plugga kom jag från relativa betygssystem och konkurrens på gymnasiet. Det blev en stor skillnad med högskolans anda av att hjälpa varandra, ”Vi kom in här – nu gör vi gemensam sak i att komma ut”, säger Maria Knutson Wedel. </div> <div> </div> <div>Gustav Eriksson har samma typ av upplevelse från sin studietid.</div> <div> </div> <div>– Alla som pluggar här gör det tillsammans.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Maria Knutson Wedel påpekar att både högskolan och studentkåren lägger stor vikt vid mottagningen och studenternas första tid på Chalmers. </div> <div> </div> <div>–  Mottagningen lägger grunden för gemenskapen. För egen del minns jag att de fyra veckorna med aktiviteter överträffade mina förväntningar, och hur de äldre studenterna jobbat hårt för att välkomna oss, säger Gustav Eriksson.<br /><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kårobligatoriet kvar</h2> <div> </div> <div>Och gemenskapen gäller inte bara mellan studenter eller inom studentlivet menar Maria Knutson Wedel.</div> <div> </div> <div>–  Vi har behållit kårobligatoriet och därmed är man här medaktör i högre grad än på andra lärosäten. Vi har också med studenter i styrelsen för Chalmers tekniska högskola.</div> <div> </div> <div>– Det är fantastiskt att på så sätt kunna bidra till Chalmers, att inte bara ha åsikter om sitt lärosäte utan även bli tagen på allvar och vara med och driva det, säger Gustav Eriksson.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Som student kan man också själv påverka studentlivet.</div> <div> </div> <div>– Jag var själv lite tveksam till studentlivet innan jag kom hit, men det var en så välkomnande atmosfär och häftigt att se arbetet som låg bakom. Jag har haft kul, har lärt känna folk och har också lärt mig mycket och växt som person, säger Gustav Eriksson.</div> <div> </div> <div>Det finns möjligheter att gå med i en förening där man kan odla sina intressen och träffa likasinnade – eller om föreningen inte finns: Att starta en egen.</div> <div> </div> <div>– Man kan ta med sig sitt fritidsintresse hit till Chalmers och på så vis känna ytterligare gemenskap med andra studenter, säger Gustav Eriksson.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Viktigt med förberedelser</h2> <div> </div> <div>Men som student på Chalmers handlar det inte bara om att bli emottagen. Man har också mycket att vinna på att förbereda sig inför studierna.</div> <div> </div> <div>– Gör sommarkursen i matte! Repetera kemin, fysiken, det du ska plugga och var förberedd. Du kommer att använda dina kunskaper från gymnasiet, och högskolan är en fortsättning på de studierna där du förväntas vara på banan fort, säger Maria Knutson Wedel.</div> <div> </div> <div>– Klarar man tentorna första året så får man en bonus på 10 000 kronor via Adlerbertska stipendiefonden, om man kommit ihåg att söka stipendiet. Anledningen till satsningen är att vi vet att om man inte har omtentor hängande efter i början så har man mycket bättre förutsättningar att disponera sin studietid klokt för resten av utbildningen. <br /><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Våga fråga</h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Maria Knutson Wedel trycker dock samtidigt på att man inte ska bli förskräckt om det känns överväldigande i början. Till skillnad från gymnasiet finns här ingen lärare eller rektor som håller samma koll på en.</div> <div> </div> <div>– Man är en vuxen student som ska driva sin utbildning framåt på egen hand, samtidigt som man flyttar hemifrån. Det är ett stort steg.</div> <div> </div> <div>– Många som kommer hit har toppbetyg och är vana vid att vara bäst i klassen. Sedan kanske man känner att man inte fattar något. Då är det viktigt att inse att det är en utveckling, det kanske är första gången man tycker det är svårt och man får plugga mer än vanligt. Men hjälp finns att få och man är inte ensam om att känna så.</div> <div> </div> <div>– Vill man kommer man ut på andra sidan. Du har den rätta kompetensen eftersom du kom in på Chalmers, men det blir ingen räkmacka.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Gustav Eriksson fyller i:</div> <div> </div> <div>– Det är viktigt att inte få panik när man känner ”det här är svårt”. Hitta styrka i kurskamraterna.</div> <div> </div> <div>– Lärarna vill ju att studenterna ska lyckas. Så var inte tyst, fråga. I en sal med 90 studenter kanske man tror att de andra 89 fattar allt, men vågar man fråga om något man inte förstår kommer 50 personer till att bli glada för det, säger Maria Knutson Wedel. <br /><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Första dagen – ett minne för livet</h2> <div> </div> <div><strong>Som ny student – vad bör man absolut inte missa under den första tiden på Chalmers?</strong></div> <div> </div> <div>– Mottagningen har ett brett utbud och det finns något för alla. Men jag minns särskilt den första dagen, det är en högtid och de nya studenterna är huvudpersonerna, säger Gustav Eriksson.</div> <div> </div> <div>– Marschen mellan Götaplatsen och Chalmers Johanneberg första dagen minns man för alltid. Att känna ”jag kom in, nu börjar det” och dela det med 2 500 andra är grymt, säger Maria Knutson Wedel.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>​Fotnot: </strong>Kom ihåg att tacka ja till din studieplats i tid <span style="font-family:calibri,sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">–​ <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/nystudent/Sidor/Ny_student.aspx">här hittar du mer information​</a>.