Nyheter: Global, Testinghttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 23 Jan 2020 09:28:14 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Bosattningslagen---rattvis-for-vem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Bosattningslagen---rattvis-for-vem.aspxBosättningslagen - rättvis för vem?<p><b>​Bosättningslagen skulle hjälpa nyanlända att komma in i det svenska samhället, men har i praktiken bidragit till att skapa osäkerhet och att rycka upp både enskilda personer och hela familjer ur sina nya sammanhang. Den slutsatsen drar chalmersforskarna Kristina Grange och Nils Björling i en ny rapport.</b></p><div>​Forskarna har ur ett rättviseperspektiv undersökt hur tre västsvenska kommuner tillämpat Bosättningslagen. De har även följt den mediala debatten och intervjuat nyanlända om deras boendesituation – alltihop sammanfattat i rapporten ”Migrationens ojämna geografi: Bosättningslagen ur ett rättviseperspektiv”, som presenteras i dag.</div> <div><br />– Våra viktigaste iakttagelser är att lagen har öppnat för mycket skilda tillämpningar med en osäkerhet kring rättspraxis, och att nyanlända lever i stor oro över sin boendesituation och vart de skall ta vägen i ett land med bostadsbrist i flertalet kommuner, berättar <a href="/sv/personal/Sidor/kristina-grange.aspx">Kristina Grange,</a> professor i stadsbyggnadsteori på Chalmers.<br /><br />Bosättningslagen infördes i mars 2016 i syfte att skapa en mer rättvis fördelning av nyanlända och med ambitionen att skapa bättre förutsättningar för nyanlända att komma in i samhället. Ett av målen med lagen var en tydlig omfördelning av anvisningar från glesbygdskommuner till tillväxtkommuner med goda arbetsmarknadsförutsättningar. Många nyanlända har därför anvisats boende i kommuner där bostadsbristen är som störst.<br /><br />– Vi kan konstatera att en ”rättvis fördelning av nyanlända” framförallt har handlat om rättvisa mellan kommuner, och i mindre grad om rättvisa för den nyanlände, säger Kristina Grange.<br /><br />Konsekvensen är mycket skilda tillämpningar där några av Sveriges kommuner har erbjudit uppställda husvagnar på grusplaner, medan andra har haft högt ställda ambitioner att fördela bostäder i stadsdelar som inte tidigare tagit emot många nyanlända. Efter lagens införande gav Förvaltningsrätten kommuner rätt att säga upp kontrakten med nyanlända redan efter två år, med konsekvensen att många av Sveriges kommuner inte heller tar ansvar efter två år utan hänvisar till kommunal likabehandling.<br /><br />– Det här skapar mycket stress hos dem vi talat med. Många nyanlända har svårt att komma in på den svenska bostadsmarknaden och riskerar att hamna i akut hemlöshet, säger <a href="/sv/personal/Sidor/nilbjo98.aspx">Nils Björling</a>, lektor i stadsbyggnad på Chalmers, och tillägger:    <br />    <br />– Man kan fråga sig om det verkligen var så nyanlända skulle hjälpas in i det svenska samhället?    <br /><br />Trots Bosättningslagens ambition att fördela ansvaret för bosättning av nyanlända över Sveriges alla kommuner menar forskarna att lagen inte har förmått ändra på de underliggande samhälleliga strukturer som fortsätter generera orättvisor på bostadsmarknaden.<br /><br />– Vår konklusion är att ett sådant ansvar inte endast kan läggas på kommunal nivå. En svensk bostadspolitik värd namnet bör inte ställa grupper mot grupper – Sverige behöver en nationell och långsiktigt ansvarsfull social bostadspolitik som inkluderar alla, avslutar Kristina Grange.  </div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /><br /></div> <div>Ta del av rapporten i sin helhet:<span><a href="https://research.chalmers.se/publication/515042/file/515042_Fulltext.pdf"> Grange, K. &amp; Björling, N. (2020) Migrationens ojämna geografi: Bosättningslagen ur ett rättviseperspektiv.</a></span><br /></div> <span></span><div><span><br />Forskningsprojektet har finansierats av Mistra Urban Futures, Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund, Göteborgs stad och Chalmers tekniska högskola.  <br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/kristina-grange.aspx">Kristina Grange</a> är professor i stadsbyggnadsteori vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.<br /></span></div> <div><span><span style="display:inline-block"></span></span><a href="/sv/personal/Sidor/nilbjo98.aspx">Nils Björling</a> är arkitekt och universitetslektor och forskar inom stadsbyggnad vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.<br /><br />Forskarna debatterar också ämnet på GP debatt 2020-01-20 &quot;<a href="https://www.gp.se/debatt/nyanl%C3%A4nda-kommer-i-kl%C3%A4m-med-otydlig-bostadspolitik-1.22894318">Nyanlända kommer i kläm med otydlig bostadspolitik</a>&quot;<br /><em><br />Bakgrund:</em><br /></div> <em>Från 1 mars 2016 gäller att alla Sveriges kommuner inom två månader skall ordna bostad till de nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd och som enligt Bosättningslagen har anvisats till kommunen (Lag 2016:38). Ambitionen med lagen uppgavs i samband med dess införande vara att åstadkomma en mer rättvis fördelning av nyanlända i landet. Syftet med forskningsstudien har varit att granska hur Bosättningslagen har tillämpats. Det har gjorts genom en överblick över vad som skrivits om lagens tillämpning i Sveriges kommuner, och mer specifikt genom fallstudier i tre kommuner i Västra Götalands län. Såväl diskursiva studier av forskningsmaterial, kommunala dokument, tidningsartiklar och rapporter om nyanländas bosättning, som intervjuer samt rumsliga studier har genomförts inom ramen för forskningsprojektet. Intervjuer har skett med tjänstepersoner med ansvar för bosättning av nyanlända i de tre fallstudiekommunerna. Intervjuer har också skett med representanter för region och länsstyrelse. Utöver detta bygger studien på ett tjugotal intervjuer med nyanlända om deras boendesituation.    </em><br /><br /><br />Wed, 22 Jan 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Glutamat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Glutamat.aspxGlutamat i hjärnan visar oväntade egenskaper<p><b>​Forskare på Chalmers och Göteborgs universitet har lyckats göra något som länge har ansetts vara närmast omöjligt – att räkna antalet molekyler av signalsubstansen glutamat när en signal överförs mellan två hjärnceller. Med den nya mätmetoden har de visat att hjärnan reglerar sina signaler med glutamat på fler sätt än vad man hittills har känt till.</b></p><p>​<img width="286" height="62" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Glutamat/AnnSofieCans_340%20x400.png" alt="" style="height:245px;width:237px;margin:5px" />Att kunna mäta aktivitet och kvantitet av glutamat hos hjärnceller har varit efterfrågat länge inom forskningen. Trots att glutamat är den signalsubstans som finns i störst mängd i våra hjärnor, där den påverkar ett stort antal viktiga funktioner, vet vi mycket mindre om molekylen än om de mer välkända signalsubstanserna serotonin och dopamin eftersom glutamat har varit svårare att mäta tillräckligt snabbt.</p> <p>De nya rönen om glutamat har därmed stor betydelse för att kunna öka kunskapen om olika tillstånd och sjukdomar som rör hjärnan, till exempel psykisk ohälsa som drabbar allt fler. Hur glutamat relaterar till neurologiska sjukdomar, vårt minne och vår aptit är bara några exempel på frågor som forskarnas upptäckter kan bidra till att ge bättre svar på. </p> <p>– När vi började sa alla: ”det här kommer aldrig gå”, men vi gav oss inte. Nu har vi fått ett vackert exempel på hur tvärvetenskaplig grundforskning kan ge ett tungt genombrott och gå hela vägen till att göra nytta, berättar Ann-Sofie Cans, som leder forskningen och är docent i kemi på Chalmers.</p> <p>Nyckeln var att göra tvärtom mot tidigare. Istället för en biosensor med tjocka lager byggdes biosensorn av ett ultratunt lager av det enzym som krävs för biologisk igenkänning. Forskarna säkerställde att enzymet, som placerades på en nanostrukturerad sensoryta, bara var ett molekyllager i tjocklek. Det innebar att sensortekniken kunde göras tusen gånger snabbare än tidigare.</p> <p>Därmed kunde tekniken bli tillräckligt snabb för att kunna mäta frisättningen av glutamat från en enstaka synaptisk vesikel – den lilla vätskeblåsa som frisätter signalsubstans till synapsen mellan två nervceller – vilket sker på kortare tid än en tusendels sekund.</p> <p>– När vi insåg vinsten med att förbättra sensorteknologin utifrån tidsaspekten istället för koncentration fick vi detta att fungera, säger Ann-Sofie Cans.</p> <p>Forskningen har genomförts i två steg. I det första gjordes genombrottet för att kunna mäta glutamat, och studien publicerades tidigt på våren 2019 <a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acschemneuro.8b00624">i den vetenskapliga tidskriften ASC Chemical Neuroscience</a>. I del två, som den aktuella publiceringen gäller, har hon och forskargruppen gjort ytterligare angelägna och banbrytande upptäckter. </p> <p>– När vi hade byggt sensorn kunde vi ta det vidare, och har nu med hjälp av denna teknik också tagit fram en ny metod för att kunna kvantifiera dessa mycket små mängder glutamat, fortsätter Ann-Sofie Cans. </p> <p>Längs vägen har gruppen mött många intressanta överraskningar. Bland annat visade sig mängden glutamat i en synaptisk vesikel vara mycket större än vad man tidigare trott, och ligga på samma halt som serotonin och dopamin, vilket kom som en spännande chock.</p> <p>– Vår studie ger en förändrad bild av glutamat. Till exempel verkar transport och lagring av glutamat i synaptiska vesiklar inte skilja sig så mycket åt jämfört med serotonin och dopamin som vi har trott, säger Ann-Sofie Cans.</p> <p>Forskarna har också visat att nervceller kontrollerar styrkan i den kemiska nervsignalen genom att reglera mängden glutamat som frisätts från enstaka synaptiska vesiklar.</p> <p>Att det nu är möjligt att mäta och kvantifiera den här signalsubstansen kan ge nya verktyg för farmakologiska studier av många olika angelägna områden inom neurovetenskapen.</p> <p>– Lösningen som den här ultrasnabba glutamatsensorn erbjuder öppnar upp oräkneliga möjligheter för att verkligen kunna förstå vilken funktion glutamat har för hälsa och sjukdomar. Vår kunskap om vad det är som gör att hjärnan fungerar eller inte fungerar begränsas av vilka verktyg vi har för att kunna göra försök, och det här ultrasnabba verktyget tillåter oss att undersöka nervcellernas kommunikation på en nivå som vi inte har haft tillgång till tidigare, säger Karolina Patrycja Skibicka, docent i neurovetenskap och fysiologi på Göteborgs Universitet.</p> <p>– De nya upptäckterna – att glutamatbaserad kommunikation regleras av mängden glutamat som frigörs från synaptiska vesiklar – väcker frågan om vad som händer med den här regleringen vid hjärnsjukdomar som tros vara kopplade till glutamat, till exempel epilepsi. </p> <p><br /></p> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Glutamat/glutaminsyra</h3> <div>Glutamat eller glutaminsyra ingår i matens proteiner och finns naturligt i kött, i nästan alla grönsaker samt i vete och soja. Det används också som livsmedelstillsats för att förstärka smaker. Glutamat som tillsats får användas till många olika livsmedel, men exempelvis inte till livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn. <p> </p> <p>Glutamat är en livsnödvändig aminosyra, som bildas och ingår naturligt som en viktig del i vår kropp. Den är också en signalsubstans som nervceller använder för kommunikation och ligger till grund för hjärnans basfunktioner som till exempel kognition, minne och inlärning. Dessutom är den viktig för immunförsvaret och mag- och tarmkanalens funktion samt för att hindra att mikroorganismer tar sig in i kroppen.