Nyheter: Global, Testinghttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 09 Jul 2020 11:15:20 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Drivs-av-nyfikenhet-efter-50-ar-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Drivs-av-nyfikenhet-efter-50-ar-pa-Chalmers.aspxDrivs av nyfikenhet efter 50 år<p><b>​Kjell Jeppson blickar hellre framåt än bakåt. Nu är det 50 år sen han klev in genom portarna som doktorand på Chalmers. Som pensionär håller han igång med orientering och handledning. ”Jag drivs fortfarande av nyfikenhet”, säger han.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kjeppson_IMG_8794_350x305.jpg" alt="Bild på Kjell Jeppson." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Vi träffas på Kemigården en junidag som ska visa sig bli en av årets varmaste. Några måsar cirklar skrikande runt ovanför oss. Kjell Jeppson är somrigt klädd i bomullsbyxor, kortärmad skjorta, väst och stråhatt. Han ser avslappnad ut.</div> <div>– En fördel med att vara professor emeritus är att man inte har några andra krav på sig, utan kan sitta en hel dag och prata med en doktorand, säger han.</div> <div> </div> <div>Coronapandemin har förstås påverkat Kjell Jeppson precis som alla andra denna vår. Han försöker vara noga med att hålla på myndigheternas rekommendationer. Nyligen firade han sin 73-årsdag. Det blev ett annorlunda firande:</div> <div>– När barnen med respektive kommer så säger man: Strikta regler! Ingen går in! Vi håller avstånd! Men rätt vad det är så är alla inomhus ändå, det är svårt det där! Men vi har en stor altan där vi kunde vara till slut, säger Kjell.</div> <div> </div> <div>Han och familjen har hållit sig friska och krya.</div> <div>– När man ser reportagen på tv med dom som varit riktigt sjuka så tänker man att ”det där vill man inte ha”.</div> <div>Under våren har han hållit sig borta från Chalmers, där han har en arbetsplats på avdelningen för terahertz- och millimetervågsteknik i MC2-huset.</div> <div>– Det känns lite tomt men jag har haft väldigt tät kontakt med en av doktoranderna. Vi har lagt över tre månader på heltid för att skriva en artikel på tre sidor! Nu är den inskickad för bedömning, berättar Kjell.</div> <div> </div> <div>Han är en man som lever i nuet och vill inte dröja för länge vid det förgångna, men några pusselbitar bjuder han på under vårt samtal. Född 1947, uppvuxen på Guldheden med föräldrar och yngre syster, sedan elev på Landalaskolan, därefter gymnasiet följt av civilingenjörsstudier i elektroteknik på Chalmers från 1966. Ett självklart val.</div> <div>– Vi åkte spårvagn eller gick förbi Chalmers varje dag. ”Där ska man nog börja”, tänkte jag. Det var alltid Chalmers som gällde för mig. Där kårhuset ligger idag låg ett litet församlingshem, där min syster gick i dansskola.</div> <div> </div> <div>Chalmers var tidigt en påtaglig del i Kjells vardag, egentligen under hela hans uppväxt. På gymnasiet gick han i en klass där 26 elever av 29 började på Chalmers så småningom. </div> <div>– Det var ganska målmedvetet, konstaterar han med ett leende.</div> <div> </div> <div>Han beskriver Guldheden som ett fint område att växa upp i och berömmer stadsplanerarna:</div> <div>– Det var en dalgång med bebyggelse på bägge sidor, småskola, en fotbollsplan som spolades varje vinter så vi kunde åka skridskor, helt bilfritt, berättar han.</div> <div> </div> <div>Mamma var hemmafru och sydde familjens alla kläder. Kjell minns hur områdets alla fruar köade i kortvaruaffären när de nya stilmönstren släpptes på våren. Nya tyger köptes, sommarklänningar syddes.</div> <div>– Det var lite uppståndelse. Man lade stora tyger på bordet och nålade fast silkespappersmönster. Det var ett annorlunda liv och en liten värld.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Varifrån kommer ditt teknikintresse?</h3> <div>– Det är nog från min far. Han hade utbildat sig till gymnasieingenjör på ”Chalmers lägre”, och förestod en maskinverkstad på SKF. Pappa var en renodlad praktiker som alltid byggde små användbara grejer av olika delar. Plötsligt hade han byggt en skruvdragare! Så gjorde han med allting. Det var inte tal om annat än att vi skulle byta ljuddämpare och vattenpump i bilen själva. Men jag blev nog aldrig lika praktisk som han, säger Kjell.</div> <div> </div> <div>I maj för 50 år sedan påbörjade han en doktorandutbildning på dåvarande institutionen för elektronfysik, mer eller mindre handplockad av den legendariske professorn Torkel Wallmark. Under doktorandtiden tillbringade han ett år på företaget Rockwell International i Los Angeles. Disputationen ägde rum 1977 med avhandlingen “Design and characterization of MIS devices”. Som kuriosa kan nämnas att avhandlingens huvudartikel fortfarande citeras av andra forskare 30–40 gånger om året.</div> <div>– Då spekulerade vi lite grann om instabiliteter i mos-kretsar, och var lite illa ute, men det visade sig ligga ganska bra till. Vi måste ha legat i framkant!</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kjeppson_IMG_8788_350x305.jpg" alt="Bild på Kjell Jeppson." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Kjell Jeppson blev kvar på Chalmers, nu som forskarassistent och sedermera universitetslektor och docent innan han befordrades till professor i mikroelektronik 1996.</div> <div>– Mikroelektronik var på uppgång då, och det startades nationella mikroelektronikprogram. Vi fick ett stort anslag och kunde bygga ett utbildningslabb, kretslabbet. Det var en milstolpe som ledde till att vi kunde börja utbilda och få riktiga kretsar tillverkade i en teknik som hade varit oåtkomlig tidigare. </div> <div> </div> <div>Att gå i pension var också en milstolpe för Kjell. Tvärtemot alla förväntningar erbjöds han att vara gästprofessor på Shanghai University i Kina.</div> <div>– Jag var där i fyra kortare perioder och lyckades handleda en doktorand både på plats och sedan på distans fram till en kinesisk doktorsexamen. Hon heter Bao Jie och är just nu postdok i Kanada. Det var en ny upplevelse att få kontakt med unga människor i Kina, säger Kjell.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad driver dig att fortsätta?</h3> <div>– Nyfikenhet. Jag fick också möjlighet att byta forskningsfält från kiselkomponenter till kolnanorör och grafen. Grafen har så bra värmeutjämnande egenskaper. Vi använde grafen för att sprida värme på chipytor och på det viset få bättre kretsar. När det var klart tänkte vi att man faktiskt kan göra transistorer av grafen. Det innebär att jag egentligen är tillbaka där jag började, och gör samma saker som vi gjorde då fast med betydligt bättre hjälpmedel, som laserskrivare istället för bläcksöliga xy-skrivare och grafer handritade med linjal och kurvmall på millimeterpapper.  Cirkeln sluts.</div> <div> </div> <div>Det stora fritidsintresset sedan 30 år är orientering. Kjell och hustrun reser runt i världen och låter tävlingarna styra vart de hamnar. Några sentida exempel är Nya Zeeland, Schweiz, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Ungern och Kroatien. I februari varje år är det träningsläger i Portugal.</div> <div>– Förra året sprang jag 97 tävlingar! Nu är det skralare med tävlingstillfällen. Vi hann precis hem från Portugal innan de stora nedstängningarna.</div> <div>– Resmålen blir lite annorlunda. Vi åker inte till storstäderna utan hamnar i Castelo de Vide eller nån annan liten gränsby där man kan få en kopp kaffe för tio kronor på ett mysigt café, eller ett glas vin för en euro, berättar Kjell.</div> <div> </div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div>Wed, 08 Jul 2020 06:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Arrangerar-exklusiv-studentkonferens-inom-kvantteknologi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Arrangerar-exklusiv-studentkonferens-inom-kvantteknologi.aspxArrangerar exklusiv studentkonferens inom kvantteknologi<p><b>​Deltagare från ett 30-tal länder väntas möta upp i Berlin när Quantum Future Academy 2020 (QFA2020) anordnas den 1–7 november. Evenemanget samordnas från Chalmers med professor Göran Wendin i spetsen. Nu jagar han svenska toppstudenter till  konferensen.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/GoranWendin_171101_01_350x305.jpg" alt="Bild på Göran Wendin." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Göran Wendin (till höger) är en av de drivande krafterna inom Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT), som leds från Chalmers och har som mål att bygga en svensk kvantdator inom tolv år. För närvarande är han dock fullt upptagen med att kratta manegen för QFA2020 i november.<br />– Det är ett omfattande arbete med väldigt mycket jobb, men också väldigt roligt, säger han i en paus.<br /><br />Uppdraget kommer direkt från tyska forskningsinstitutet VDI Technologiezentrum [VDITZ] i Düsseldorf, som är högkvarter för EU:s forskningsflaggskepp om kvantteknologi, värt en miljard euro, som sjösattes hösten 2018. <br /><br />Tanken med QFA2020 är att erbjuda europeiska toppstudenter inom kvantteknologiområdet ett tillfälle att få ny kunskap och nya kontakter för att kunna utveckla framtida kommersiella tillämpningar av tekniken.<br />Liknande evenemang har hållits fyra gånger tidigare, då på nationell nivå i Tyskland och Frankrike. Nu öppnar man upp och gör om QFA till en större europeisk utbildningskonferens med deltagare från 30 länder.<br />– Ett av syftena är att lyfta förståelsen för kvantteknologin som en angelägenhet för hela Europa. Vi vill bidra till att skapa ett hållbart nätverk av unga forskare, säger Göran Wendin.<br /><br />Varje deltagarland väljer under sensommaren ut två studenter som helt kostnadsfritt får resa till Tyskland i november. Resa, logi och uppehälle ersätts fullt ut.<br /><br />QFA2020 kommer att äga rum på plats i Berlin. Göran Wendin framhåller dock att arrangörerna noga följer utvecklingen av coronapandemin, och att alla säkerhetsrutiner kommer att följas.<br />– Alla deltagare kommer att få detaljerad information i god tid om eventuella förändringar, säger han.<br /><br />Ansökan är öppen till och med 24 juli för alla intresserade studenter på kandidat- eller masternivå med grundläggande kunskaper i kvantmekanik. I Sverige presenteras vinnarna på en digital workshop på Chalmers i mitten av september, där samtliga sökande får presentera sina idéer.<br /><br />Konferensveckan i Berlin i november har ett späckat innehåll. Det blir bland annat studiebesök på företag och forskningslaboratorier, föreläsningar, möten med forskare, politiker och entreprenörer, workshoppar och även kulturella aktiviteter.<br />– Vi kan utlova en spännande och exklusiv vecka i Berlin, avslutar Göran Wendin.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Johan Bodell<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Göran Wendin, professor, avdelningen för kvantteknologi, Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT), institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers, goran.wendin@chalmers.se <br /><br /><strong>Läs mer om Quantum Future Academy 2020 (QFA2020) &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="/en/centres/wacqt/qfa2020">www.chalmers.se/en/centres/wacqt/qfa2020</a> och<br /><a href="https://www.quantentechnologien.de/event/quantum-future-academy-2020.html">www.quantentechnologien.de/event/quantum-future-academy-2020.html</a> <br /><br /><strong><a href="/en/centres/wacqt">Läs mer om Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT)</a> &gt;&gt;&gt;</strong><br /><br /><a href="https://qt.eu/">Läs mer om EU:s forskningsflaggskepp inom kvantteknologi</a> &gt;&gt;&gt;Fri, 03 Jul 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Fyrverkerier-stjarnor-fods-tillsammans-Alma-Hubble.