</span></div> <div><span style="font-family:calibri,sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-family:calibri,sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial"><strong>Text:</strong> Erik Krång</span></div> <div><span style="font-family:calibri,sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial"><strong>Foto:</strong> Johan Bodell</span></div>Wed, 27 Jun 2018 09:55:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Grafenbaserad-film-leder-bort-varme-battre-an-grafitfilm.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Grafenbaserad-film-leder-bort-varme-battre-an-grafitfilm.aspxGrafenbaserad film leder bort värme bättre än grafitfilm<p><b>​Forskare på Chalmers har utvecklat en film av grafenlager, som har över 60 procent högre värmeledningsförmåga än grafitfilm – trots att grafit enbart består av många lager av grafen. Den grafenbaserade filmen har stor potential för att bli ett nytt värmeledningsmaterial för fortsatt byggande av miniatyriserad elektronik och av andra system med hög effektutveckling.</b></p><div><span style="background-color:initial">Fram tills nu har grafenforskare antagit att grafenbaserad film inte kan ha högre värmeledningsförmåga än grafitfilm. Ett lager av grafen har en värmeledningsförmåga på mellan 3500 och 5000 W/mK. Om man lägger ihop två grafenlager blir de i teorin grafit, eftersom grafen är ett enda lager av grafit.</span><br /></div> <div><br /> </div> <div>Dagens grafitfilmer, som används för att leda bort värme i mobiltelefoner och annan elektronik, har en värmeledningsförmåga på upp till 1950 W/mK. En grafenbaserad film borde därför inte ha högre värmeledningsförmåga än så.</div> <div><br /> </div> <div>Men en forskargrupp på Chalmers har nu utvecklat en film av flera grafenlager som har det. De har visat att värmeledningsförmågan hos filmen kan nå upp till 3200 W/mK, vilket är drygt 60 procent högre än hos de bästa grafitfilmerna.</div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/jliu_2016_350x305.jpg" alt="" style="margin:5px" />Professor Johan Liu (t.h) och hans forskargrupp har uppnått detta genom noggrann kontroll av både kornstorlek och i vilken ordning grafenlagren placeras. Den höga värmeledningsförmågan är ett resultat av stor kornstorlek, god platthet och svag bindningsenergi mellan grafenlagren. På grund av dessa viktiga egenskaper kan fononer, vars rörelser och vibrationer avgör värmeledningsförmågan, röra sig snabbare inom grafenlagren i stället för mellan lagren. Det höjer värmeledningsförmågan.</div> <div>– Detta är ett viktigt vetenskapligt genombrott, som kan få stor effekt på omställningen inom den existerande grafitfilmsindustrin, säger Johan Liu.</div> <div><br /> </div> <div>Dessutom har forskarna upptäckt att grafenfilmen har nästan tre gånger högre mekanisk draghållfasthet än grafitfilm – den uppnår 70 MPa.</div> <div>– Med fördelarna ultrahög värmeledningsförmåga och tunna, flexibla och robusta strukturer har grafenfilmen stor potential att bli ett nytt värmeledningsmaterial för fortsatt byggande av miniatyriserad elektronik och av andra system med hög effektutveckling, säger Johan Liu.</div> <div><br /> </div> <div>Den ständigt pågående miniatyriseringen och integreringen inom elektroniken innebär att svåra överhettningsproblem är ett stort hot mot prestandan och pålitligheten hos modern elektronik och många andra högeffektssystem.</div> <div>– För att åtgärda detta måste värmeledningsmaterialen bli bättre när det gäller både värmeledningsförmåga, tjocklek, flexibilitet och tålighet, för att matcha de komplexa och högt integrerade kraftsystemen, säger Johan Liu. Kommersiellt tillgängliga värmeledningsmaterial som koppar, aluminium och artificiell grafitfilm kommer inte längre att möta dessa krav.</div> <div><br /> </div> <div>Rättigheterna till den högkvalitativa tillverkningsprocessen för grafenfilmen har gått till SHT Smart High Tech AB, ett spin-off-företag från Chalmers som kommer att fokusera på att kommersialisera teknologin.</div> <div><br /> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer om: Forskningen</h5> <div>Chalmersforskarna har samarbetat med forskargrupper på Uppsala universitet och SHT Smart High Tech AB i Sverige, Shanghai University and Tongji University i Kina, och University of Colorado Boulder i USA.</div> <div><br /> </div> <div>Den vetenskapliga artikeln publiceras i tidskriften Small:</div> <div><a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/smll.201801346">onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/smll.201801346</a> </div> <div><br /> </div> <div><strong>Relaterade artiklar: </strong></div> <div>Nat. Commun. 7:11281 doi: 10.1038/ncomms11281 (2016) <a href="http://www.nature.com/ncomms/2016/160429/ncomms11281/full/ncomms11281.html">www.nature.com/ncomms/2016/160429/ncomms11281/full/ncomms11281.html</a></div> <div>Carbon 106 (2016) 195-201, <a href="http://dx.doi.org/10.1016/j.carbon.2016.05.014">dx.doi.org/10.1016/j.carbon.2016.05.014</a> </div> <div>Carbon 61 (2013) 342-348,<a href="http://dx.doi.org/10.1016/j.carbon.2013.05.014">dx.doi.org/10.1016/j.carbon.2013.05.014​</a></div> <div>Advanced Material, DOI: 10.1002/adma.201104408)</div> <div><br /> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer om: Den grafenbaserade filmen</h5> <div>Tillverkningsmetoden för grafenfilmen baseras på samtidig forming av grafenoxidfilm och reduktion på aluminiumsubstrat, separering av filmen genom torkning, följt av högtemperaturbehandling samt mekanisk pressning. Dessa förhållanden gör det möjligt att forma grafenfilm med stor kornstorlek, god platthet, tunnfilmstruktur och svag bindningsenergi mellan grafenlagren. Dessa egenskaper hos grafenfilm har stor påverkan på rörelse av högfrekventa difussiva fononer och lågfrekventa ballisitiska fononer. Detta leder därför till förbättring av värmeledningsförmåga i grafenfilm i plan. Fononer är kvantpartiklar som beskriver värmeledningsförmåga hos material.