Nyheter: Global, Testinghttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 22 Apr 2021 14:41:23 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Henrik-Svenningstorp-ar-ny-vd-for-Seel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Henrik-Svenningstorp-ar-ny-vd-for-Seel.aspxNy vd för Sveriges testbädd för elektromobilitet – Seel<p><b>​I samband med att de första spadtagen tas för Seels tre etableringar utser styrelsen bolagets första vd som ska förbereda bolaget för operationell verksamhet till våren 2023.</b></p>​<span style="background-color:initial">Henrik Svenningstorp har varit projektledare för Seel i fyra år. Den första april tillträdde han rollen som vd för Seel, Swedish Electric Transport Laboratory.</span><div>– Det är otroligt spännande och inspirerande att få förtroendet och möjligheten att fortsätta att vara med och se Seel bli verklighet. Seel kommer spela en viktig roll i att stötta och accelerera omställningen till elektrifierade transporter och kommer stärka svensk fordonsindustri och europeiskt samarbete, säger Henrik Svenningstorp, nytillträdd vd för Seel.</div> <div><br /></div> <div>Henrik Svenningstorp har 20 års erfarenhet från fordonsindustrin varav tolv år från dedikerat arbete med elektrifierade fordon. Han har bland annat arbetat på AB Volvo med hybridfordon, hybridbussar, helelektriska fordon och elektriska vägar. Han har också varit programchef för den tidiga utvecklingen inom Elektromobilitet och alternativa bränslen på AB Volvo Powertrain och arbetat med teknikutveckling och elektrifierade produkter på Cevt. </div> <div>– Seel tar en viktig roll för fordonsindustrins omställningsarbete och Henrik är den som lett projektet Seel framgångsrikt till att vi är där vi är idag. Med Henrik som ny vd är jag säker på att Seel har rätt förutsättningar för att bli en världsledande testbädd för elektromobilitet, säger Pia Sandvik, vd på Rise.</div> <div><br /></div> <div>Seel ägs av Rise och Chalmers och etablerar nu tre anläggningar i Göteborg, Nykvarn och Borås för provning av den teknik och säkerhet som elektrifierade transporter kräver. Seel har också ett tätt samarbete med industriparterna Volvo Cars, Scania, Cevt och Volvokoncernen. Just nu pågår både tre mycket stora etableringsprojekt samt förberedelse för operationell verksamhet. </div> <div>– Det är mycket glädjande att det nu finns en vd på plats på Seel. Henrik Svenningstorp får en viktig roll när Seel som testbädd ska stödja svensk och europeisk fordonsindustri i den snabba omställningen mot elektromobilitet, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>FAKTA/ Om Swedish Electric Transport Laboratory, Seel </strong></span><br /></div> <div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är en testbädd för forskning och utveckling inom elektromobilitet, ägd och driven av Chalmers och Rise i ett gemensamt bolag. Syftet är att stärka effektiv kunskapsutveckling och förutsättningarna för samarbete inom elektrifierade transporter, i Sverige och Europa. Aktörer inom fordonsindustrin, flygindustrin och maritima sektorn samt övriga företag som utvecklar teknik inom relevanta områden får en gemensam plattform att mötas på, och kan tillsammans dra nytta av den kunskapsutveckling och det teknikskifte som nu sker. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut får samtidigt tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur inom elektromobilitet. Testbädden kommer att vara i drift 2023.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.ri.se/sv/test-demo/seel">https://www.ri.se/sv/test-demo/seel </a></div> <div><br /></div> Thu, 22 Apr 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-fortsatter-toppa-internationaliseringsindex.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-fortsatter-toppa-internationaliseringsindex.aspxChalmers fortsätter toppa internationaliseringsindex<p><b>​Chalmers behåller positionen som ett av Sveriges mest internationella lärosäten. För femte året i rad tilldelas Chalmers högsta betyg när Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stint, presenterar sitt internationaliseringsindex.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Sex olika dimensioner av internationaliseringen ingår i indexet och 28 lärosäten omfattas. De resultat som lanseras nu bygger på data för 2019, det vill säga innan pandemin började påverka lärosätenas verksamhet. </span><div><br /></div> <div>– Utmärkelsen är ett gott betyg på att Chalmers långsiktiga arbete med internationalisering ger resultat och vi är glada över att behålla positionen som ett starkt internationaliserat universitet, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers. Vi arbetar strategiskt med att rekrytera internationellt. Även vårt arbete med olika internationella nätverk stärker forskningen. Samtidigt vet vi att pandemin givit oss nya utmaningar och ställer ännu högre krav på oss att hålla uppe takten och uthålligheten i arbetet. Internationalisering är viktigt för Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>– Trenden för år 2019 är fortsatt positiv, vilket känns mycket bra, eftersom internationalisering och interkulturell kompetens blir allt viktigare i en mer polariserad värld. Nästa år finns det dock en risk att vi får se negativa effekter av pandemin, säger Stints vd, Andreas Göthenberg. </div> <div><br /></div> <div>Stint har utvecklat indexet för att främja en faktabaserad diskussion kring internationalisering och för att överskådligt kunna visa utvecklingen. Utöver Chalmers tilldelas KTH och Handelshögskolan i Stockholm högsta betyg i mätningen. Dessutom tillkommer Sveriges lantbruksuniversitet, SLU på topplistan.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.stint.se/?page_id=19201"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Stints <span style="background-color:initial">internationaliseringsindex </span><span style="background-color:initial">2021</span></a></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div>Text: Ingrid Claesson</div>Thu, 22 Apr 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nytt-forskningsprojekt-elbilsbatterier-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nytt-forskningsprojekt-elbilsbatterier-.aspxÅtervinning av elbilsbatterier ska utforskas<p><b>​Nu ska prestanda och kvalitet på battericeller tillverkade av material från använda elbilsbatterier testas, i ett samarbete mellan Volvo Cars, Northvolt, forskare från Chalmers kemi och kemiteknik och Uppsala universitet. I projektet kommer en hydrometallurgisk metod som Chalmersforskarna har varit med och utvecklat att användas. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Hur battericellens prestanda påverkas när den tillverkats från återvunna material, är en viktig fråga att utforska, om vi ska lyckas att minska användandet av sällsynta metaller och utveckla en hållbar tillverkning av elbilar. I det nya projektet ska påverkan av icke-metalliska föroreningar på batteriets prestanda studeras, vilket inte har publicerats någon forskning på ännu. Batteriåldring är redan en viktig egenskap för ett batteris livslängd i en bil. Projektet ska undersöka om det är några nya åldringsfenomen som uppkommer hos celler tillverkade från återvunnet material, jämfört med när nytt material har använts.</span><div><br /></div> <div><strong>Martina Petranikova</strong>, docent på institutionen för Kemi och kemiteknik leder projektet från Chalmers sida och kommenterade det nyligen i en intervju i tidningen Ny teknik.  </div> <div><br /></div> <div>– Innan vi börjar använda återvunna metaller behöver vi alltså definiera effekterna genom forskning för att vara säkra på att batteriprestanda och säkerhet inte påverkas negativt, säger Martina Petranikova.</div> <div><div> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om projektet </h3></div> <div><a href="https://www.metalliskamaterial.se/sv/forskning/7-nya-forskningsprojekt-inom-metalliska-material/" title="länk till projektbeskrvning på extern webbplats " target="_blank">Projektbeskrivning på strategiska innovationsprogrammet Metalliska material webbplats, som har gett stöd till det</a><br /><br /></div> <div><a href="https://www.msn.com/sv-se/motor/other/volvo-cars-testar-%C3%A5tervunna-elbilsbatterier/ar-BB1fRbHs" title="länk till nyhetsartikel i Ny teknik " target="_blank">Artikel i tidningen i Ny teknik​</a> <br /><br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Forskarna-som-löser-Northvolts-tillgång-på-råvaror.aspx" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">Nyhetsartikel från 2019 om den </a><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Forskarna-som-löser-Northvolts-tillgång-på-råvaror.aspx" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">hydrometallurgisk metoden och Chalmers samarbete med Northvolt</a></span><span style="background-color:initial"></span></div> <a href="/sv/Personal/Sidor/marpetr.aspx" title="Länk till Martina Petranikovas profilsida "><div><br /></div> <div>Martina Petranikovas personliga profilsida</div></a><div><br /></div> ​Wed, 21 Apr 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Gladje-och-tradition-pa-varens-digitala-examensceremoni.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Gladje-och-tradition-pa-varens-digitala-examensceremoni.aspxGlädje och tradition på vårens digitala examensceremoni<p><b>​Vårens examensceremoni var lika högtidlig och stämningsfull som alltid, trots att den firades digitalt. Rektor Stefan Bengtsson skickade med de 112 nyutexaminerade chalmeristerna några viktiga ord på vägen.</b></p>– Det är nu tydligare än någonsin att vi lever i en komplex värld med stora utmaningar. Den senaste tidens coronavirus har ännu tydligare visat hur nära sammanlänkad världen är – en händelse i ett land kan påverka hela världen, sa Stefan Bengtsson. Men det medför även stora möjligheter och genom att samarbeta kan vi ta oss an dessa utmaningar tillsammans.​​<div><br /></div> <div><em>Skärmbilder från livestreamen:</em></div> <em> </em><div><em>Rektor Stefan Bengtsson</em></div> <em> </em><div><em>Vicerektor Anna Karlsson Bengtsson</em></div> <em> </em><div><em>Konferncierer Philip Wramsby och Hedvig Aspenberg</em></div> <em> </em><div><em>Kårordförande David Welander​​​​</em><br /></div>Tue, 20 Apr 2021 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Matematiskt-utraknade-kostrad-kan-forebygga-sjukdom.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Matematiskt-utraknade-kostrad-kan-forebygga-sjukdom.aspxMatematiskt uträknade kostråd kan förebygga sjukdom<p><b>​Nya forskningsresultat från Chalmers ger hopp om att kunna förebygga till exempel hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Med hjälp av en unik matematisk modell kan forskarna se hur tarmen och tarmens bakterier samspelar. Kunskapen behövs för att kunna ge kostråd på individnivå. Forskningen publicerades nyligen i tidskriften PNAS. ​​​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Jens%20Nielsen_NNF_340.jpg" alt="Porträttfoto av Jens Nielsen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:240px;height:240px" /><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Då tarmens bakterier kan påverka hälsa och sjukdomstillstånd skulle vår matematiska modell kunna bli mycket värdefull inom dessa användningsområden, säger forskningsledaren <strong>Jens Nielsen</strong> som är professor i systembiologi vid Chalmers.