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Fyrverkerier-stjarnor-fods-tillsammans-Alma-Hubble.aspxFyrverkerier skapas när stjärnor föds tillsammans<p><b>​Kosmiska fyrverkerier lyser upp i en ny bild av en ung stjärnhop från Alma och Hubbleteleskopet. För Chalmersastronomen Jonathan Tan, som ingår i teamet bakom bilden, ger bilden nya insikter om hur stjärnor som vår sol föds tillsammans.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">De flesta stjärnor i universum, inklusive vår sol, föddes in i stora familjer av stjärnor som kallas stjärnhopar. Galaxer är dessutom uppbyggda av stjärnhopar. Hoparna själva bildas ur täta molekylmoln, men hur det går till är fortfarande till stor del ett mysterium.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>I en ny, spektakulär bild ser vi en ung stjärnhop som just nu håller på att ta form. I bilden på hopen, som kallas G286.21+0.17, ingår flera exponeringar i olika våglängder <span style="font-size:11pt;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">–</span> sammanlagt fler än 750 enskilda mätningar <span style="font-size:11pt;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">–</span> med teleskopet Alma (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) samt en bild tagen i infrarött ljus av NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble. Hopen ligger i vår galax Vintergatan i närheten av Carinanebulosan, ungefär 8000 ljusår bort.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/nrao20in08_340x340.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />I Almas mätningar lyser täta moln av molekylär gas (lila i bilden). Teleskopet har fångat hur turbulent gas faller in mot hopens mitt, där gasen bildar täta kärnor i vilka enskilda stjärnor så småningom kommer att tändas.</div> <div><br /></div> <div>Stjärnorna i bilden syns tack vare deras infraröda ljus, registrerat av Hubbleteleskopet. Här finns bland annat en större grupp av stjärnor som håller på att bryta ut från molnens ena sida. De tyngsta av dessa stjärnor lyser intensivt och blåser ut kraftfulla vindar, och det räcker för att spränga bort delar av molekylmolnen. Kvar finns spillror som lyser svagt tack vare uppvärmda stoftkorn (visas i gult och rött).</div> <div><br /></div> <div>Bilden fångar, i en enda stjärnhop, stjärnor som nått många olika utvecklingsstadier. Det berättar Yu Cheng, som är astronom vid University of Virginia i Charlottesville, USA, och huvudförfattare till två forskningsartiklar som publicerats i tidskriften Astrophysical Journal.</div> <div><br /></div> <div>Hubbleteleskopet avslöjar här cirka tusen nybildade stjärnor med olika massor, från lätta till tunga. Dessutom visar Almas mätningar att det finns mycket mer massa i tät gas som ännu inte störtat samman. </div> <div><br /></div> <div>– Sammantaget kan processen ta minst en miljon år att slutföra, förklarar Yu Cheng.</div> <div><br /></div> <div>Jonathan Tan, astronom vid Chalmers och University of Virginia, är medförfattare och har även lett projektet.</div> <div><br /></div> <div>– Detta illustrerar just hur dynamisk och kaotisk processen är som leder till att stjärnor föds. Vi ser konkurrerande krafter i aktion: tyngdkraft och turbulens från molnet å ena sidan, och stjärnvindar och strålningstryck från de unga stjärnorna å andra sidan. Denna process skulpterar området. Det är en häpnadsväckande tanke att vår egen sol och planeterna en gång var en del av en sådan kosmisk dans, säger han.</div> <div><br /></div> <div><b><i>Bilder</i></b></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>För högupplösta bilder, se <a href="https://public.nrao.edu/news/image-release-stellar-fireworks-in-giant-cluster/">NRAO:s pressmeddelande</a></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/nrao20in08_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />A (överst och t. h.) Kosmiska fyrverkerier lyser upp i den här nya bilden av den unga stjärnhopen G286.21+0.17. <span style="background-color:initial">Här har bilder tagna i olika våglängder kombinerats: fler än 750 bilder i radiovåglängder tagna med Alma, och en infrarödbild från Hubbleteleskopet. Alma-mätningarna visar upp moln av molekylär gas (lila). Hubbles mätningar visar upp stjärnor och värmestrålning från stoft och damm (gult och rött).</span></i></div> <div><i>Bild: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), Y. Cheng et al.; NRAO/AUI/NSF, S. Dagnello; NASA/ESA Hubble.</i></div> <div><br /></div> <div><i>B. I denna animerade gif-bild visas gasmoln som rör sig längs siktlinjen till </i><i style="background-color:initial">den unga stjärnhopen G286.21+0.17. </i><i style="background-color:initial"><span style="background-color:initial">Alma-mätningarna visar moln av molekylär gas (rosa och lila).  I bakgrunden är bilden från Hubbleteleskopet som visar stjärnor och värmestrålning från stoft och damm (gult och rött). Färgerna från rosa, lila till blått visar upp gas med hastigheter mellan </span></i><i style="background-color:initial">15 och 24 kilometer i sekunden. Rörelserna styrs av samspelet mellan tyngdkraft, turbulens, stjärnvindar och strålningstryck från nyfödda stjärnor.</i></div> <div><span></span><div><i>Bild: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), Y. Cheng et al.; NRAO/AUI/NSF, S. Dagnello; NASA/ESA Hubble.</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i></i></div></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Mer om forskningen</b></span><br /></div> <div><div><br /></div> <div>Dessa forskningsresultat presenteras i två artiklar i Astrophysical Journal: <span style="background-color:initial"><i><a href="https://iopscience.iop.org/article/10.3847/1538-4357/ab879f">Gas kinematics of the massive protocluster G286.21+0.17 revealed by ALMA</a></i> av Yu Cheng m fl. och <a href="https://iopscience.iop.org/article/10.3847/1538-4357/ab93bc"><em>Stellar variability in a forming massive star cluster</em></a></span><span style="background-color:initial"> av Yu Cheng m. fl. </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div>Medlemmarna i forskargruppen är Yu Cheng (University of Virginia, USA), Jonathan C. Tan (Chalmers), Mengyao Liu (<span style="background-color:initial">University of Virginia, USA)</span><span style="background-color:initial">, </span><span style="background-color:initial">Morten Andersen (</span><span style="background-color:initial">Gemini Observatory, NSF's National Optical-Infrared Astronomy Research Laboratory, Chile) och </span><span style="background-color:initial">Wanggi Lim (</span><span style="background-color:initial">SOFIA-USRA, NASA Ames Research Center, USA</span><span style="background-color:initial">).</span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div><b>Mer om Alma</b></div> <div><br /></div> <div>Alma är en internationell anläggning för astronomi och är ett samarbete mellan ESO (Europeiska sydobservatoriet), i vilket Sverige är ett av 15 medlemsländer, National Science Foundation i USA och Nationella instituten för naturvetenskap (NINS) i Japan i samverkan med Chile. Alma stöds av ESO åt dess medlemsländer, av NSF i samarbete med Kanadas National Research Council (NRC) och Taiwans Nationella vetenskapsråd (NSC) samt av NINS i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan och Koreas Institut för astronomi och rymdforskning (KASI).</div> <div><br /></div> <div>Chalmers och Onsala rymdobservatorium har varit med sedan starten och bland annat byggt mottagare till Alma. Vid Onsala rymdobservatorium finns Nordic Alma Regional Centre som tillhandahåller teknisk expertis om Alma och som hjälper nordiska astronomer att använda teleskopet.​</div></span></div>  ​<div><strong>Kontakter </strong></div> <div><br /><div><div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div>Jonathan Tan, professor i astrofysik, Chalmers, 031 772 6516, jonathan.tan@chalmers.se</div></div></div> <strong>​</strong>​Thu, 02 Jul 2020 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Skidstjarnan-vassar-akningen-med-teknik-fran-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Skidstjarnan-vassar-akningen-med-teknik-fran-Chalmers.aspxSkidstjärnan vässar åkningen med teknik från Chalmers<p><b>​Effektmätande smarta stavhandtag från Chalmers ska bidra till skidåkaren Lina Korsgrens tredje Vasaloppsseger. &quot;Staven och effektmätningen kan hjälpa mig att växla upp ännu ett steg&quot;, säger hon i ett nyhetsinslag på SVT Sport den 16 juni.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/johan_lina_375x500.jpg" alt="Bild på Johan och Lina." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Det nya handtaget har sensorer som mäter effekten i stavtagen och kan monteras på vilken stav som helst. Lina Korsgren har nu börjat använda uppfinningen i sin träning:<br />– Handtaget är lite tjockare än ett vanligt handtag, men jag ser det bara som en fördel för då behöver man inte krama staven lika hårt. Det kan bara vara positivt med mindre belastning på armbågarna, men annars känns det precis som vanligt, säger hon till SVT Sport.<br /><br />Data från handtagen skickas till mjukvara som analyserar varje enskilt stavtag. Det gör det möjligt att justera de riktigt små detaljerna i åkningen. Lina Korsgrens tränare, den tidigare elitcyklisten Mattias Reck, säger i tv-inslaget:<br />– Lina är ju redan otroligt duktig, men det betyder att om hon ska bli ännu bättre är det små saker man kan jobba med. Effektmätning är verkligen ett sådant nästa steg. Jag är helt övertygad om att vi ska göra henne ännu starkare.<br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><span><em><br />Johan Högstrand, vd på Skisens AB, och skidåkaren Lina </em><br /><em>Korsgren med skidstavarna vars handtag bygger på teknik </em><br /><em>från Chalmers. Foto: Mattias Reck</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /></div> Bakgrunden till det nya handtaget är ett kandidatarbete som 2016 handleddes av Dan Kuylenstierna, docent vid avdelningen för mikrovågselektronik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – på Chalmers, och dåvarande postdoktoranden Szhau Lai vid samma institution.<br />– Szhau Lai som vid tiden nyligen hade disputerat visade ett brinnande intresse för sensorer och inbyggd elektronik. Via styrkeområde Materialvetenskap och Chalmers Sport &amp; Teknologi gavs han möjlighet att jobba med sensorlösningar och undervattenskommunikation för simning.  Idén till stavhandtagen kom som en spin-off från detta arbete, berättar Dan Kuylenstierna. <br /><br />Johan Högstrand, student i automation och mekatronik, var en av studenterna. I gruppen ingick även chalmeristerna Henrik Gingsjö, Jeanette Malm, Theo Berglin, Mathias Tengström och Marcus Bengths.<br /> <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/dan_2015_350x305.jpg" alt="Bild på Dan Kuylenstierna" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Efter kandidatarbetets slut fortsatte studenterna att utveckla handtaget med stöd från Vinnova. 