</div> <div><br /> </div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div>Johan Liu, professor på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers, 031-772 30 67, jliu@chalmers.se</div>Mon, 25 Jun 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nationell-utbildningssatsning-inom-AI.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nationell-utbildningssatsning-inom-AI.aspxNationell AI-satsning på utbildning<p><b>​Nu lanseras ett nationellt kunskapslyft inom artificiell intelligens (AI) som ska stärka Sveriges kompetens och konkurrenskraft. Chalmers får i uppdrag att koordinera satsningen som omfattar sju svenska lärosäten.</b></p><div>​ <br /></div> <div>Regeringen har beslutat om en särskild satsning på högskoleutbildning inom AI. Totalt 40 miljoner kronor för åren 2018-2019 ska möta arbetsmarknadens behov av omställning och fördjupade kunskaper på området AI. Chalmers får i uppdrag att samordna initiativet, som också involverar Göteborgs universitet, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. Fler lärosäten ska kunna ansluta efterhand.<br /></div> <div><br /></div> <div>– AI kommer att påverka snart sagt alla delar av samhället och vi har stora forskningssatsningar som behöver kompletteras med utbildningssatsningar. Chalmers lyfte frågan till regeringen, tillsammans med de andra lärosätena, och den dialog som varit har landat i dagens satsning där sju lärosäten tillsammans tar ansvar för att snabbt få igång fort- och vidareutbildning, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.<br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers deltar i flera stora AI-initiativ som tillsammans lägger en stark grund för forskning och utbildning inom AI, däribland miljardsatsningen Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program och den nyligen annonserade nya AI-arenan på Lindholmen i Göteborg. <br /> <br />Den 20 juni arrangerar Chalmers ett <a href="/en/areas-of-advance/ict/calendar/Pages/Current-AI-initiatives-at-Chalmers.aspx">seminarium där flera pågående och planerade initiativ inom AI presenteras &gt;</a><br /></div>Fri, 15 Jun 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vågad-kolv-sänker-bränsleförbrukningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/V%C3%A5gad-kolv-s%C3%A4nker-br%C3%A4nslef%C3%B6rbrukningen.aspxVågad kolv sänker bränsleförbrukningen<p><b>​Volvos nya lastbilsmotorer är mer bränsleeffektiva tack vare en ny, smart utformning av kolven. Bränsleförbrukningen har minskats med två procent och partikelutsläppen har halverats. Idén till kolven kom från Volvo. I samverkan med Chalmers kunde idén finslipas och förverkligas.</b></p>​För tio år sedan brottades dieselingenjören Jan Eismark med ett problem som handlade om att få ner utsläppen från Volvos motorer. De tillåtna gränsvärdena av sotpartiklar och kväveoxider blev allt lägre. En stor utmaning är att de i förbränningsrummet fungerar ungefär som en gungbräda. De metoder som begränsar sotpartiklarna ökar kväveoxider och de metoder som håller nere kväveoxider ökar sotpartiklar. Utmaningen var att man måste komma åt båda. <div><br /></div> <div>Jan Eismark genomförde en rad olika motorexperiment med olika kolvar och bränslespridare och såg att sotutsläppen var väldigt olika. Slutsatsen blev att förbränningsrummets form borde ha betydelse och det formas helt av kolvtoppen. </div> <div><br /></div> <div>I en vanlig kolv sitter spridaren mitt i kolvtoppen och bränslet sprutas rakt ut åt sidorna via ett antal hål i spridaren. Kombinationen av tryck och värme får bränslet att antändas. Flamman träffar väggen i förbränningsrummet med en hastighet av upp till 50 meter per sekund, kastas 180 grader åt sidorna och kolliderar då med de angränsande flammorna. Då uppstår en konkurrens om syret, samtidigt som det finns syre i mitten av förbränningsrummet som aldrig utnyttjas fullt ut. </div> <div><br /></div> <div>–​ Vi ville hitta ett sätt att leda flammorna mer innåt förbränningsutrymmet för att bättre utnyttja syret där, säger Jan Eismark. </div> <div><br /></div> <div>För att komma vidare blev Jan Eismark industridoktorand på Chalmers och där kunde idén tillsammans med Chalmers forskare finslipas genom att studera mer grundläggande fenomen. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Forskningsarbetet i projektet har varit mycket omfattande och innefattar utöver motorexperiment på Volvo, avancerad datastyrd förbränningsberäkning och höghastighetsfilmning av förbränningen inne i cylindern, säger Ingemar Denbratt som är föreståndare för <a href="/en/centres/cerc">Combustion Engine Research Center​</a> där forskningen på Chalmers genomför​des. </div> <div><br /></div> <div>Forskningen kunde användas för att förbättra förbränningssystemet och resultatet blev de vågor som nu finns i kolvtoppen. Spridaren i mitten av kolvtoppen har sex hål som ser till att bränslet sprutas in mitt mellan vågorna som bidrar till att flammorna styrs in mot mitten av kolvtoppen. Syret kunde därmed utnyttjas bättre.