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskning om kost och mikrobiotan väcker stort intresse – både hos forskare och den breda allmänheten. Jens Nielsen förklarar varför: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Förändringar i bakteriesammansättningen kan förknippas med ett stort antal sjukdomar, till exempel fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, men påverkar också hur kroppen svarar på vissa typer av cancerbehandlingar eller hur man reagerar på vissa specialdieter. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Genom att påverka mikrobiotan med probiotikabehandling finns det därför potential att påverka sjukdomsförlopp och allmänhälsa. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Modellen f</span><span>örutser v</span><span>ad som har effekt </span></h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><a href="https://www.pnas.org/content/118/13/e2019336118">Den nya studien​​</a> beskriver hur väl den matematiska modellen presterade när den jämfördes med två kliniska studier; en svensk studie om spädbarn och en finsk studie där man undersökte vuxna personer med fetma.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">I studierna mättes olika hälsomarkörer regelbundet, och de jämfördes med de resultat som den matematiska modellen förutspådde. Modellen visade sig vara mycket exakt när det gällde ett flertal variabler, till exempel hur en övergång från flytande till fast föda påverkade de svenska spädbarnens sammansättning av tarmbakterier, den så </span><span style="background-color:initial">kallade mikrobiotan. </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskarna undersökte också förändringar i bakteriesammansättningen i tarmen hos de överviktiga vuxna efter de hade gått över till en mer restriktiv kost. Även här visade sig modellens förutsägelser vara tillförlitliga. </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Det här är ett mycket bra resultat, som möjliggör datorbaserad design för tarmen som är ett mycket komplext system. Vår modell skulle kunna användas för att skapa individanpassade hälsosamma dieter. Modellen ger oss också möjligheten att förutsäga hur tillsats av ny probiotika, utvalda bakterier som man anser kan bidra till en hälsoeffekt, verkligen påverkar patientens hälsa, säger Jens Nielsen.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Tar hänsyn till många variabler</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Det är många faktorer som påverkar hur olika bakterier växer och fungerar i tarmsystemet. Till exempel vilka andra bakterier som redan finns i tarmen och hur de interagerar med varandra − och också hur de interagerar med värden − det vill säga människan. Bakterierna påverkas också av vilka miljöfaktorer de utsätts för, till exempel den kost vi äter. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Alla dessa faktorer gör det komplicerat att förutsäga vilken effekt tillsatta bakterier i form av probiotika, eller ändrad kost, faktiskt komm</span><span style="background-color:initial">er att ha. Man måste alltså först förstå hur dessa bakterier sannolikt kommer att bete sig i tarmen eller hur en ändring av dieten påverkar tarmfloran. Kommer bakterierna att kunna växa där eller inte? Hur kommer de att interagera med och eventuellt påverka de bakterier som redan finns i tarmen? Hur påverkar olika dieter tarmfloran?</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Modellen vi har tagit fram är unik eftersom den tar hänsyn till alla dessa variabler. Den kombinerar data om de enskilda bakterierna med data om hur de interagerar. Den tar även med data om hur maten färdas genom mag-tarmsystemet och påverkar bakterierna på vägen i beräkningarna. Det sista går att mäta genom att undersöka blodprov och titta på metaboliter, de slutprodukter som bildas när bakterierna bryter ner olika sorters mat, säger Jens Nielsen.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Den data som har använts för att skapa modellen har samlats in från redan existerande kliniska studier från många år tillbaka. Eftersom mer data kommer att erhållas i framtiden kan modellen uppdateras med nya funktioner, såsom beskrivningar av hormonella svar på kostintaget.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan göra skillnad för framtidens sjukvård</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Jens Nielsen och hans forskargrupp vill använda modellen i kliniska studier i framtiden. De deltar redan i en studie tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset där man behandlar äldre kvinnor för benskörhet med <em>Lactobacillus reuteri</em>. Där har man sett att vissa patienter svarar bättre på behandlingen än andra och den nya metoden skulle kunna användas som en del i analysen för att förstå varför. Även inom cancerbehandling med antikroppar skulle modellen kunna användas för att analysera mikrobiotan och dess roll i att vissa patienter svarar sämre på den så kallade immunoterapin</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Det skulle innebära ett otroligt genomslag om vår modell kan identifiera bakterier som skulle kunna förbättra behandlingen av cancerpatienter. Vi skulle verkligen kunna göra stor skillnad, säger Jens Nielsen. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh och Joshua Worth​<br /><span style="font-weight:700">Illustration:</span> Yen Strandqvist<br /><strong>Photo:</strong> Martina Butorac</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">​Läs hela studien i PNAS: </strong><br /></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.pnas.org/content/118/13/e2019336118">CODY enables quantitatively spatiotemporal predictions on in vivo gut microbial variability induced by diet intervention</a></p> <p class="chalmersElement-P"><strong><br /></strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Mer om forskningen: </strong><br /></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Artikeln är skriven av Jun Geng, Boyang Ji, Gang Li, Felipe López-Isunza och Jens Nielsen. </li> <li>Forskarna är verksamma vid Chalmers och Wallenberg Center for Protein Research i Sverige, Novo Nordisk Foundation Center for Biosustainability, BioInnovation Institute och DTU i Danmark samt Universidad Autónoma Metropolitana-Iztapalapa i Mexiko. </li> <li>Forskningen har finansierats av Bill &amp; Melinda Gates Foundation, Novo Nordisk Foundation och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 20 Apr 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Vatten-rymden-stjarnor-Herschel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Vatten-rymden-stjarnor-Herschel.aspxDär stjärnor föds finns det också vatten<p><b>​​Astronomer har avslutat en omfattande kartläggning av vatten i rymden. Flera Chalmersforskare ingår i det internationella teamet som använt rymdteleskopet Herschel för att visa att livets viktigaste molekyl kan trivas i alla nyfödda solsystem – inte bara vårt.</b></p><div>För bara tio år sedan var det inte känt hur och var vatten bildas i rymden, och hur det så småningom hamnar på en planet som jorden. </div> <div><br /></div> <div>​Nu har femtio astronomer, ledda <span style="background-color:initial">av </span><span style="background-color:initial">Ewine van Dishoeck (Universitetet i Leiden, Nederländerna),</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">sammanställt allt som forskare vet om vatten i rymden mellan stjärnorna. Artikeln, som publiceras i tidskriften Astronomy &amp; Astrophysics, är baserad på observationer med </span><span style="background-color:initial">rymdteleskopet Herschel. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Projektet har lett fram till ny information om ursprunget till vatten i nyfödda, potentiellt beboeliga, planeter. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Rymdteleskop spelar viktig roll​</h3> <div>Det har varit en utmaning för astronomer att ens få syn på rymdens vatten, eftersom markbaserade teleskop påverkas av vattenånga i vår egen atmosfär. </div> <div><br /></div> <div>Efter en tidig pionjärinsats av <a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Satelliten-Odin-firar-20-ar-i-rymden.aspx">den svenska forskningssatelliten Odin​</a> sändes 2009 upp rymdteleskopet Herschel av den europeiska rymdorganisationen ESA. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Under sitt fyra år långa uppdrag</span><span style="background-color:initial"> hade </span>Herschelteleskopet som ett av sina huvudmål att undersöka vatten i rymden. Av särskilt betydelse var instrumentet HIFI, som byggdes under nederländsk ledning med betydande svenska bidrag. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/Rho_Ophiuchi_star-forming_region_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">I den nya studien har astronomen Ewine van Dishoeck och hennes kollegor kunnat kartlägga hur </span><span style="background-color:initial">vattenmolekyler följer med på varje del av processen när </span><span style="background-color:initial">nya stjärnor och planeter ska födas</span><span style="background-color:initial">.</span><br /></div> <div>​<br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Is är första steget​</h3> <div>Det mesta av vattnet bildas som is. Islager byggs upp på små partiklar som samlas i kalla, ljussvaga moln av stoft och damm i rymden. </div> <div><br /></div> <div>När delar av dess interstellära moln sedan störtar samman kan n<span style="background-color:initial">ya stjärnor och planeter börja bildas. </span><span style="background-color:initial">När det händer överlever vattenmolekylerna genom att fästa sig vid dammkorn och småsten. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Runt varje nyfödd stjärna samlas </span><span style="background-color:initial">dessa</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">istäckta småstenar</span><span style="background-color:initial"> i </span><span style="background-color:initial">en roterande skiva, och kan bygga frön till nya </span><span style="background-color:initial">planeter.</span></div> <div></div> <div><br /></div> <div>– V<span style="background-color:initial">atten </span><span style="background-color:initial">transporteras mestadels som is från stora interstellära </span><span style="background-color:initial">moln</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">till de här skivorna</span><span style="background-color:initial">. Isen tycks inte smälta av eller slås sönder på vägen in. Ännu </span><span style="background-color:initial">kan vi inte säga exakt hur mycket vatten som finns i de här skivorna, men det är gott och väl tillräckligt för att bilda oceaner på jordlika planeter, säger Per Bjerkeli.</span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><div>Vattnet på jorden har också vandrat hit på det här sättet, tror forskarna. De flesta nya solsystem är födda med tillräckligt med vatten för att fylla flera tusen hav, visar deras beräkningar.</div> <div><br /></div></div> <div><div>– Det är fascinerande att inse att när man dricker ett glas vatten tillverkades de flesta av dessa molekyler för mer än 4,5 miljarder år sedan i molnet ur vilket vår sol och planeterna bildades, säger Ewine van Dishoeck.</div> <div><br /></div></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/Water_trail-credit-ESA-ALMA-NASA-LE-Kristensen_72dpi_340x254.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Vattnets väg från interstellära moln till dricksglaset är komplex, visar forskarna. Redan tidigare studier med Herschelteleskopet visade hur varm vattenånga kastas ut i dramatiska strålar från stjärnor som höll på att bildas. Nu har forskarna även kunnat spåra både kall vattenånga och islagring i dessa stjärnsystem, bland annat genom att undersöka svaga signaler från tungt vatten (där molekylen H<sub>2</sub>0 innehåller ett eller två atomer av tungt väte, eller deuterium).