Nyheter: Global, Testinghttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 02 Aug 2021 23:11:08 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Generositet-respekt-och-samarbeten-sa-maxar-du-din-studietid.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Generositet-respekt-och-samarbeten-sa-maxar-du-din-studietid.aspxGenerositet, respekt och samarbete – så maxar du studietiden<p><b>​Efter mer än ett år av studier på distans är Chalmers vicerektor och nya kårordförande glada att kunna välkomna alla studenter tillbaka till campus.– Det här ser vi verkligen fram emot! säger vicerektor Anna Karlsson-Bengtsson.</b></p>​<span style="background-color:initial">Catrin Lindberg är ny ordförande i Chalmers studentkår och har just avslutat fem års studier i kemiteknik. Anna Karlsson-Bengtsson är Chalmers vicerektor för utbildning och livslångt lärande, också med en bakgrund inom kemi. Båda är eniga om att det bästa med Chalmers är gemenskapen och det fantastiska samarbetet mellan högskolan och kåren. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial"></span><div>– Det är unikt och något som vi ska värna om, säger Catrin Lindberg. </div> <div><br /></div> <div>– Chalmers är ett lärosäte med hög ambition både hos medarbetare och studenter och det finns en framåtkraft som är väldigt inspirerande, säger Anna Karlsson-Bengtsson. </div> <div><br /></div> <div>När Catrin Lindberg själv började sin utbildning på Chalmers fick hon ett visdomsord ”man klarar inte Chalmers ensam”, hon poängterar vikten av att våga be om hjälp. Vidare säger hon att det är bra att plugga ihop med äldre studenter som har erfarenhet av kursen du läser och kan hjälpa dig att förstå, men också att fråga lärare och klasskamrater.</div> <div><br /></div> <div>– För att få en så bra start på studentlivet som möjligt är det bra att vara med på mottagningen redan från början, säger Catrin Lindberg.</div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/Anna%20och%20Catrin_I0A6226_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:15px" /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Å</span><span>rets mottagning – en hybrid av digitala och fysiska aktiviteter</span></h2></div> <div>Precis som förra året kommer årets mottagning till stor del ske digitalt och det blir ingen samling vid Götaplatsen som traditionen påbjuder. Däremot kommer alla nya studenter redan första dagen att få samlas tillsammans med sina sektioner och träffa sina faddrar – eller ”phaddrar”, som de kallas på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Efter ett år av mestadels distansundervisning menar Anna Karlsson-Bengtsson att Chalmers har en helt annan kunskapsnivå om hur anpassningen till rådande omständigheter ska se ut.</div> <div><br /></div> <div>– Till första läsperioden i höst är vår ambition att alla studenter ska kunna ha halva sin schemalagda tid på campus, säger Anna Karlsson-Bengtsson. Det har vi längtat efter!</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/Anna%20och%20Catrin_I0A6197_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:15px" />Var </span><span>generös och dela med dig</span></h2></div> <div>Både Catrin Lindberg och Anna Karlsson-Bengtsson framhåller att det i dessa tider är extra viktigt att vi tar hand om och visar respekt för varandra. Och att vi hjälps åt och delar med oss. </div> <div><br /></div> <div>– Behöver du stöd, oavsett om det handlar om studiehjälp eller känner att du behöver någon att prata med så kan du alltid vända dig till din phadder, programansvarig eller din studievägledare och be om att få hjälp att hitta rätt, säger Catrin Lindberg.</div> <div><br /></div> <div>Och Anna Karlsson-Bengtsson håller med.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Ta en titt runt omkring dig och ta med den som står vid sidan om, särskilt de första veckorna, säger hon. </span><br /></div> <div>Hon betonar också hur viktigt det är att alla, både studenter och anställda, stannar hemma vid minsta lilla sjukdomssymtom eftersom pandemin ännu inte är över. </div> <div><br /></div> <div>– Det är det enda och allra bästa sättet att skydda oss från smittspridning, säger hon. Och för att det ska fungera är det viktigt att studenterna håller kontakt med varandra och delar med sig av sina anteckningar och annat som händer när någon är hemma med symtom så att de inte missar något viktigt. </div> <div>– Vet man att andra tänker på en när man är krasslig är det lättare att stanna hemma, säger Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Annas och Catrins fem bästa tips inför studiestarten</h2> <p class="chalmersElement-P"><strong>1.</strong><span><strong> </strong></span><strong>Delta i mottagningen.</strong> Var med så mycket du kan redan i början, välj ut de arrangemang du känner dig intresserad av och trygg att vara med på och respektera att andra kanske inte vill vara med. Sträck ut handen och träffa nya människor. Var beredd på att det kommer vara intensivt.</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div><strong>2. Ta alla chanser att repetera</strong>. Delta i alla studieförberedande övningar under introduktionsveckorna. Och våga fråga! Tro inte att alla andra förstår, tänk istället: ”jag frågar åt de andra” för förstår inte du så förstår nog inte de heller.</div> <div><br /></div> <div><strong>3. Se dig omkring i Göteborg.</strong> Cykla, åk spårvagn eller hyr en elsparkcykel och lär känna stan. Häng vid Röda sten och titta på den fantastiska utsikten. Åk båten över till Lindholmen, bada i Delsjön eller i havet. Göteborg har också en av Europas vackraste botaniska trädgårdar, där du kan njuta av en picknick. Så småningom hittar du ditt eget favoritställe!</div> <div><br /></div> <div><strong>4. Bekanta dig med campus.</strong> Ta tag i en fadder och be hen visa dig bästa pluggplatsen. Tänk på att du inte måste sitta där du vanligtvis har föreläsningar. På Chalmers finns det någonting för alla, titta på kårens hemsida och på Studentportalen och upptäck föreningar, experiment och allt du har möjlighet att ta del av. </div> <div><br /></div> <div><strong>5. Lär känna en internationell student.</strong> Det finns många spännande människor mitt där vi befinner oss, som har många andra erfarenheter än vad vi själva har. Engagera dig i Chalmers International Reception Committee (CIRC) och lär känna några av våra internationella studenter – särskilt du som börjar ett masterprogram!</div> <div><br /></div> <div>Sist men inte minst, ha kul och hjärtligt välkommen till Chalmers! </div> <div><br /></div> <div>Text: Johanna Fasth</div> <div>Foto: Anna-Lena Lundqvist</div> <div><br /></div> <div><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/nystudent/Sidor/Ny_student.aspx" target="_blank" title="länk till studentportalen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Länk till mer information för nya studenter på Studentportalen</a></div> <div><a href="https://chalmersstudentkar.se/" target="_blank" title="länk till chalmers studentkår"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till Chalmers Studentkår</a></div> <div><a href="https://www.mk.chs.chalmers.se/" target="_blank" title="länk till mottagningskommittens sida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till Chalmers Studentkårs mottagningskommitté​</a></div> <div><a href="https://chalmersstudentkar.se/" target="_blank" title="länk till chalmers studentkår"></a></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div></div></div>Tue, 13 Jul 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-med-pa-polarexpedition-till-Arktis-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-med-pa-polarexpedition-till-Arktis-.aspxChalmersforskare med på polarexpedition till Arktis<p><b>​I slutet av juli avgår en polarexpedition med isbrytaren Oden från Helsingborg. Ombord finns Chalmersforskarna Amanda Nylund och Anna Lunde Hermansson som ska kartlägga förändringar i det marina arktiska systemet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Amanda Nylund och Anna Lunde Hermansson som till vardags forskar vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers kliver ombord på Oden för att studera det arktiska ekosystemets status i expeditionen Synoptic Arctic Survey. I den svenska delen av färden deltar 39 forskare från 14 institutioner, varav sex av dessa är svenska lärosäten. Färden är del av en internationell expedition där Oden är ett av ett tiotal forskningsfartyg som ska undersöka den Arktiska oceanen fram till 2022.</span><div>Eftersom Arktis är den del av planeten som för närvarande påverkas mest av den globala uppvärmningen är det en viktig region att kartlägga. Expeditionen kommer att färdas till ett relativt outforskat område i Norra ishavet. Förhoppningen är att mätningarna ska leda till en bättre förståelse för hur variationer i oceanen är sammankopplade, hur kol- och ekosystemet reagerar på klimatförändringar, och hur kemiska och biologiska störningar i en region kan spridas till en annan. </div> <div>Innan avgången den 26 juli väntar först en veckas karantän för alla ombord på grund av pandemin. I början av augusti börjar observationerna i Norra ishavet. Beräknad återkomst till Helsingborg är i slutet av september. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kommer ni att fokusera på i den här expeditionen?  </strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi ska titta på de kemiska mätningar som rör kol- och karbonatsystemet.</div> <div><strong>Anna:</strong> Vi arbetar i ett team där jag och Amanda ansvarar för tre av mätningarna och kommer att tillbringa mest tid i labbet. Det blir många prover som ska göras så vi kommer att jobba tillsammans, men i skift för att hinna få analyserna gjorda. </div> <div><strong>Amanda:</strong> Historiskt har det gjorts fler fysiska och kemiska mätningar än biologiska och nu finns en stor ansats att göra allt det här arbetet parallellt. Eftersom alla dessa bitar hänger ihop med varandra känns det väldigt positivt. Våra mätningar kommer att bli en del av en större helhet. </div> <div><br /></div> <div><strong>Hur känns det att åka till Arktis? </strong></div> <div><strong>Anna:</strong> Vi drivs av nyfikenhet och därför känns det lyxigt att få nörda ner sig totalt i det här ämnet på en isolerad plats med likasinnade. Vår expedition tar oss till ett område där man knappt har varit med en forskningsexpedition tidigare vilket också känns helt fantastiskt. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Jag har alltid velat åka till Arktis eller Antarktis. Jag har tidigare varit på Svalbard på kurs, men det var inte så mycket till havs då utan vi höll oss mest på land. Det här är en otrolig möjlighet för vilken forskare som helst. Expeditionen är så välorganiserad och omfattande. Vi kommer verkligen att mäta allt när vi är där ute. För mig är det här drömmen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Kommer ni stöta på några isbjörnar?</strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi hoppas att få komma ut på isen även om det inte är huvudfokus för den här expeditionen. Jag skulle gärna vilja se isbjörnar, men också valar och fåglar. </div> <div><strong>Anna: </strong>Det kommer inte att finnas en egen forskningsgrupp ombord som tittar på marina fåglar och däggdjur, men vi uppmuntras till att hålla utkik och föra protokoll över våra observationer om det hinns med, lite i stil med medborgarforskning. Vi kan också hjälpa till med att fiska och se vilka fiskar som går att få tag i där. Vi får se om vi får någon sömn överhuvudtaget. Kanske blir det så att vi bara jobbar med mätningarna och spanar efter olika slags djur under tiden som vi är där. En kikare kommer definitivt att packas med. </div> <div><br /></div> <div><strong>Hur har era förberedelser sett ut innan avfärd? </strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi vet redan exakt vad vi ska göra för analyser och mätningar och har en bra arbetsledare, vilket gör att det känns otroligt tryggt att åka iväg. Läkare kommer att finnas ombord och vi får mycket information innan vi åker, så det underlättar när man gör det för första gången. </div> <div><strong>Anna:</strong> Jag har mest förberett praktiska saker, som att fixa en extern hårddisk eftersom vi inte kommer att ha tillgång till internet när vi är där. Samt att kolla upp vad som gäller för olika försäkringar. Det jag bävar mest för är att vi alla ska sitta isolerade i varsitt hotellrum i en vecka innan vi åker. Den utmaningen känns mycket större på något sätt. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad ser ni mest fram emot?</strong></div> <div><strong>Anna: </strong>Jag ser fram emot att gå in i en forskningsbubbla och den dagliga interaktionen med andra forskare. För den har man saknat under pandemin även om man har hållit kontakten digitalt. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Ja, att upptäcka nya saker tillsammans och undra vad dessa kan betyda är så spännande. Jag ser fram emot att bara se hur det ser ut där. I sådana här områden känner man sig liten som människa och kan verkligen förundras över naturen. Det är väldigt långt bort från allting och vi kommer att vara isolerade från omvärlden. Det bäddar för nya perspektiv.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Vad hoppas ni att ert arbete ska leda till? </strong></span><br /></div> <div><strong>Anna: </strong>Jag hoppas att vi kan bidra till förståelsen kring hur Arktis förändras, men också hur den arktiska miljön kan komma att påverka och påverkas av klimatförändringar. För faktum är att man inte riktigt vet det nu och det är just därför den här kartläggningen behövs. Vi behöver kunskap om hur vi kan bevara området. Nu när isarna smälter kan sjöfarten komma att öka och det är då viktigt att vi inte bara släpper på utan att det finns en plan för det som vilar på ett gediget forskningsunderlag. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Det finns väldigt många vita fläckar på kartan när det kommer till mätpunkter på Arktis. Därför kan nya mätpunkter betyda väldigt mycket för vår förståelse av platsen. Det är ett otroligt viktigt område som vi vet väldigt lite om. Det vi lär oss på expeditionen kan ge oss en fingervisning om vad som kan hända i framtiden.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Vedrana Sivac</div> <div><strong>Foto:</strong> Privat</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.polar.se/expeditioner/synoptic-arctic-survey-2021/" title="Extern länk till polar.se" target="_blank">Läs mer om expeditionen</a></div> <div><a href="https://www.polar.se/media/hc5n1wfx/rutt-sas-2021.jpg" title="extern länk till polar.se" target="_blank">Se en karta över det planerade undersökningsområdet</a></div> <div><br /></div>Tue, 13 Jul 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Ny-design-ger-elektroniska-papper-optimala-farger-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Ny-design-ger-elektroniska-papper-optimala-farger-.aspxNy design ger elektroniska papper optimala färger<p><b>​Tänk dig att kunna sitta i solen och läsa på en digital skärm, tunn som papper med samma bildkvalitet som om du hade suttit inomhus. Visionen behöver inte ligga så långt bort. På Chalmers utvecklar forskare en ny sorts skärmar – även kallade elektroniska papper – där omgivningens ljus används och energiförbrukningen blir minimal. Nu har de tagit fram en ny design som kan optimera färgkvaliteten och ta tekniken ännu närmare vår vardag. ​</b></p><div>​Traditionella digitala skärmar använder bakomliggande ljus för att lysa upp texter eller bilder. Det fungerar bra inomhus, men de flesta av oss har nog upplevt hur svårt det är att titta på dem i en starkt upplyst omgivning som till exempel ute i solen. Reflektiva skärmar använder däremot det naturliga ljuset runt om oss och härmar sättet som våra ögon reagerar när vi tittar på ett vanligt papper. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/elektroniska%20papper%20Anderas%20Dahlin/Marika_Gugole_220x230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträttbild Marika Gogole " style="margin:5px" /><br /><div>– För att reflektiva skärmar ska kunna få ett ordentligt genombrott och kunna konkurrera med de energikrävande digitala skärmar som vi använder i dag, måste bilder och färger återges med samma höga kvalitet. Vi vill visa hur tekniken kan användas och göra den intressant för marknaden, säger Marika Gugole, doktorand vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. ​​<br /><br /></div> <div><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/bojbart-elektroniskt-papper-visar-hela-fargskalan%2cc3179469" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">Tidigare har forskarna lyckats ta fram ett ultratunt, böjbart material som återger alla färger som en led-skärm kan visa, och som bara kräver en tiondel av energin som en vanlig läsplatta förbrukar</a>. I en nyligen publicerad studie har forskarna tagit tekniken ytterligare ett steg framåt. Den här gången har de utgått från ett redan utforskat poröst ämne – en nanostruktur där volframtrioxid tillsammans med guld och platina gör så att e-pappret ändrar färg​. Utifrån detta har chalmersforskarna tagit konceptet vidare och skapat en omvänd design, som gör att färgerna kan visas mycket bättre på skärmen. <a href="https://doi.org/10.1021/acs.nanolett.1c00904" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Resultaten presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nano Letters. </a></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Omvänd design för bästa möjliga färgkvalitet</h2></div> <div><span style="background-color:initial">Den stora skillnaden med den nya designen är att forskarna har placerat det som gör materialet elektriskt ledande under den pixlade nanostrukturen som återger färgerna. Tidigare låg dessa ovanpå strukturen, vilket ledde till att färgerna på den reflektiva skärmen inte fick optimal kvalitet. Med den nya designen tittar man direkt på den pixlade ytan och ser därför färgerna mycket klarare.​</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><div>Utöver den minimala energiåtgången finns även andra fördelar med reflektiva skärmar. Till exempel blir ögonen inte lika trötta som när man tittar på en vanlig skärm.<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/elektroniska%20papper%20Anderas%20Dahlin/Andreas_Dahlin%20220x230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträttbild Anderas Dahlin " style="margin:5px" /><br />För att tillverka dessa reflektiva skärmar krävs vissa sällsynta metaller som guld och platina, men mängderna som behövs i den slutliga strukturen är mycket små eftersom den är så tunn. På sikt har forskarna goda förhoppningar om att det ska gå att avsevärt minska mängderna som behövs till produktionen. <br /><br /></div></div> <div>–Vårt främsta mål när vi utvecklar reflektiva skärmar, eller elektroniskt papper, är att hitta hållbara lösningar och spara energi. Energiförbrukningen blir nästan noll eftersom vi helt enkelt utnyttjar omgivningens ljus, säger forskningsledaren Andreas Dahlin, biträdande professor vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Flexibelt och brett användningsområde ​</h2></div> <div>Reflektiva skärmar finns redan idag i somliga läsplattor, men de visar enbart färgerna svart och vitt bra, vilket begränsar användningen av dem. ​<br /><br /></div> <div>– En stor industriaktör med rätt teknisk kompetens skulle i princip kunna börja utveckla en produkt med den nya tekniken inom ett par månader, säger Anderas Dahlin. </div> <div><br /></div> <div><div>Han ser också ett flertal olika användningsområden framför sig. Förutom smarta telefoner och läsplattor skulle det också kunna vara utomhusreklam och då fungera som energi- och resurssparande alternativ till såväl tryckta affischer som dagens rörliga digitala skärmar.  </div> <div>​<br /></div></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> ​Mer om forskningen </h3> <div><ul><li>Forskningen om det nanotunna elektroniska pappret har pågått under ett flertal år på Chalmers och arbetet har belönats med både internationell uppmärksamhet och stora strategiska forskningsanslag. <br /><br /></li> <li>​Tekniken i chalmersforskarnas energisnåla reflektiva skärmar bygger på ett material som kan reglera hur ljus absorberas och reflekteras. I den nanostruktur som utgör materialet bidrar volframtrioxid, guld och platina till färgerna och deras växlingar. Nanostrukturen leder elektroniska signaler genom hela skärmen och kan mönstras för att skapa högupplösta bilder. Med hjälp av en ny design utvecklad på Chalmers visas färgerna mycket tydligare jämfört med tidigare koncept. <br /><br /></li> <li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1021/acs.nanolett.1c00904" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Electrochromic Inorganic Nanostructures with High Chromaticity and Superior Brightness</a> har publicerats i Nano Letters och är skriven av Marika Gugole, Oliver Olsson, Stefano Rossi, Magnus P. Jonsson och Andreas Dahlin. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet.</li></ul></div> <div><div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta: </h3></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Andreas-Dahlin.aspx" title="länk till Anderas Dahlins personliga profilsida ">Andreas Dahlin</a><br />biträdande professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola<br /><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/gugole.aspx" title="länk till Marik Gogoles personliga profilsida ">Marika Gugole</a><br />doktorand, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola</div></div> <div>​<br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">​</h3> ​Mon, 12 Jul 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/varldsunika-radarkomponenter-banar-vag-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/varldsunika-radarkomponenter-banar-vag-.aspxUnika radarkomponenter för mer hållbart flyg <p><b>​Beräkningar visar att effektivare flygledning kan minska flygets belastning på klimatet påtagligt. Men då krävs nya och avancerade radarsystem för mer exakt navigering. Nu har ett Chalmerslett forskningsprojekt utvecklat radarkomponenter med unik prestanda som ska bidra till minskad klimatpåverkan.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett europeiskt mål för flygets minskade klimatpåverkan anger att flygplan som sätts i drift efter år 2020 ska ha 50 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med de som sattes i drift år 2000. Av denna förbättring beräknas effektivare lufttrafikledning bidra med cirka 10 procentenheter. Nya effektiva trafikledningssystem, som underlättar flygning vid regn och dimma, är en viktig åtgärd för att minska utsläppen av koldioxid och att nå målet. När flygplan kan flyga rakare mot destinationen och undvika avbrutna landningsförsök på grund av dåligt väder minskar de onödiga utsläppen.</span><div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Komponenter med rätt egenskaper har saknats</h2> <div>En förutsättning är att flygledningssystemet uppgraderas med radar på flygplanen. Sådan radar arbetar i det tilldelade frekvensområdet 93–100 gigahertz. Problemet är att radarkomponenter inom detta frekvensområde, med egenskaper som tillåter storskalig användning och är tillräckligt kostnadseffektiva, inte har funnits på marknaden. Men nu är alltså ett Chalmerslett europeiskt projekt – efter nära tre års forskning – först i världen med att demonstrera just den här typen av komponenter.  </div> <div>–  Flyget har en stor klimatpåverkan och det är angeläget att jobba med många åtgärder parallellt för att minska påverkan. Det känns jätteroligt att kunna bidra till ett mer hållbart flygande i framtiden, säger Dan Kuylenstierna, docent vid avdelningen för mikrovågselektronik på Chalmers och ledare för projektet.  </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utmaning att generera hög sändareffekt vid hög frekvens</h2> <div>De radarkomponenter som har utvecklats i projektet liknar dem som sitter i självkörande bilar. Men för att kunna användas i flygplan, särskilt vid regn och dåligt väder, behöver sändareffekten öka betydligt. Det är i sig en svår uppgift, eftersom de frekvenser som används inom flyget är högre än de som används för bilradar – och det blir allt svårare att generera hög sändareffekt ju högre frekvensen är. För att lösa problemet har forskningsprojektet utvecklat nya kretsar och kapslingsmetoder. Det gör att tekniken nu kan integreras i nya flygplans lufttrafikledningssystem på ett sätt som är både kostnadseffektivt och tillförlitligt.<br /><br /></div> <div>Forskningsprojektets vetenskapliga resultat har publicerats vid internationella konferenser: </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://ieeexplore.ieee.org/document/9392981" target="_blank" title="Länk till publikation A 24 GHz Sub-Harmonically Pumped Resistive Mixer in GaN HEMT Technology"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />A 24 GHz Sub-Harmonically Pumped Resistive Mixer in GaN HEMT Technology</a></span><br /></div> <div><a href="https://ieeexplore.ieee.org/document/9331430" target="_blank" title="Länk till publikation A low phase noise W-band MMIC GaN HEMT oscillator"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />A low phase noise W-band MMIC GaN HEMT oscillator​</a></div> <div><br /></div> <div>Projektet har också lett till ett inskickat patent.​</div> Thu, 08 Jul 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/studenter-lar-sig-om-observatorsingripande.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/studenter-lar-sig-om-observatorsingripande.aspxStudenter lär sig bidra till god arbetsmiljö<p><b>​​​Hur kan jag ingripa när jag ser att någon i min närhet blir illa behandlad?  Sjökaptensstudenter och blivande sjöingenjörer på Chalmers får lära sig hur man på bästa sätt kan hantera obekväma och diskriminerande situationer. </b></p><div><span style="background-color:initial">En obligatorisk, grundläggande säkerhetsutbildning, med fokus på sjösäkerhet och personlig skyddsutrustning har sedan hösten 2020 även inkluderat ett kursmoment om så kallat observatörsingripande.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Syftet med att anordna workshoppar i observatörsingripande är att ge studenterna verktyg för att både kunna och våga ingripa i situationer under studietiden, i arbetslivet eller i privatlivet där man upplever någon form av trakasserier. Att det är en del i den obligatoriska säkerhetsutbildningen vid sidan av brandsäkerhet och träning i livflotte är viktigt menar programansvarig för Sjökaptensprogrammet, Johan Hartler:<img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/JohanHartler%20profilfoto.jpg" alt="johan hartler" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:220px;height:147px" /><br /><br /></div> <div>– Det ger ett starkt signalvärde. Vi vill betona att den psykosociala arbetsmiljön är väldigt betydelsefull. Att motverka trakasserier är viktigt för att skapa en hållbar arbetsplats, där människor vill stanna kvar över lång tid. Alla ska känna sig trygga på arbetsplatsen och under sin studietid.</div> <div><br /></div> <div>Utbildningen innehåller övningar kopplade till konkreta situationer som kan uppstå, exempelvis att någon är respektlös mot sina kollegor eller drar nedsättande skämt. Dessutom får studenterna ta del av teoretisk bakgrund innehållande kunskap om vad trakasserier är och vilka olika diskrimineringsgrunder som finns.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">#MeToo visade vägen framåt</h3> <div>Att verka för en studie- och arbetsmiljö fri från trakasserier är ett ständigt pågående arbete på Chalmers. I och med att #MeToo visade att det fanns mer trakasserier under ytan än vad som tidigare kommit fram, startade universitet och studentkåren projektet Chalmers mot sexism. En gemensam satsning som bland annat mynnade ut i en digital anmälningsplattform som heter ”Trygg på Chalmers” där både anställda och studenter kan rapportera upplevda eller bevittnade trakasserier. Dessutom har Chalmers varit djupt involverade i sjöfartsbranschens initiativ ”Vågrätt” som startades som en reaktion efter #MeToo.</div> <div><br /></div> <div>För att utveckla sitt arbetsmiljöarbete ytterligare valde teamet bakom Sjökaptensprogrammet att inkludera fler frågor om jämlikhet, jämställdhet och trakasserier på sina Arbetsmiljödagar 2018. </div> <div><br /></div> <div>Satsningen uppskattades både av studenter och av de branschrepresentanter som fanns på plats och 2019 fick programmet medel från stiftelsen Sveriges sjömanshus för att kunna fortsätta driva på arbetet mot trakasserier tillsammans med Linnéuniversitetet. Detta arbete har nu lett fram till att metoden för aktivt observatörsingripande idag är en obligatorisk del i den grundläggande säkerhetsutbildningen för blivande sjökaptener och sjöingenjörer sedan hösten 2020. Hittills har 200 chalmersstudenter deltagit i workshopparna och 120 studenter från Linnéuniversitet. Johan Hartler har också varit på Öckerö Sjöfartsgymnasium och hållit en utbildning i ämnet och han tycker att gensvaret från studenterna har varit bra.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–​ </span>Majoriteten är mycket positiva, men det är klart, vi kan aldrig nå fram till alla. Vissa vill inte ta till sig kursinnehållet. Men genom den här utbildningen visar vi vad Chalmers står för och hur vi vill att våra studenter ska agera när de kommer ut i branschen. Budskapet är tydligt, trakasserier är helt oacceptabelt.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stort intresse från branschen</h3> <div>Det fanns ett stort intresse från branschen redan under Arbetsmiljödagarna 2018 och flera företag har hört av sig till Johan Hartler och hans kollegor på Linnéuniversitetet för att få ta del av deras utbildningskoncept i observatörsingripande.</div> <div><br /></div> <div>– Flera branschaktörer, bland annat Skärgårdstrafiken och Gotlandsbolaget vill försöka få in delar av vårt kursinnehåll i sina interna säkerhetsutbildningar, vilket är jättekul! Detta har blivit Chalmers stora bidrag i Vågrätt-satsningen. Att kunna vara med och påverka branschen i rätt riktning känns otroligt bra!</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div><br /></div> <div><br /></div>Fri, 02 Jul 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersstudenternas-protoyp-pa-skyddsvisir-testas-av-lakare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersstudenternas-protoyp-pa-skyddsvisir-testas-av-lakare.aspxChalmersstudenternas prototyp testas av läkare<p><b>​När läkare undersöker patienters öron, svalg eller näshåla så använder de en lampa som sitter placerad med ett fäste runt huvudet. Med covid-19 kom ett kraftig ökat behov av skyddsvisir och dessa behövde kombineras med lamporna. Visiren, som togs fram ganska snabbt, har dock inte fungerat helt tillfredsställande. Studenter vid civilingenjörsprogrammet Teknisk design fick därför i uppdrag att komma med förbättringar, och de lyckades så bra att visiren nu testas i vården. </b></p> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20fäste%20vid%20sladd_750px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:290px;height:189px" />Det har tidigare gjorts en del försök att förbättra skyddsvisiren så att de ska passa med lamporna, men resultaten har inte varit helt tillfredsställande Öron-näsa-halsmottagningen på NÄL i Trollhättan gav därför en grupp studenter vid Chalmers i uppdrag att ta fram ett skyddsvisir som kunde uppfylla användarkraven. Projektet gjordes inom ramen för studenternas kandidatarbete och är en del i studenternas utbildning. Kandidatarbetena görs på det tredje året i civilingenjörsutbildningar och är ofta relaterade till verkliga problem i samhället och industrin.</div> <div> </div> <div>– Projektet har utgått från ett aktuellt behov som under året har blivit påtagligt i vården. Det blir väldigt tydligt att ett arbetssätt där behoven ligger i fokus är viktigt för att komma fram till en bra lösning. Vi är väldigt nöjda med sättet studenterna har tagit sig an projektet och ser fram emot att kunna testa konceptet vidare, säger Åsa Lenberg läkare på NÄL i Trollhättan</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En annorlunda lösning gav oväntat bra resultat <br /></h2> <h3 class="chalmersElement-H4">Hur ni arbetat med att ta fram det här skyddsvisiret?</h3> <div>– Först gjorde vi en gedigen användarstudie för att få en tydlig bild av problemet. Sen är det ju ett antal krav som uppdragsgivaren vill ska uppfyllas. Till exempel så måste visiren ge ett bra stänkskydd, men också ha en god komfort och vara lätta att använda. Sen hade vi en process där vi lade fram massor med olika idéer och tog fram prototyper utifrån detta, säger Alvina Ståhl.</div> <div> </div> <div>– Grundidén med vår lösning, till skillnad från de tidigare lösningarna, där visiret antingen sitter innanför eller utanför lampan, är att visiret fästs på lampan. Det eliminerar repor på visiret, och skapar god plats till munskydd och glasögon om det behövs. Det minimerar också uppkomsten av imma, säger Gustav Brogren. </div> <div> </div> <div>– Själva lamporna är väldigt dyra och visiren måste också kunna bytas på ett smidigt sätt av läkarna själva. Vi har tagit fram laserskurna PET-visir med hål som kan träs på den befintliga lampan. Detta hålls sedan samman med en ring av flexibel polymer. Vi har också hårda lister uppe och nere för stabilitet och passform, säger Maja Kristensson.   </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20sned%20vy%20(CUDA)_500px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:325px;height:325px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20sned%20vy%20(Storz)_500px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:325px;height:325px" /><br /><br /><br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <div><p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><em>Visiren sitter här på lampor från två olika fabrikat. Foto: Adam Udén</em> <br /></p></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kom ni fram till just den här lösningen?</h3> <div>– Att visiret skulle sitta på lampan var inte självklart från början utan den idén hängde med lite för att den var annorlunda. Den fick heller inte så höga poäng utifrån de utvärderingsmatriser vi ställde upp, men det berodde till viss del på felaktiga antaganden från vår sida. När vi testade att bygga en enkel prototyp genom att borra ett hål i visiret och satte den på lampan så funkade det jättebra, säger Marcus Lidman.</div> <div> </div> <div>– Ja, vi kände nog alla nästan direkt att vi hade hittat en bra lösning då. Vi gjorde också användartester som bekräftade att vi var rätt ute. Alla läkare som vi har varit i kontakt med tyckte att vårt visir har känts bättre, stabilare och säkrare än samtliga lösningar som testats tidigare, säger Jens Junkers. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur var det att jobba med ett riktigt problem?</h3> <div>– Superkul! Det har märkts att det har varit på riktigt för läkarna har varit väldigt engagerade. Det är ju också väldigt roligt att få bidra med något som hjälper dem i deras arbete. Västra Götalandsregionen verkar också ha varit mycket nöjda med resultatet och det har varit roligt att jobba med dem. Vi tror att skyddsvisir kommer att fortsätta användas även efter pandemin . Det verkar som att synen på skyddsutrustning har ändrats en del under den här tiden. Det känns jättekul att få vara med och ta fram en riktigt produkt som blir så omtyckt att den tas in i verksamheten på det här sättet, säger Adam Udèn.</div> <div> </div> <div>Alla i gruppen menar att det har fungerat bra att jobba tillsammans trots de inte har kunnat träffa varandra på samma sätt som tidigare. Vilket de alla menar till stor del beror på en bra gemenskap i klassen och att de känner varandra mycket väl.