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Artiklar/lastbilartikel.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Vanlig kolv och vågad kolv" style="margin:5px;width:300px;height:200px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">Därefter har industrialiseringen tagit vid av AB Volvo och under 2017 kom den nya kolven i de första lastbilarna i USA. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Bränsleförbrukningen har minskats med två procent och partikelutsläppen har halverats. Enligt AB Volvo beräknas konceptet ge mycket stora bränslebesparingar på Volvos produkter och ger en minskning av koldioxidutsläpp med 5 megaton per år. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>(Som jämförelse kan nämnas en flygresa mellan Sverige och Thailand tur och retur motsvarar utsläpp på cirka 2,5 ton koldioxid per person. 5 megaton koldioxid motsvarar alltså två miljoner Thailandsresor.)</em></span><br /></div>Tue, 05 Jun 2018 07:50:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-ljusets-mastare-tar-plats-i-Sveriges-unga-akademi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-ljusets-mastare-tar-plats-i-Sveriges-unga-akademi.aspxEn ljusets mästare tar plats i Sveriges unga akademi<p><b>​Chalmersfysikern Philippe Tassin har valts in i Sveriges unga akademi. Han är docent på institutionen för fysik och en av åtta framstående forskare som ska vara med och sätta agendan i akademin fem år framåt.​​</b></p><div><span style="background-color:initial">I Sveriges unga akademi samarbetar drygt trettio utvalda yngre forskare i frågor som rör forskningspolitik och utåtriktat arbete. Akademin är en oberoende och tvärvetenskaplig plattform som ger forskarna en stark röst i den forskningspolitiska debatten. Ett viktigt uppdrag är nå ut med forskning till unga människor i samhället. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">  </span>Jag ser verkligen fram emot att arbeta tillsammans med forskare från hela landet och inom vitt skilda områden. Som ledamot av Sveriges unga akademi vill jag utveckla mitt engagemang i en rad forskningspolitiska frågor och populärvetenskapliga aktiviteter, säger Philippe Tassin, som är den enda fysikern som väljs in för den här perioden. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Studerar hur ljus kan kontrolleras</h5> <div>Philippe Tassins forskargrupp arbetar med så kallad nanofotonik, en del av fysiken som studerar hur ljus kan styras och manipuleras med hjälp av elektromagnetiska strukturerade material. </div> <div>Ljus och elektromagnetiska vågor spelar en avgörande roll i vårt samhälle när det gäller till exempel internet, smarta mobiler och tv-skärmar. För att tekniken ska kunna utvecklas vidare med optikens hjälp räcker det inte längre med vanliga, naturliga material. Det krävs konstgjorda specialmaterial för att kringgå de begränsningar som naturliga material har.  </div> <div>Philippe Tassin och hans kollegor undersöker och utformar konstgjorda material för att få fram egenskaper som gör det möjligt att manipulera elektromagnetiska vågor. Det kan handla om allt ifrån mikrovågor och terahertzvågor till synligt ljus. Forskarna designar materialet genom att låta små elektriska kretsar ersätta atomer som de underliggande byggstenarna för växelverkan mellan elektromagnetiska vågor och materia. Sådana elektromagnetiska strukturerade material skapar möjligheter att konstruera komponenter för avancerad ljuskontroll med hög precision. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Forskare, lärare och klarinettist</h5> <div>Philippe Tassins forskning har uppmärksammats världen över och själv har han jobbat i såväl Belgien, Grekland och USA innan han kom till Chalmers 2013. </div> <div>Förutom att han forskar, undervisar han även inom elektromagnetism, optik, kvantmekanik och datavetenskap. När tillfälle ges passar han också gärna på att spela klarinett, eftersom musik är ett stort intresse vid sidan av fysiken. </div> <div>Som medlem av Sveriges unga akademi får han ytterligare en arena att spela på. </div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">  </span>Jag vill gärna arbeta för internationaliseringen av de svenska lärosätena, allmänhetens medvetenhet om vetenskap och akademiska karriärer. Det finns inga enkla lösningar för dessa utmaningar, men jag tycker att det är viktigt att unga akademiker har en röst i samhällsdebatten och tar sitt ansvar, säger han. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Fler Chalmersprofessorer i Sveriges unga akademi</h5> <div>Förutom <a href="/sv/Personal/Sidor/Philippe-Tassin.aspx">Philippe Tassin ​</a>tar även chalmersprofessor<a href="/sv/Personal/Sidor/rikard-landberg.aspx"> Rikard Landberg ​</a>från institutionen för biologi och bioteknik plats i Sveriges unga akademi. Läs gärna mer om honom i nyhetsartikeln <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rikard-Landberg-invald-i-Sveriges-unga-akademi.aspx">Livsmedelsvetenskap gör intåg i Sveriges unga akademi. </a><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/kraiberg.aspx">Kirsten Kraiberg Knudsen</a><span style="background-color:initial">, biträdande professor på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers, är sedan tidigare invald i Sveriges unga akademi. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></span><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Mer om Philippe Tassin</h4> <div><strong>Född: </strong>1982 i Belgien, flyttade till Göteborg 2013 när han började jobba på Chalmers. </div> <div><strong>Intressen: </strong>När han inte undervisar eller forskar händer det att han spelar klarinett i en symfoniorkester, är i skidbacken, upptäcker länder över hela världen eller helt enkelt läser en bra bok.</div> <div><strong>Om sin passion för fysik</strong>: ”Att efter många misslyckade försök kunna lösa ett problem som ingen annan lyckats med – det är stort. Att inse att jag är den enda personen som känner till lösningen – sådant inspirerar mig.”<br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Läs mer om Philippe Tassins forskning:</h4> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Lysande-forskning-fran-Chalmers-lyfts-fram-internationellt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Lysande forskning från Chalmers blir internationellt topprankad​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Så-lurar-forskarna-ljuset-att-spänna-musklerna.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Så lurar forskarna ljuset att spänna musklerna</a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljusböjande-material-underlättar-jakten-på-nya-partiklar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Ljusböjande material underlättar jakten på nya partiklar </a></span><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Mer om Sveriges unga akademi</h4> <div>Sveriges unga akademi är en tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de bästa yngre forskarna i Sverige, med en verksamhet som vilar på tre ben: tvärvetenskap, forskningspolitik och utåtriktat arbete. Akademin är en oberoende plattform som ger yngre forskare en stark röst i den forskningspolitiska debatten och som arbetar med att föra ut forskning till unga. Inom akademin möts unga forskare över lärosätes- och disciplingränser för att samtala om forskning och forskningsrelaterade ämnen. Sveriges unga akademi bildades på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien 2011 och har idag 33 ledamöter.</div> <div><a href="http://www.sverigesungaakademi.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Sveriges unga akademi​</a>. </div> <div><div style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;box-sizing:border-box;orphans:2;background-color:transparent"><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/sveriges-unga-akademi.aspx" style="font-weight:600;text-decoration:none;box-sizing:border-box;background-color:transparent"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="margin:0px;padding:22px 5px 0px 0px;width:22px;height:0px;vertical-align:middle;box-sizing:content-box" />Här hittar du fler chalmersforskare som är eller har varit ledamöter i Sveriges unga akademi​. </a></div></div>Mon, 28 May 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/ny-samlingsplats-for-marin-forskning-och-innovation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/ny-samlingsplats-for-marin-forskning-och-innovation.aspxNy samlingsplats för marin forskning och innovation invigd<p><b>​Den 25 maj invigdes Kristineberg marine reseach &amp; innovation centre, som är ett partnerskap för marin forskning och innovation med fokus på hållbar blå tillväxt. I det nya centret ingår Göteborgs universitet, Chalmers, IVL, Rise, KTH och Lysekils kommun.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den 25 maj invigdes Kristineberg marine reseach &amp; innovation centre, som är ett partnerskap för marin forskning och innovation med fokus på hållbar blå tillväxt. I det nya centret ingår Göteborgs universitet, Chalmers, IVL, Rise, KTH och Lysekils kommun. </span><div><br /></div> <div>Ett hundratal deltagare hade samlats på Kristinebergs marina forskningsstation utanför Fiskebäckskil för att inviga det nya centrumet. Verksamheten utgår från Kristineberg, men är mer än bara en fysisk plats. Målsättningen är att öppna för nya samarbeten med näringsliv och förvaltning. </div> <div><br /></div> <div>Stationschef Peter Tiselius inledde invigningen med att ta fasta på Kristinebergs långa historia som plats för marin forskning. </div> <div><br /></div> <div>– Det som vi nu gör med detta nya steg är att vi skapar en samarbetsform som är unik inte bara i Sverige, utan även i Europa, sa Peter Tiselius.</div> <div><br /></div> <div>Verksamheten kommer att fokusera på huvudområdena marina livsmedel, marin energi och marin förvaltning och restaurering. Under invigningen hölls ett seminarium om utmaningarna för en blå hållbar tillväxt där bland andra generaldirektören för Havs- och vattenmyndigheten Jakob Granit talade. </div> <div><br /></div> <div>Mattias Rust som är departementssekreterare på näringsdepartementet underströk att </div> <div>visioner måste fyllas med innehåll och att regeringen har en uppgift att skapa förutsättningar för att innovationer skapas. Han välkomnade det nya samarbetet på Kristineberg som tar tag i prioriterade frågor. </div> <div><br /></div> <div>Ida-Maja Hassellöv från Chalmers lyfte fram att det är viktigt att de medverkande organisationerna drar nytta av varandras olikheter:</div> <div><br /></div> <div>– Jag har stora förhoppningar om att vi ska kunna öka kunskapsöverföringen från andra tekniska områden, som exempelvis batteriforskning där Chalmers är starka. </div> <div><br /></div> <div><em>På bilden syns, f</em><span style="background-color:initial"><em>rån vänster: Leif Schöndell, kommundirektör, Lysekils kommun, Johan Rune Nielsen, forsknings- och affärsdirektör, RISE, John Munthe, forskningschef. IVL, Angela Hillemyr, prefekt, Mekanik och maritima vetenskaper Chalmers, Fredrik Gröndahl, prefekt, institutionen för vatten- och miljöteknik KTH och Lena Gipperth, Föreståndare Hav och samhälle, Göteborgs universitet .