</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Nya teleskop ska lösa fler frågetecken</h3> <div>Många mysterier kvarstår kring vattnets väg till planeterna, som nya och framtida teleskop får lösa. NASA/ESA:s James Webb-teleskop, som sänds upp senare i år, samt radioteleskopen <span style="background-color:initial">ALMA i Chile och</span><span style="background-color:initial"> framtidens radioteleskop SKA, </span><span style="background-color:initial">har alla roller att spela. Instrumentet MIRI ombord på James Webbteleskopet kommer att kunna upptäcka varm vattenånga i de innersta zonerna på dammskivor. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div>– Herschel har redan visat att planetbildande skivor är rika på vattenis. Med MIRI kan vi nu följa det spåret in i de regioner där jordliknande planeter bildas, säger Michiel Hogerheijde, astronom vid Universitetet i Leiden och Universitetet i Amsterdam.</div> <div><br /></div> <div>Pressmeddelande på engelska hos NOVA: <a href="https://www.astronomie.nl/nieuws/en/long-awaited-review-reveals-journey-of-water-from-interstellar-clouds-to-habitable-worlds-2733">https://www.astronomie.nl/nieuws/en/long-awaited-review-reveals-journey-of-water-from-interstellar-clouds-to-habitable-worlds-2733</a></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om forskningen och om rymdteleskopet Herschel</b></div> <div><br /></div> <div>Herschel var ett rymdteleskop från den europeiska rymdorganisationen (ESA), byggt i samarbete med NASA. Dess HIFI- och PACS-instrument användes för vattenforskningen. HIFI konstruerades och byggdes av ett konsortium av institut och universitet över hela Europa, Kanada och USA under ledning av Nederländska institutet för rymdforskning, SRON, med viktiga bidrag från Tyskland, Frankrike och USA. <span style="background-color:initial">Forskare i Onsala rymdobservatoriums Gruppen för avancerad mottagarutveckling byggde ett mätsystem för att kontrollera optiken i instrumentet. </span><span style="background-color:initial">PACS-instrumentet utvecklades av ett konsortium av institut och universitet över hela Europa som leds av Max Planck-institutet för utomjordisk fysik i Tyskland. </span><span style="background-color:initial">Chalmersforskare</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">spelade</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">en aktiv roll i den vetenskapliga planeringen för Herschel, och var med i flera projekt som använder data från teleskopet. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskningsresultaten publiceras i en artikel av Ewine F. van Dishoeck m. fl, Water in star-forming regions: Physics and chemistry from clouds to disks as probed by Herschel spectroscopy i tidskriften Astronomy &amp; Astrophysics. Länk till forskningsartikeln: </span><a href="https://www.aanda.org/10.1051/0004-6361/202039084">https://www.aanda.org/10.1051/0004-6361/202039084​</a><span style="background-color:initial"> (se även </span><a href="https://arxiv.org/abs/2102.02225">https://arxiv.org/abs/2102.02225</a><span style="background-color:initial">).</span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Ewine van Dishoeck ledde vattenforskningen i WISH-programmet (Water in Stjärnbildande regioner med Herschel). </span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">Forskarteamet består av 50 astronomer från hela världen, bland dem Chalmersforskarna Per Bjerkeli, René Liseau och Magnus Persson, samt Bengt Larsson (Stockholms universitet).</span></div> <div><b><br /></b></div> <div><b><i>Bilder</i></b></div> <div><b><i><br /></i></b></div> <div><span></span><i>A (överst) - Vattenmolekylers väg från vidsträckta moln till potentiellt beboeliga planeter har spårats bland annat i s</i><i>tjärnfabriken Rho Ophiuchi, 440 ljusår bort i stjärnbilden Ormbäraren. Denna vidvinkelbild </i><i style="background-color:initial">från Herschelteleskopet</i><i style="background-color:initial"> är tagen i ljus med våglängd mellan 70 och 250 mikrometer med teleskopets kamera PACS, är 4 grader bred (motsvarande åtta fullmånar). I bildens ljusaste del (ovan till höger) ligger den unga stjärnan VLA 1623 som varit föremål för detaljerade observationer av vatten med instrumentet HIFI.</i></div> <div><i>Bild: ESA/Herschel/NASA/JPL-Caltech, CC BY-SA 3.0 IGO; Acknowledgement: R. Hurt (JPL-Caltech)</i></div> <div><i><a href="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/750x340/Rho_Ophiuchi_star-forming_region_H2O_300dpi_full.jpg">Ladda ned högupplöst bild (med molekyler) </a>eller <a href="https://sci.esa.int/web/herschel/-/59533-herschel-s-view-of-rho-ophiuchi">se originalbilden hos ESA</a></i></div> <div><br /></div> <div><i>B - <span style="background-color:initial">Stjärnfabriken Rho Ophiuchi ligger 440 ljusår bort i stjärnbilden Ormbäraren. Denna vidvinkelbild </span></i><i style="background-color:initial">från Herschelteleskopet</i><i style="background-color:initial"><span style="background-color:initial"> är tagen i ljus med våglängd mellan 70 och 250 mikrometer med teleskopets kamera PACS, är 4 grader bred (motsvarande åtta fullmånar). I bildens ljusaste del (ovan till höger) ligger den unga stjärnan VLA 1623 som varit föremål för detaljerade observationer av vatten med instrumentet HIFI.</span></i></div> <i></i><div><i>Bild: ESA/Herschel/NASA/JPL-Caltech, CC BY-SA 3.0 IGO; Acknowledgement: R. Hurt (JPL-Caltech)</i></div> <div><i><a href="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/750x340/Rho_Ophiuchi_star-forming_region_300dpi_full.jpg">Ladda ner högupplöst bild (utan molekyler)</a> eller <a href="https://sci.esa.int/web/herschel/-/59533-herschel-s-view-of-rho-ophiuchi">se i originalversion hos ESA</a><br /></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>C – I denna illustration visas vattnets resa från interstellära moln till bebodda världar. Från överst till vänster: vatten i ett kallt interstellärt moln; nära en nyfödd stjärna med ett utflöde; i en protoplanetär skiva; i en komet och hav på en planet. De vita linjerna visar de spår av vattenånga i spektrum som registrerats av instrumentet HIFI ombord på Herschelteleskopet (signalerna från det kalla molnet och den protoplanetära skivan har överdrivits jämfört med de från de unga, bildande stjärnan i mitten). </i></div> <div><i>Bild: ESA/ALMA/NASA/L. E. Kristensen<br /></i></div> ​<strong></strong>Tue, 13 Apr 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxStudenter är med och skapar framtidens vård<p><b>​​Dagens hälso- och sjukvårdssektor blir allt mer digitaliserad och teknikdriven. Hälsa är också ett område där Chalmers satsar stort. I kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places samverkar studenter från olika program, lärare och branschaktörer med olika kompetensområden för att hitta nya lösningar på den globala hälso- och sjukvårdens utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">För att främja utvecklingen inom hälsosektorn behövs bidrag från olika kunskapsområden, inte minst gällande arkitektur, organisationsutveckling och e-hälsolösningar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Chalmers har studenter som är starka inom de här tre områdena men det betyder inte att de automatiskt är bra på att samarbeta med varandra, de behöver få öva på det! Det var själva utgångspunkten när vi startade den här Trackskursen, berättar Patrik Alexandersson som är kursansvarig (Läs mer om Chalmers satsning Tracks i faktarutan).</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/SebastanRye_biltilltext.jpg" alt="sebastian rye, student" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:180px;height:180px" /><br /></div> <div>Chalmersstudenten Sebastian Rye deltog i höstas i första omgången av kursen <em>Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places</em>. Han läser idag sista året på Industriell ekonomi och skriver just nu sitt examensarbete där han undersöker hur användningen av artificiell intelligens på ett effektivt sätt kan organiseras inom sjukvården. <br /></div> <div><br /></div> <div style="font-size:14px">– Jag hade egentligen fyllt min kvot av valbara kurser men kombinationen av sjukvård, multidisciplinärt arbe<span style="font-family:&quot;open sans&quot;">te med blandade studentgrupper samt möjligheten att knyta kontakter ute i sjukvårdssektorn var lite för svår att motstå för mig. Det fick det bli en extra kurs helt enkelt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Verkliga och aktuella utmaningar </h3> <div>Tracks är en stor satsning på utbildning och nya lärandemiljöer som finansieras av Chalmersstiftelsen. Tracks valbara kurser ska komplettera studenternas program, introducera dem till nya ämnesområden och ge dem möjlighet till mer tvärdisciplinärt arbete. </div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är också uppkopplade mot den senaste forskningen och näringslivet. I denna kurs presenterades ämnesområdet tillsammans med representanter för det framväxande specialistsjukhuset i Högsbo och med Sahlgrenskas digitala FoUI-enhet (forskning, utveckling, innovation). Chalmers centrumbildning Centre for Healthcare Improvement (CHI) står också bakom kursen och även patienter har deltagit och gett feedback på studenternas projektarbeten.</div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är tänkta att snabbt kunna anpassa sig för att möta aktuella utmaningar i arbetslivet och samhället, och ovan nämnda kurs är ett tydligt exempel på detta. Under våren 2020 började det nya coronaviruset spridas över världen och lärarna beslutade sig då för att inkludera ett case med fokus på pandemihantering i kursen, vilket inte var tänkt från början. Studenterna kunde välja på tre olika case att grupparbeta kring; pandemi, livshändelse cancer och ”virtual hospital”.</div> <div><br /></div> <div>Caset som kallades Livshändelse cancer satte ljuset på att mer än bara vård av patientens sjukdomstillstånd behövs vid ett omvälvande cancerbesked. En frågeställning studenterna diskuterade var hur och med hjälp av vilka verktyg patienten och dess anhöriga kan stöttas på bästa sätt genom hela vårdkedjan. </div> <div><br /></div> <div>Virtual hospital och virtuell vård i allmänhet är ett aktuellt ämne inom sjukvården idag. Vård kan bedrivas i många former och behöver inte vara knuten till en vårdbyggnad. Åsa Holmgren, projektledare för vårdverksamhet och arbetssätt på Högsbo specialistsjukhus menar att fler tekniska lösningar behövs, men att de noga behöver undersökas – vilka lösningar är användningsbara inom vården? Till vad och när kan de tillämpas? </div> <div><br /></div> <div>– Genom att lära oss mer om hur olika tekniska lösningar kan möta behov i hälso- och sjukvården kan också formerna för hur vård bedrivs förändras. Ett exempel kan vara patientens möjlighet till att göra kontroller och mäta olika värden i hemmet som vården sedan kan följa upp och hantera, det kan exempelvis leda till att behov av förändring i läkemedelsdosering upptäcks snabbare. Studenterna i kursen imponerade med många insiktsfulla och nytänkande förslag i sina avslutningspresentationer! säger Åsa Holmgren.