2017 tog de hem segern i affärsutvecklingstävlingen Chalmers Ventures Startup Camp. Det bidrog till att de kunde grunda bolaget Skisens AB, med Johan Högstrand som vd. Dan Kuylenstierna är delägare och medgrundare:<br />– Med de stora variationer i före som råder vid skidåkning är effektmätning nödvändigt för att skatta prestation. Det är vår övertygelse att det på sikt kommer få större betydelse för skidor än det idag har inom cykel. Teknikens stora betydelse i längdskidor gör det också viktigt att mäta i fält under realistiska förutsättningar, säger Dan (bilden till höger).<br /><br />En som tidigt snappade upp ryktet om företaget är den tidigare förbundskaptenen för skidskyttelandslaget, Wolfgang Pichler. Pichler sa omgående att &quot;effektmätning är en revolution för skidåkningen&quot; och fick förbundet att satsa på ett samarbete med Skisens. Dan Kuylenstierna lyfter vikten av detta arbete och ser det som helt avgörande till att företaget har kommit till det läge där man är idag. <br />– Det är oerhört värdefullt med personer som Wolfgang som vågar satsa på det som är nytt även om nyttan ligger flera år fram i tiden, säger han.<br /><br />Nu är företaget framme vid en produkt som öppnar för en bredare marknad med fler partners. Nyligen har man alltså börjat samarbeta med Lina Korsgrens skidåkarstall Team Ramudden, där Mattias Reck är anlitad som chefstränare via företaget Guided Heroes.<br />– Det är väldigt spännande att få chansen att tillämpa min erfarenhet och kunskap inom effektbaserad träning på en ny sport. Inom skidsporten har man ofta bara pulsmätare, men med effektmätare i stavarna kan du se hur hårt du trycker på i varje sekund, det ger helt nya möjligheter, säger Mattias Reck i ett pressmeddelande.<br /><br />Dan Kuylenstierna är också vice föreståndare för <a href="/sv/centrum/sportteknologi">Chalmers Sport &amp; Teknologi</a>, en satsning som kopplar samman akademisk forskning och idrott i en rad projekt. Till hösten kommer han att leda den nya kursen &quot;Digitalization in Sports&quot; inom ramen för Chalmers nya utbildningssatsning <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks">Tracks</a>, tillsammans med Moa Johansson vid institutionen för data- och informationsteknik. <br />– Vi har fått 22 sökande som i grupper kommer jobba med fem olika utmaningar från sportens värld, avslutar Dan Kuylenstierna. <br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto på Johan Högstrand och Lina Korsgren: Mattias Reck<br />Foto på Dan Kuylenstierna: Michael Nystås<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Dan Kuylenstierna, docent, avdelningen för mikrovågselektronik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> MC2, Chalmers tekniska högskola, dan.kuylenstierna@chalmers.se<br /><br /><a href="https://www.svt.se/sport/langdskidor/vasaloppsvinnaren-tar-hjalp-av-ny-teknik">Se inslaget på SVT Sport</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="https://skisens.se/produkten">Läs mer om effektmätare för längdskidåkning</a> &gt;&gt;&gt;Thu, 02 Jul 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Experimentell-plattform-for-starkare-koppling-mellan-mikromekanik-och-ljus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Experimentell-plattform-for-starkare-koppling-mellan-mikromekanik-och-ljus.aspxExperimentell plattform för starkare koppling mellan mikromekanik och ljus<p><b>​Forskare på Chalmers har utvecklat en ny experimentell plattform för optomekanik – mekaniska oscillatorer av halvledarmaterialet aluminium-gallium-arsenid mönstrade med en så kallad fotonisk kristall. ”Denna plattform kan starkt öka kopplingen mellan ljus och materia och öppnar nya möjligheter inom kvantteknologin&quot;, säger Witlef Wieczorek, ledare för gruppen på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/figure_2_350x305.jpg" alt="Bild på forskningen." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Hur kan ljus interagera med materien? Ett tydligt sätt är via strålningstryck, när ljus lyser på en yta. Denna kraft är liten i vardagen, men i mikro- och nanovärlden blir strålningstrycket märkbart och kan användas för att manipulera små föremål. Kraften kan även förstärkas i så kallade optomekaniska enheter. <br /><div>– Optomekaniska enheter öppnar dörren till en värld av möjligheter, såsom att studera kvantmekaniskt beteende på större skalor än bara i atomära system. Eller att omvandla mikrovågor till optiska fotoner, vilket kan vara ovärderligt för att sända information till och från supraledande kvantdatorer, säger Witlef Wieczorek.</div> <br /><span><em><br />Fig. 2. Skannad elektronmikroskopbild av en tillverkad enhet: </em><br /><em>en 100 nanometer tunn platta av GaAs är fritt upphängd och </em><br /><em>hålls med fyra strängar över ett GaAs-underlag. Hålen i </em><br /><em>enheten är ett fotoniskt kristallmönster som ger hög optisk </em><br /><em>reflektivitet vid telekomvåglängder. Bild: Sushanth Kini Manjeshwar</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br />I hans forskargrupp på MC2, arbetar man med optomekanik för att ytterligare öka interaktionen mellan ljus och materia. Den nu publicerade artikeln beskriver ett avgörande steg i denna riktning och presenterar en ny experimentell plattform baserad på specifikt anpassade heterostrukturer av halvledarmaterialet aluminium-gallium-arsenid, AlGaAs.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/figure3_sushanth_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på Sushanth Kini." style="margin:5px" />Sushanth Kini Manjeshwar (till höger), doktorand i Witlef Wieczoreks grupp och artikelns huvudförfattare, tillverkade mekaniska oscillatorer med hög reflektionsförmåga i AlGaAs heterostrukturer i Chalmers renrum, Nanotekniklaboratoriet på MC2. Råmaterialet, en epitaxiellt producerad heterostruktur på en GaAs-skiva, framställdes av professor Shu Min Wangs forskargrupp på avdelningen för fotonik på MC2.<br />– Vi mönstrade de mekaniska resonatorerna med en så kallad fotonisk kristall, som kan förändra ljusets beteende. Kristallen ökar den mekaniska oscillatorns optiska reflektivitet, vilket är ett avgörande krav för projektet, förklarar Sushanth Kini Manjeshwar. <br />Det fotoniska kristallmönstret designades och utvecklades av docent Philippe Tassins forskargrupp på institutionen för fysik på Chalmers.<br /><br />Forskarna har också kunnat visa att det går att tillverka två mekaniska oscillatorer med ett mellanrum mindre än en mikrometer ovanpå varandra. Detta är en viktig grundsten för nästa steg i projektet, där man planerar att integrera de presenterade enheterna i en chipbaserad optomekanisk oscillator. Det stora målet är då att få till en interaktion mellan en enda foton och en enda fonon, vilket är nödvändigt för att förverkliga ny hårdvara inom kvantteknologiområdet.<br /><br />Den nu presenterade plattformen är det första experimentella arbetet från Wieczorek Lab på avdelningen för kvantteknologi på MC2. Artikeln har publicerats som Editor's Pick i ämnesområdet Hybrid Quantum Devices i den vetenskapliga tidskriften Applied Physics Letters.<br /><br />Forskningen utfördes av ett nyetablerat samarbete mellan forskare från Chalmers bestående av Witlef Wieczoreks och Shu Min Wangs labbgrupper, båda på MC2, och av Philippe Tassins grupp på institutionen för fysik.<br /><br />Finansieringen kommer från Chalmers Excellensinitiativ Nano, Vetenskapsrådet (VR), det Europeiska QuantERA-projektet C’MON-QSENS! och Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT).<br /><br />Text: Witlef Wieczorek och Michael Nystås<br />Illustration: Alexander Ericson, Swirly Pop AB<br />Bild på enheten: Sushanth Kini Manjeshwar<br />Foto på Sushanth Kini Manjeshwar: Michael Nystås<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Witlef Wieczorek, docent, Avdelningen för kvantteknologi, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, Sverige, witlef.wieczorek@chalmers.se, <a href="https://wieczorek-lab.com/">wieczorek-lab.com</a> <br /><br /><strong>Läs artikeln i Applied Physics Letters &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="https://doi.org/10.1063/5.0012667">Suspended photonic crystal membranes in AlGaAs heterostructures for integrated multi-element optomechanics</a><br />Thu, 02 Jul 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-metod-visar-hur-Parkinsonprotein-skadar-cellmembran.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-metod-visar-hur-Parkinsonprotein-skadar-cellmembran.aspxNy metod visar hur Parkinsonprotein skadar membran<p><b>​Vid Parkinsons sjukdom klumpar proteinet α-synuklein (alfasynuklein) ihop sig i hjärnan. Detta förstör cellernas membran och cellerna dör. Genom att använda en helt ny metod från Chalmers, har man visat att membranets sammansättning verkar vara avgörande för hur lite α-synuklein som behövs för att en skada i membranet ska uppstå.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Parkinsons sjukdom är en obotlig sjukdom där hjärnans nervceller, neuronerna, successivt bryts ner och hjärnans funktion rubbas. Detta leder bland annat till skakningar i kroppen och stort lidande hos de drabbande. För att kunna utveckla läkemedel som kan bromsa eller hindra sjukdomsförloppet försöker forskarna förstå de molekylära mekanismerna som ligger bakom nedbrytningen av neuronerna. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Det är känt at</span><span style="background-color:initial">t mitokondrierna, cellernas energikraftverk, skadas vid Parkinsons sjukdom. Detta sker troligen på grund av så kallade α-synukleinaggregat, där flera proteiner har klumpat ihop sig, bundit till – och förstört – mitokondriernas membran. Men mekanismen bakom är ännu okänd. </span><br /></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny metod visar stora skador på mitokondriemembran​</h2> <p class="chalmersElement-P">D​en nya studien, som nyligen publicerades i tidskriften <em>PNAS</em>, fokuserar på två sorters membranliknande vesiklar, det vill säga kapslar av konstgjorda cellmembran. En av dem har en lipidsammansättning som liknar den i synaptiska vesiklar, som ansvarar för hjärncellers kommunikation med varandra. Den andra sammansättningen efterliknar mitokondriemembran. </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p></p> <span style="background-color:initial"></span><p></p> <p class="chalmersElement-P" style="box-sizing:border-box;margin:0px;font-size:14px;line-height:22px"><span style="box-sizing:border-box">Parkinsonproteinet </span><span style="background-color:initial">α-synuklein </span><span style="background-color:initial">visade sig binda till båda membrantyperna, men orsakade endast stora strukturella förändringar och skador på de mitokondrieliknande vesiklarna, som deformerades och började läcka ut sitt innehåll. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span><span>Nu har vi utvecklat en metod som är känslig nog för att studera proteiners interaktion med enskilda vesiklar. I studien har vi sett att Parkinsonproteinerna binder till</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">och förstör</span><span style="background-color:initial"> − </span><span style="background-color:initial">mitokondrieliknande membran även i mycket låga koncentrationer, nanomolar, där proteinet bara finns som monomerer, icke-aggregerade proteiner. Detta har inte kunnat studerats tidigare, men kan vara avgörande för sjukdomsförloppet, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid institutionen för biologi och bioteknik. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>&quot;Dramatiska skillnader i hur proteinet påverkar liknande membran&quot;​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P"><span>​Den nya Chalmersmetoden gör att enskilda biologiska nanopartiklar kan studeras utan att använda fluorescerande markörer. Det är en stor fördel när man vill spåra naturliga reaktioner, eftersom markörerna ofta påverkar de reaktioner man vill observera. Detta gäller speciellt små proteiner som α-synuklein. </span></p></div> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−​ Skillnaden i kemi mellan de två lipidsorterna vi har använt är inte stor. Men vi kunde ändå se dramatiska skillnader i hur Parkinsonproteinet påverkade dem. Vi tror att det inte bara är den kemiska sammansättningen som avgör skeendet, utan att också makroskopiska skillnader hos de två membranerna bidrar till hur proteinet påverkar dem olika, till exempel hur rörliga lipiderna är och hur de växelverkar. Detta är ny kunskap eftersom man aldrig tidigare tittat noga på vad som händer med själva membranet när α-synuklein binder till det, säger Pernilla Wittung-Stafshede. </span><br /></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​Metoden förfinas </span>−<span> mutationer och cellulära membran i fokus<br /></span></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Nästa steg för forskarna är att titta på varianter av α-synuklein med mutationer som associeras med Parkinsons sjukdom, samt att undersöka lipidvesiklar som i större utsträckning liknar cellulära membraner. </span><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Vi vill även göra kvantitativa analyser av reaktionerna för att på mekanistisk nivå förstå hur enskilda protein som associerar till ytan av membranet inducerar skador, </span><span style="background-color:initial">säger Fredrik Höök, professor vid institutionen för fysik. </span><span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Visionen är att ytterligare förfina metoden så att vi inte bara kan studera enstaka 100 nm små lipidvesiklar, utan också kunna följa varje protein ett och ett, trots att de bara är 1−2 nm stora. Det skulle leda till en förståelse av hur små variationer i cellmembranets egenskaper kan få så stora konsekvenser som vi nu har observerat.</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Text:</strong><span style="background-color:initial"> Susanne Nilsson Lindh<br /></span><strong style="background-color:initial">Illustration</strong><span style="background-color:initial">: Fredrik Höök</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong style="background-color:initial">Fakta: Mer om metoden</strong><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>Effekten på vesikelmembranen observerades genom att mäta ljusspridning och fluorescens från vesiklar som bundits till en yta − och studera effekterna när låga koncentrationer av Parkinsonproteinet <span>α-synuklein </span>tillsattes. </li> <li>Med hög tids- och rumsupplösning kunde bindningen, och de konsekvenser dessa reaktioner hade på vesiklarnas struktur, följas i realtid. Med hjälp av en ny teoretisk analys kunde de strukturella förändringarna i membranerna förklaras geometriskt. </li> <li>Metoden som används i studien är utvecklad av Björn Agnarsson i Fredrik Hööks grupp, och bygger på ljusvågledande sensor som är baserad på en kombination av polymer och glas. Medan glas ger goda förutsättningar för att leda ljuset till sensorer gör polymeren att ljuset inte sprids och ger upphov till bakgrundssignaler. </li> <li>Kombinationen av god ljusledning och låg bakgrund gör det möjligt att detektera enstaka lipidvesiklar och mikroskopiskt följa deras dynamik när de växelverkar med omgivningen, till exempel protein som i den här studien. Sandra Rocha i Pernilla Wittung-Stafshedes grupp har stått för expertis runt α-synuklein, ett komplext protein att arbeta med.</li> <li>Projektet är i huvudsak finansierat av styrkeområdet Hälsa och teknik vid Chalmers och scholar anslag från Knut och Aiice Wallenbergs stiftelse. Forskarnas  tvärvetenskaplig kompetens kring bland annat protein, lipidmembran, optisk mikroskopi, teoretisk analys och design av sensorer i Chalmers renrum har varit avgörande för resultaten. ​</li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Läs hela studien i <em>PNAS</em>: </strong></div> <div> </div> <div><a href="https://www.pnas.org/content/early/2020/06/04/1914670117"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><b>Single-vesicle imaging reveals lipid-selective and stepwise membrane disruption by monomeric α-synuclein</b></font></span>​</a></div> <div> </div> <div><div dir="ltr" style="text-align:left"> </div></div> <div> </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><strong>Läs mer om forskarna bakom studien: </strong></div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/forskning/kemisk-biologi/Wittung-Stafshede-lab/Sidor/default.aspx" title="LÄnk till webbsida om Pernilla Wittung Stafshedes forskning"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span>Pernilla Wittung-Stafshede</a><br /></div> <div> </div> <div><a href="/en/Staff/Pages/Fredrik-Höök.aspx" title="Länk till webbplats om Fredrik Hööks forskning"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span>Fredrik Höök</a><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div dir="ltr" style="text-align:left">​ <span style="background-color:initial">​</span></div></div> ​Thu, 02 Jul 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Valkommen-till-en-hogskola-praglad-av-gemenskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Valkommen-till-en-hogskola-praglad-av-gemenskap.aspxVälkommen till en högskola präglad av gemenskap<p><b>​Ett nytt läsår närmar sig och inför en spännande höst berättar vicerektor Anna Karlsson-Bengtsson och nya kårordförande David Welander vad du kan förvänta dig som ny student på Chalmers, och hur du kan förbereda dig för dina studier.​</b></p><div>​<span style="background-color:initial">– Det är en speciell situation, att börja någonting helt nytt. För många handlar det även om att flytta hemifrån, komma till ett nytt boende och ha nya människor runt omkring sig. Det är en stor fördel att veta vad du ska <img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/anna-kb_chalmersplatsen_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Anna Karlsson Bengtsson" style="margin:5px 10px;width:210px;height:282px" />göra de närmaste åren, och att ha möjligheten att forma ditt närmaste liv på ett sätt som du vill. <br /></span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Det säger Anna Karlsson-Bengtsson, som är Chalmers vicerektor för utbildning och livslångt lärande. David Welander har precis blivit klar med sin kandidat i industriell ekonomi, och till hösten påbörjar han uppdraget som ordförande för Chalmers studentkår. Han berättar att han vill bidra till att bevara Chalmersandan, och att han alltid har tyckt om sammanhållningen som finns på högskolan. </div> <div> </div> <div>– När jag sökte till Chalmers så fastande jag för meningen ”En gång chalmerist, alltid chalmerist”. Även utanför studierna så finns det en stark sammanhållning här, alla chalmerister umgås på lika villkor. Det lockade mig jättemycket, att få bli en del av den gemenskapen. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mottagningen är starten på livet som chalmerist</h2> <div> </div> <div>Mottagningen på Chalmers är för många en viktig del av starten på studentlivet. I år kommer mottagningen se lite annorlunda ut jämfört med tidigare. Det är inte bara undervisningen i höst som delas upp med vissa moment på campus och andra online. Mottagningen kommer också att ha digitala inslag.</div> <div> </div> <div>– Även om utförandet såklart blir annorlunda i år, så finns syftet och målet med mottagningen fortfarande kvar. Man ska hitta sin första kompis och man ska kunna klara sin första tenta. Det syftet försvinner inte på något sätt, säger David Welander.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Under de utbildningsmoment som sker på campus i höst så kommer man dela upp studenterna i mindre grupper. Anna Karlsson-Bengtsson och David Welander är överens om att det blir en möjlighet till mer personliga möten.</div> <div> </div> <div>– Vi har prioriterat att förstaårsstudenterna ska få campusundervisning. Det blir inte helt campusbaserat, men det har varit väldigt viktigt för oss att göra det tydligt att vi vill att de nya studenterna är här, och vi vill att de upplever den sammanhållning man får av att vara på Chalmers och av att träffa varandra, säger Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En sammanhållen högskola<img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/david-welander_chalmersplatsen_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:25px 10px;width:210px;height:282px" /><br /></h2> <div> </div> <div>– Någonting jag verkligen uppskattar med Chalmers är den lojalitet som finns i hela organisationen, vilket inte minst märks nu när vi har behövt göra så stora förändringar. Även om det är tufft, så gör alla sitt allra bästa, både lärare och studenter. Man gör sin del på väg mot det gemensamma målet, det är ett jättefint drag på Chalmers, säger Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>David Welander håller med om den tydliga gemenskapen på Chalmers.</div> <div> </div> <div>– Det blir ju väldigt tydligt nu, men känslan som har präglat hela min studietid är att man alltid hjälps åt och man är chalmerister ihop. Alla kommer ha en tuff studieperiod ibland, men man tävlar aldrig utan det här är någonting som man gör tillsammans.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör dig redo för ett nytt steg i livet</h2> <div> </div> <div>Att studera på Chalmers kan bli lite av en kontrast till vad man tidigare är van vid, så det kan vara bra att förbereda sig för sina nya studier. Sommarkursen i matte är exempelvis en chans att fräscha upp sina mattekunskaper och förbereda sig för studierna på högskolan. Det är även bra att försöka förbereda sig mentalt för tiden som chalmerist.</div> <div> </div> <div>– Se om det går att hitta ett öppet sinne för allt det som kommer hända. Acceptera att det känns nytt och kanske lite tufft ibland. Det är okej att det känns lite utmanande, det är nya kunskaper som ska på plats och nya sammanhang att lära känna, säger Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Hon lyfter också vikten av att utforska sina nya miljöer.</div> <div> </div> <div>– Missa inte upptäcktsfärden i att börja på Chalmers. Utforska både campus Johanneberg och campus Lindholmen och känn efter vad du befinner dig i för miljö nu.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>David Welander uppmanar nya studenter att inte missa chansen att lära sig något nytt. Han tycker att nya chalmerister ska utnyttja att vara del av ett helt nytt sammanhang och att Chalmers är en värld som är värd att lägga tid på att upptäcka.