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om kandidatarbetet</h2> <div><a href="https://hdl.handle.net/20.500.12380/302842">Länk till hela arbetet: Produktutveckling av visir anpassat till pannlampa​ ​</a></div> <div><br /></div> <div>Konceptet studenterna på <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Teknisk-design.aspx" title="Länk till programmet Teknisk design på Chalmers">Teknisk design​</a> har tagit fram kallas för PÅL (Pannlampa och visir med hål), och bygger på att ett visir med hål <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Teknisk-design.aspx"></a>träs på den befintliga lampan. Lösningen består av fyra delar. Ett visir, en flexibel ring och två hårda böjda lister. Lösningen påverkar inte befintlig utrustning och visiret kan monteras på under 30 sekunder. Konceptet kan enkelt anpassas till olika typer av pannlampor genom att förändra formen på den flexibla ringen. De böjda listerna är universella och fungerar i kombination med flera modeller av pannlampor.</div> <div><br /></div> <div>De primära användarna av produkten har varit öron-näsa-hals-läkare, men produkten skulle kunna appliceras även inom till exempel kirurgi som använder liknande utrustning. Behovsstudien genomfördes på NÄL sjukhus i Trollhättan.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/andreas-dagman.aspx">Andreas Dagman</a>, programansvarig Teknisk Design</div> <div>Elin Ståhl, Innovationsplattformen, Västra Götalandsregionen</div></div> Thu, 01 Jul 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pandemin-slog-hardast-mot-varldens-och-Goteborgs-mest-utsatta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pandemin-slog-hardast-mot-varldens-och-Goteborgs-mest-utsatta.aspxPandemin slog hårdast mot världens mest utsatta<p><b>​​Nu jämför chalmersforskare Göteborg stads hantering av pandemin med andra städer runtom i världen.  I en vetenskaplig artikel, där även Buenos Aires, Kapstaden, Manchester, Shimla i Indien och Kisumu i Kenya har utvärderats, framgår det att de mest utsatta grupperna drabbats hårdast av covid-19. </b></p><div><span style="background-color:initial">​I studien jäm</span><span style="background-color:initial">fördes städernas insatser och styrning. Utöver nationella rekommendationer och förbud har städerna infört både egna restriktioner och lättnader för att mildra effekterna av pandemin. </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I Göteborg handlar det bland annat om hur gymnasieskolorna arbetat med distansundervisning och förbudet mot besök på äldreboenden, men också tillfälliga möjligheter att hålla uteserveringarna öppna, bredare cykel- och gångbanor och lägre parkeringsavgifter.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Sveriges hantering av pandemin har fått stor internationell uppmärksamhet för ansträngningarna att hålla samhället så öppet som möjligt. Restriktionerna i Sverige har varit mindre omfattande än i många andra länder och staten har kraftigt ökat de generella statsbidragen till landets kommuner för att mildra effekterna av pandemin. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Men det finns också uppgifter om att allt fler människor sökt sig till Stadsmissionen och liknande organisationer och polisen rapporterar ett kraftigt ökat antal fall med våld i nära relationer, säger projektmedarbetaren Jan Riise. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Han har ingått i forskningsprogrammet Mistra Urban Futures och är en av författarna till en vetenskaplig artikel som publicerats i tidskriften City. Medförfattare är bland andra chalmerskollegan Sandra Valencia och Sara Pettersson på Stadsledningskontoret i Göteborg. Professor David Simon, tidigare föreståndare för Mistra Urban Futures var artikelns huvudförfattare och redaktör. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Städer och utsatta grupper mest drabbade </h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Den viktigaste slutsatsen av forskningen är att pandemin har återspeglat och förstärkt befintliga ojämlikheter i samhället. De mest utsatta grupperna drabbades genomgående hårdast. Personer i dessa grupper har varit mer utsatta för smitta än andra, blivit mer allvarligt sjuka och löpt en större risk att dö. Mönstret är genomgående i städer och i ytterkantsområden i alla de granskade länderna.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><br /></div> <div> </div> <div>Virusets effekter var varken enhetliga eller slumpartade, utan berodde på miljömässiga och sociala förutsättningar som varit gemensamma för många utsatta grupper. Sjukvårdspersonal och andra yrkesgrupper i nära kontakt med allmänheten, trångbodda och grupper med sämre tillgång till öppna ytor och rekreation har varit överrepresenterade.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I Göteborg finns skillnader mellan olika stadsdelar, även om de tycks ha jämnats ut något under senare delen av 2020. Erfarenheterna från Göteborg kan närmast jämföras med utvecklingen i Greater Manchester som är en storstadsregion med ett visst mått av självständighet i förhållande till det annars ganska centraliserade Storbritannien. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Liksom på andra håll har det varit utsatta grupper som drabbats hårdast och tilltagande ojämlikheter har förvärrat situationen för de sämst ställda. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Författarna betonar vikten av att också se pandemin som en katalysator för att arbeta med existerande ojämlikheter, snarare än att tillåta att de ökar än mer. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Många av de åtgärder som vidtagits har lyft fram gång, cykling och en minskad biltrafik, vilket har lett till mindre luftföroreningar. Det ökade distansarbetet har också öppnat upp för möjligheter att omvandla kommersiella ytor i innerstäder till bostäder.   </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Den stora utmaningen nu är att på allvar ta itu med de ökande klyftorna och att arbeta och planera för jämställdhet och hållbarhet, säger professor David Simon, som har också skrivit ett<a href="https://campaignforsocialscience.org.uk/news/cities-coping-with-covid-19/" target="_blank"> blogginlägg för brittiska Campaign for Social Science.</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div>Läs hela artikeln:<br /><a href="https://doi.org/10.1080/13604813.2021.1894012" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />“Cities coping with Covid-19” i tidskriften CITY​</a></div> <div> </div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>För mer information eller för att intervjua någon av författarna, kontakta</strong></div> <div> </div> <div>Jan Riise, projektutvecklare på GMV, Göteborgs Centrum för Hållbar Utveckling</div> <div> </div> <div>jan.riise@chalmers.se </div> <div> </div> <div>070-823 3377</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>David Simon, professor Royal Holloway University of London, tidigare föreståndare för Mistra Urban Futures </div> <div> </div> <div>+44 (0)1784 443651</div> <div> </div> <div>d.simon@rhul.ac.uk</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Sandra Valencia, forskare på GMV, Göteborgs centrum för hållbar utveckling</div> <div> </div> <div>Sandra.valencia@chalmers.se</div>Thu, 01 Jul 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspxGenombrott för att spåra RNA i celler<p><b>​​Forskare på Chalmers har lyckats ta fram en metod för att märka mRNA molekyler och följa dess väg i cellerna, med blotta ögat i ett mikroskop och i realtid – utan att påverka mRNAts naturliga funktion. Genombrottet har stor betydelse för att underlätta utvecklingen av nya RNA-baserade mediciner. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">RNA-baserade medicinska terapier erbjuder fantastiska möjligheter att förebygga, behandla och potentiellt bota sjukdomar. </span><span></span><span>Men leveransen av RNA-terapier in i cellen är fortfarande ineffektiv och otill​räckligt kartlagd. Leveransmetoderna behöver optimeras för att RNA-teknikens potential ska kunna utnyttjas till fullo.</span><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif">​</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">En ny metod som presenterades nyligen i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society, kan bli en viktig pusselbit för att övervinna leveransproblemet. </span><div><h3 class="chalmersElement-H3"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Marcus%20Wilhelmsson_320x320.jpg" alt="Porträttbild Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatRight" /></span></h3> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><div>– Eftersom vår metod kan bidra till att lösa ett av de största problemen för att upptäcka och utveckla nya läkemedel, ser vi att den här forskningen kan underlätta ett paradigmskifte från traditionella läkemedel till RNA-baserade terapier, säger Marcus Wilhelmsson, Professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av artikelns huvudförfattare.</div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör mRNA självlysande utan att påverka dess naturlig aktivitet  </h2> <div> </div> <div><div><span style="background-color:initial">Forskningen bakom metoden har gjorts i ett samarbete mellan kemister och biologer på Chalmers och AstraZeneca och inom forskningscentret <a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx" title="Länk till extern hemsida ">Formulaex</a>. </span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Metoden går ut på att byta ut en av RNAs egna byggstenar, baser, till en självlysande variant som har originalbasens naturliga egenskaper. De fluorescerande baserna som gör RNAt självlysande har utvecklats med hjälp av en särskild kemi, och studien visar att den här metoden för att göra RNA självlysande inte påverkar mRNAts biologiska egenskaper. Den stör inte heller cellens förmåga att översätta mRNA till protein. Det är ett viktigt genombrott som aldrig tidigare lyckats, och den självlysande märkningen gör att forskarna kan följa de aktiva mRNA molekyler in i cellen och i realtid se hur de tas upp i den i ett mikroskop. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>En svår utmaning när man arbetar med mRNA är att dessa är väldigt stora, men samtidigt ömtåliga molekyler.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Elin%20Esbjorner%20320x320.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />De kan inte kan ta sig in i celler själva, och man måste därför paketera dem. Den metod som hittills visat sig vara mest framgångsrik använder sig av lipida nanopartiklar, små droppar. Det finns fortfarande ett stort behov av att utveckla nya och mer effektiva lipida nanopartiklar, (något som forskare på Chalmers också arbetar med i ett annat projekt) men för att kunna göra det behöver vi förstå hur de tas upp. Att se i realtid hur mRNAt fördelar sig i cellen är därför ett viktigt verktyg. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den stora vinsten med den här metoden är att vi nu lätt kan se vart i cellen som det levererade mRNA tar vägen och i vilka celler som proteinet bildas, utan att vi förlorar RNAts naturliga protein-översättande förmåga, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik och artikelns andra huvudförfattare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ger viktig information för att bidra till upptäckter av nya läkemedel ​</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>Forskare som arbetar inom området kan använda metoden för att få större kunskap om hur RNAts<br />upptagsprocess fungerar och därmed kan utvecklingen av nya läkemedel både snabbas på och effektiveras. <br />Till skillnad från befintliga metoder för att studera RNA i mikroskop, ger den nya korrekt och mer detaljerad kunskap om processen.<br /><br /></div> <div>– Hittills har det inte gått att mäta den naturliga hastigheten och effektiviteten med vilken RNAt verkar i cellen. Då får man fel svar på frågorna som man ställer när man vill ta fram ett nytt RNA-läkemedel. Om man med sin metod vill ha svar på vilken hastighet en process har och svaret metoden ger är en femtedel av den hastigheten som sker naturligt i cellen när ett läkemedel tas upp och verkar, blir det svårt att kunna optimera läkemedelsutvecklingen, säger Marcus Wilhelmsson.