</p></div> <div>Källa: Livsmedelsverket och Chalmers</div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/ovriga/glutamat/">https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/ovriga/glutamat/<br /></a></div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/ovriga/glutamat/"><br /></a></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information</h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ann-sofie-cans.aspx">Ann-Sofie Cans</a>, docent i kemi på Chalmers</div> <div><a href="mailto:karolina.skibicka@gu.se">Karolina Skibicka</a> (engelsktalande), docent i neurovetenskap på Göteborgs Universitet</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskninge </h3> <div>Studien <a href="https://pubs.acs.org/doi/full/10.1021/jacs.9b09414">Counting the Number of Glutamate Molecules in Single Synaptic Vesicles</a> har publicerats i den vetenskapliga tidskriften JACS.</div> <div>Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Ragnar Söderbergs Stiftelse, Novo Nordisk Stiftelse, Wallenberg Center for Moleculär och and Translational Medicine at University of Gothenburg, Ernst and Fru Rådman Colliander Stiftelse, Wilhelm and Martina Lundgren Stiftelse and Magnus Bergvall Stiftelse.</div> <div> </div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/ovriga/glutamat/"></a> </div></div></div>Tue, 21 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillförlitlig-sol--och-vindkraft.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillf%C3%B6rlitlig-sol--och-vindkraft.aspxEnergilagring till havs ger mer tillförlitlig sol- och vindkraft<p><b>​För att nå klimatmålen behöver samhället förlita sig mer på förnybar el. Men sol- och vindkraft levererar nödvändigtvis inte el precis när den behövs. Nu har forskare på Chalmers fått 4,6 miljoner kronor av EU för att utveckla energilagring till havs för att stabilisera elnätet.</b></p>Vind-, vatten- och solkraft ses av många som det främsta alternativet för att producera hållbar elkraft. Men när det är vindstilla eller molnigt kan inte vind- och solkraft leverera tillräckligt med el till nätet. Om det dessutom saknas förutsättningar för reglerbar vattenkraft finns risken för elbrist. För att kunna tillgodose behovet av el i varje ögonblick behöver överskottsenergin som genereras av sol- och vindkraft under gynnsamma förhållanden, kunna lagras till senare tillfällen.<p></p> <p>– I och med att hela samhället och vår moderna livsstil är uppbyggt runt elkraft är det otroligt viktigt att ha ett stabilt elnät. Vårt projekt ska utveckla tekniker för att stabilisera elnätet genom att lagra energi i havsvattenmagasin. Tanken är att havsvatten pumpas in i magasinen när det finns ett överskott på el och släpper ut det genom turbiner för att ”få tillbaka” elen när det finns ett underskott, säger Håkan Nilsson, professor vid avdelningen för strömningslära vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny teknik till havs</h2> <p>Tekniken att lagra vatten i magasin finns redan i bergiga områden där fallhöjden är stor. Målet för projektet är att utveckla motsvarande teknik för låglänta kustområden. I och med att utrymmet på befintliga kuststräckor är begränsat är ett alternativ att bygga så kallade ”energy islands” ute till havs. Då krävs anläggningar för mycket låga fallhöjder och som klarar av att arbeta med saltvatten istället för sötvatten.</p> <p>Totalt har projektet fått 52,8 miljoner kronor från EU och samordnas av TU Delft. Förutom institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers deltar ytterligare 11 industrier och universitet i Europa, med en bred expertis för att klara av målet. Bland kompetenserna finns vattenbyggnad, strömningsmekanik, elektromekanik, maskinkonstruktion, samhällsbyggnad, ekonomi och miljö. <span style="background-color:initial">Chalmers har fått 4,6 miljoner kronor över 4 år för sin del i projektet.​</span></p> <p>– Den roll vi har på Chalmers är att utforma och optimera pump-turbiner för dessa specifika förhållanden. Vi ska även titta på vilka laster och deformationer dessa utsätts för vid olika driftfall och ändring mellan pumpning och körning som turbin. Vi ska även utföra ett mindre valideringsexperiment för en av teknikerna, säger Håkan Nilsson.</p> <p>Läs mer om projektet: <a href="https://research.chalmers.se/project/9185">Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage​</a>​</p> <p>Text: Anders Ryttarson Törneholm​</p>Fri, 17 Jan 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/ABB-och-Chalmers-forskar-tillsammans-inom-elkraftteknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/ABB-och-Chalmers-forskar-tillsammans-inom-elkraftteknik.aspxABB och Chalmers forskar tillsammans inom elkraftteknik<p><b>​​Utvecklingsmöjligheter inom elkraftområdet står i fokus när Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, beviljar forskningsanslag till två projekt som drivs i samarbete mellan ABB och Chalmers.</b></p>Olof Hjortstam och Rahul Kanchan arbetar sedan flera år tillbaka i olika roller inom forskningsverksamheten på ABB i Västerås. Under 2019 utsågs de till adjungerade forskare på Chalmers. Syftet är att knyta närmare band mellan akademin och industrin, till ömsesidig nytta.<p></p> <p>Nyligen stod det också klart att de båda forskarna får finansiering från SSF på vardera drygt 800 000 SEK för projekt som på olika sätt syftar till att öka nyttan av elektricitet i samhället. Båda projekten inleds under 2020 och pågår i två år.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Effektivare överföringssystem för högspänning</h2> <p>Olof Hjortstam, adjungerad professor vid institutionen för elektroteknik, kommer att leda projektet ”Laddningsdynamik i framtida HVDC isolationssystem”. Högspänd likströmsöverföring, HVDC (High Voltage Direct Current), är en teknik som allt oftare används världen över för att med låga förluster kunna transportera stora mängder el över långa geografiska avstånd. Forskningen handlar om att öka kunskapen om hur nästa generations komponenter och isolationsmaterial bör utformas för att klara högre spänningar och längre överföringar. Idag finns HVDC-överföringar som är mer än 200 mil långa och med spänningar upp till 800 kV DC. Inom en snar framtid kommer överföringar som är mer än 300 mil långa med en spänning på 1100 kV DC att tas i drift.