</div> <div> </div> <div>– Precis alla tycker att det är nytt och osäkert. Det är det som är så härligt med mottagningen, att alla söker kontakt och alla vill hitta ett nytt umgänge. Ta vara på det. Ta vara på chansen att komma in i en grupp där alla vill lära känna någon ny.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Anna och Davids fem tips för digitala studier</h2> <div> </div> <div><ul><li><strong>Ha rutiner</strong> – Skapa rutiner för dig själv och se till att följa schemat, skjut inte upp moment som du har planerat utan ta dig tid att göra dina studier så som de är planerade.</li> <li><strong>Cykla</strong> – I den mån vi kan ska vi lämna offentliga färdmedel till de som verkligen behöver dem. Glöm inte att tänka på dina kamrater utifrån perspektivet att vi måste hålla distans.</li> <li><strong>Ha tålamod</strong> – Det här är en extraordinär situation för alla, och alla gör sitt bästa för att det ska bli så bra som möjligt. Men det kan innebära att du hamnar i situationer där det inte riktigt fungerar. Då behöver du ha lite tålamod och en välvillig inställning. </li> <li><strong>Se vem som står ensam</strong> – Tänk på att det kan vara svårt att komma in i de sociala sammanhangen i början, så om du ser någon som står ensam – ta med dig den personen. Om du känner dig ensam eller inte hittar din plats så prata med din phadder. Det finns även hjälp att få hos studievägledare.</li> <li><strong>Var tillgänglig</strong> – Nu kommer vi ibland finnas mer på distans än på campus, så tänk på att dela med dig av din digitala närvaro och kommunicera med varandra. Det kommer bli viktigt, för att hitta in i och bibehålla dina sociala sammanhang. <br /><br /></li></ul> <div><span style="font-weight:700">Text och foto: </span>Sophia Kristensson​.<br /></div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div> </div> <div><a href="/sv/utbildning/mot-chalmers/Sidor/Sommarmatte.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Sommarmatte​​</a><span style="background-color:initial"> – För att hjälpa dig inför dina studier på högskolan finns möjligheten att läsa en förberedande kurs i matematik.</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><a href="https://xn--frberedandekurser-zzb.se/sommarkemi/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Sommarkemi</a> – I Sommarkemi får du öva på exakt det som många tycker kan vara svårt inom högskolekemin.<br /><span style="background-color:initial"><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/nystudent/Sidor/Ny_student.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Ny student 2020</a> – Här hittar du all info om studiestarten.</span></div> <div> </div> ​Thu, 02 Jul 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxDigitala designexperiment utvecklar nästa generations flygmotorer<p><b>​Open rotor är en ny typ av flygmotorer med upp till 20 procents lägre bränsleförbrukning än dagens turbofläktmotorer. Chalmers leder, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som tar fram digitala konstruktionsmodeller för tillverkningsanpassning redan i konceptfasen.</b></p><p></p> <div>Nästa generations flygmotorer utvecklas i det stora europeiska gemensamma åtagandet <a href="https://www.cleansky.eu/">Clean Sky 2</a>. Open rotor är ett av koncepten man hoppas mycket på då det har visat lovande resultat när det gäller att reducera både CO<sub>2</sub>-utsläpp och buller. Open rotor är en ny motortyp med dubbla motroterande propellrar vilket radikalt förbättrar effektivitet i framdrivning. Denna typ av teknologi innebär stora förändringar på hur motorerna konstrueras och integreras i flygplanen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Open%20Rotor%203%20-®%20Eric%20Drouin%20Safran_400px.jpg" alt="Open Rotor 3 -® Eric Drouin Safran" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:155px;height:235px" />Inom Clean Sky 2 så leder nu Chalmers, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som heter Development of Interdisciplinary Assessment for manufacturing and deSign (DIAS). </div> <div><br /></div> <div>DIAS är ett riktat stödprojekt, där målet är att utveckla stöd för att integrera tillverkbarhetsaspekter redan i konstruktionsfasen, där avancerade beslutsstödsmodeller tas fram. Till exempel så är det kritiskt att robotar kommer åt att svetsa i komponenterna på rätt sätt. I DIAS-projektet så nyttjas Chalmers senaste forskningsresultat i att modellera alternativa koncept med Fraunhofers expertis att simulera robotbanor, och Cambridges expertis av interaktivt beslutsfattande och modelleringsbaserad riskanalys. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi har en unik möjlighet att kombinera de senaste landvinningarna från Chalmers, Fraunhofer FCC och Cambridge, till ett nytt och kraftfullt sätt att stödja GKN’s integration av nästa generations teknologier redan i konceptfasen, säger Ola Isaksson, forskare vid Chalmers som leder konsortiet.</em></div> <div> </div> <div>Det är GKN Aerospace i Trollhättan som ansvarar för kritiska motorkomponenter till Open rotor motorerna. Ytterst är målet att metoderna som tas fram i DIAS-projektet ska kunna möjliggöra att GKN Aerospace kan erbjuda teknologierna som demonstreras i Clean Sky 2 i kommande affärer. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi är väldigt nöjda att Chalmers leder det konsortium som vann denna utlysning. Konkurrensen var tuff vilket visar att Chalmers är ett ledande universitet i detta för Europa viktiga område, säger Robert Lundberg, Director EU Programmes vid GKN Aerospace. </em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information om DIAS</h2> <div><a href="https://cordis.europa.eu/project/id/887174" title="Länk till DIAS projektet">https://cordis.europa.eu/project/id/887174<br /></a></div> <div><div>This project has received funding from the Clean Sky 2 Joint Undertaking (JU) under grant agreement No 887174. The JU receives support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme and the Clean Sky 2 JU members other than the Union. <span><span>The information on this web page reflects only the author's view and that the JU is not responsible for any use that may be made of the information it contains.<span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/EU_logo.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 20px;width:258px;height:179px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/JU_logo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 25px;width:330px;height:186px" /><span style="display:inline-block"></span> </div> <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx">Ola Isaksson</a>, professor Institutionen för industri- och materialvetenskap Chalmers<br /></div> <div>ola.isaksson@chalmers.se</div> <div><span style="float:none;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;letter-spacing:normal;text-align:center;text-decoration:none;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;display:inline !important">+46 31 7728202</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Robert Lundberg<em>, </em><span>Director EU Programmes GKN Aerospace</span></div> <div><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"></span>+46 700 872371</div></div>Wed, 01 Jul 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Atomtunn-platina-bade-stromledande-och-utmarkt-kemisk-sensor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Atomtunn-platina-bade-stromledande-och-utmarkt-kemisk-sensor.aspxAtomtunn platina är både strömledande och en utmärkt kemisk sensor<p><b>​Forskare på Chalmers har, tillsammans med kollegor på flera andra lärosäten, kunnat förbereda ett atomtunt platinalager som kan användas i kemiska sensorer för att upptäcka giftiga ämnen i luften. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Advanced Material Interfaces.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/Kyung_Kim_350x305.jpg" alt="Bild på Kyung Ho Kim." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Vi lyckades göra ett metallskikt som är en atom tunt – ett slags nytt material. Vi fann att denna atomtunna metall är superkänslig för sin kemiska miljö: dess elektriska resistans förändras avsevärt när den interagerar med gaser, förklarar Kyung Ho Kim (till höger), postdoktorand vid avdelningen för kvantkomponentfysik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 på Chalmers, och huvudförfattare till artikeln.<br /><br />Kärnan i forskningen är utvecklingen av 2D-material bortom grafen.<br />– Atomiskt tunn platina kan faktiskt vara användbart för ultrakänslig och snabb elektrisk detektion av kemikalier. Vi har studerat fallet med platina i detalj, men andra metaller som palladium ger liknande resultat, säger Samuel Lara Avila (bilden nedan), docent på avdelningen för kvantkomponentfysik på MC2, och en av författarna till artikeln.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/Samuel_Lara_Avila_1_350x305.jpg" alt="Bild på Samuel Lara Avila." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Forskarna använde den känsliga kemiska-till-elektriska omvandlingsförmågan hos atomiskt tunn platina för att upptäcka innehåll av giftiga gaser med en känslighet på miljondelarnivån. Demonstrationen syftar till att spåra bensen, en kemisk förening som är cancerogen även vid mycket små mängder. I dagsläget saknas billiga detekteringsenheter för detta ändamål.<br />– Den här nya materialmetoden, atomiskt tunna metaller, är mycket lovande för framtida tillämpningar för kontroll av luftkvalitet, säger Jens Eriksson, chef för Enheten för tillämpad sensorvetenskap vid Linköpings universitet, och medförfattare till artikeln.<br /><br />Studien är ett samarbete mellan forskare från Chalmers, Linköpings universitet, Uppsala universitet, Zaragoza universitet i Spanien, och MAX IV-laboratoriet i Lund. Från Chalmers bidrog Kyung Ho Kim, Hans He, doktorand på avdelningen för kvantkomponentfysik, och Sergey Kubatkin, professor på avdelningen för kvantkomponentfysik, till forskningen tillsammans med Samuel Lara Avila.<br /><br />Forskningen finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet och Chalmers excellensinitiativ Nano. Experimenten utfördes delvis i Chalmers renrum, Nanotekniklaboratoriet.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Illustration: Hans He<br />Foto på Samuel Lara Avila: Jan-Olof Yxell<br />Foto på Kyung Ho Kim: Privat<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Samuel Lara Avila, docent, avdelningen för kvantkomponentfysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, samuel.lara@chalmers.se<br /><br /><strong>Läs artikeln i Advanced Material Interfaces &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="https://doi.org/10.1002/admi.201902104">Chemical Sensing with Atomically Thin Platinum Templated by a 2D Insulator</a>Wed, 01 Jul 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Automatiserade-fordons-beteende-paverkar-var-tillit.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Automatiserade-fordons-beteende-paverkar-var-tillit.aspxAutomatiserade fordons beteende påverkar vår tillit<p><b>​​Om vi ska våga färdas med automatiserade fordon så måste dessa inte bara vara säkra rent tekniskt, utan vi som passagerare måste också känna oss trygga med fordonets beteende. Fredrick Ekman presenterar i sin licentiatavhandling hur design påverkar tilliten till automatiserade fordon.