</em></span></div> <em> </em><div><br /></div> <div><strong>Text och bild</strong>: Albin Dahlin</div> Mon, 28 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rikard-Landberg-invald-i-Sveriges-unga-akademi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rikard-Landberg-invald-i-Sveriges-unga-akademi.aspxLivsmedelsvetenskap gör intåg i Sveriges unga akademi<p><b>​Professor Rikard Landberg väljs in som en av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi. Det är första gången som livsmedel och nutrition finns representerat och den unge professorn ser fram emot arbetet med akademin.– Det är en fantastisk möjlighet att påverka! säger Rikard Landberg.</b></p>​Sveriges unga akademi startade 2011 med utsikt att få forskningspolitiskt inflytande, främja tvärvetenskapliga samarbeten samt nå ut och lyfta vetenskapens ställning i samhället. Den som vill ansöka som ledamot får ha disputerat för högst 10 år sedan.<br /><br />– Det var nio år sedan jag disputerade så jag tänkte att det var sista chansen att testa och skickade in, säger Rikard Landberg.<br /><br />Den första gallringen sker på vetenskaplig basis för att få fram riktigt duktiga forskare. Därefter kallas aspiranterna till intervju i syfte att filtrera fram personer med rätt driv, nationell, jämställd och vetenskaplig spridning. Efter en tids väntan kom så beskedet att Rikard Landberg hade valts in som en av de åtta nya ledamöterna i Sveriges unga akademi. <br /><br />– Jag blev såklart väldigt glad för det är naturligtvis ett erkännande! Men det är också väldigt roligt att livsmedelsvetenskap och nutrition finns representerat för första gången. Jag jobbar hårt för att höja statusen på mitt ämne och att den forskning som görs ska hålla högsta klass, säger Rikard Landberg. <br /><br />Ledamöterna sitter i fem år och byts ut successivt, vilket gör att akademin ständigt förnyas samtidigt som det alltid finns seniorer. Hittills har akademin bland annat turnerat med karriärseminarier på lärosäten, drivit frågan om biträdande universitetslektorat, besökt skolor, haft rundabordssamtal med Vetenskapsrådet och delat ut ”For women in science”-priset. De träffas vid två tillfällen per halvår och ledamöterna ingår i utskott och grupper med temaområden där det är viktigt att vara med. <br /><br />– Jag ser framför allt möjligheter att påverka genom att jobba mot det politiska maskineriet. Till exempel diskutera strategiska och forskningsmässiga satsningar med riksdagsgrupper, hur pengarna ska fördelas och hur Sverige bör satsa, säger Rikard Landberg. Jag tror att Sveriges unga akademi har stort inflytande, bland annat som remissinstans. Och det är naturligtvis betydelsefullt, inte bara för mig, utan även för Chalmers att finnas representerade i en denna oberoende organisation med yngre, drivande forskare.<br /><br />Det är inte minst samarbetet med de andra ledamöterna som Rikard Landberg ser fram emot. <br /><br />– Det ska bli roligt att interagera med alla dessa drivande och duktiga forskare som är så engagerade! Och jag ser fram emot att få insyn i fronten från helt andra forskningsområden. En viktig roll för akademin är att komma ut och prata med yngre personer, redan på grundutbildningsnivå, om hur det är att vara forskare och att visa hur det kan gå till så att fler får upp ögonen för att vilja forska, istället för att gå direkt till industrin. Detta är något jag vill bidra till.<br /><br /><strong>Hur ska du fira?</strong><br />– Jag har redan firat! Ett glas champagne vid beskedet och sedan under akademins årsdagssammankomst. Jag är väldigt glad att jag fått så fina förutsättningar och världens chans att bedriva den forskning jag vill.<br /><br /><br />Text: Helena Österling af Wåhlberg<br />Bild: Martina Butorac<br /><br /><em>Fotnot</em>: Även Philippe Tassin, docent i fysik vid Chalmers, valdes in akademin vid samma tillfälle. Läs mer om honom <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-ljusets-mastare-tar-plats-i-Sveriges-unga-akademi.aspx">här.</a><br />​​​Mon, 28 May 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-rustar-sjalvkorande-racerbil.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-rustar-sjalvkorande-racerbil.aspxStudenter rustar självkörande racerbil för tävlingsbanan<p><b>​Som första och enda svenska lag har Chalmers kvalat in till den prestigefyllda tävlingen Formula student driverless i Tyskland. Med en unik mjukvara i bilen hoppas laget kunna sopa banan med konkurrenterna.</b></p><div>​Att tillgå: ett helt labb dedikerat för utveckling av självkörande fordon, en egen mjukvaruplattform och en färdig elracerbil från förra årets förarkörda Formula student-tävling.</div> <div> </div> <div>– Därifrån var steget ganska litet till att dra igång ett studentlag för att bygga om bilen till självkörande och ställa upp i tävlingsklassen för förarlösa bilar, säger initiativtagaren och handledaren Ola Benderius som är forskarassistent vid avdelningen för fordonsteknik och autonoma system.