</p> <p>– Hur olika material samspelar i ett isolationssystem med exempelvis luft, isolationsvätskor och polymermaterial är mycket komplext att förutsäga, säger Olof Hjortstam. Syftet med projektet är att högspänningsingenjörer ska få bättre modeller att använda när de utvecklar komponenter och isolationsmaterial för framtida överföringssystem. Det gagnar i slutänden stabiliteten och effektiviteten i samhällets elförsörjningssystem.</p> <p>Samarbetspartner på Chalmers är Yuriy Serdyuk, biträdande professor vid institutionen för elektroteknik.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Smart teknik ställer diagnos på driften i framtidens elfordon </h2> <p>Rahul Kanchan, adjungerad docent vid institutionen för elektroteknik, ansvarar för projektet ”Framtida elektriska drivlinor för eMobility”. Forskningen syftar till att utveckla innovativa tekniska lösningar för framdriften av elektriska fordon i riktning mot effektivare och driftsäkrare teknik.</p> <p>– Vi utvecklar högintegrerade elektroniska omvandlare för elfordonens drivlinor, som stöds av en ny form av styrsystem med funktioner som ställer diagnos på drivlinans kondition. Genom smart underhållsplanering kan driftstörningar då undvikas, säger Rahul Kanchan.</p> <p>Projektet kommer att dra nytta av smart sensorteknik och liknande digitala funktioner, som finns inom andra industriella teknikområden, och anpassa dem för avancerad användning även inom elektromobilitet. Forskningen ska också utreda vilka praktiska aspekter som krävs för att bygga upp så kallade digitala tvillingar i form av modeller av drivlinan, baserade på avancerad AI-analys, för att förutsäga servicebehov och planera underhållsinsatser.</p> <p>Samarbetspartner på Chalmers är Yujing Liu, professor vid institutionen för elektroteknik.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om SSF och programmet för strategisk mobilitet</h2> <p>Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, delar årligen ut anslag till spännande projekt för kunskapsöverföring mellan akademi och industri/klinik inom programmet Strategisk mobilitet. Syftet är att förenkla för forskare från industrin eller akademin/forskningsinstitut att arbeta hos den andra parten. SSF avsätter årligen 15 miljoner kronor till programmet.</p> <p>Den här gången har totalt 14 projekt fått finansiering, varav två projekt drivs gemensamt av Chalmers institution för elektroteknik och ABB i Västerås. </p> <p><a href="https://strategiska.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Stiftelsen för Strategisk Forskning, SFF​​</a></p> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information kontakta</h2> <p><a href="/sv/personal/Sidor/olofhj.aspx">Olof Hjortstam</a>, adjungerad professor vid institutionen för elektroteknik på Chalmers samt Senior Principal Scientist vid ABB Power Grids Research i Västerås<br /><a href="mailto:%20olof.hjortstam@se.abb.com">olof.hjortstam@se.abb.com</a></p> <p><a href="/sv/Personal/Sidor/yuriy-serdyuk.aspx">Yuriy Serdyuk</a>, biträdande professor vid institutionen för elektroteknik på Chalmers<br /> <a href="mailto:%20yuriy.serdyuk@chalmers.se">yuriy.serdyuk@chalmers.se</a></p> <p><a href="/sv/personal/Sidor/rahul-kanchan.aspx">Rahul Kanchan</a>, adjungerad docent vid institutionen för elektroteknik på Chalmers samt Principal Scientist vid ABB Corporate Research i Västerås<br /> <a href="mailto:%20rahul.kanchan@se.abb.com">rahul.kanchan@se.abb.com</a></p> <p><a href="/sv/personal/Sidor/yujing-liu.aspx">Yujing Liu​​</a>, professor vid institutionen för elektroteknik på Chalmers<br /> <a href="mailto:%20yujing.liu@chalmers.se">yujing.liu@chalmers.se</a><span style="background-color:initial">​​​​</span></p>Thu, 16 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/USA-ambassadoren-besokte-Chalmers-forst.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/USA-ambassadoren-besokte-Chalmers-forst.aspxUSA-ambassadören besökte Chalmers först<p><b>​Den nytillträdde amerikanske ambassadören Kenneth Howery inledde sitt första officiella besök utanför Stockholm på Chalmers i Göteborg. Han lyfte fram tre områden där Sverige och USA delar viktiga intressen: frihandelsavtal, tydlig hållning gentemot Kina och etableringen av säkra 5G-nätverk.</b></p>​<span style="background-color:initial">Göteborg blev hans första anhalt, en stad med starka historiska band till USA, inte minst som handelsstad och avresehamn under den stora svenska emigrationen på 1800-talet. Chalmers är också det första universitet som Ken Howery besöker i Sverige.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Jag bekantar mig med universitetet, vilka studenter ni har, och lär mig om vad som hittills har gjorts. Vi skulle gärna utforska idéer, och jag vill lära mig vad som kan vara möjligt att göra tillsammans, säger Texas-födde Ken Howery, som har en lång bakgrund som entreprenör i Silicon Valley.</div> <div><br /></div> <div>Han grundade Paypal tillsammans med bland annat Elon Musk 1998, samma år som han tog examen i ekonomi från Stanford. Vid uppköpet blev han affärsutvecklingschef på Ebay, och har sedan 2005 arbetat som riskkapitalist.</div> <div><br /></div> <div>– Det är jättespännande för Chalmers med en ambassadör med entreprenörsbakgrund, som har skapat teknikföretag och som har intresse för universitetens roll, kommenterar Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd, och värd för besöket.