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna hade bland annat förslag på kontinuerliga mätningar av ett flertal hälsoparameterar hos patienter i hemmiljö. Detta är något man tror skulle kunna verka förebyggande, och ge patienten bättre kunskap om den egna hälsan samt bidra till mer gedigna beslutsunderlag för vårdgivaren. Även en ökad användning av Machine learning föreslogs, för att exempelvis kunna identifiera tidiga riskaparametrar för potentiell utveckling av cancersjukdom.</div> <div><div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Hoppas få fler intresserade av hälso- och sjukvårdssektorn</span></div></div> <div>När kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places senast genomfördes deltog Chalmersstudenter från åtta olika program och till höstens kursomgång hoppas Patrik Alexandersson på fler.</div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas att vår kurs kan hjälpa till att få upp kunskapen om och intresset för sjukvård hos arkitekt- och ingenjörsstudenter. Genom att medverka på kursen får studenterna en väldigt god insikt i sektorns utmaningar och logik, vilket är enormt positivt både för dem själva, Chalmers och för samhället i stort.</div> <div><br /></div> <div>Sebastian Rye var redan innan kursstart intresserad av ämnet, och han tycker att möjligheten att välja en kurs baserat på eget intresse gav honom mycket på många plan. </div> <div><br /></div> <div>– Lärarna var alla otroligt engagerade och kunniga på området och guidade oss med tips genom hela kursen, samtidigt var det projektinriktat och mycket självstyre. Jag tyckte verkligen att kursen kompletterade mitt program bra, för i Trackskurserna får man applicera s​​aker man lärt sig på ett ämne som man själv är intresserad av. Det gör ju att kunskapen från tidigare kurser man läst fäster väldigt bra! </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><div style="display:inline !important">Läs mer och ansök till kursen</div></a>​<div></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><div style="display:inline !important"><div style="display:inline !important">Aktuella Trackskurser på Chalmers studentportal</div></div></a><br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div><strong>Bilder:</strong> Västfastigheter, Sjukhusen i väster, Högsbo specialistsjukhus, <span style="background-color:initial">Sebastian Rye​</span><br /></div> <div><span style="font-family:&quot;akzidenz for chalmers&quot;;font-size:11pt;background-color:initial"></span></div> ​</div>Fri, 09 Apr 2021 14:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Materialvetenskap-och-bioteknologi-bryter-ny-mark.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Materialvetenskap-och-bioteknologi-bryter-ny-mark.aspxMaterialvetenskap och bioteknologi bryter ny mark<p><b>​Forskare inom materialvetenskap och industriell bioteknik vid Chalmers gör en gemensam satsning för att utveckla framtidens hållbara lättviktsmaterial. EU-projektet, som leds av Chalmers, har tilldelats det prestigefyllda EU-anslaget FET Open.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>FET Open-projektet har som målsättning att utveckla lättviktsmaterial från trämaterial. För att åstadkomma det tar forskarna hjälp av genetiskt modifierade mikroorganismer i tillverkningsprocessen. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Klimatförändringar, mikroplatsföroreningar och brist på råmaterial måste hanteras inom en snar framtid, och det kan bland annat ske genom att byta ut fossilbaserade resurser mot förnybara. Samtidigt måste vi utveckla miljövänlig processteknik för att skapa säkra och hållbara produkter som har minimal miljöpåverkan.</span></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Lättviktsmaterial för transport och sport</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−​<span> </span>Vårt projekt innebär ett unikt tillfälle för materialvetenskap och bioteknologi att mötas för att producera lättviktsmaterial, säger projektets koordinator Tiina Nypelö, docent vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers, och fortsätter: </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Vi ser transport- och sportsektorn som användningsområden för vårt material.</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Tiina Nypelös forskning kombinerar skogsindustriell teknik och materialvetenskap för att möjliggöra design av hållbara, innovativa material från förnybara råvaror. Hon är också ansluten till </span><a href="https://wwsc.se/" style="font-family:inherit">Wallenberg Wood Science Center </a><span style="font-family:inherit;background-color:initial">(WWSC).</span></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>&quot;Ny strategi för hållbar produktion&quot;​</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">I projektet samarbetar hon med Cecilia Geijer, forskarassistent vid institutionen för biologi och bioteknik och Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknologi, som också är vice föreståndare för WWSC. Deras forskning kretsar kring design av mikroorganismer och användning av dessa i processer där växtcellsmaterial omvandlas till biobränslen, biokemikalier och biomaterial.  </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Även om Lisbeth, Tiina och jag redan arbetar med teknik för hållbar produktion är strategin i detta projekt helt ny, vilket jag personligen tycker är väldigt coolt. Vi kommer att kombinera våra respektive forskarexpertiser för att skapa ett nytt, unikt lättviktsmaterial, och vi har siktet inställt på att få stort genomslag som leder till nytta för gemene man. Projektets tvärvetenskapliga upplägg är spännande och det skapar en viktig plattform för samarbete mellan våra forskargrupper, avdelningar och institutioner, säger Cecilia Geijer.</p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stor potential för samhällsgenomslag</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">EU-anslaget FET Open tilldelas projekt för forskning och teknikutveckling inom nya framtida teknologier med stor potential för samhällsgenomslag. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Projektet, som koordineras från Chalmers, löper över fyra år och har tilldelats tre miljoner euro. Förutom forskargrupperna från Chalmers deltar också fyra samarbetspartner från Österrike och Spanien (läs mer nedan). </span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh<br /><span style="background-color:initial"><strong>F</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>oto: </strong>Martina Butorac</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span></span><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Materialvetenskap-och-bioteknologi-bryter-ny-mark.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx"><strong>​</strong></a><span style="background-color:initial"><strong>Mer om projektets samarbetspartner:</strong></span></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><strong> </strong></h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><strong> </strong></h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><strong> </strong></h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">TU Graz​</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li><strong>Wolfgang Bauer</strong> och <strong>Stefan Spirk</strong>, Institute of Bioproducts and Paper Technology, Graz University of Technology i Österrike, kommer att bistå projektet genom att utveckla skräddarsydda startmaterial gjorda av cellulosa. <br />− Vi är väldigt glada över att arbeta tillsammans med Chalmers för att utveckla nästa generations lättviktsmaterial av cellulosa. Vår erfarenhet av att arbeta med cellulosamassor och fiber- och pappersfysik sträcker sig över ett decennium tillbaka och kommer att vara ovärderlig för detta samarbete, säger Wolfgang Bauer.</li> <li>​<strong>Hermann Steffan</strong> och <strong>Florian Feist</strong>, Institute for Vehicle Safety, Graz University of Technology, kommer att stå för expertisen inom krocksäkra material för att göra lättviktsmaterialet redo att användas industriellt.<br />−<span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vid utveckling av teknik för bilbranschen spelar hållbarhet en allt viktigare roll när man utvecklar nya material. För att ett nytt material ska kunna användas inom fordonsutveckling måste det kunna utvärderas genom datasimulering. Detta kräver omfattande karakterisering av materialets fysiska egenskaper och adekvata materialmodeller, säger Hermann Steffan. </span></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">TECNALIA</h3> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li><strong>Dr. Sonia García-Arrieta</strong>, Composite Materials Department of the Industry and Transport division of Tecnalia i Spanien, kommer att arbeta med demonstration av hur det nya cellulosamaterialet kan användas. <br />− Tecn<span style="background-color:initial">alia</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> strävar efter att utveckla och tillgodose marknaden med nya och innovativa material. Vår pilotanläggning har ett brett utbud av maskiner för fordons-, flyg- eller sportsektorer där kompositmaterial har sitt främsta användningsområde. I det här projektet ska vi skala upp tillverkningen av lättviktsmaterialet och utvärdera dess förmåga att gjutas och anpassas till komplexa former och studera de parametrar som påverkar möjligheten att skala upp processen. Målet är att erhålla en viktig beståndsdel för sportapplikation och att utvärdera hur materialet reagerar vid den typen av mekaniska förhållanden som det ska utsättas för vid användning, säger hon.</span></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3">BioNanoNet Forschungsgesellschaft mbH</h3> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><p class="chalmersElement-P">T​​he BioNanoNet Forschungsgesellschaft mbH (BNN), med bas i Österrike<span>, kompletterar projektkonsortiet med sin kompetens inom säker och hållbar design (SSbD) och kommer undersöka tillverkningsprocesserna för att identifiera viktiga parametrar redan under tidiga utvecklingsstadier. Dessutom kommer BNN att stödja projektet genom sitt unika globala nätverk för maximal synlighet och öka projektets genomslag.</span></p></li></ul> <p></p> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>University of</span>​<span> Vienna</span></h3> <ul><li><strong>​Alexander Bismarck, </strong>chef för the Institute of Materials Chemistry and Research, Faculty of Chemistry at the University of Vienna, kommer att leda arbetet med materialbearbetning och prestandaoptimering av lättviktsmaterialet som utvecklas. Hans team bidrar med en omfattande kompetens inom material- och kompositteknik och genom dem får projektet tillgång till det nyligen etablerade institutets infrastruktur där man kan använda avancerade metoder för att undersöka materialegenskaper.<br />− <span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i utvecklar ett starkt, förnybart lättviktsmaterial för en cool applikation. Frågan är hur vi kan gå från upptäckter i laboratoriet till industriell applikation? Baserat på vårt tvärvetenskapliga synsätt, som kombinerar grundläggande kemi, materialvetenskap, teknik och tillverkning, strävar vi efter att skapa en livskraftig materialprocess som kommer att leda oss mot ett mycket funktionellt och hållbart material med många framtida användningsområden, säger Alexander Bismarck.