</div> <div> </div> <div>Sedan i höstas jobbar tolv studenter från fem olika masterprogram med att göra bilen självkörande som en del av sina examensarbeten.</div> <div> </div> <div>– Det är extremt kul och lärorikt. Det är ett helt nytt projekt och vi har väldigt fria händer att ta det i mål, säger lagledaren Emil Rylén som läser masterprogrammet i fordonsteknik.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ett dedikerat och mångfacetterat lag</h3> <div>Laget är indelat i tre grupper som jobbar med varsin av de tre huvudingredienserna i självkörning: att uppfatta och tolka omgivningen, körplanering och styrning, samt mekanisk och elektronisk hårdvara som verkställer styrsignalerna. Två av lagmedlemmarna var med att bygga bilen förra året. </div> <div> </div> <div>– Utan dem hade det inte gått. De kan och förstår bilen, och vet hur den ska skötas, säger Emil Rylén.</div> <div> </div> <div>Han beskriver laget som en mycket blandad grupp, både vad gäller nationalitet, utbildning och kompetenser.</div> <div> </div> <div>– Alla är verkligen dedikerade. Man behöver absolut inte vara racingfantast, utan snarare teknikfantast och intresserad av nyskapande teknologi.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utrustning för en halv miljon</h3> <div>För att göra bilen självkörande har de utrustat bilen med sensorer som gps, laser-radar, kamera med dubbellins för djupseende, datorer, extra elektronik och mekanik för styrning av broms, hjul, och gas. Totalt handlar det om utrustning för cirka en halv miljon kronor, men mycket kommer att kunna återanvändas kommande år.</div> <div> </div> <div>Finansieringen är nämligen redan klar för ytterligare tre år. Intresset bland studenterna är stort, liksom industrins intresse för att rekrytera dem som varit med i laget. Ola Benderius och hans två handledarkollegor – Christian Berger och Björnborg Nguyen – håller redan på att sätta ihop nästa års lag. </div> <div> </div> <div>Även för chalmerslabbet för självkörande fordon, <a href="/en/researchinfrastructure/revere/Pages/default.aspx" target="_blank" title="Länk till Reveres webbplats">Revere</a>, finns det många fördelar med att ha ett lag i Formula student driverless. </div> <div> </div> <div>– Vi får visa upp Reveres förmågor och kompetens, och får hit riktigt bra studenter. Några av dem vill förhoppningsvis stanna som doktorander. Dessutom utvecklar laget saker som vi även kan lyfta över till forskningen, säger Ola Benderius.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tester och tävling hägrar</h3> <div>Förutom att laget får nyttja Reveres lokaler, fordon och kompetens, får de även tid på testbanan Astazero. I nuläget kan de fjärrköra racerbilen med en handkontroll, men det återstår några veckors arbete innan de kan gå över till helt självkörande tester.</div> <div> </div> <div>– Det ska bli väldigt kul att testa och åka på tävlingen. Då får vi skörda frukterna av allt arbete vi lagt ner under året, säger Emil Rylén.</div> <div> </div> <div>Medan de övriga lagen som kvalificerat sig till tävlingen alla valt samma väletablerade men något föråldrade mjukvara, använder chalmerslaget Chalmers egenutvecklade mjukvaruplattform för självkörande fordon, Open DLV.</div> <div> </div> <div>– Det gör oss unika. En stabil mjukvara är jätteviktigt för att lyckas i tävlingen, och med erfarenhet från forskningen vet vi hur en sådan måste designas, säger Ola Benderius.<br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om Formula student driverless-tävlingen</h3> <div>Tävlingen går av stapeln 6–12 augusti i Hockenheim, Tyskland, och innefattar ett flertal olika moment. Förutom att bilen helt på egen hand, och så snabbt som möjligt, ska köra tio varv på en bana utmärkt med koner, ingår broms-, accelerations och cirkelkörningsmoment. Laget ska även presentera och motivera mjukvaru- och hårdvarudesign, samt en affärsmodell. Läs mer på <a href="https://www.formulastudent.de/">Formula Student Germany</a>.</div> <div> </div> <div><strong>Läs mer:</strong></div> <div></div> <div><span>Chalmers har även studentlag som bygger och tävlar med förarstyrda elracerbilar och segelbåtar. Läs mer på webbplatsen <a href="http://www.chalmersformulastudent.se/" target="_blank">Chalmers Formula Student</a> respektive i artikeln <a href="/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspx">Organiskt båtbygge i ett nötskal</a>. <span></span></span></div> <div> </div> <div>Text: Ingela Roos</div> <div>Foto: Johan Bodell</div> <div> </div>Fri, 25 May 2018 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-fortsatt-i-topp-pa-internationaliseringsindex.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-fortsatt-i-topp-pa-internationaliseringsindex.aspxChalmers fortsatt i topp på internationaliseringsindex<p><b>​Chalmers behåller sina fem stjärnor av fem möjliga från 2017 års internationaliseringsindex – och befäster därmed toppositionen som ett av Sveriges tre mest internationella lärosäten.</b></p>​Rankingen görs av Stint, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, som utvecklat ett index för att mäta graden av internationalisering på de svenska lärosätena.<br /> <br />Precis som i 2017 års index får Chalmers betyget fem stjärnor av fem möjliga, som ett av tre svenska lärosäten. De två övriga är KTH och Handelshögskolan i Stockholm.