</div> <div><br /></div> <div>Inför en närmast fullsatt Runan berättade ambassadören om sina politiska prioriteringar, där USA ser att man har en allierad i Sverige. </div> <div><br /></div> <div>På 5G-området poängterade han att varje land bör säkra att man handlar upp 5G av leverantörer med integritet gentemot den regering man lyder under, och att de standarder som sätts hindrar access till nätverken på ett tryggt sätt oavsett vilket land och operatör man talar om. Kinesiska Huawei och ZTE är tvingade att samarbeta fullt ut med den kinesiska staten och armén, och att hålla det förhållandet hemligt, hävdade ambassadören.</div> <div><br /></div> <div>– Detta är inte paranoida fantasier. Vi har många dokumenterade fall av kinesiska cyberattacker kopplade till det kinesiska kommunistpartiet, även utan den lättare access som 5G skulle innebära, sade Ken Howery.</div> <div><br /></div> <div>Han hade även med sig ett konkret budskap när det gäller utbytet med Chalmers. Sedan 1952 har Sverige och USA ett akademiskt utbytesprogram kallat Fulbright Commission, där både svenskar och amerikaner kan söka medel för utbyten på olika nivå. Nyligen installerades exempelvis professor David Blekhman, verksam vid California State University, som Fulbright Distinguished Chair i alternativ energi här på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– Jag vill uppmuntra fler studenter och forskare från Chalmers att söka till dessa program, så vi får en bättre mångfald i programmen. Just nu tror jag vi har en hög andel jurister som får anslag, sade Ken Howery.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Christian Borg</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.fulbright.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på hemsidan för Fulbright commission</a></div> </div>Wed, 15 Jan 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Nya-unika-testmojligheter-for-forskning-inom-biobaserade-material vid MAXIV.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Nya-unika-testmojligheter-for-forskning-inom-biobaserade-material%20vid%20MAXIV.aspxNya unika testmöjligheter inom biobaserade material vid Max IV<p><b>​Chalmers kommer under 2020 att skapa nya unika testmöjligheter för forskning inom biobaserade material i den världsledande synkrotronanläggningen Max IV. Det är främst forskning inom cellulosaområdet som kommer att få bättre förutsättningar än man någonsin haft tidigare.</b></p><div><br /> </div> <div>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="MAX IV" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/MAXIV.JPG" style="margin:5px 15px;width:324px;height:220px" />Vid <span><a href="https://www.maxiv.lu.se/">Max IV</a><span style="display:inline-block"></span></span> finns i dag världens starkaste synkrotronljus, vilket skapar helt nya förutsättningar i utforskandet av materials innersta strukturer. Anläggningen stod klar i Lund 2016 och har en stor ring fylld av snabba elektroner. Genom att med magneter tvinga in dessa i en slalombana i hög hastighet på ett extremt precist sätt så skapas röntgenstrålar som gör att man kan se mindre beståndsdelar än vad som tidigare varit möjligt. Röntgenstrålarna tappas av i olika strålrör beroende på vad det är man vill utforska.</div> <div><br /><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ett flexibelt reometrisystem för Cosaxs och Formax</h2></div> <div>Chalmers kommer att bygga ett modulärt och flexibelt reometrisystem för de två strålrören <a href="https://www.maxiv.lu.se/accelerators-beamlines/beamlines/cosaxs/">Cosaxs</a> och <a href="https://www.maxiv.lu.se/accelerators-beamlines/beamlines/formax/">Formax</a>. Syftet är att stärka behov inom forskning och industri för utveckling av biobaserade material, speciellt från cellulosa. Biobaserade cellulosamaterial är något som förhoppningsvis ska ersätta mycket av den oljebaserade plast som tillverkas idag.</div> <div><br /> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Flödesbeteende i mjuka material</h3></div> <div>Reometri undersöker förhållandet mellan kraft och rörelse i halvfasta och flytande material och hur det påverkar materialets egenskaper. I mjuka material är det viktigt att undersöka korrelationen mellan den molekylära strukturen och materialets beteende. Ju större precision i hur man kan förutse flödesbeteendet i materialet genom reometriska modeller, desto bättre förutsättningar för att skapa nya material med bättre egenskaper.</div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Roland Kadar" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/RolandKadar_Chalmers_600px.jpg" style="margin:5px 35px;width:200px;height:220px" />  <br /></div> <div><span>– Max IV i sig är avsedd för att skapa unika vetenskapliga möjligheter och vi har nu ambitionen att lägga till flera unika reologiska testalternativ till denna anläggning. Vi kommer att satsa vårt forsknings- och utvecklingsarbete på att göra systemet tillgängligt för de allmänna användarna, säger docent Roland Kádár som kommer att leda arbetet på Chalmers</span><span>.<br /></span></div> <div><span><div> </div> <div><br /> </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Forskare och finansiering<br /></h2></div> <div>Utvecklingsarbetet kommer att utföras i docent Roland Kádárs forskningsgrupp vid avdelningen Konstruktionsmaterial vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, tillsammans med forskare från Institutionen för fysik <span><span>(<a href="/en/staff/Pages/Marianne-Liebi.aspx">Marianne Liebi</a>, <a href="/en/staff/Pages/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic</a>)<span style="display:inline-block"></span></span></span> och Max IV <span><span> (Kim Nygård and Ann Terry). <span style="display:inline-block"><br /></span></span></span></div> <div><span><span><span style="display:inline-block"><br /></span></span></span></div> <div><span><span><span style="display:inline-block">Finansiering kommer från Formax-preproject och Chalmersstiftelsen.