</span></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 06 Apr 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Teknik-som-integrerar-supraledare-och-halvledare-banar-vag-for-framtidens-superdatorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Teknik-som-integrerar-supraledare-och-halvledare-banar-vag-for-framtidens-superdatorer.aspxNytt projekt banar väg för framtidens superdatorer<p><b>​Forskare från Chalmers medverkar nu i lanseringen av ett internationellt forskningsprojekt som syftar till att skapa ett gränssnitt mellan supraledare och halvledare för framtidens superdatorer. – Det här projektet kommer att belysa en fysisk effekt som vi inte helt och hållet förstår och samtidigt bana väg för praktiska tillämpningar, säger Simone Gasparinetti, projektledare för forskargruppen från Chalmers tekniska högskola. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Superdatorer spelar en allt viktigare roll i samhället. Med superdatorernas förmåga att utföra komplicerade beräkningar kan de komma till stor användning inom en rad olika områden, till exempel för att ta fram väderprognoser, utföra genetisk materialsekvensering eller vid testning av läkemedel mot nya sjukdomar. Nu står dock industrin inför två stora utmaningar som dessutom står i kontrast till varandra: att förbättra de moderna superdatorernas prestanda och samtidigt göra dem mer energi-effektiva. </span><div><br /></div> <div>Som deltagare i det internationella forskningsnätverket SuperGate (Gate Tuneable Superconducting Quantum Electronics) medverkar nu forskare från Chalmers i ett EU-finansierat projekt som syftar till att skapa en ny grund för framtidens superdatorer. Projektet går ut på att utveckla en överbryggande teknik som kombinerar supraledare med halvledare med hjälp av en metod som ansågs vara fysiskt omöjligt fram till för bara några år sedan. De två tekniksystemen har fram till dess setts som inkompatibla på så vis att halvledare styrs av spänning och fungerar vid rumstemperatur, medan supraledare å andra sidan är ström-baserade och fungerar vid temperaturer på cirka minus 270 grader Celsius, nära absoluta nollpunkten. Att kombinera den kraftfullare och mer energieffektiva supraledartekniken med halvledartekniken är av stort intresse när det gäller utveckling av högpresterande datorer. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/SimoneGasparinetti_350x305px%20NY.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 15px;width:180px;height:157px" /><br />– Det här projektet kommer att belysa en fysisk effekt som vi inte helt och hållet förstår och samtidigt bana väg för praktiska tillämpningar, säger Simone Gasparinetti, projektledare för forskargruppen vid institutionen för Mikroteknik och Nanovetenskap vid Chalmers tekniska högskola. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">En banbrytande upptäckt</span><br /></h2> <div>SuperGate-projektet samordnas av Universitetet i Konstanz och är finansierat med cirka tre miljoner euro genom ett FET Open Grant (FET: Future and Emerging Technologies) från EU. Idén bakom projektet stammar från en banbrytande upptäckt som tidigare hade gjorts av fysiker vid Consiglio Nazionale delle Ricerche (CNR) i Pisa (Italien). De lyckades visa att supraledning i en svag länk kan styras genom att använda spänningar på elektrostatiska grindar, på liknande sätt som halvledande transistorer styrs av fälteffekten. En upptäckt som har potential att revolutionera utvecklingen av superdatorer då den banar väg för en teknik som skulle kunna kombinera fördelarna med halvledare och supraledare. Och upptäckten gick inte obemärkt förbi bland forskarna vid institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> När jag såg Pisa-gruppens första resultat för några år sedan blev jag nyfiken och började köra några experiment i vårt labb. Det var mer ett sidoprojekt som drevs med rätt begränsade resurser, och framstegen fick vänta på sig. Men med SuperGate har vi äntligen en möjlighet att ge det en riktig chans, säger Simone. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Banar väg för framtidens superdatorer</h2> <div>Även om metodens potential för praktiska tillämpningar betraktas som stor, är den bakomliggande fysiska mekanismen kring grindar i supraledare fortfarande höljd i dunkel. Dessutom har kontrollen endast demonstrerats vid låga frekvenser (dc och ljudband), medan de tillämpningar man hoppas på kräver omkoppling vid mycket högre frekvenser (GHz och högre). Huvuduppgiften för Chalmers forskargrupp är nu att undersöka effektens ursprung och testa responsen vid höga frekvenser. För att optimera hastighet och prestanda kommer Chalmers-teamet att testa olika material och geometrier och slutligen utveckla en rad logiska kretsar och kombinera dem med konventionell halvledarteknik.</div> <div><br /></div> <div>- Vår uppgift är nu att undersöka de supraledande svaga länkarna vid höga frekvenser. Tack vare vår bakgrund inom rf- och mikrovågsmätningar av supraledande kretsar är vårt team väldigt väl lämpat för att ta sig an den här utmaningen, säger Simone. </div> <div><br /></div> <div>Forskningsnätverket SuperGate utgörs av fyra universitet, ett forskningsinstitut och ett världsledande företag inom supraledande elektronik som tillsammans representerar en mångfald av erfarenheter och kunskap. Och om projektet lyckas ser man stora fördelar för utvecklingen av superdatorer såväl som för kvantdatorer i framtiden.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Om de här enheterna kan användas vid höga frekvenser ser jag tillämpningsområden inom kvantinformationsbehandling som sträcker sig utanför projektets ursprungliga omfattning. Något som jag tror att mitt team kommer att ha stora möjligheter att utforska. Även om vi tittar på en &quot;klassisk&quot; superdator är materialen som vi undersöker kompatibla med tekniken som WACQT använder för att bygga en kvantdator. Mycket av det vi kommer att lära oss kan vara av intresse för vår kvantteknikdivision och för hela MC2-avdelningen, som har en lång och framgångsrik tradition inom materialvetenskap, konstaterar Simone.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Fakta om forskningsprojektet SuperGate:  </h3> <div><span style="background-color:initial">Det internationella forskningsnätverket “Gate Tuneable Superconducting Quantum Electronics” (SuperGate) finansieras genom ett FET Open Grant från EU. </span><br /></div> <div><strong>Finansiering</strong>: 3 miljoner euro</div> <div><strong>Finansieringsperiod</strong>: Mars 2021 till augusti 2024</div> <div><strong>Projektpartners:</strong> University of Konstanz, CNR laboratories i Pisa och Salerno, Budapest University of Technology and Economics, Delft University of Technology, Chalmers tekniska högskola, SeeQC-EU (Italien)</div></div> <div>​<br /></div> <div><div><strong>Mer om:</strong> <a href="/sv/centrum/wacqt/Sidor/default.aspx">Wallenberg Center for Quantum Technology​</a></div> <div>Wallenberg Center for Quantum Technology, WACQT, är ett 12-årigt forskningscenter som syftar till att placera Sverige i framkant inom kvantteknologi. Huvudprojektet är att utveckla en avancerad kvantdator. WACQT samordnas från Chalmers och har aktiviteter vid KTH, Lunds universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Göteborgs universitet.</div></div>Wed, 31 Mar 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Svensk-solcellsindustri-i-skuggan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Svensk-solcellsindustri-i-skuggan.aspxSolceller i skuggan – trots lysande möjligheter<p><b>​Utbyggnaden av solenergi går framåt i Sverige. Men solcellerna som monteras på svenska hustak och i solparker är nästan uteslutande importerade från utlandet. Så hade det inte behövt vara – Sverige kunde haft en inhemsk industri för tillverkning av solceller, visar forskning från Chalmers tekniska högskola. Avsaknad av en tydlig nationell strategi är en av anledningarna.</b></p><div>​En ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Renewable and Sustainable Energy Reviews skildrar framväxten av industrin kring solenergi i Sverige. Artikelförfattarna är chalmersforskarna Johnn Andersson, Hans Hellsmark och Björn Sandén vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen för miljösystemanalys. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I takt med utbyggnaden av solenergi har en framgångsrik installatörsbransch växt fram i Sverige. Produkterna som installeras är däremot utvecklade och tillverkade utomlands, inte minst i Kina. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns ingen anledning att vi inte hade kunnat bygga upp en solcellsindustri även i Europa och Sverige. Går man tillbaka historiskt så tänkte man från början snarast tvärt om: &quot;vi kan bygga en svensk solcellsindustri, vi kommer däremot inte använda så mycket solceller här&quot;. Då trodde man inte att solcellerna skulle bli effektiva här uppe. Istället var det den industriella utvecklingen som vi inte lyckades med, eftersom man inte satsade på det på rätt sätt, berättar professor Björn Sandén.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Strategiska stödinsatser saknades </h2> <div> </div> <div>Det finns många förklaringar till att det blev så här. I artikeln diskuterar artikelförfattarna bland annat avsaknaden av strategiska politiska stödinsatser. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Politiska aktörer har inte haft ett helhetsperspektiv på utvecklingen och därför misslyckats att skapa ett sammanhållet innovationssystem, som skapar förutsättningar för inhemsk utveckling i alla delar av solcellens värdekedja: från tillverkning till installation, förklarar Johnn Andersson vars doktorsavhandling legat till grund för en stor del av forskningen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Hade vi satsat annorlunda så hade vi kanske kunnat vara med i industrialiseringsprocessen. Det är inte givet på vilket sätt, och det är inte lätt för ett litet land att klara av något sådant här. Men visst kan vi industrialisera saker här – om viljan finns. Ett exempel är batteritillverkning som nu kommer stort även i Sverige. Men vad gäller solceller finns det ingen som försöker se helheten och hur man kan satsa på området strategiskt, säger Björn Sandén.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Här har staten flera viktiga roller att spela. Staten har tillgång till styrmedel som inga andra aktörer har, kan sätta spelregler för marknaden, skapa infrastruktur, forma förväntningar och utveckla nätverk. Sedan är det upp till entreprenörer och andra aktörer att agera utifrån förutsättningarna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Är racet förlorat – är det för sent för Sverige att komma ikapp nu? </em></div> <div> </div> <div> – Vi befinner oss fortfarande bara i början av en utveckling. Det finns massor av outnyttjade möjligheter. Solenergin är idag bara någon promille eller procent av vad vi kommer landa i till slut, storleksmässigt. Det finns fortfarande en enorm tillväxt i alla möjliga riktningar. Vi pekar till exempel på tunnfilmerna som kan ha speciella tillämpningsområden, och när man kopplar ihop det med byggnadsmaterial eller tillämpningar i fordon eller vad det kan vara så kommer det uppstå många nya möjligheter, förklarar Björn Sandén.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Vad vore då poängen med tillverkning i Sverige? Förutom det uppenbara att det gynnar svensk ekonomi och svenska jobb, och kanske kortare transporter.</em></div> <div> </div> <div> – Allt fler företag tänker på hela livscykeln och hela försörjningskedjan: vad är det för etiska och miljömässiga konsekvenser som sker i den. Vad gäller solceller producerade i Kina finns en diskussion om att man använder kolkraft för att producera dem, och hur ser det ut med arbetsförhållanden, och så vidare. När man nu börjar fundera på hela produktionskedjan och konsekvenserna av den, då kan det påverka var man vill lokalisera. Det kan vara ett argument för att till exempel placera produktion i Sverige.