</div></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div><h2 class="chalmersElement-H2">På väg mot nyttiggörande - direkt in på IVA:s 100 lista ​</h2></div> <div>När forskarna insåg vilken skillnad metoden skulle kunna göra och hur angelägen den nya kunskapen är för fältet, gjorde de sina resultat tillgängliga så snabbt som möjligt. Nyligen fick de ytterligare bekräftelse på intresset för metoden när Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut forskningsprojektet och innovationen till sin årliga 100- lista. Där lyftes den också fram som särskilt angelägen för att öka samhällets motståndskraft mot kriser. För att säkra att metoden kommer till nytta har forskarna skickat in en patentansökan och planerar för ett avknoppningsbolag, med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor. <br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://blogs.sciencemag.org/pipeline/archives/2021/04/05/watching-mrna-do-its-thing-in-living-cells" title="Länk till bloggen på extern webbplats ">Forskningen har också presenterats i Science Translational Medicine’s populära ”In The Pipeline”-blogg, som ett särskilt spännande bidrag till forskningsfältet. ​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="Länk till vetensakplig artikel i JACS">Läs den vetenskapliga artikeln i tidskriften Journal of the American Chemical Society (JACS)​</a></div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakt </h3> <div>Marcus Wilhelmsson, professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, 031 722 3051, marcus.wilhelmsson@chalmers.se <br /><br /></div> <div>Elin Esbjörner, docent, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 021-772 51 20<br />eline@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="länk till vetenskaplig artikel i JACS"></a><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="länk till vetenskaplig artikel i JACS"><div style="display:inline !important">​</div></a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div></div> <div> </div> <div><br /></div></div> ​​Wed, 30 Jun 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energisystemet-i-Europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-nå-klimatmal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energisystemet-i-Europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-n%C3%A5-klimatmal.aspxEnergisystemet i Europa behöver förändras i grunden <p><b>​Det finns flera framkomliga vägar mot en koldioxidneutral framtid, och det är möjligt att uppnå den till 2050. Men det kräver omedelbara insatser. Det är budskapet från europeiska vetenskapsakademier, däribland Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), som fått i uppdrag av EU-kommissionen att ge råd om energiomställningen i Europa.</b></p>​<span style="background-color:initial">–<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/filipj.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" /> Vår rapport visar på stora utmaningar men också betydande möjligheter i omställningen av energisystemet, säger IVA-ledamoten Filip Johnsson, professor i Energisystem på Chalmers, som är en av experterna bakom de underlag med råd som tagits fram till EU-kommissionen. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">I råden understryker expertgruppen att övergång till hållbar energi inte bara är en teknisk utmaning. För att möjliggöra övergången måste ett enormt systemproblem lösas genom samordning av investeringar, konsumtion och beteenden i hela Europa. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Detta innebär att hela det europeiska energisystemet måste förändras – en förändring som kommer att påverka alla delar av vårt samhälle och kräver enorma investeringar under övergången. Arbetet måste också påskyndas om vi ska kunna uppnå EU:s mål om klimatneutrala utsläpp senast 2050.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><div>– Vi är stolta över detta samarbete med toppexperter från akademier över hela Europa, som resulterat i att vi kan lämna över denna omfattande rapport till EU-kommissionen. Rapporten blir ett viktigt underlag till EU:s strategi för en koldioxidfri framtid, säger Tuula Teeri, vd på IVA. </div> <div><br /></div> <div><div>I arbetet med <b>Evidence Review Report</b> valde SAPEA ut experter från olika discipliner. Gruppen leddes av professor Peter Lund. <br /><span style="background-color:initial">Hela rapporten och en fullständig​ lista över </span><span style="background-color:initial">arbetsgruppen finns på </span><a href="http://www.sapea.info/energy"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />www.sapea.info/energy​</a><br /><br /><a href="https://www.iva.se/publicerat/energisystemet-i-europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-na-klimatmal/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer info på IVA.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><div><b>Fakta Euro-CASE</b></div> <div>För fem år sedan inrättade EU-kommissionen SAM, <a href="https://www.sapea.info/">The Scientific Advice Mechanism</a>. Via den samarbetar europeiska nätverk av vetenskapsakademier för att bistå med vetenskapligt underlag för framtida politiska beslut. Ett av nätverken är Euro-CASE (European Council of Academies of Applied Sciences, Technologies and Engineering) som samlar europeiska akademier, däribland IVA, med ingenjörsvetenskap och teknik i fokus. </div></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div></div></div> ​​Tue, 29 Jun 2021 18:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-satsar-pa-simning-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-satsar-pa-simning-.aspxChalmers satsar på simning<p><b>​Chalmers nytecknade avtal med Svenska simförbundet innebär en ökad satsning på forskning och idrottsteknologi inom simning. Samarbetet innebär också fler verklighetsförankrade kurser och projekt inom idrotten för Chalmers studenter.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Sedan hösten 2015 är Chalmers ett Riksidrottsuniversitet. I det uppdraget ingår nära samarbete med specialidrottsförbund när det gäller praktiknära idrottsforskning, utbildning och möjligheter för elitidrottare att studera parallellt/satsa parallellt på både idrotts- och yrkeskarriär. Det är inom ramen för det arbetet som universitetet nu inleder ett samarbete med Svenska simförbundet. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>I korthet innebär det att Chalmers tillsammans med representanter från Svenska simförbundet ska diskutera, initiera och samfinansiera såväl möjliga forskningsprojekt som tänkbara seminarier och föreläsningar som bidrar till ett kunskapsutbyte och kunskapsspridning. </div> <div><br /></div> <div>– Syftet med samarbetet är att utnyttja den kunskap och de tekniska resurser inom området hydrodynamik , ett vetenskapligt område som studerar vätskors rörelse, som finns samlade på Chalmers och SSPA för att hängivna forskare med bakgrund från högsta elitnivå i simning tillsammans med Svenska simförbundet ska kunna skapa elitidrottsteknologi som långsiktigt alstrar nya framgångar för svensk simning, säger Magnus Karlsteen, projektledare på Chalmers för Riksidrottsuniversitetet i Göteborg.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fler verklighetsnära projekt för studenter</h3> <div>– Samarbetet innebär också att Chalmers studenter erbjuds möjligheten att delta i spännande, verklighetsförankrade kurser och projekt där mycket konkreta krav ställs från idrotten, både på utveckling av nya unika tekniska lösningar och på förmågan att på ett pedagogiskt sätt förklara nyttan och hur tekniken tillämpas, säger Magnus Karlsteen. </div> <div><br /></div> <div>Detta kan bland annat innebära att Chalmers utvecklar olika slags tester för simning i samarbete med landslaget. Simmare och simtränare ska därefter utan omfattande teknisk utbildning enkelt kunna använda de tekniska metoderna för att lyfta svensk simidrott till nya höjder.</div> <div><br /></div> <div>– Vi vill arbeta tillsammans med Chalmers för att vidareutveckla befintlig teknologi samt ta fram nya tränings- och testredskap som ska kunna användas av simidrottare i den vardagliga träningsmiljön. Chalmers gedigna kunskap inom mekanik och teknologi i kombination med vår erfarenhet av simidrott möjliggör ett unikt kunskapsutbyte, säger Ulrika Sandmark, sportchef på Svenska simförbundet. </div> <div><br /></div> <div>Första projektet med Chalmers blir inom kraftutveckling och hydrodynamiskt motstånd.  </div> <div>– Vattenmotståndet hos en simmare i kombination med förmågan att generera kraft i vattnet är avgörande för simhastigheten. Tillsammans med Chalmers jobbar vi nu med att vidareutveckla detta test för att kunna samla in mer tillförlitlig data. Vi ser i förlängningen att detta kommer att resultera i en ökad förståelse gällande kraftutveckling och vattenmotstånd vid simning, säger Ulrika Sandmark.</div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial">Text: Vedrana Sivac​</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/utbildning/att-studera-pa-chalmers/Sidor/sport-och-studier.aspx" target="_blank" title="Länk till sida om sport och studier på Chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om sport och studier på Chalmers​</a></span></div></div>Mon, 28 Jun 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/De-flyttar-hem-varden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/De-flyttar-hem-varden.aspxDe flyttar hem vården<p><b>​I framtiden kommer alltmer vård bedrivas hemma istället för på sjukhus. Tillsammans med flera samarbetspartners startar Chalmers nu satsningen När vården flyttar hem, som samlar forskning och pilotprojekt under samma paraply.</b></p>​<span style="background-color:initial">Sjukvården är under förändring, och vården förflyttas allt mer till hemmet. Orsakerna är flera. En åldrande befolkning, ofta med kroniska och ibland komplicerade sjukdomsbilder, pressar vården och gör det nödvändigt att ändra hur vården organiserats. Samtidigt möjliggör nya tekniska lösningar en mer flexibel vård, var och när vi vill. Några exempel är digitala besök och vårdmöten, mobila vårdinsatser, egenmonitorering i hemmet och utveckling av såväl medicinteknik som digital hälsa.<br /><br /></span><div>Förskjutningen från inneliggande sjukhusvård till vård i hemmet gör alltså att de gemensamma resurserna kan användas bättre och räcka till fler – ett mer hållbart hälso- och sjukvårdssystem skapas – samtidigt som det också ger individen större möjlighet att själv påverka sin sjukdom, vård och hälsa. Men förändringen kräver också både teknisk och organisatorisk utveckling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett samarbete behövs</h2> <div>Satsningen När vården flyttar hem samlar initiativtagare från tre av Chalmers institutioner, och väver därmed samman expertis inom medicinteknik, arkitektur och organisation. Utifrån sina specialiteter och forskningsområden bidrar initiativtagarna med helt olika, men alla mycket viktiga, delar. I samarbete med bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Närhälsan, Göteborgs Stad och relevanta parter från näringslivet startas nu en plattform för samverkan och kunskapsutveckling.<br /><br /></div> <div>För ett samlat grepp krävs. Det menar Andreas Hellström, universitetslektor och ledare för Chalmerscentrumet CHI, Centre for Healthcare Improvement.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Andreas-Hellström_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /></div> <div>– Det är sällan tekniken som är problemet. Men för att uppnå full nytta måste tekniken sättas i ett organisatorisk och samhälleligt sammanhang – vi måste se hela systemet. Omställningen till framtidens vård handlar just om det; systeminnovation som omfattar hela ekosystemet. Allt från digitala vårdtjänster till rent rumsliga lösningar, vårdmodeller och teknik för nya lösningar, säger han.