<br /></span></span></span></div> <div><br /> </div> </span><span><div><em>Foto av Max IV anläggning: Perry Nordeng</em> </div></span><br /></div>Tue, 14 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Hedrande-forlangning-av-prestigefull-Wallenberg-utnamning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Hedrande-forlangning-av-prestigefull-Wallenberg-utnamning.aspxHedrande förlängning av prestigefull Wallenberg-utnämning<p><b>​Janine Splettstößer, professor i teoretisk fysik på avdelningen för tillämpad kvantfysik på MC2, har fått sin Wallenberg Academy Fellow-utnämning förlängd. Hon får nu anslag i ytterligare fem år av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. &quot;Jag är självklart mycket glad – det är en stor ära&quot;, säger Janine.</b></p><div><span style="background-color:initial">Wallenberg Academy Fellow är ett karriärprogram för unga forskare och ger långsiktig finansiering till  lovande svenska och utländska forskare från alla akademiska områden.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><a href="/en/departments/mc2/news/Pages/Honourable-extension-as-Wallenberg-Academy-Fellow.aspx">Läs en längre intervju med Janine Splettstößer på engelska </a>&gt;&gt;&gt;</h3>Thu, 09 Jan 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Martin-Hultman-rankad-maktigast-i-Goteborgs-universitetsvarld.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Martin-Hultman-rankad-maktigast-i-Goteborgs-universitetsvarld.aspxMartin Hultman rankad mäktigast i Göteborgs universitetsvärld<p><b>​​Docent Martin Hultman på avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle (STS) vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation (TME), har utsetts till årets mäktigaste person i universitetskategorin av Göteborgs-Posten.</b></p><div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/martin-bodyimage.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />Martin Hultman har under flera år blivit mycket uppmärksammad för sin och sina kollegors forskning kring klimatförnekelse, inte minst kopplingen till maskulinitet och högernationalism, och har intervjuats av ett stort antal internationella medier.</div> <br /><a href="https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/forskaren-martin-hultman-klimatfr%C3%A5gan-%C3%A4r-inte-central-f%C3%B6r-v%C3%A5rt-samh%C3%A4lle-1.21646313">G-P intervjuar Martin Hultman om utmärkelsen</a><br /><br /><a href="https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/g%C3%B6teborgs-m%C3%A4ktigaste-2019-universitetet-1.21780192">Hela listan för universitetssektorn</a><br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Martin-Hultman.aspx">Om Martin Hultman</a><br /><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Klimatförnekelse-starkt-kopplad-till-högernationalism.aspx"><br />Tidigare artikel om forskningen </a><br /><br />Thu, 09 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nya-material-fran-skogen-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nya-material-fran-skogen-.aspxChalmersforskare jagar nya material från skogen<p><b>​Wallenberg Wood Science Center utforskar möjligheter att skapa högteknologiska material från trä, bortom den traditionella cellulosafibern. Centret som involverar femton forskare och fem institutioner lägger grunden till framgångsrik forskning och har precis kastat in en högre växel.</b></p><p><em>​Längre ner kan du läsa vilka forskare som är en del av Wallenberg Wood Science Center.<br /></em></p> <p><em></em>Genomskinligt trä av nanocellulosa, brandresistent cellulosaskum till isolering och plastliknande barriärmaterial tillverkade av hemicellulosa – det är några exempel på nya, svenska materialkoncept baserade på träråvara som skapat rubriker under senare år. Biobaserade batterier och solceller och konstgjort ”trä” som kan 3D-printas är andra uppslag som kittlat fantasin. Mindre känt är kanske att de flesta av dessa idéer är resultatet av ett framsynt forskningsprogram, sjösatt för över tio år sedan: Wallenberg wood science center. <br /><br />En forskningsutlysning på närmare en halv miljard kronor gjorde först Chalmers och KTH till konkurrenter. Men på initiativ av finansiären, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, blev de samarbetspartner. Redan flera år innan programmet löpte ut förra året skissades en fortsättning – inklusive uppskalning och breddning: För snart ett år sedan lanserades WWSC 2.0, som sträcker sig fram till 2028. Nu deltar även Linköpings universitet och dessutom är industrin med och finansierar, via forskningsplattformen Treesearch. Även Chalmersstiftelsen bidrar med forskningspengar. Totalt satsas över en miljard kronor på skogsrelaterad materialforskning under det kommande decenniet, med en tvärvetenskaplig bredd som sträcker sig över allt från bioteknologi till materialvetenskap och fysikalisk kemi. </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Levererar viktig kompetens <br /></h3> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/WWSC/Lisbeth%20200.png" alt="" style="margin:5px" />Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknik, är viceföreståndare för WWSC och ansvarar för Chalmers forskning inom programmet. När hon lyfter fram vad forskningscentrumet hittills levererat, så är det inte i första hand de rubrikskapande nya materialen:</div> <div>– Jag vill nog hävda att det viktigaste skogsindustrin fått ut av WWSC är kompetens. Många doktorander och postdocs från programmet har gått vidare till anställningar i industrin, säger Lisbeth Olsson. </div> <div>  </div> <div>Den ökade kunskapen kring grundläggande frågor har tydligt bidragit till att skogsindustrin i dag ser med mycket större tillförsikt på framtiden. När WWSC startade 2008 var forskningen enligt Lisbeth Olsson fortfarande väldigt traditionellt orienterad, med förankring i massa- och pappersindustrin.</div> <div>– I dag definierar vi i stället vilka molekylära egenskaper materialen har. Vi diskuterar i helt andra termer. Så även om industrin i stort sett tillverkar samma papper, förpackningmaterial och hygienprodukter som för tio år sedan, så är det ett ”molekylärt” synsätt som gäller framöver.