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Björn Sandén menar att det finns en generell poäng att tänka ihop klimatomställning med industripolitik:</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Man kan vinna mycket att tänka på de här två frågorna samtidigt, så att man tar tillvara de industriella möjligheter som kommer med den globala energiomställningen. I synnerhet för ett land med avancerad kompetens som Sverige.</div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/solcellsforskarna_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Forskarna bakom studien: </em><span><em>Johnn Andersson, Hans Hellsmark och Björn Sandén</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Historiken kring svensk solcellsindustri</h2> <div> </div> <div>Utvecklingen har gått i olika faser. På 1980- och 1990-talet började man med kunskapsuppbyggnad kring tunnfilmsteknik. Det diskuterades hur man skulle kunna exploatera detta i Sverige, och man försökte även att kommersialisera tekniken. Det främsta typexemplet är företaget Solibro. De köptes upp av ett tyskt företag – som i sin tur togs över av ett kinesiskt bolag. Hos den svenska industrin var intresset svalt, bland annat då det inte fanns något liknande inom detta område sedan tidigare. Det fanns även andra spår med annan typ av teknik som ledde fram till mindre företag, men inget större. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Under 1990-talet började man sedan, frikopplat från den tidigare nämnda utvecklingen, att bygga upp en modulsammansättningsindustri i landet. Där importerade man celler som sattes samman och sedan exporterades de färdiga modulerna. Den industrin växte sig stor ett tag, men slogs sedan ut helt när priserna snabbt sjönk när den internationella konkurrensen hårdnade och stora anläggningar byggdes i Kina. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>När solcellerna blev allt billigare och med hjälp av nationella subventionsprogram började användningen att växa. Nu finns inte längre någon produktion av solcellsmoduler kvar i landet. Det finns en del mindre satsningar, som universitetsavknoppningar och andra småföretag inom området. Framförallt finns idag en växande installatörsbransch.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vetenskaplig artikel</h3> <div> </div> <div><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S136403212100188X" target="_blank">&quot;Photovoltaics in Sweden – Success or failure?&quot;</a> av Johnn Andersson, Hans Hellsmark, Björn Sandén</div> <div> </div> <div>Renewable and Sustainable Energy Reviews, Volume 143, June 2021, 110894 <br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Så genomfördes forskningen</h3> <div> </div> <div>Forskningen i artikeln utgår från ett sociotekniskt systemperspektiv på teknologisk innovation. Beskrivning och analys baseras på intervjuer med olika typer av intressenter, en omfattande genomgång av offentliga stödinsatser, vetenskapliga publikationer och nyhetsartiklar, samt granskningar av relevanta rapporter och hemsidor. Forskningen har finansierats av Energimyndigheten.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs även i SvD: <a href="https://www.svd.se/sverige-hade-kunnat-ha-egen-solcellsindustri/" target="_blank">&quot;Sverige hade kunnat ha egen solcellsindustri&quot;</a><br /><br /></div>Tue, 30 Mar 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-kan-effektivisera-lakemedelsutvecklingen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-kan-effektivisera-lakemedelsutvecklingen.aspxAI kan effektivisera läkemedelsutvecklingen<p><b>​Nu går det att framställa nya och användbara proteiner med hjälp av Artificiell intelligens, AI. Det framgår av en nyligen publicerad studie från Chalmers. − Våra forskningsresultat visar en enorm potential för tekniken inom många användningsområden, till exempel snabbare och mer kostnadseffektiv utveckling av proteinbaserade läkemedel och vaccin, säger Aleksej Zelezniak, docent på institutionen för biologi och bioteknik.​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Proteiner är stora komplexa molekyler som spelar en avgörande roll i alla levande celler. De bygger, modifierar eller bryter ner andra molekyler. Proteiner fyller också en funktion nästan överallt i vår vardag och används i till exempel i djurfoder, tvättmedel och olika industriella processer. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>De spelar också en viktig medicinsk roll, i form av proteinbaserade läkemedel och terapeutiska antikroppar. Till exempel är diabetesmedicinen insulin och de mest effektiva, men också i särklass dyraste, behandlingsmetoderna mot cancer också proteinbaserade. Samma gäller för de antikroppsbehandlingar som används mot virusinfektioner, till exempel covid-19.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Från datordesign till fungerande protein på bara några veckor</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Dagens metoder för proteindesign bygger på att slumpmässiga mutationer introduceras i proteinsekvensen, i hopp om att skapa ett protein med nya, förbättrade egenskaper. Men för varje mutation man introducerar finns risk för att proteinaktiviteten minskar. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> Därför måste man utföra många serier av väldigt dyra och tidskrävande experiment där man testar miljoner av varianter, för att skapa nya effektiva proteiner och enzymer. Nu när vi har vi en AI-baserad metod kan vi gå från datordesign till fungerande protein på bara några veckor, säger forskningsledaren Aleksej Zelezniak</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Den nya studien har publicerats i ansedda Nature Machine Intelligence och är ett genombrott för forskningen inom syntetiska proteiner. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Aleksej Zelezniaks grupp på Chalmers har tillsammans med forskarkollegor i Litauen utvecklat en AI-baserad teknik som heter </span><span style="background-color:initial"><em>Protein</em></span><span style="background-color:initial"><em>GAN</em></span><span style="background-color:initial"><em></em></span><span style="background-color:initial"><em></em></span><span style="background-color:initial"><em></em></span><span style="background-color:initial">. Det är en så kallad </span><span style="background-color:initial"><em>generative deep learning approach</em></span><span style="background-color:initial">, vilket kan översättas med generativ djupinlärning. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Kort beskrivet förser man AI med en stor mängd data om välstuderade proteiner. AI-programmet analyserar denna data och använder den som underlag för att skapa nya proteiner. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Samtidigt försöker en annan del av </span><span style="background-color:initial">AI-systemet att lista ut om de protein som skapas är syntetiska eller naturliga. Proteinsekvenserna skickas sedan fram och tillbaka för utveckling och utvärdering tills systemet själv inte längre kan skilja på naturliga och syntetiska proteinsekvenser. </span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En kostnadseffektiv och hållbar m​odell</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Metoden används redan för att skapa foton och videor av människor som inte existerar. I den aktuella studien används tekniken alltså för att producera varianter av proteiner med samma fysiska egenskaper som naturliga proteiner, vars funktion sedan kan testas i experiment.</p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Proteinerna skapas med hjälp av bioteknik där man ändrar den ursprungliga proteinsekvensen i förhoppning om att skapa ett nytt syntetiskt protein som är mer effektivt och stabilt.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> Snabbare processer vid proteinsyntes är väldigt viktigt för att få ner utvecklingskostnaderna. Det är nyckeln till att skapa hållbara industriella processer och konsumentprodukter. Vår AI-modell och andra framtida modeller kommer att göra detta möjligt, och vår forskning är därför ett mycket viktigt bidrag, säger chalmersforskaren Martin Engqvist som varit delaktig i att utforma experimenten där de AI-genererade proteinerna testades.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Forskningen har utförts på avdelningen för systembiologi – i gränslandet mellan datavetenskap och biologi. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Den här sortens forskning är bara möjlig i en multidisciplinär miljö som den vi har inom vår avdelning. Vi har skapat perfekta förhållanden för att testa egenskaperna hos de proteiner som designas av AI-teknologin, säger Aleksej Zelezniak.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">N</span><span style="background-color:initial">ästa steg för forskarna är att testa hur tekniken kan användas i praktiken för att förbättra proteiners egenskaper. Det kan till exempel handla om​ att få fram mer stabila proteiner som kan komma till nytta inom industrin. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text</strong>: Susanne Nilsson Lindh &amp; Mia Halleröd Palmgren</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><strong>Mer om forskningsprojektet:  </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Studien är ett samarbete mellan Chalmers, Vilnius University Life Sciences Centre i Litauen och biotechföretaget Biomatters Designs. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a>Läs den vetenskapliga artikeln <span style="background-color:initial"><a href="https://doi.org/10.1038/s42256-021-00310-5">“Expanding functional protein sequence spaces using generative adversarial networks&quot;​</a> i Nature Machine Intelligence</span></div>Tue, 30 Mar 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Sa-kan-EU-minska-tropisk-avskogning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Sa-kan-EU-minska-tropisk-avskogning.aspxNy studie: Så kan EU minska tropisk avskogning<p><b>​Konsumtion av importerade varor i EU är en starkt bidragande orsak till att skog skövlas i andra delar av världen. I en ny studie har forskare vid Chalmers och universitetet i Louvain, Belgien utvärderat drygt tusen förslag om hur EU skulle kunna arbeta för att minska avskogningen, för att se vilka som dels skulle ha god effekt, dels vara möjliga att genomföra politiskt.</b></p><div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspx">​</a><span style="background-color:initial">– Föga förvånande är stödet svagt för hårdare och mer effektiva regleringar, som till exempel importbegränsningar på vissa varor. Men vår studie visar att det inte är helt nattsvart ändå. Det finns politiska förslag som både har starkt stöd hos många intressenter och som har potential att min</span><span style="background-color:initial">ska avskogningen, säger Martin Persson, docent i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.​</span></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspx">​<span style="background-color:initial">Tidigare forskning från Chalmers har visat på EU:s stora ansvar för tropisk avskogning.</span>​</a><span style="background-color:initial"> Mer än hälften av den tropiska avskogningen är kopplad till produktion för export av livsmedel och djurfoder, till exempel palmolja, sojabönor, trävaror, kakao och kaffe, varor som EU är en stor importör av. Frågan är vad EU kan göra för att minska sitt bidrag till avskogningen.