</div> <div>– Den gemensamma målsättningen är att organisera vården utifrån allmänhetens och patienternas behov. Vården ska flytta närmare individen. Egentligen pratar vi ju alla om samma sak, men med olika utgångspunkter och dialekter.<br /><br /></div> <div>Pandemin har påskyndat utvecklingen av framtidens vård, med digitala vårdmöten eller mobila vårdtjänster.</div> <div>– Det har ju exploderat! Vi vill inte att individer, som till exempel sköra äldre eller andra i riskgrupp, lämnar hemmet i onödan. Då har nya lösningarna påskyndats.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör patienten aktiv i sin vård</h2> <div>Med ett nytt sätt att se på sjukvård blir också patienten en aktiv deltagare i den egna vården – något Andreas Hellström förespråkat länge. Den som själv sköter sin monitorering, och kontrollerar sin sjukdom, lär sig också förstå den på ett helt nytt sätt.</div> <div>– Det stärker patienten samtidigt som det avlastar vården och relationen blir mer balanserad. En principiellt viktig sak som det finns stor tranformativ kraft i, menar han.<br /><br /></div> <div>Ett antal projekt ingår från start i den nya satsningen (se faktaruta). Initiativtagarna ser det som helt nödvändigt att samla aktörer från alla arenor; sjukhus, primärvård, kommunal vård och omsorg, forskning, industri, och inte minst patienter och medborgare – allt för att få till fungerande samverkan för ett sammanhängande ekosystem inom hälso- och sjukvård.</div> <div>– Inom satsningen kommer vi jobba med lösningar på konkreta problem och kunskapsutveckla kring dessa. Då vill vi ha med alla parter runt bordet. Och vi är glada för att satsningen mötts av stort intresse från alla håll, säger Andreas Hellström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Röster om satsningen När vården flyttar hem:</h2> <div><strong>Maria Taranger, överläkare och områdeschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Maria-Taranger_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /></strong></div> <div>– Det här är verkligen en av de viktigaste frågorna för att människor framåt ska fortsätta känna förtroende för offentlig sektor och att samhället ska fungera. Människor vill och kan själva ta ett mycket större ansvar för den vård de behöver, men de behöver stöd från oss. Att fysiskt ta in människor till ett sjukhus ska bara göras då det är nödvändigt.<br /><span style="background-color:initial">Vi har exempelvis nu ett projekt med en liten bärbar röntgenapparat. Genom att röntga misstänkta frakturer i hemmet slipper de som inte har fraktur att komma in till sjukhus, och de som visar sig ha en fraktur kan få smärtlindring och hjälp med operationsförberedande åtgärder utanför sjukhus och sedan komma in först när det finns en operationssal förberedd.<br /></span><span style="background-color:initial">Vi behöver forska både på teknik och arbetssätt. Det krävs en stor mental omställning för att vårdpersonal på sjukhus ska våga släppa kontrollen över en del åtgärder till de sjuka individerna, eller till personal anställda i andra organisationer.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Ann Ekberg-Jansson, medicinsk strateg, Närhälsan<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ann-Ekberg-Jansson_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /><br /></strong><span style="background-color:initial">– Närhälsan är i en omfattande utvecklingsfas där omställning till så kallad Nära vård är central. Att då arbeta för att tillsammans med andra centrala parter utveckla konceptet När vården flyttar hem är helt i linje med detta arbete. Att samla olika intressenter vid samma bord genererar ett mervärde, då man speglar viktiga frågor ur olika perspektiv för att nå slutmålet – det bästa ur patientens/invånarens perspektiv. Vi kommer att lära av varandra, men också få en möjlighet att se en samlad process med alla aktörer närvarande.</span><strong><br /></strong></div> <div><br /></div> <div><strong>Carin Bringestedt, avdelningschef Hälso- och sjukvård, Göteborgs Stad</strong></div> <div>– Den kommunala hälso- och sjukvården har fortfarande en bit kvar innan man är framme vid en användarvänlig e-hälsa och digitala tjänster. Satsningen på en nära vård, När vården flyttar hem, kommer att innebära mer samverkan där hälso- och<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Carin-Bringestedt_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /><br /> sjukvården än mer utgår från den enskildes behov, delaktighet och medbestämmande i sin vård.<br /><span style="background-color:initial">Fasta samverkansforum på organisationsnivå kommer att spela mindre roll, och rörliga föränderliga former – nära och i samverkan med den enskilde – måste utvecklas. Det gäller inte bara samverkan mellan hälso- och sjukvårdsverksamheter utan också samverkan med exempelvis hemtjänst, vård- och omsorgsboenden, och annan kommunal verksamhet.<br /></span><span style="background-color:initial">Legitimerade medarbetare är i dag ett bristyrke. Efterfrågan överstiger tillgången på sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter i kommunal hälso- och sjukvård. Vi måste alltså jobba smartare med bibehållen eller högre kvalitet. Samverkan mellan slutenvården och primärvård samt kommunal hälso- och sjukvård kommer att bli allt mer avgörande för god vård ”när vården flyttar hem”.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">FAKTARUTA: Satsningen När vården flyttar hem</h2> <div>När vården flyttar hem kommer delvis utgå från pågående initiativ, men också knyta till sig nya projekt som identifieras av samverkansgruppen. Exempel på projekt som redan pågår är:<br /><br /></div> <div><strong>• ASAP/Autumn Leaves</strong>, ett nyligen uppstartat projekt med inriktning på sjukvård i hemmet, inklusive hemmonitorering, stöd från specialistsjukvård och omsorg, i samverkan mellan kommun, region samt näringsliv med mera. Autumn Leaves drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.</div> <div><strong>• ViSMoT (videostöd till mobila team)</strong>: Lösningar för att underlätta patientbedömningar i samverkan med högre medicinsk kompetens och därmed öka precisionen, kvaliteten och säkerheten i bedömningarna. Projektet drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.</div> <div><strong>• Digifysiska tjänsteerbjudande till patienter med långvariga behov</strong>, ett projekt som bedrivs i samarbete mellan Närhälsan i Västra Götalandsregionen och Centre for Healthcare Improvement på institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div><strong>• Framtidens vårdcentraler</strong>, ett konceptprogram/projekt som leds av Centrum för vårdens arkitektur på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Projektet är en kartläggning av primärvårdens organisering, lokalisering och lokalanvändning, och ska ge underlag för koncept för framtida lösningar.</div> <div><strong>• Out Fit</strong>, ett doktorandprojekt (där doktoranderna kan få dubbelexamen från Sahlgrenska akademin och Chalmers) med fokus på hälsofrämjande kvaliteter i fysisk utemiljö till stöd för hälsa och rehabilitering på särskilda boenden. Avser att ta fram evidensbaserade riktlinjer och arbetsmetoder för fysiska utemiljöer vid särskilda boendens. Projektet pågår i samverkan med Sahlgrenska akademin och Sveriges Lantbruksuniversitet.</div> <div><strong>• Patientinnovatörerna</strong> är ett forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i att patienters egenuppleda erfarenhet av att leva med kroniska eller långvariga sjukdomar kan ligga som grund för innovation och utveckling. Projektet leds av Centre for Healthcare Improvement på institutionen för teknikens ekonomi och organisation.</div> <div><br /></div> <div>Satsningen När vården flyttar hem har fått initiativfinansiering från Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.<br /><br /><strong>Initiativtagare till satsningen är:</strong></div> <div>Andreas Hellström, Universitetslektor, Teknikens ekonomi och organisation (koordinator). Andreas Hellström nås via mailadressen <a href="mailto:andreas.hellstrom@chalmers.se">andreas.hellstrom@chalmers.se​</a>.</div> <div>Bengt Arne Sjöqvist, Professor of Practice Emeritus i Digital hälsa, Elektroteknik</div> <div>Göran Lindahl, Professor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </div> <div>Johanna Eriksson, Konstnärlig lektor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</div> <div>Sara Riggare, patientföreträdare/patientforskare</div> <div><br />Text: Mia Malmstedt​<br /></div> <div>Foto av sjukvårdspersonal och patient: Shutterstock</div> <div>Foto Andreas Hellström: Carolina Pires Bertuol</div> <div>Foto Ann Ekberg-Jansson: Angereds Närsjukhus</div> <div>Foto Carin Bringestedt: Göteborgs Stad, Hanna Björnheden</div> <div>Foto Maria Taranger: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Johanna Ewald St Michaels</div>Thu, 24 Jun 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Med-siktet-installt-pa-nano.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Med-siktet-installt-pa-nano.aspxMed siktet inställt på nano <p><b>​Hon är professor i tillämpad kvantfysik, småbarnsmamma och talar fem språk. Som ledare för det tvärvetenskapliga Nano Excellence Initiative vill Janine Splettstoesser nu skapa ett av Europas främsta nano-center med målet att ta sig an samhällets största utmaningar. Men allra stoltast blir Janine när hennes studenter når framgångar i arbetet. ”När en doktorand ger ett riktigt bra försvar på sin avhandling och kan få fortsätta jobba vidare med det de verkligen gillar och få växa som forskare. Då blir jag stolt.&quot;​</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi ses i institutionens familjerum. Det är påsklov och 6-årige sonen Paolo är med. Han drar vant ut kluriga spel och byggsatser ut hyllorna medan Janine slår sig ner vid en arbetsplats i andra sidan rummet. Ett tomt skrivbord och en helt vanlig laptop. En hisnande tanke för en utomstående att det är allt som behövs för en professor i tillämpad kvantfysik som ska försöka jonglera föreläsningar, seminarier, konferenser och handledning av doktorander. För att inte tala om den egna forskningen. <br /><br /></span><div>Just nu handlar den om relationerna mellan termodynamik och kvantmekanik. Det som kallas kvanttermodynamik. För, som Janine själv uttrycker det, ”om man ska göra ny nano-teknik är det bra att känna till dynamiken runtomkring. Och vill man ha en kvantdator som funkar bra, behöver man veta hur energiåtgången ser ut och hur man bäst kyler ner den.”  <br /><br /></div> <strong> </strong><div><strong>Det står tidigt klart under</strong> samtalet att Janines engagemang på institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap på Chalmers är många. Undervisningen, handledningen och forskningen har vi redan varit inne på. Men sedan årsskiftet är hon dessutom ny föreståndare för Nano Excellence Initiative, ett statsfinansierat och tvärvetenskapligt initiativ som omfattar tre andra institutioner förutom den egna - kemi, fysik, biologi – och som syftar till att främja forskning och utveckling inom nanoteknologi på universitetet. </div> <div><br />“Mitt mål är att skapa en mötesplats för nano-forskare på alla nivåer, juniora såväl som seniora. En slags inkubator för att bygga upp samarbeten, dela idéer och nätverka,” förklarar Janine. </div> <div><br />Men engagemangen slutar inte där. Janine är också en av initiativtagarna till familjerummet vi befinner oss i. Syftet? Att göra det möjligt för forskare att kombinera en framgångsrik forskarkarriär med ett familjeliv. En viktig fråga för Janine: </div> <div><br />”Som småbarnsförälder kan det ju uppstå logistiska problem när man ska resa till konferenser eller kanske har blivit inbjuden till ett möte med samarbetspartners, om man inte samtidigt lyckas lösa barnomsorg. Resultatet blir ofta att man som forskare behöver begränsa sitt arbete, speciellt kvinnliga forskare. Ett sånt här rum kan lösa såna här problem”, förklarar Janine. </div> <div><br />Och på frågan om de har nyttjat familjerummet många gånger förekommer Paolo sin mamma: ”Hundratals gånger!”, proklamerar han nöjt och fortsätter bygga på sin labyrint. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Den (o)självklara forskaren</h3></div> <div>Janine känns på något sätt självklar i sin forskarroll och i sitt ämne. Hon pratar engagerat och lustfullt om sin forskning och sina studenter. Och som äldst i en syskonskara om fem och med två forskande föräldrar, mamma inom fysik och pappa inom matematik, ter det sig kanske märkligt att det aldrig var självklart att Janine skulle välja en forskar-karriär. Men några styrande förväntningar kring karriärval har det aldrig varit tal om. Snarare en kultur i hemmet som sa att man kan bli vad man vill. Fysik-ämnet kom visserligen upp ibland runt middagsbordet, om än på ett avskräckande sätt. <br /><br /></div> <div>”Under gymnasietiden hade jag många olika tankar om vad jag skulle utbilda mig inom - arkitektur, design eller medicin kanske. Och direkt efter gymnasiet engagerade jag mig i socialt arbete under något år innan jag pluggade vidare. Sen har jag alltid gillat matte och fysik och att lösa problem. Men jag har också varit intresserad av språk. Min mamma brukade faktiskt komma med förmaningar: om du inte sköter dig så får du plugga fysik”, skrattar Janine. <br /><br /></div> <div><strong>Kanske ett klassiskt exempel på </strong>omvänd psykologi. Hursomhelst verkar det ha funkat. </div> <div>Och förutom alla akademiska meriter inom fysiken talar Janine dessutom fem språk. Inte så konstigt kanske om man tar sig en titt på hennes akademiska resa. En turné som gått kors och tvärs över den europeiska kontinenten. </div> <div><br />Hon växte upp i närheten av Düsseldorf och flyttade som 20-åring till Karlsruhe i södra Tyskland för att plugga fysik. Under kandidatstudierna gjorde hon ett utbytesår i franska Grenoble för att sedan återvända till Tyskland för att avsluta masterstudierna. Sedan snabbt vidare till Italien för att doktorera vid Scuola Normale Superiore di Pisa, då inom ämnet ”Adiabatic pumping in interacting quantum dots”. Det är under doktorandstudierna i Pisa som Janines intresse för kvantfysik tar fart på riktigt. Och det är också här hon träffar sin blivande man, som då doktorerade inom astrofysik. Efter det var det dags för post-doc som Janine gör vid Universitetet i Geneve medan pojkvännen åker till Hamburg. Sedan tillbaka till Tyskland igen och till universitetet i Aachen där första tjänsten som professor i fysik väntade. I Aachen mottar Janine också ett stort forskningsanslag. Något som Janine ser tillbaka på som en viktig milstolpe i karriären. </div> <div><br />”För första gången jag fick leda en egen forskargrupp. Jag fick själv rekrytera in doktorander och post-docs och forma mina föreläsningar själv. Frihet att göra det på mitt sätt. Det var då idén om att jag kunde bli en självständig forskare väcktes till liv på riktigt.” <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Janine%202.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:300px;height:225px" /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Gothenburg calling</span><br /></div> <div>Det går inte att förneka att det finns ett romantiskt skimmer över livet som forskarpar med hela Europa som sin spelplan. </div> <div>Om hon saknar livet som kring-kuskande forskare på kontinenten? Nja.<br /> </div> <div>”Man tröttnar till slut. Jag och min man hade ett långdistansförhållande i tio år, det är inget jag rekommenderar. Det är klart att det är roligt och intressant att flytta runt och ständigt komma in i nya kulturer och lära sig nya språk, men till slut blir det jobbigt att bryta upp från vänner och jobb precis när man börjar känna sig hemma. Nu har jag varit i Sverige ett tag men jag känner mig ändå som den osmartaste föräldern på förskolan. Det tar mig fortfarande evigheter att fylla i enkla blanketter”, säger hon och skrattar. </div> <div><br /><strong>Så för drygt sju år sedan landade</strong> hon så slutligen i Göteborg och på Chalmers, då gravid med familjens första barn. Maken hade vid tillfället en forskartjänst vid Göttingen i Tyskland och fick sluta upp när han så småningom fick en tjänst på institutionen för fysik på Chalmers, endast ett stenkast bort. </div> <div>Att det blev just Chalmers, har på sätt och vis sin förklaring. Det femåriga forskningsprojektet vid RWTH Aachen hade rundats av och Janine och maken hade bestämt sig för att stanna i Europa. Efter lite efterforskningar insåg hon att det på Chalmers fanns möjlighet att kunna få bedriva den forskning hon var mest intresserad av. Samtidigt blir hon under en konferens uppsökt av en av professorerna inom tillämpad kvantfysik på Chalmers som undrar om Janine inte ska komma och jobba hos dem. Sagt och gjort, Janine söker en tjänst som forskarassistent inom nanovetenskap på Chalmers. Men hon söker också ett forskaranslag genom Wallenberg Academy Fellows – Sveriges största privata karriärsprogram för unga forskare. Det slutar med att hon får både tjänsten och anslaget. Och därmed också finansiering för forskning under fem års tid, en period som sedermera har förlängts ytterligare, genom Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen. </div> <div><br />”Wallenbergs anslag har varit väldigt bra för mig på flera sätt. Förutom att det har finansierat min forskning så har det varit ett väldigt bra sätt för mig att bygga upp ett bra kontaktnät. Det har också hjälpt mig komma in i den svenska forskningsmiljön”.  </div> <div><br /></div> <div>Men det fanns också andra positiva aspekter av livet som forskare på ett svenskt universitet. </div> <div><br />”Något jag verkligen har gillat från början är ju att kulturen här är mycket mer jämlik och avslappnad om man jämför med exempelvis några av de tyska universiteten. Där är hierarkierna väldigt starka och armbågarna vassare”, menar Janine. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Vikten av goda förebilder</h3></div> <div>Och apropå jämlikhet, det är nästan svårt att inte nämna det faktum att Janine som kvinnlig professor i kvantfysik står ut i gruppen. Som master-student var hon den enda kvinnan på institutet och på seminarier. Och när Janine först gjorde entré på avdelningen för tillämpad kvantfysik på Chalmers var hon återigen den enda kvinnan. Idag, sex år senare, kan hon glatt konstatera att en tredjedel av arbetsstyrkan utgörs av kvinnor.  <br /><br /></div> <div>Att det är viktigt med goda förebilder inom den akademiska världen råder det inga tvivel om. Janine lyfter stunder då kvinnliga doktorander har kommit fram efter föredrag på konferenser och framfört hur betydelsefullt det är att få se en kvinna – inte sällan med en bäbis under armen – vara expert i ämnet. </div> <div>Och Janine har också sina egna förebilder. Hon minns speciellt sin post-doc-handledare vid institutet för teoretisk fysik i Geneve, professor M. Büttiker. Ett känt namn för många fysiker. Genom sin ödmjuka och prestigelösa stil och sitt sätt att ta allas arbete på allvar, oavsett position eller akademisk rang, har han kommit att bli en stark influens. </div> <div><br /><strong>”För honom spelade det ingen roll</strong> om han diskuterade med en master-student eller en Nobel-prisvinnare. Ibland bjöd han in sina vänner, namn som man kände igen från sina fysikböcker. Då kunde han presentera oss post-doc-studenter som experter inom våra ämnen. Han tog oss alla på lika stort allvar, helt enkelt. Jag inspirerades verkligen av honom.”<br /><br /></div> <div>Därför är det inte heller så förvånande att när Janine blir ombedd att nämna de stoltaste ögonblicken i karriären, så är det inte docent-tjänster, professurer eller publikationer som kommer upp i första hand. </div> <div><br />”Det är klart att jag var stolt när jag blev klar med min avhandling. Men de stoltaste ögonblicken är nog egentligen när någon i min forskargrupp gör ett riktigt bra jobb. När en doktorand ger ett riktigt bra försvar på sin avhandling och kan få fortsätta jobba vidare med det de verkligen gillar och få växa som forskare”. <br /><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Janine%20och%20Paolo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;width:300px;height:225px" /><br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Från tvivel till framåtdriv</span><br /></div> <div>Vi förflyttar oss till Janines kontor, några trappor upp. Paolo skuttar vant fram i korridorerna och visar vägen. Studieåren i Pisa har tydligen gjort intryck. Under hyllorna med pärmar, böcker och papper på Janines kontor står en välanvänd italiensk espressokokare. På ena väggen hänger en stor griffeltavla med långa uträkningar i vit krita. Precis som man kan förvänta sig av en professor i kvantfysik. <br /><br /></div> <div>Men har det alltid varit lätt? Har det aldrig funnits tvivel? <br /><br /></div> <div>”När jag doktorerade hade jag verkligen mina tvivel. Kommer jag klara det här? Är jag smart nog? Jag var faktiskt väldigt nära att ge upp”.</div> <div><br />Men Janines planer på att kasta in handduken skulle snart stoppas. En gammal kursare kom och hälsade på och vände på perspektiven helt.  </div> <div><br /><strong>”Hon förstod inte varför jag tvivlade</strong> när jag alltid hade så bra betyg när vi pluggade ihop. Hon sa åt mig att, om jag tvivlar på att jag är smart nog, så kan jag väl bara låtsas vara smart i två år till och sen bestämma mig för vad jag vill göra.”, förklarar Janine och skrattar. </div> <div><br />Om argumentationen hade effekt är oklart men Janine red igenom stormen och kom ut på andra sidan. Med bravur. Sedan dess har Janine blivit ordentligt härdad i att stöta på svårlösliga problem. </div> <div>Så vad är egentligen drivkraften? <br /><br /></div> <div>”Helt klart min nyfikenhet. Jag ställs inför problem som jag inte förstår nästan varje dag. Men då pratar man med andra, läser på och gör fler beräkningar tills man förstått. Jag har alltid gillat att ta reda på hur det ligger till med saker och ting”. </div> <div><br /><strong>Det är tydligt att Janine </strong>verkligen gillar sitt jobb. Att hon är på rätt plats. Själv menar hon att det har handlat om att göra val som känns rätt i stunden och lita på att man landar rätt. Som många fysiker i början av karriären tänkte hon först enbart rikta in sig på teoretisk partikelfysik. Men med tiden reviderades planen.  <br />​​<br /></div> <div>”Jag gillar verkligen att jag både kan få göra fundamental forskning med tung teoretisk metodutveckling och samtidigt fundera över spännande tekniska tillämpningar. Det känns häftigt att kunna sitta och jobba teoretiskt och sen kunna gå över till labbet bredvid och prata med folk och se om mina beräkningar stämmer.” <br /><br /></div> <div>Från kontorets fönster ser man nätt och jämnt delar av förskolans gård. Janine lyfter upp Paolo för att se om det är småsyskonen man skymtar långt där borta. Visst är det Fabian och Mattia man ser, enas de. Kanske är det vyn från fönstret som gör att Janine återkommer till ämnet stolta ögonblick i karriären. <br /><br /></div> <div>”Jag måste faktiskt säga att jag också är otroligt stolt över att jag och min man faktiskt lyckades få ihop det till slut. Att vi kan få göra det vi brinner för på jobbet och samtidigt ha en fantastisk familj.” <br /><br />Text: Lovisa Håkansson</div> Thu, 24 Jun 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mangsidigt-enzym-motverkar-aggregering-av-proteiner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mangsidigt-enzym-motverkar-aggregering-av-proteiner.aspxMångsidigt enzym motverkar aggregering av proteiner<p><b>​Peroxiredoxiner är enzym som har visats vara inblandade i att bromsa åldrande hos jästceller, maskar, bananflugor och möss. Nu har forskare vid Chalmers och GU gjort en kartläggning av aktuell forskning kring hur dessa enzym även fungerar som chaperoner – proteiner som hjälper andra proteiner att behålla sin form. Chaperonfunktionen är central i åldrandet eftersom till exempel neurodegenerativa sjukdomar orsakas av felveckade proteiner som klumpar ihop sig. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Många av våra neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers och Parkinsons sjukdom, karaktäriseras av att proteiner aggregerar, det vill säga klumpar ihop sig. Det finns idag inga läkemedel för behandling av dessa sjukdomar, och forskarna har inte förstått alla mekanismer bakom sjukdomarna. Men man vet att det finns viktiga försvarsproteiner i cellerna, så kallade chaperoner, som kan förhindra att protein veckar sig fel och klumpar ihop sig − och att vissa chaperoner också kan bryta upp aggregaten. </span></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Kartläggning av forskning för att titta på chaperonfunktion</span></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Genom en grundlig kartläggning av ​aktuell forskning från flera olika projekt världen över har forskare vid institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers och Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet sammanställt data om peroxiredoxiners chaperonfunktion i olika organismer. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span><span>Vi har för första gången tittat igenom vad som karaktäriserar denna 'nya' och relativt okända funktion för peroxiredoxiner på molekylär nivå. Denna genomgång visar på stora likheter, men även viktiga skillnader jämfört med tidig</span><span>are kända chaperoner, säger Mikael Molin, forskare i systembiologi vid Chalmers.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Struktur med endast två molekyler frigör nödvändiga ytor<span></span></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">En viss typ av molekylära chaperoner fungerar genom att de själva byter form på ett kontrollerat sätt. Så fungerar även peroxiredoxinerna. Under normala förhållanden sitter 10 enzymmolekyler ihop som en ring. Men under vissa förhållanden kan flera ringar sättas ihop till oligomerer med 20 molekyler. Dessa dubbla ringar har tidigare kopplats till chaperonfunktionen. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Men något som framkom tydligare i vår litteraturgenomgång är att bildandet av dubbla ringstrukturer inte räcker för chaperonfunktionen. Istället tyder data från både vår egen forskning och andras på att de dubbla ringarna även måste falla isär i delar som vardera innehåller två molekyler. Först då frigörs ytor som behövs för att binda upp proteiner och förhindra att de aggregerar, säger Mikael Molin. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">På kort sikt menar han att detta ger uppslag till nya hypoteser kring hur peroxiredoxinerna skulle kunna bromsa uppkomsten av neurodegenerativa sjukdomar och åldrande. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">På längre sikt kan denna forskning generera kunskap som skulle kunna användas inom läkemedelsutveckling eller utvecklingen av biomarkörer som syftar till att med högre precision hitta kost- och livsstilsfaktorer som stimulerar hälsosamt (det vill säga demens- och cancerfritt) åldrande . </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Mer om chaperonfunktionen</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li>Peroxiredoxiner liknar en typ av chaperoner som kallas små hsp-chaperoner (heat-shock protein), vilka har en viktig funktion under värmestress, när det gäller både struktur och funktion. </li> <li>Chaperoner kan delas in i olika grupper efter funktion: hållarchaperoner (holdases) och veckarchaperoner (foldases). Hållarchaperoner binder upp oveckade delar av proteiner och förhindrar dem från att klibba ihop med varandra. Veckarchaperoner använder energi från kroppens energibärare ATP på olika sätt för att motverka proteinaggregering.</li> <li><span style="background-color:initial">Likt vissa små </span><span style="background-color:initial">Hsp chaperoner ansamlas peroxiredoxinerna i oligomerer som kopplats till chaperonaktiviteten. Likt hållarchaperoner har de visats binda oveckade delar av proteiner och därigenom förhindra att de klumpar ihop. </span></li> <li>Sönderdelning  av de högmolekylära peroxiredoxinformerna verkar krävas för effektiv uppbrytning av ihopklumpade proteiner och denna process verkar kopplad till ett ATP-beroende enzym som heter sulfiredoxin. Vidare studier krävs dock för att fastställa de exakta strukturella omvandlingarna inblandade i peroxiredoxinernas chaperonfunktion.</li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs den vetenskapliga artikeln:</strong> <strong><a href="https://doi.org/10.1016/j.str.2021.04.007">Structural determinants of multimerization and dissociation in 2-Cys peroxiredoxin chaperone function</a></strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs mer: <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cellers-aldrande-kan-bromsas-av-oxidanter.aspx">Cellers åldrande kan bromsas av oxidanter</a></strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Wed, 23 Jun 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vaxter-styr-produktion-hos-vaxthusodlare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vaxter-styr-produktion-hos-vaxthusodlare.aspxVäxter styr produktion hos växthusodlare<p><b>​​Snart skulle växter kunna bestämma och kontrollera exakt hur mycket artificiellt ljus de får i växthus. Ny forskning från Chalmers har resulterat i ett unikt &quot;biofeedback&quot;-system mellan växter och ljuset som de får. Projektet är baserat på tolv års forskning och systemet planeras lanseras 2022.</b></p><div>Tekniken bygger på ett fenomen som kallas klorofyllfluorescens. Under fotosyntes avger klorofyllmolekyler i växter ljus. Detta ljus kan mätas och utvärderas för att förstå hur växter svarar på vissa miljöfaktorer. Analys av klorofyllfluorescens för att studera växternas status är inget nytt inom växtvetenskap. Det finns etablerade metoder och forskning på området har pågått länge. Men den stora utmaningen ligger i att utveckla metoder som kan användas i kommersiella växthus- och inomhusplantager.</div> <div><br /></div> <div>Nu har forskare från Chalmers och Heliospectra utvecklat och börjat kommersialisera metoder för att läsa av dessa mätningar och tillämpa dem i stora kommersiella växthus och anläggningar för inomhusodling.</div> <div><br /></div> <div>– Lösningen vi har på gång handlar om att kontrollera växthusbelysningen genom att använda LED-lampor istället för de traditionella lamporna. Traditionell växthusbelysning kan inte regleras, men med LED-lampor kan du styra hur mycket ljus växterna ska få. Det kan därför skräddarsys för att passa olika växters behov, säger Torsten Wik, biträdande professor vid Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Men det som gör det nya systemet verkligen unikt är att forskarna har lyckats skapa en robust koppling mellan signalerna från växterna och lysdioderna själva. Detta innebär att växterna själva kan styra ljusstyrkan på det ljus de får, beroende på signalerna som de avger.</div> <div><br /></div> <div>– När växterna reagerar på förändringar i sin omgivning avger klorofyllmolekylerna varierande ljus, vilket kan detekteras och tolkas av sensorer kopplade till LED-lamporna ovanför dem, som justerar deras ljusstyrka därefter. I själva verket talar växterna till lamporna och berättar för dem vilka justeringar de vill ha, förklarar Torsten Wik.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:14px"><strong>Om växter kunde prata ...</strong></div> <div>Metoden har många fördelar. Det skulle kunna göra det möjligt att styra produktionen, optimera odlingsmiljön och upptäcka kvalitetsstörningar i ett tidigt skede, vilket resulterar i en mycket mer effektiv och kontrollerbar produktion med minskat avfall och stora energibesparingar. Detta är viktigt, inte bara för producenternas ekonomi utan också globalt – växthuslampor står för en enorm energiförbrukning världen över. </div> <div><br /></div> <div>Enligt Jordbruksverket var elförbrukningen i svenska växthus 92 GWh 2017, och huvuddelen av det är belysning med natriumlampor. På Europanivå är förbrukningen betydligt större. Genom att kombinera Eurostat (2015) med andra källor kommer man fram till att det är 100-200 TWh som används för växthusbelysning, alltså ungefär lika mycket som Sveriges totala elförbrukning. LED-belysning är idag betydligt energisnålare än natriumlampor och kan reducera elförbrukningen med ungefär 50 procent.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Överprodukt</span><span style="background-color:initial">ion är ett vanligt problem för växthusodlare idag. För att garantera deras leveranser tvingas de odla mycket mer än nödvändigt för att kompensera för eventuellt avfall. För odlare kan den nya metoden möjliggöra mycket mer styrbar produktion som kan anpassas direkt till efterfrågan, förklarar Torsten Wik.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Som ett nästa steg, i ett nytt Vinnova-finansierat projekt, kommer styrning av växthusbelysning att genomföras och testas i laboratorier och 2022 av växthusodlare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktinformation</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/torsten-wik.aspx">Torsten Wik​</a>, biträdande professor <span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik och chef för enheten regelteknik, Chalmers</span></div> <div><span style="background-color:initial">torsten.wik@chalmers.se</span></div> <div><br /></div>Wed, 16 Jun 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maral-Babapour-Levi-priset.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maral-Babapour-Levi-priset.aspxChalmersforskare får ingenjörernas arbetsmiljöpris 2021<p><b>​Maral Babapour är årets mottagare av Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris – Levipriset. Hon prisas för sin forskning om hur aktivitetsbaserade kontor påverkar individer och grupper ur ett verksamhetsperspektiv.</b></p><div>​Maral Babapours forskning om aktivitetsbaserade kontor har tidigare blivit mycket uppmärksammad, och hennes doktorsavhandling är en av Chalmers mest nedladdade. Maral tilldelas nu också Levi-priset som är Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris till minne av professor emeritus Lennart Levi. </div> <div><br /></div> <div>– Jag är otrolig glad och tacksam för att ha fått det ärofyllda Levipriset. Just nu forskar jag om konsekvenserna av pandemi-året för arbetsmiljö, teknikanvändning, arbetsplatsutformning, och hållbar utveckling kopplat till kontorsarbete, säger Maral Babapour.<br /><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Juryns motivering</h2></div> <div>&quot;I sin avhandling visar Maral varför vissa aktivitetsbaserade kontor fungerar och andra inte. Resultatet påvisar framgångsfaktorer och brister kopplat till design av arbetsplatser, samt designprocessen, det vill säga framtagningen av kontorskoncept. Marals forskning omfattar ett område som är synnerligen aktuellt och hennes kompetens och slutsatser efterfrågas av arbetsgivare, fackförbund och intresse-organisationer. Marals avhandling är en av de mest nedladdade publikationerna på Chalmers.&quot;</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt och mer info</h2> <div>Maral Babapours avhandling: <a href="https://research.chalmers.se/publication/509482" title="Marals avhandling">The Quest for the Room of Requirement - Why Some Activity-based Flexible Offices Work While Others Do Not<br /></a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/509482"><br /></a></div> <div>Läs mer från Sveriges ingenjörer: <a href="https://www.sverigesingenjorer.se/aktuellt-och-press/nyheter/210611-levipriset-2021/" title="Artikel Sveriges ingenjörer">https://www.sverigesingenjorer.se/aktuellt-och-press/nyheter/210611-levipriset-2021/</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Kontakt: <a href="/sv/personal/Sidor/maral.aspx" title="Kontakt Maral">Maral Babapour</a><br /></div></div>Mon, 14 Jun 2021 00:00:00 +0200