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Träets alla komponenter ska tas tillvara bättre    </h3> <div>Det som driver utvecklingen är målen om ett mer hållbart samhälle och om en utfasning av de fossila råvarorna. Med detta miljötänk följer också ökade krav på materialeffektivitet och energieffektivitet. I längden duger det alltså inte – ens om man har en förnybar råvara – att förstöra eller elda upp potentiellt värdefulla beståndsdelar i veden. Vilket i stora drag är vad den traditionella massaindustrin i dag gör, i synnerhet med lignin. – En bärande idé inom WWSC är att bättre ta tillvara träets alla komponenter. Visionen är att skapa ett slags bioraffinaderi för material, säger Lisbeth Olsson.<br />  </div> <div>Hittills har forskningen inriktats på dels nya sätt att använda cellulosan, exempelvis i form av nanocellulosa, dels att undersöka hur hemicellulosan skulle kunna komma till nytta. Som att utvinna polymerer ur den, för att skapa täta skikt eller som beståndsdel i kompositmaterial. <br /></div> <div>– I fortsättningen kommer vi även ägna kraft åt ligninet, som med sina aromatiska föreningar har en helt annan kemi. En idé är att karbonisera molekylerna för att ge dem elektriska egenskaper, berättar Lisbeth Olsson.  <br /></div> <div><br /></div> <div>När hon inte är upptagen med att leda Chalmers samlade aktiviteter inom WWSC, som involverar fem olika institutioner och ett 15-tal forskare, lägger hon merparten av sin tid på den egna forskningen. Hon och hennes medarbetare undersöker hur enzymer och mikroorganismer kan utnyttjas för att separera och modifiera träets beståndsdelar – innan de sätts samman till nya material med nya, smarta egenskaper.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill förstå vad som händer på djupet </h3> <p class="chalmersElement-P">Vi lämnar kontoret och går en trappa ned till Industriell biotekniks laboratorium för en snabbtur bland petriskålar och jäsningskärl. Av ett 40-tal medarbetare här ägnar sig fem på heltid åt material från träråvara.<br /></p> <p class="chalmersElement-P"> – Vi tittar mycket på hur olika svampar från skogen gör när de bryter ned veden. Vilka enzymer de använder. Vi kan också ”trixa” med enzymer, så att de till exempel åstadkommer en ytmodifiering i stället för att klippa av en bindning, berättar Lisbeth Olsson och tillägger att även värmetåliga träsvampar från vietnamesiska skogar undersöks.</p> <div> – När vi hittar någon intressant förmåga, exempelvis hos en filamentös svamp, så kan vi med genteknik flytta över den förmågan till en bakterie eller jäst, som sedan kan producera samma enzym i större skala. </div> <div><br />En svårighet med ett naturmaterial som trä är dess synnerligen heterogena och komplexa uppbyggnad. För att på djupet förstå vad som händer måste forskarna studera olika förlopp på många längdskalor samtidigt – från mikrometer ned till delar av en nanometer. Riktigt ned till den detaljnivån når inte Lisbeth Olsson och hennes kollegor i dag.</div> <div> – Vi har en modell över hur vi tror att träet ser ut. Men vi vet inte riktigt säkert, förklarar hon. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stor satsning öppnar nya möjligheter <br /></h3> <p class="chalmersElement-P">Men snart öppnas nya möjligheter: Wallenbergstiftelsen och Treesearch satsar nämligen uppåt 200 miljoner kronor på att bygga och driva ett eget strålrör vid synkrotronljusanläggningen Max IV utanför Lund. Instrumentet, som får namnet Formax, kan liknas vid ett mycket kraftfullt röntgenmikroskop, specialbyggt just för trärelaterad materialforskning. Det kommer att vara klart för de första testexperimenten framåt 2021.  </p> <p class="chalmersElement-P">Men<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/WWSC/Tuve%20200.png" alt="" /> om forskarna nu identifierar ett antal potenta enzymer som skulle kunna bidra till innovativa biomaterial, hur tar sig dessa in i vedstrukturens innersta skrymslen? Ett möjligt svar ges ytterligare ett par våningar ned i kemibyggnaden, i en del av apparathallen där avdelningen Skogsindustriell kemiteknik har verksamhet. Här har forskarassistenten Tuve Mattsson och en av avdelningens doktorander just utfört en mild ångexplosion av en omgång träflis. Metoden i korthet: Blötlagd flis stängs in i ett tryckkärl, ånga pumpas in, varvid temperatur och tryck höjs kraftigt. Sedan öppnas plötsligt ventilen. Pang! Vatten inne i träet börjar koka, expanderar och spränger veden inifrån.<br /></p> <p class="chalmersElement-P"> – För ögat är flisbiten sig ganska lik, den byter bara färg. Men tittar man på den i ett svepelektronmikroskop, så ser man tydligt att strukturen har öppnat sig, fast på en liten skala, berättar Tuve Mattsson.</p> <div> – Vi vill inte bryta ned träet alltför mycket, då förlorar man i effektivitet både vad gäller material och energi. </div> <div>Lisbeth Olsson fyller i: – Det här skulle kunna vara ett framtida processteg för att göra det möjligt att använda mildare, mer enzymatiska metoder i industrin. Sådana metoder är också en förutsättning för att kunna förverkliga en annan bärande tanke inom WWSC: att de nya materialen ska kunna recirkuleras utan att tappa i värde.</div> <div> – Det är en stor utmaning för framtiden. När en produkt har tjänat ut ska man kunna plocka isär de olika materialkomponenterna och bygga samman dem på nytt, till något som har lika hög prestanda, betonar Lisbeth Olsson.<br /> – Ska man lyckas med detta, så måste den tankegången finnas med redan från början.