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Den här frågan är extra intressant nu, eftersom EU i år planerar att lägga fram förslag på lagstiftning som ska leda till minskad avskogning orsakad av konsumtion i Europa. Frågan har varit aktuell i omgångar sedan 2008, men nu verkar det faktiskt börja hända något politiskt, säger Simon Bager, doktorand vid Université Catholique de Louvain, Belgien och huvudförfattare till studien.</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Tillsammans har artikelförfattarna kartlagt sammanlagt 1 141 olika förslag på hur EU skulle kunna arbeta för att bryta trenden med ökad tropisk avskogning. Dessa kommer i stor utsträckning från en öppen konsultation, där EU samlat in förslag från företag, intresseorganisationer och tankesmedjor. Utöver det har forskarna sammanställt förslag från en lång rad forskningsrapporter, debattartiklar och andra publikationer.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Två förslag står ut f​rån mängden</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Att hitta förslag på åtgärder som har politiskt stöd, skulle ha önskad effekt och som dessutom är möjliga att genomföra praktiskt har inte varit helt enkelt. Men efter den omfattande kartläggningen ser Martin Persson och kollegorna att EU framförallt har två möjliga vägar framåt. Den ena handlar om att den som importerar en vara också hålls ansvarig för sådant som händer i leverantörskedjorna, så kallad Due Diligence.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Om det visar sig att ett av de importerande företagens leverantörer har produkter som bidrar till avskogning kan företaget få betala skadestånd. Ett sådant system bedömer vi som både trovärdigt och möjligt att genomföra politiskt och praktiskt. Det finns också exempel från Frankrike och England där man har genomfört eller ska genomföra liknande system, säger Simon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Due Diligence är också det förslag som är vanligast i vår kartläggning och det förs fram av många olika typer av aktörer, vilket gör att vi bedömer stödet för det förslaget som stort. Det är dock viktigt att betona att om ett sådant system ska få effekt måste det vara noggrant kalibrerat, bland annat när det gäller vilka sanktionsalternativ som ingår och vilka företag som omfattas av kraven.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den andra möjliga framkomliga vägen är rundabordssamtal med olika intressenter, eller ”multi-stakeholder fora” som det kallas i studien. Då samlar man företag, organisationer och politiker till gemensamma samtal för att komma överens om möjliga åtgärder för att sätta stopp för avskogning kopplad till en leverantörskedja, vara eller område. Även här finns positiva exempel, det mest uppmärksammade är det brasilianska sojamoratoriet, eller Amazon Soy Moratorium, från 2006.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Då satte sig bland andra Greenpeace och Världsnaturfonden ner med de som producerar samt köper upp och exporterar soja och lyckades komma överens om att ett stopp för handel med soja från områden i Amazonas regnskog som avskogats efter ett visst datum.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/EU-Mercosur-martin-Persson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Sådana exempel gör att vi kan säga att rundabordssamtal kan få effekt. Och enligt vår bedömning är det en åtgärd som är lättare att få acceptans för, eftersom det då inte bara handlar om att lagstiftarna bestämmer, utan att de inblandade parterna får vara med och utforma åtgärderna själva, säger Martin Persson (bilden). Samtidigt kan rundabordsdiskussioner anpassas till det område eller den region där det införs, vilket ökar sannolikheten för att initiativet kommer att stödjas av lokala aktörer.<span style="background-color:initial"> </span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Balans mell​an olika åtgärder</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskarna har också utrett hur man kan hantera avvägningen mellan effekt och acceptans. En viktig del i detta är att kombinera olika åtgärder som stödjer varandra och som kan fungera som stöd för striktare regleringar. Handelsregleringar riskerar till exempel att slå hårt mot fattiga producerande länder och bör därför kombineras med bistånd som hjälper sådana länder att införa mer hållbar produktion och ökad avkastning, utan att behöva ta till avskogning.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det skulle också minska risken för att det som produceras på nyligen avskogad mark helt enkelt säljs på andra marknader än EU.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Om nu EU fokuserar på sitt bidrag till avskogningen, så kan effekten bli att sådant som produceras på nyligen avskogad mark säljs till andra länder, medan EU får de ”bra” produkterna. Därför är vår bedömning att EU bör se till att de åtgärder som införs kombineras med sådana som bidrar till omställning och förändring, säger Simon Bagar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Avslutningsvis sammanfattar forskarna tre principer för nya åtgärder, om EU menar allvar med att man vill minska sin påverkan på avskogningen i tropikerna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vidta åtgärder som faktiskt har en möjlighet att åstadkomma förändring. Använd en bred palett av åtgärder som kombinerar olika verktyg och som tillsammans bidrar till minskad avskogning. Och till sist: se till att involvera aktörer i leverantörskedjor i särskilt viktiga regioner först, för att sedan bygga ut och bredda åtgärderna över tid, säger Simon Bagar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Författarna hoppas att forskningen och de identifierade policyalternativen kan fungera som inspiration för beslutsfattare, icke-statliga organisationer, industrier och andra intressenter som arbetar för att ta itu med EU: s avskogningsavtryck. Med minst 86 olika alternativ finns det ett brett utbud av möjligheter att rikta in sig på problemet, och väldigt få av dessa är politiska 'no-starters' eller förslag som inte har effekt mot problemet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.cell.com/one-earth/fulltext/S2590-3322%2821%2900057-9">Läs mer i den vetenskapliga artikeln i One Earth: Eighty-six EU policy options for reducing imported deforestation​</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakter för mer information:</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Martin Persson, docent, fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola, martin.persson@chalmers.se, 031 772 2148</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Simon Bager, doktorand vid UCLouvain och MSCA fellow COUPLED, Belgien, simon.bager@uclouvain.be, +45 2721 7414</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer information: så gick studien till</h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><span style="background-color:initial">För att utreda hur effektiva och genomförbara de 1 141 förslagen är kategoriserades de först utifrån vem som lagt förslaget, vem som är tänkt att påverkas och vad som ska påverkas. Eftersom många av förslagen var lika eller liknande kunde de sedan sammanfattades i 86 unika förslag. Majoriteten av förslagen bygger på svagare styrning, som till exempel mer information och olika typer av stöd till producenterna, snarare än lagstadgade begränsningar och åtstramningar för import och export. Det tolkar forskarna som att stödet också är större för mjukare förslag. Men de förslagen bedömer forskarna å andra sidan som mindre effektiva.</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Ett exempel är miljömärkning, där syftet är att påverka konsumenterna så att de slutar handla produkter som bidrar till avskogning. Tanken är god, men det finns inte stöd i tidigare forskning att det skulle förändra konsumenternas beteende i så stor utsträckning att produktionen påverkas. Införs istället importbegränsningar på varor som är kopplade till avskogning vet man att det skulle få en direkt effekt, säger Martin Persson.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Efter att ha utvärderat effekten kommer nästa steg – vilka av förslagen är möjliga att få stöd för politiskt? För att utvärdera det krävdes metodmässiga innovationer.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Eftersom vi har kategoriserat de 1 141 förslagen som vi har gjort kan vi se hur många och vilka intressenter det är som föreslagit en viss typ av åtgärd. Kommer samma förslag från både miljöorganisationer, företag och myndigheter tolkar vi det som ett starkt stöd för en åtgärd, säger Martin Persson.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>De två sista stegen i bedömningen av åtgärderna handlar sedan om hur krångligt och dyrt det är att realisera förslagen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– EU skulle ganska enkelt kunna uppdra åt ett forskningsinstitut att utreda mer på detaljnivå vad som driver avskogning, medan en ny skatt eller strafftull på EU-nivå är jättekrångligt. Det finns vissa åtgärder som EU kan vidta på egen hand, medan andra kräver samarbete med medlemsstaterna eller andra länder. Och där har vi helt enkelt graderat hur svårt det är rent institutionellt att genomföra varje förslag, säger Simon Bagar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> <span style="background-color:initial">Den sista aspekten för att bedöma den politiska genomförbarheten är hur kostsamt förslaget är. </span></div> <div><span style="background-color:initial">– Påverkar man ett stort importflöde innebär det också stora ekonomiska konsekvenser, medan att styra om EU:s biståndsbudget för att stödja en övergång till mindre skogsintensiv produktion skulle påverka betydligt mindre kostnadsposter. Konsekvenserna för ekonomin beror också på hur stor del av marknaden som påverkas. Det är viktigt att det finns en vilja att ändra skatter eller regleringar inom det aktuella området, säger Martin Persson. ​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Text: Christian Löwhagen. </em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Bild: Regnskog: CC 0.0. </em></span><span style="background-color:initial"><em>Porträtt Martin Persson: </em></span><span style="background-color:initial"><em>Anna Lena Lundqvist / Chalmers</em></span></div>Mon, 29 Mar 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Larosaten-i-Vast-signerar-overenskommelse-om-mer-samarbete.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Larosaten-i-Vast-signerar-overenskommelse-om-mer-samarbete.aspxLärosäten i Väst överens om mer samarbete<p><b>​I fredags, den 26 mars, signerade rektorerna för Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Jönköping University en överenskommelse om allianssamarbete. Samarbetet benämns Lärosäten Väst och målet är att öka kvaliteten och mångfalden i parternas verksamhet.</b></p>​<span style="background-color:initial">–  Genom att utveckla vårt samarbete, inom utbildning, forskning och nyttiggörande, stärker vi både Chalmers och de västsvenska lärosätenas profilering och attraktivitet. Det ökar vår nationella och internationella konkurrenskraft, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.