</b></p><div>För att vi ska känna oss trygga i ett automatiserat fordon så behöver vi inte bara veta att det är säkert rent statistiskt. ​När man designar fordonets beteende behöver man också skapa en tillräckligt hög grad av tillit i specifika trafiksituationer. Självklart måste automatiserade fordon vara faktiskt säkra och visa på låga olyckstal. ​Men om vi känner oss osäkra på fordonets beteende så kommer vi ändå vara motvilliga till att använda det. Eller om vi är för säkra på beteendet i relation till det automatiserade fordonets egentliga förmåga så kan det leda till olyckor.<br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Beteende​t måste designas utifrån olika trafikhändelser</h2></div> <div>​<span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;float:none;display:inline !important">Tilliten till det automatiserade fordonet börjar redan innan färden när vi lär oss förstå hur fordonet fungerar. </span>Vi påverkas också av hur vi lär oss nya saker om fordonet under själva färden. Utifrån dessa situationer så är det viktigt att mängden information som kommer från och om det automatiserade fordonet är adekvat.</div> <br /><div>Under själva färden så måste intentionerna vara klara och tydliga för passagerarna. Vid till exempel en korsning eller ett stopp så är det viktigt att fordonet saktar ner eller bromsar in mjukt, men samtidigt tydligt så användaren uppfattar att fordonet har kontroll på situationen. Ju mer komplex trafiksituation, och upplevd risk för sig själv och andra, desto tydligare behöver intentionerna vara för att vi ska känna oss trygga. Det handlar alltså om att designa fordonets beteende utifrån olika typer av händelser.</div> <br /><div><h2 class="chalmersElement-H2">Respekt och helhetsupplevelsen är viktigt för tilliten</h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Automatiseradefordon_beteende_590px.jpg" alt="Automatiserade fordon" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px 15px;width:331px;height:183px" />Trygghet är också kopplad till vårt behov av att känna oss respekterade och bli välvilligt bemötta, vilket även verkar gälla i vår kontakt med maskiner. Studier visar tydligt att tilliten påverkades av det automatiserade fordonets bemötande av andra trafikanter, vilket i sin tur påverkade användarens tillit till fordonet.  Det som framförallt påverkade användarens tillit var den upplevda välviljan och respekt det automatiserade fordonet gav gentemot andra trafikanter, då framförallt gångtrafikanter och cyklister. </div> <div><br /> </div> <div><em><strong>Vad är det viktigaste du har kommit fram till hittills Fredrik?</strong><br /></em></div> <div>– Som utvecklare av automatiserade fordon är det viktigt att förstå att tilliten är kopplad till en helhetsupplevelse. Det går alltså inte att enbart se till enskilda signaler som sänds ut från fordonet, utan man måste hela tiden se till kombinationen av alla signaler. Signaler som är kommunicerade från displayer i bilen, men också från den automatiserade bilens körbeteende och att dessa är koherenta och skapar en ’gestalt’ som är upplevd som tillitsfull i relation till det automatiserade fordonets faktiska prestanda. <br /> </div> <div><div><em><strong>Vågar du åka med automatiserade fordon? </strong></em></div> –<span style="display:inline-block">  </span>Ja, det gör jag absolut, men jag ser också till att medvetet utvärdera det automatiserade systemet medans jag använder det för att så gott som möjligt förstå när och när inte systemet bör användas. Jag tror på tekniken men det viktiga här är inte när eller om det kommer att fungera, utan det handlar om att utvecklare måste vara mycket tydliga och transparenta med hur systemen fungerar och mycket tydligt kommunicera när det kan eller inte kan användas. <span style="display:inline-block"></span><br /></div> <br /><em><strong>Vad kommer du forska vidare på?</strong></em><br /><div>–<span style="display:inline-block">  </span>Jag kommer att försöka utvärdera och vidareutveckla, den i dagsläget, tentativa modellen över hur tillit kommuniceras från utvecklare till användare genom automatiserade system. Detta kommer att göras genom att titta vidare på andra typer av automatiserade artefakter såsom last-mile robotar. Last mile delivery (LMD) robots är små robotar med hjul som kör helt själva med små paket från en hub vidare till andra mottagare som till exempel privatpersoner.</div> <div><br /> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs avhandlingen</h2> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/517220">Designing for Appropriate Trust in Automated Vehicles</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ekmanfr.aspx">Fredrick Ekman</a><br /></div></div>Mon, 29 Jun 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tio-miljoner-till-framtidens-kommunikationssystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tio-miljoner-till-framtidens-kommunikationssystem.aspxTio miljoner till framtidens kommunikationssystem<p><b>​Niklas Rorsman, forskningsprofessor på avdelningen för mikrovågselektronik på MC2, får tio miljoner i forskningsanslag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Nu får han möjlighet att utveckla sitt samarbete med Taiwan.</b></p>– Vi är  mycket glada! Man blir alltid positivt överraskad när ansökningar blir beviljade. Det gäller speciellt SSF:s utlysningar där konkurrensen alltid  är stor. I denna utlysning var många sökande, så chansen att vår ansökan skulle bemötas så positivt var relativt liten, säger Niklas Rorsman.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/nrorsman_350x305b.jpg" alt="Bild på N Rorsman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Han får tio miljoner kronor till det nya projektet &quot;Avancerade GaN-komponenter för mm- och sub-mmvågskommunikation&quot;. <br />– Vi ska försöka optimera GaN-transistorer till att fungera på mycket höga frekvenser med målet att kunna leverera tillräckligt mycket uteffekt för framtidens kommunikationssystem. I projektet kommer vi att ta fram nya material och undersöka nya komponentkoncept för att uppnå detta mål. Vi kommer vara mycket beroende av renrummet och vårt mätlaboratorium för att kunna prova och utvärdera nya idéer, förklarar Niklas. <br /><br />SSF delar ut sammanlagt 60 miljoner kronor i syfte att stärka forskningssamarbetet med Taiwan i olika projekt. Det är en ny satsning som kompletterar de samarbeten som SSF redan har med Japan och Sydkorea.<br />– SSF stärker nu sina strategiska bilaterala forskningssamarbeten med Ostasiens innovativa och fria ekonomier. På sikt är det vår förhoppning att det kommer gynna svensk forskning, teknologiutveckling och svenska företag med närvaro i Taiwan, säger SSF:s vd Lars Hultman i ett pressmeddelande.<br /><br />För Niklas Rorsmans del uppstår nu ett gyllene tillfälle att utöka hans befintliga utbyte med Taiwan, bland annat i form av personal, material och kunskap:<br />– Vi har länge haft en relativ nära relation med en grupp vid National Chiao Tung University (NCTU) i Taiwan. Hitintills har det resulterat i några ”dual-degree”-avhandlingar och vi har haft flera gästdoktorander, som har varit på Chalmers i cirka ett år och arbetat med oss i våra projekt, säger Niklas.<br /><br />Förhoppningen är att doktorander och forskare ska kunna gästforska i Taiwan periodvis.<br />– Taiwan är ett intressant land att samarbeta med. De är en av världens största exportörer av halvledarteknologi, säger Niklas.<br /><br />Han beskriver sig som en landsortsgrabb och forskningsprofessor som trivs bäst med labbarbete.<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag är inte så road av flygresor, men det kanske blir nödvändigt med en resa till Taiwan nu…<br /><br />Niklas Rorsman är en av endast två chalmersforskare som får stöd i den här utlysningen som sammanlagt fick 49 ansökningar, varav sex beviljades. Hans glada kollega är Mariana Ivashina, professor på institutionen för elektroteknik. Hon får tio miljoner kronor till sitt projekt &quot;Antenner bortom trådlös 5G-kommunikation&quot;.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist<br /><br /><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/60-miljoner-till-svenskt-taiwanesiskt-forskningssamarbete">Läs pressmeddelande från SSF</a> &gt;&gt;&gt;Mon, 29 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxNytt material ska skydda oss mot olika pandemier<p><b>​Ett nytt material som kan inaktivera virus i coronavirusfamiljen och döda bakterier har tagits fram vid Chalmers. Nu har forskarna inlett ett arbete för att utvärdera det mot SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. De första testresultaten är mycket lovande.</b></p><div>​Det nya materialet presenterades nyligen i en doktorsavhandling och har visat sig mycket effektivt kunna döda de vanligast infektionsorsakande bakterierna, inklusive de som utvecklat resistens mot antibiotika såsom MRSA och en superbakterie av typen E. Coli.<br />    </div> <div>Grunden till forskningen är en unik och patenterad metod där peptider kombineras med ett nanostrukturerat material. Hittills har den mest inriktats mot bakterier men när utbrottet av det nya coronaviruset var ett faktum, ville forskarna ta reda på om materialet även skulle fungera mot det.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_martin_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:223px;width:180px;margin:5px" /><br /><br />– Liknande peptider som vi jobbar med har tidigare visats vara effektiva mot olika virus i coronavirusfamiljen, bland annat de som gett upphov till utbrotten av SARS och MERS. Vår utgångspunkt är därför att effekten som våra peptider har uppvisat på bakterier och resistenta bakterier, håller för coronavirus, säger Martin Andersson, forskningsledare och professor vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers.<br /><br />Tester som nu har gjorts på humana coronavirus visar på mycket goda resultat med inaktivering av 99,9 procent av viruset. Det gör att forskarna nu ser stor potential att det ska fungera även på SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. Nu väntar de på att kunna göra tester i samarbete med Sahlgrenska akademin, som har tillgång till viruset.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan framställas i olika former – efterliknar kroppens immunförsvar </h2> <div>Materialet kan framställas i många olika former som exempelvis ytbeläggningar och i form av små partiklar. När virus eller bakterier fastnar på ytan och inaktiveras förhindras transporten vidare och smittspridning kan minskas.  Det gör det lämpligt för att användas på personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter som till exempel ansiktsmasker, respiratorer och intuberingsslangar. Där skulle materialet ge oss ett bättre skydd mot det nya covid-19orsakande viruset, andra framtida pandemier och resistenta bakterier. Forskarna ser det som ett flexibelt komplement till befintliga metoder. <br />   </div> <div>– Ett ytskikt av vårt nya material på ansiktsmasker skulle inte bara hejda virusets passage utan även minska risken att det kan transporteras vidare exempelvis när masken tas av och på så sätt minska smittspridningen förklarar Martin Andersson. <br /><br />Strategin är att efterlikna hur kroppens immunförsvar fungerar. Cellerna som försvarar oss producerar olika typer av peptider som kan skada det yttre skalet på bakterier och virus på ett selektivt vis. Mekanismen har vissa likheter med det som tvål och vatten har på bakterier och virus, men peptiderna har mycket högre selektivitet och är därigenom mycket mer effektiva och dessutom ofarliga för mänskliga celler. En stor fördel är att sättet som materialet fungerar på ger en hög flexibilitet och låg känslighet mot mutationer. Till skillnad från vaccin fortsätter peptiderna att inaktivera virus även om det muterar. Tanken bakom forskningen är att göra oss mindre sårbara och bättre förberedda när nästa pandemi kommer.  </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Samband mellan pågående pandemin och antibiotikaresistens</h2> <div>Just nu är världens blickar riktade mot den pågående covid-19-pandemin. Samtidigt pågår det som många kallar för den tysta pandemin, som orsakas av antibiotikaresistens – enligt WHO ett av de största hoten mot mänskligheten. Beräkningar visar att om inget drastiskt görs för att hindra utvecklingen riskerar fler att dö av resistenta bakterier än cancer 2050. Tyvärr finns det en oroande koppling mellan den pågående pandemin och antibiotikaresistens. Många covid-19-patienter utvecklar bakteriella infektioner och måste behandlas med antibiotika som ökar den användningen, vilket eldar på resistensen. Enligt forskarna kan det nya materialet göra en betydelsefull skillnad i  den här allvarliga situationen. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ska skydda vårdpersonal och privatpersoner </h2> <div>För att materialet och den nya kunskapen ska kunna skapa nytta i samhället, har forskarna med stöd från Chalmers Innovationskontor och Chalmers Ventures bildat företaget, Amferia AB, som finns placerat vid Astrazeneca BioVentureHub i Mölndal. <br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_saba_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:240px;width:190px;margin:5px" /><br />Saba Atefyekta disputerade i början av året på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. I sin doktorsavhandling &quot;Antibacterial Surfaces for Biomedical Applications” presenterar hon, tillsammans med medarbetare på institutionen, det nya materialet. Nu är hon en av grundarna bakom Amferia och bolagets forskningschef<br />   </div> <div>– Om vi inte ska gå en mörk framtid till mötes måste vi förhindra att infektioner sker. Vi tror att materialen som vi utvecklar kan bidra till att förhindra framtida infektioner och på så sätt minska användningen av antibiotika, så att vi också i framtiden kan använda dessa livskyddande mediciner, säger Saba Atefyekta <br /><br />När materialets effekt på det nya coronaviruset är fastställt är tanken att det ska ut på marknaden för att både skydda både vårdpersonal och privatpersoner.  </div> <div> </div> <div>Text: Jenny Jernberg</div> <div>Porträttfoto Saba Atefyekta: Mats Hulander</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kompletterande färsk nyhet om Amferia </h2> <div>Tisdag 30 juni blev det officiellt att Amfiera har valts ut till ”one to watch” i årets Spinoff Prize, som arrangeras av Nature Research and Merck KGaA, Darmstadt, Tyskland.</div> <div> </div></div></div>Mon, 29 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-cars-och-Chalmers-fornyar-avtalet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-cars-och-Chalmers-fornyar-avtalet.aspxVolvo Cars och Chalmers förnyar avtalet<p><b>​Chalmers och Volvo Cars har sedan många år ett välfungerande samarbete, som omfattar såväl utbildning som forskning och utveckling. I juni förnyades samarbetsavtalet för att gälla ytterligare minst tre år.</b></p><div><div>Det nya avtalet – som skrevs under av Chalmers rektor Stefan Bengtsson och Mats Moberg, Volvo Cars vice VD för forskning och utveckling, vid en högtidlig ceremoni – innebär att Volvo Cars fortsätter att vara en av Chalmers så kallade strategiska partners. De strategiska partnerskapen kännetecknas bland annat av omfattande forskningssamarbeten, gemensamma utbildningssatsningar, bredd över Chalmers discipliner och spetsfrågeställningar inom utvalda områden (<a href="/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx">läs mer om de strategiska partnerskapen här​</a>).</div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Chalmers intar en särställning&quot;</h2></div> <div>Akademin är central för Volvo Cars och kommer att förbli så framöver, menar Mats Moberg:</div> <div>– För vår kompetensförsörjning genom framstående utbildningsprogram, för vår samtid genom livslångt lärande, och för vår framtida utveckling som kunskapsföretag genom forsknings- och innovationssamarbete. I akademin intar Chalmers en särställning för Volvo Cars, som främsta samarbetspartner inom samtliga dessa områden, säger Mats Moberg, och fortsätter:</div> <div>– Vi samarbetar runt exjobb, i kurser och program. Volvo och Chalmers arbetar tillsammans i internationella projekt, från USA i väster till Kina i öster, och 60 procent av våra industridoktorander i Volvo Cars Industrial PhD Program – VIPP, som etablerades 1999 – är nu inskrivna på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Det goda samarbetet beror inte enbart på att Chalmers ligger nära Volvo Cars huvudkontor – företaget är globalt, poängterar Mats Moberg.</div> <div>– Att samarbetet är gott beror helt enkelt på att Chalmers kan erbjuda både excellens och relevans med samarbetsformer som fungerat på ett utmärkt och uthålligt sätt över åren.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stora förändringar inom transportsystemet</h2> <div>Det första partnerskapsavtalet skrevs med Volvo Cars redan 2013. Företaget är idag en av Chalmers allra största strategiska partners, berättar Sinisa Krajnovic, styrkeområdesledare för Chalmers styrkeområde Transport. Att avtalet förnyas innebär nu en möjlighet att utveckla partnerskapet ytterligare.</div> <div>– Vi är i en tidsperiod med stora och snabba förändringar inom transportsystemet, med nya teknologier och mobilitetsbeteenden. Samarbetet med Volvo Cars ger oss utökade möjlighet att utveckla vår forskning och utbildning, och vårt nyttiggörande inom transportsystemet. På så sätt är vi ännu bättre rustade att bidra till utvecklingen av hållbara, trafiksäkra och effektiva transporter.</div> <div><br /></div> <div>För Chalmers är de strategiska partnerskapen ett verktyg för att uppdatera forskning och utbildningar, så att forskning i framkant bedrivs och de allra bästa framtida ingenjörerna utbildas. Med hjälp av partnerskapen synkas strategier, och parterna får också möjlighet att bygga gemensam infrastruktur och testbäddar som inte varit möjliga utan kontinuerlig dialog.</div> <div>– Här tycker jag att Chalmers styrkeområden som värdar för partnerskapen spelar en mycket viktig roll i koordineringen, säger Sinisa Krajnovic.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektrifiering och automation viktiga områden</h2> <div>Redan idag har Chalmers och Volvo Cars flera gemensamma satsningar inom forskningsinfrastrukturer, kompetenscentrum och gemensamma forskningsprojekt.</div> <div>– Framöver ser vi fram emot att samarbeta kring den nya stora satsningen inom elektromobilitetsforskning SEEL, Swedish Electric Transport Laboratory, där Volvo Cars är en viktig partner. Elektrifiering, såväl som automation, är några områden där Chalmers och Volvo Group har intresse av att samarbeta, säger Sinisa Krajnovic.</div> <div><br /></div> <div>Och Mats Moberg håller med:</div> <div>– Förnyelsen av avtalet är en bekräftelse på vår gemensamma ambition att vässa samarbetet ytterligare. Detta för att fortsätta mot ytterligare excellens och arbeta vidare tillsammans mot våra mål om hållbar, säker och personlig mobilitet, men även för att bli ledande inom elektrifiering, autonom körning och digitalisering.</div> <div><br /></div> <div>Det nya avtalet gäller i tre år, med automatisk förlängning i ytterligare två år därefter.</div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Erik Axén, Volvo Cars</div> <div>​</div>Fri, 26 Jun 2020 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxInnovationskraft i en pandemi<p><b>​Ännu återstår det att se vilka sluteffekter som kommer ur den pågående pandemin orsakad av corona-viruset, men på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers medverkar man nu i en utredning för att kartlägga effekter inom sjukvården – både negativa och positiva.</b></p>​– Vi vill se vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur vården i Västra Götalandsregionen och övriga Sverige resonerar kring att behålla dem, säger Patrik Alexandersson, föreståndare på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.<br /><br /><div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt som kallas Nära vård. Ett begrepp som definieras på olika vis, men ofta innehåller tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån: geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. <a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx" target="_blank">Centre for Healthcare Improvement</a> vid Chalmers (CHI) är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med <a href="https://www.vgregion.se/" target="_blank">Västra Götalandsregionen </a>(VGR), ett projekt som startade redan innan pandemin.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center">”Under konceptet Nära vård tydliggörs pandemirelaterade utmaningar och lösningar i vårdens alla övergångar – för patienter/anhöriga och mellan organisationer.”<em></em></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<br /></em></p> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"></p> <div> </div> <div style="text-align:left">Den pandemin relaterad till coronaviruset orsakar många hinder och utmaningar i samhället, inte minst i vården. Kombinerat med studien i Västra Götalandsregionen har CHI nu kontaktats av <a href="https://skr.se/" target="_blank">Sveriges kommuner och regioner</a> (SKR) för att vidare kartlägga pandemins positiva och negativa effekter på vårdens omställning kring Nära vård. Kartläggningen har kommit halvvägs och analys har ännu inte gjorts, men redan nu kan man se mönster. <br /><br />– När man tittar på just konceptet Nära vård kan man se vilka erfarenheter och effekter pandemin har kommit med på en nationell nivå, säger Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI. </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center"><div>”Pandemin är en gemensam yttre fiende</div> <div style="text-align:center">som bäst hanteras tillsammans.”<span><em></em></span></div></h2></div> <div> </div> <p></p> <div style="text-align:center"> <span><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<span><br /><br /></span></em></span></div> <div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> Under projektets gång kommer man hålla intervjuer med företrädare för sjukhus, kommun- och primärvård i Västra Götalandsregionen, samt andra delar av Sverige. Projektet satsar på att se över vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur man kan utnyttja det till en fördel. Patrik menar att innovationskraften som vården tvingats in i kan bidra med potentiella lösningar för framtiden. <br /><br />– Pandemin är en gemensam yttre fiende som bäst hanteras tillsammans. Vi ser tydligt redan nu att samverkan i många fall har utvecklats ännu mer till det bättre mellan kommuner och regioner, och verkar bättre rustade för att lösa problem som uppstår. Även digitaliseringen rullar på jättesnabbt. <br /><br />Patrik lyfter möjligheter som uppkommit där vården har kunnat ha digitala möten med sina patienter, där formella regler och hinder inte har varit ett lika stort problem som tidigare. Men i kartläggningen uppkommer även olika farhågor.  <br /><br />– En stor farhåga i allt detta är vårdskulderna. Det finns patienter som inte vågar kontakta vården eller väntar med att söka vård vilket kan leda till att en större skara söker samtidigt senare. Möjligtvis att de också kan bli sjukare av att dra ut på sitt besök och utveckla en kronisk sjukdom. <br /><br />En annan oro han lyfter är att många under intervjuernas gång vittnar om en rädsla av att allt kommer gå tillbaka till hur det var tidigare. Vilket Patrik menar är den stora utmaningen. <br /><br />– Utmaningen ligger just i att ha kvar och fortsätta utveckla de bra delarna av utvecklingen istället för att gå tillbaka till gamla arbetssätt. I vissa fall ska vi kunna gå tillbaka men vi vill hjälpa till att hitta en sund mix mellan det nya och det gamla.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br />– Men en bra sak är att sjukvårdsvärlden än mer har insett betydelsen av kommunal vård och omsorg för de mest sårbara patienterna, påpekar Patrik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Rumsliga dimensioner i vården</strong><br />Som en del av projektet samarbetar man även med <a href="/sv/centrum/cva/sidor/default.aspx">Centrum för Vårdens Arkitektur</a> vid Chalmers (CVA) som kommer ha ansvar för att studera rumsliga/byggnadsrelaterade konsekvenser. Exempelvis hur Nära vård påverkar lokalbehov i nya vårdsammanhang eller när hemmiljö-,<span><span><span><span></span></span></span></span> arbetsmiljö- och vårdmiljöaspekter ska beaktas i samma fysiska rum.</div> <div style="text-align:left"><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Göran%20Lindahl.jpg" alt="Göran Lindahl.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:15px;width:167px;height:225px" /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial">– Nä</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">r vå</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">rden flyttar nära patienten ökar betydelsen av det sammanhang patienten befinner sig i, då påverkas också rollerna när olika professioner rör sig på varandras arenor och det fysiska rummet blir en central del av det, säger</span> Göran Lindahl, docent på Chalmers. </div> <div style="text-align:left"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Bra att ifrågasätta traditionellt tänkande</strong><br />Det man hoppas kunna visa med projektet är att denna väldigt tuffa tid kan ha medfört något nyttigt. Patrik ger exempel om hur en ökad tillgänglighet på digitala möten kan ha varit en bidragande faktor till minskad s<span></span>mittspridningen.<br /><br /></div> <div style="text-align:left"><br />– Vi är så traditionellt programmerade – att vi exempelvis träffar patienter på en central plats. Ur en resurssynpunkt är det bra men ur andra aspekter kan det vara ett problem. Det är nyttigt för vården att ifrågasätta sig själva om hur man gör saker och ting, och för vem man gör det, säger Patrik.<br /><br /><span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div style="text-align:center"> <div style="text-align:left"></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Text och bild: Hiba Fawaz</strong></div> <div> </div> <div style="text-align:left"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer Information</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/patrik-alexandersson.aspx" target="_blank">Patrik Alexandersson</a> är föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers samt <span>projektledare på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation<span></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/goran-lindahl.aspx">Göran Lindahl</a> är docent på avdelningen för Byggnadsdesign på Chalmers samt föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers.<br /></div> <div><br /></div></div></div> <div> </div> <div><span><em><span></span></em></span></div></div></div>Fri, 26 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspxArbete pågår för ny diagnostik<p><b>​Runt om på Chalmers pågår forskning för att ta fram ny teknik för diagnostik. Läs om några exempel här!​</b></p><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspx"><div><span style="background-color:initial"><strong><em>Dessa exempeltexter är kopplade till en huvudartikel som finns publicerad här.</em></strong></span></div></a><div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Bekämpar antibiotikaresistens</span></h2> <div>På Matematiska vetenskaper har Erik Kristiansson utvecklat algoritmer för att analysera mönster i bakteriers arvsanlag. Det gör det möjligt att hitta förändringar som ger motståndskraft mot antibiotika, vilket förbättrar möjligheten till effektiv behandling. </div> <div> </div> <div>Kristiansson har, tillsammans med Kristina Lagerstedt och Susanne Staaf, grundat 1928 Diagnostics, vars molnbaserade programvara analyserar arvsanlag hos bakterier och ger information om smittspridning och behandlingsalternativ.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Fredrik Westerlund på Biologi och bioteknik studerar de DNA-molekyler – så kallade plasmider – som huvudsakligen orsakar snabb spridning av antibiotikaresistens. Plasmiderna identifieras genom att forskarna formar ”streckkoder” på dem. I kombination med gensaxen CRISPR kan även de gener som gör bakterier resistenta identifieras. Metoden har nu ytterligare utvecklats till att också identifiera själva bakterien, vilket är viktigt då olika typer av bakterier orsakar olika allvarliga infektioner.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Fredrik Westerlund studerar de DNA-molekyler som huvudsakligen orsakar snabb spridning av antibiotikaresistens. Här flankerad av kollegorna Gaurav Goyal och Vinoth Sundar Rajan.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>D</span><span>iagnostik med hjälp av mikrovågor</span></h2> <div> </div> <div>Med mikrovågor är det möjligt att avläsa mönster som kan användas för diagnostik. Svaga mikrovågssignaler skickas genom kroppen och avläses. Mönstret som signalerna bildar analyseras med algoritmer för bildrekonstruktion eller AI-baserad klassificering.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>På institutionen Elektroteknik, tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset och andra samarbetspartners, tillämpar forskarna metoderna inom bland annat strokediagnostik och mammografi. Tekniken erbjuder en möjlighet att bygga små, mobila enheter vilket gynnar snabb, tidig diagnos – vilket är särskilt kritiskt vid diagnos av stroke. </div> <div> </div> <div>Den så kallade strokehjälmen som utvecklats av forskargruppen kan redan i ambulansen avgöra om en stroke orsakats av en propp eller blödning. Det minskar tiden till behandling och därmed räddas fler till ett bättre liv efter stroken. </div> <div> </div> <div>– Många faktorer talar för att mikrovågstekniken har potential att bli en mycket effektiv metod för diagnostik, säger Andreas Fhager.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Andreas Fhager och strokehjälmen, som kan avgöra om en stroke orsakats av en propp eller en blödning.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">AI och diagnostik</h2> <div> </div> <div>Artificiell intelligens kan vara till stor hjälp i beslutsstöd för vården och på Chalmers bedrivs flera olika projekt. <span style="background-color:initial">Robert Feldt och Marina Axelson-Fisk, professorer i datateknik respektive matematik, arbetar tillsammans med Infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett projekt inriktat mot sepsis, blodförgiftning. Snabb diagnos och behandling är avgörande för överlevnad, men dagens screeningverktyg håller låg precision. Målet med projektet är att kunna stödja läkare att tidigare ställa rätt diagnos, med hjälp av AI. Metoden de utvecklar kan även testas på andra diagnoser och under våren har forskarna tittat särskilt på om den går att använda på covid-19.<br /><br /></span></div> <div> </div> <div>AI-stöd är även intressant för analys av medicinska bilder, där datorer lär sig att tolka till exempel röntgenbilder av mänskliga organ. Fredrik Kahls forskargrupp utvecklar tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset en AI-baserad metod för att bedöma skiktröntgenbilder av hjärtats kranskärl. Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. En AI-bedömning har inte bara potentialen att bli lika träffsäker som den mänskliga bedömningen utan går betydligt fortare och är mer konsistent, när datorn väl är upplärd. </div> <div> </div> <div>I nästa steg kan AI hjälpa till att se oupptäckta samband och mönster, och därmed bidra med helt ny medicinsk kunskap.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Fredrik Kahl är professor vid Elektroteknik. Hans forskargrupp utvecklar AI för att diagnosticera medicinska bilder.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Identifierar sjukdom innan symtom uppstår</h2> <div> </div> <div>Rikard Landberg på Biologi och bioteknik arbetar med metabolomik, en omfattande analys av molekyler i biologiska prov som blodplasma. Faktorer som påverkar hälsan – gener, livsstil, miljöföroreningar, mediciner – ger avtryck på metabolomet, det mönster av små molekyler som finns i provet. Genom att mäta avtrycken, och relatera dem till hälsoparameterar och sjukdomar, kan forskarna studera olika faktorers påverkan, men även få information om underliggande mekanismer. Forskning pågår också för att hitta så kallade biomarkörer som kan identifiera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes eller cancer.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Biomarkörer i blodprov kan ge information om risker för vanliga sjukdomar.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Snabbt och effektivt influensatest</span></h2> <div> </div> <div>På institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap bygger Dag Winkler och hans kollegor en bärbar liten enhet som ska kunna diagnosticera influensa på under en timme, och provet behöver därmed inte skickas till labb för analys. Får man testsvaret inom en timme innebär det att man kan isolera patienter med smittsamma sjukdomar i tid. Forskningsprojektet sker i samarbete med flera parter, däribland Karolinska Institutet.</div> <div> </div> <div>Projektet är inriktat på influensa-diagnostik men forskarna menar att utrustningen även kan användas för att upptäcka andra sjukdomar, exempelvis malaria, Sars – eller covid-19. Det senaste året har forskargruppen lyckats förbättra känsligheten hos tekniken så pass att de nu söker patent och tittar på förutsättningarna för kommersialisering.</div> <div> </div> <div><br />Texter: Mia Malmstedt och Malin Ulfvarson<br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=13">Ur Chalmers magasin nr. 1, 2020</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspx">Läs den relaterade huvudartikeln här.</a></div></div>Wed, 24 Jun 2020 18:00:00 +0200