<br /><br /><span>– Vi har arbetat strategiskt med att rekrytera såväl etablerade forskare som postdokar och forskarassistenter internationellt, med lyckat resultat. Det stärker vårt samarbete med utvalda internationella nätverk. På det viset blir vi starkare inom såväl forskning som innovation och utbildning, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.<br /> <br /><span style="display:inline-block"></span></span>Chalmers betyg i de sex olika kategorierna – forskning, studenter, doktorander, utbildning, fakulteter och ledning – är i stort sett oförändrade från i fjol. Till exempel ligger internationalisering av forskning och ledningens internationella erfarenhet kvar på samma nivå, medan andelen personal med utländsk doktorsexamen har förbättrats något.<br /><br />Den medveten strategin att tidigt gå över till Bologna-systemet, med treåriga kandidatprogram på svenska och tvååriga mastersprogram på engelska, är en faktor som skapat en bra internationell miljö. Inom grundutbildningen ges idag över 60 procent av högskolepoängen på Chalmers i kurser som hålls på engelska. Det har gjort att mobiliteten på mastersnivå är hög, både till Chalmers och ut i världen.<br /><br />Inom forskarutbildningen ses samma internationella trend. Varannan doktorand har gjort sin grundutbildning vid ett utländskt universitet. Chalmers har dessutom Sveriges högsta andel internationellt skolade doktorer – var femte har fått sin doktorsgrad vid ett utländskt universitet. <br /><br />Den täta samverkan som Chalmers har med ett stort antal globala industriföretag är också en bidragande faktor.<br /> <br />– Utbyte med industrin, i form av idéer och kunskap, är avgörande för att kunna utvecklas som universitet. En hög grad av internationalisering gör det arbetet starkare. Det höga betyget från Stint ger oss bevis på att vårt långsiktiga och strategiska arbete har varit framgångsrikt. Men vi får inte slå oss till ro med det, indexet visar också var vi kan fortsätta utveckla internationaliseringen av Chalmers, säger Stefan Bengtsson.<br /><br /><br /><strong>Text:</strong> Erik Krång och Anita ForsFri, 25 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-innovationspris-till-implantatinnovator.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-innovationspris-till-implantatinnovator.aspxÅrets innovationspris till implantatinnovatör<p><b>​Genom att utveckla ett innovativt ytskikt för implantat, och föra det hela vägen från laboratoriet till marknaden, har Per Kjellin bidragit till ökad livskvalitet för tiotusentals människor. Nu belönas han med Karin Markides innovationspris 2018.</b></p><div>​– Det är en ära! Och kul att bli uppmärksammad, säger Per Kjellin som är grundare, ägare och teknikchef på företaget Promimic.</div> <div> </div> <div>För snart 15 år sedan var han doktorand i material- och ytkemi på Chalmers och utvecklade tillsammans med doktorandkollegan Martin Andersson metoder för att framställa nanopartiklar av silver och kalciumkarbonat. Men på en konferens hörde de en forskare tala om mineralet hydroxylapatit som finns naturligt i form av nanopartiklar i ben. Om man lyckades tillverka sådana nanopartiklar syntetiskt skulle det enligt forskaren finnas en stor marknad inom medicinteknik.</div> <div> </div> <div>Med tanken på en affärsmöjlighet i bakhuvudet bestämde de sig att prova sin tillverkningsmetod på hydroxylapatit. De fick bra resultat, sökte patent och grundade företaget Promimic via inkubatorn Chalmers Innovation, numera en del av Chalmers Ventures.</div> <div> </div> <div>Material som efterliknar benets naturliga struktur är attraktiva som ytskikt på implantat, då de får implantatet att växa fast både snabbare och starkare. </div> <div> </div> <div>– Och det mest attraktiva med vårt koncept är att det är så enkelt att applicera industriellt. Man doppar implantatet i en lösning och lägger in det i en ugn i fem minuter. Sen är ytskiktet klart, förklarar Per Kjellin.</div> <div> </div> <div>Medan Martin Andersson stannade kvar på Chalmers som forskare, gick Per Kjellin snart helt över till att arbeta i Promimic. Med stor målmedvetenhet har han vidareutvecklat innovationen från idé till produkt och byggt upp Promimic till ett biomaterialföretag med internationell etablering och försäljning. Sedan 2016 finns ytskiktet på ett kommersiellt tandimplantat som har använts på tiotusentals människor i flera länder.</div> <div> </div> <div>– Ytskiktet gör att det bildas mer ben kring implantatet i början, vilket är en fördel under det kritiska inväxningsskedet. Störst nytta gör det hos patienter med nedsatt förmåga att bilda ben, säger Per Kjellin.</div> <div> </div> <div>Idag har Promimic åtta anställda, varav hälften har doktorerat. Företaget har numera ytterligare tre patent och flera nya implantatytor är under utveckling. Nästa steg är att ge sig in även i ortopedifältet. Här ser Per Kjellin bland annat att deras ytskikt kan göra nytta när två kotor ska fås att växa samman vid en steloperation i ryggraden.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">​Om innovationspriset</h2> <div>Karin Markides innovationspris ska gå till en nuvarande eller tidigare student vid Chalmers som har lämnat avgörande bidrag till Chalmers innovations- och nyttiggörandearbete inom forskning och utbildning samt bidragit till långsiktig hållbar utveckling. Priset delas ut i samband med Chalmers doktorspromotion som i år äger rum 2 juni.</div> <div> </div> <div>Text: Ingela Roos</div> <div> </div>Tue, 22 May 2018 10:00:00 +0200