</span><div><br /></div> <div>Lärosätena samarbetar redan idag i olika former. Nu vill rektorerna ta ytterligare steg med överenskommelsen som grund. Främst inom utbildning på grund- och avancerad nivå, forskarutbildning, forskning, nyttiggörande och innovation samt verksamhetsstöd. </div> <div>Konkret kan det utökade samarbetet komma att röra kompetensförsörjning och kompetensutveckling, effektiva administrativa stödprocesser och att öka möjligheterna för studenter att studera vid flera av lärosätena.</div> <div><br /></div> <div>Vid signeringen närvarade även representanter från Länsstyrelsen Västra Götaland, Länsstyrelsen Jönköpings län och Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingsdirektör i VGR, Helena L Nilsson, har följt utvecklingen av samarbetet och ser forskning och utbildning som avgörande för regionens utveckling:</div> <div>– Vi gratulerar till att överenskommelsen är på plats och känner oss delaktiga. Det är intressant att vår vision Det goda livet talar om det ”västsvenska universitetet” som bygger på samarbete mellan självständiga universitet och högskolor. Ibland blir visioner verklighet.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Styrgrupp och samordningsgrupp tillsätts</h2> <div>För att stödja utvecklingen av Lärosäten Väst bildas en styrgrupp bestående av rektorerna, en förvaltningschefsgrupp och en samordningsgrupp. En administrativ resurs kopplas till samordningsgruppen och finansieras gemensamt av parterna. Ordförandeskapet kommer att rotera årligen och innehas initialt av Eva Wiberg, Göteborgs universitet.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Lärosäten Väst består av:</strong></div> <div><ul><li>Chalmers tekniska högskola </li> <li>Göteborgs universitet</li> <li>Högskolan i Borås</li> <li>Högskolan i Skövde</li> <li>Högskolan Väst</li> <li>Jönköping University</li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong>Prioriterade samarbetsområden:</strong></div> <div><ul><li>Effektiva administrativa stödprocesser. </li> <li>Kompetensförsörjning och kompetensutveckling på grund- och avancerad nivå inom t.ex. vård, lärarutbildning och ingenjörsvetenskap. </li> <li>Möjliggörande av huvudhandledarskap inom forskarutbildningar. </li> <li>Att öka möjligheterna för studenter att studera vid flera av våra lärosäten under sin utbildning. </li> <li>Att inom valda områden synka kursutbuden på avancerad nivå och forskarnivå, på sådant sätt att det ökar studenternas möjlighet att välja kurser/kursmoduler från samtliga parter. </li> <li>Att identifiera områden för hållbart internationellt samarbete. </li> <li>Att identifiera några flervetenskapliga forskningsområden där samarbete kan stimuleras</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Mon, 29 Mar 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Klart-med-ny-prorektor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Klart-med-ny-prorektor.aspxKlart med ny prorektor<p><b>​Ny prorektor för Chalmers tekniska högskola blir Charlotte Wiberg. Hon tillträder uppdraget 1 april och kommer också att vara vice VD i högskolebolaget. Det senare föreläggs högskolestyrelsen för beslut vid dess möte den 15 april.</b></p><div><span style="background-color:initial">– Vi hade tio mycket starka kandidater, vårt slutliga val föll på Charlotte Wiberg utifrån den kravprofil vi satt upp, säger rektor Stefan Bengtsson. Charlotte har bred ledarerfarenhet och en kompetensprofil som passar väl som prorektor i den utvecklingsfas som Chalmers är i.</span><br /></div> <div> </div> <div>Som prorektor kommer Charlotte Wiberg att arbeta ihop med rektor och vicerektorer i många olika frågor. Hon kommer att ha särskilt ansvar för forskarutbildning, digitaliseringsfrågor och samordning av jämställdhet. I samband med hennes tillträde förändras arbetsuppgifterna något i rektorsgruppen. Charlotte Wiberg tar över ansvaret för Chalmers forskarutbildning från Anders Palmqvist, som nyligen fick förlängt förordnande i ytterligare tre år, och som vid sidan av forskningsfrågorna också kommer att ansvara för styrkeområdena och excellensinitiativet.</div> <div>– Jag är såklart både glad och hedrad att få detta förtroende, säger Charlotte Wiberg. Chalmers har ett starkt varumärke, internationell spjutspets, och fantastiska medarbetare. Vi har stark forskning och attraktiva utbildningar. Jag kommer bistå rektor samt hoppas bidra med nya perspektiv för fortsatt stark utveckling. Chalmers har ledordet – Avancez – så jag säger som jag brukar säga, framåt tillsammans!</div> <div><br /></div>Fri, 26 Mar 2021 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Vagen-till-kostrad-gar-via-tarmen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Vagen-till-kostrad-gar-via-tarmen.aspxVägen till kostråd går via tarmen<p><b>​I framtiden kan ett enkelt blodprov visa vad vi ska äta för att må bra. Men vägen till de individanpassade kostråden är slingrig; den går via tarmen, där vår bakteriesammansättning får oss att reagera olika på maten.</b></p>​<span style="background-color:initial">Forskare – bland annat på Chalmers – jobbar hårt för att kunna få fram kostråd på individnivå, eller till att börja med på gruppnivå. Men det är inte enkelt. Mycket beror på tarmfloran som är unik hos oss alla.<br /><br /></span><div>Ett exempel är kostfibrer, som vi generellt vet ingår i en nyttig kost. I en forskningsstudie som uppmärksammades förra året kunde Chalmersforskare visa att fullkorn från råg sänker kolesterolvärdet mer än fullkornsvete. Men sänkningen varierade beroende på tarmbakteriernas sammansättning hos individen. Studien visade att det är svårt att ge råd som är lika effektiva för alla – men att det också finns stor potential för att anpassa råd utifrån individens egen tarmflora, vilket ger större hälsoeffekter.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett hett forskningsområde</h2> <div>Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers och en av föreläsarna på tvådagarseventet Engineering Health i april, pekar på att forskning som sätter tarmflorans betydelse i relation till kost och kostråd är hett just nu.<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Rikard_Landberg_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Hur och när ska vi ta hänsyn till bakteriefloran? Hur ska vi designa kost som är optimal för individen? Allt det här gör att vi är ganska långt från individuella kostråd – det finns väldigt mycket mer vi måste veta först, säger han.<br /><br /></div> <div>Samtidigt kommer redan nu exempelvis appar där en person själv kan försöka identifiera sin idealkost. Många av testerna är oseriösa, menar Rikard Landberg. De bygger inte på annat än äldre kunskap kring generella effekter av livsstil och kost, och hälsosamband mellan dessa och tarmfloran. Men redan om fem-tio år kan läget vara ett helt annat:<br /><br /></div> <div>– Då tror jag att vi har möjlighet att hitta grupper av individer som till exempel mår bra av en viss diet, säger Rikard Landberg och förklarar:</div> <div>– Det innebär att man kan identifiera en viss grupps profil, med hjälp av tarmflora och metaboliter – alltså de molekyler som bakterierna bildar. Sedan kan vi också, exempelvis via blodprov, mäta kroppens svar på dieten. Utifrån dessa faktorer kan vi avgöra om du som tillhör en särskild profil gagnas av att till exempel äta vegetariskt, eller en viss typ av kostfiber. Och att veta vilken kost som är idealisk för din grupp blir förstås hjälpsamt om du har anledning att se över vad du äter, exempelvis om du har förhöjd risk för hjärt-/kärlsjukdom.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kost- och tarmexperter arbetar tillsammans</h2> <div>Rikard Landberg samarbetar med Fredrik Bäckhed, professor på avdelningen för molekylär och klinisk medicin på Göteborgs universitet. Fredrik Bäckhed är expert på tarmflora. Han försöker bland annat optimera probiotiska bakteriestammar som kan hjälpa vår tarm att må bättre och minska risken att drabbas av sjukdom. En bestående förändring av tarmfloran är svår att få till, men möjligheterna varierar mellan olika delar av bakteriefloran.</div> <div>– I höst startar också en studie där vi ska titta närmare på kost som är sammansatt för att främja en hälsosam bakterieflora i tarmen. Kosten har designats utifrån en systematisk litteraturgenomgång, där vi gått igenom 8000 vetenskapliga artiklar. Vi vill undersöka om det faktiskt är möjligt att med optimal kost baserad på ”vanlig mat” påverka de tarmbakterier som visat sig kopplade till ökad risk för hjärt-/kärlsjukdom. Konstigt nog har inte detta gjorts i någon vetenskaplig studie, säger Rikard Landberg.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nya klimatanpassade kostråd</h2> <div>Just nu pågår en revision av de svenska kostråden. Ett hundratal experter går igenom, och värderar, forskningsresultat. Bland annat tittar man på vilken hälsopåverkan olika näringsämnen och livsmedel ger. Kostråden sätts i en nordisk kontext, man tar alltså hänsyn till vilka näringsämnen vi i Norden kan behöva mer av – som D-vitamin, som kan vara svårt att få tillräckligt av i våra solfattiga länder – med utgångspunkt i vilken typ av livsmedel vi normalt äter. Dessutom klimatanpassas kostråden; råden ska inte bara vara hälsosamma för folk utan också hållbara ur ett klimatperspektiv.<br /><br /></div> <div>Men i väntan på uppdaterade kostråd och forskning på tarmbakterier: vad kan vi då egentligen säga? Ett problem är just att många forskare – och media – drar för stora växlar på enskilda studier, menar Rikard Landberg. Det finns en önskan att gå direkt från forskningsresultat till rekommendation.</div> <div>– Detta bidrar tyvärr till att många människor får uppfattningen av råden ändras hela tiden. Resultat från olika studier visar ofta olika resultat, av olika anledningar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vegetariskt sannolikt mer hälsosamt</h2> <div>Om han ändå ska våga ge ett råd, utöver de officiella kostråden, så ger Rikard Landberg ett som ligger i linje med en nyligen genomförd studie tillsammans med Örebro universitet och Fredrik Bäckhed:<br /><br /></div> <div>– Jag är ganska övertygad om att en kost med mer vegetariskt och mindre kött är bättre för de flesta av oss. Men hur bra det är kommer att variera mellan individer, och dessutom får vi inte glömma riskerna förknippade med en sådan kost för vissa grupper. Många kvinnor har till exempel järnbrist, och för dem kan en vegetarisk diet innebära att de får i sig för lite tillgängligt järn – det blir ju inte bra, säger han.</div> <div>– Sedan gäller förstås de vanliga råden; att till exempel inte äta för mycket och att undvika sockersötade drycker. Vi ser också att det finns en övertro på fysisk aktivitet när det gäller att hålla vikten – kosten är faktiskt viktigast för den som behöver tänka på sin vikt, men självklart ska vi vara aktiva för att må bra och förebygga sjukdom. Sen ska vi ju inte heller glömma att kost är mycket mer än hälsa! Vi äter ju till exempel inte choklad för att må bra, utan för att det är gott. Det måste man också få göra!<br /><br /></div> <div><strong>FAKTA: Vill du veta mer om kost och tarmflora?</strong></div> <div>Se Rikard Landbergs och Fredrik Bäckheds föredrag <em>Diet meets the gut microbiome – implications for cardiometabolic disease</em> på Engineering Health den 14 april klockan 11.00. Eventet kommer att sändas live via YouTube. <a href="http://www.chalmers.se/en/areas-of-advance/health/news/Pages/Engineering-Health-2021.aspx">Mer information hittar du här</a>.<br /><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Pixabay och Annika Söderpalm</div> <div>​<br /></div>Fri, 26 Mar 2021 09:00:00 +0100