</div> <div> </div> <div>Ur Chalmers Magasin nr 2 <br />Text: Björn Forsman <br />Foto: Johan Bodell  </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">De forskar inom WWSC Chalmers</h3> <div><em>Kemi och kemiteknik:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/anette-larsson.aspx">Anette Larsson</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/gunnar-westman.aspx">Gunnar Westman</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/hans-theliander.aspx">Hans Theliander</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Lars-Nordstierna.aspx">Lars Nordstierna</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx">Merima Hasani</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/paul-gatenholm.aspx">Paul Gatenholm</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/nypelo.aspx">Tiina Nypelö</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/tuve-mattsson.aspx">Tuve Mattsson</a></div> <div><em>Biologi och biovetenskap: </em><a href="/sv/personal/Sidor/johan-larsbrink.aspx">Johan Larsbrink</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/lisbeth-olsson.aspx">Lisbeth Olsson</a></div> <div>Fysik: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic</a>, <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Eva-Olsson.aspx">Eva Olsson</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Marianne-Liebi.aspx">Marianne Liebi</a></div> <div><em>Industri och materialvetenskap:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/roland-kadar.aspx">Roland Kádár </a></div> <div><em>Mikroteknologi och nanovetenskap:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/Peter-Enoksson.aspx">Peter Enoksson</a> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer: ”Kan få trä att växa i 3D efter önskad design” </h3> <div><strong>Poröst, starkt och vridstyvt. Biomaterialet trä är fantastiskt. Nu har forskare inom Wallenberg wood science center lyckats utnyttja träets genetiska kod för att få en 3D-bioprinter att skriva ut cellulosa med cellstruktur och egenskaper liknande dem i naturligt trä. Men i helt nya former. </strong></div> <div>Läs hela nyhetsartikeln här: <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Härmar-ultrastrukturen-hos-trä-för-3D-printade-gröna-produkter-.aspx">https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Härmar-ultrastrukturen-hos-trä-för-3D-printade-gröna-produkter-.aspx</a> </div></div> <div>  </div>Tue, 07 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/aterkommande-radioblixtar-spiralgalax.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/aterkommande-radioblixtar-spiralgalax.aspxÅterkommande radioblixtar i spiralgalax får forskare att tänka om<p><b>​Med sammankopplade radioteleskop i bland annat Onsala har astronomer spårat upprepade, extremt korta radiosignaler till en galax som liknar vår. Den överraskande upptäckten ändrar än en gång förutsättningarna för forskarna som vill förstå gåtan om radioblixtarna.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett av vår tids största mysterier inom astronomi är vad som ligger bakom kort, dramatiska utbrott av radiostrålning som kallas radioblixtar, eller på engelska <i>fast radio bursts</i>. </span><span style="background-color:initial">Varje blixt varar endast en tusendels sekund, men forskare har nu dokumenterat hundratals blixtar från dessa gåtfulla källor. I framtiden kan radioblixtarna bli ett viktigt verktyg för forskare som vill förstå universums, men först behöver fler kunna studeras i detalj. Hittills har dock noggranna positioner på himlen kunna fastställas endast för fyra radioblixtar.</span><div><div><br /></div> <div>År 2017 upptäcktes <a href="/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Radioteleskop-mystiska-radioblixtar-till-en-galax-langt-bort.aspx">den första radioblixten som återkommande från samma plats på himlen</a>, med ojämna mellanrum. Då kunde forskare börja skilja mellan radioblixtar som bara syntes som en enda blixt (icke-återkommande, eller <i>non-repeating</i>) och sådana som där många blixtar registrerades från samma läge (återkommande eller <i>repeating</i>). </div> <div><br /></div> <div>Benito Marcote, astronom vid JIVE (Joint Institute for VLBI ERIC), har lett arbetet.</div> <div><br /></div> <div>– De återkommande blixtarna som vi sett i den första återkommande radioblixten uppstod under väldigt speciella omständigheter inuti en mycket liten dvärggalax. Upptäckten blev den första biten i ett pussel men gav fler frågor än svar, till exempel huruvida det finns en grundläggande skillnad mellan återkommande och icke-återkommande radioblixtar. Nu har vi kunnat lokalisera en andra återkommande radioblixt som också utmanar våra tidigare idéer om vad källan till dessa utbrott kan vara.</div> <div><br /></div> <div>Den 19 juni 2019 riktades åtta teleskop i nätverket EVN (European VLBI Network) mot en radiokälla med beteckningen FRB 180916.J0158+65. Denna källa upptäcktes 2018 av teleskopet CHIME i Kanada. Under en fem timmar lång observation <span style="background-color:initial">registrerade forskarna fyra blixtar, var och en kortare än två tusendels sekund. Tack vare </span><span style="background-color:initial">metoden långbasinterferometri kunde </span><span style="background-color:initial">teleskopen tillsammans uppnå en </span><span style="background-color:initial">mycket hög vinkelupplösning</span><span style="background-color:initial">, och därför kunde </span><span style="background-color:initial">blixtarnas läge i rymden ringas in till ett område bara sju ljusår tvärsöver. Precisionen kan jämföras med att från jorden urskilja en enda människa på månen.</span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/R3_FRB_Host_Galaxy_Gemini_Colour_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Nu när forskare hade fastställt källans exakta läge på himlen tog de hjälp av ett av världens största teleskop för att också <span style="background-color:initial">i </span><span style="background-color:initial">synligt ljus </span><span style="background-color:initial">undersöka </span><span style="background-color:initial">källans omgivningar</span><span style="background-color:initial">. Med bilder tagna med det 8-metersteleskopet Gemini North på berget Mauna Kea i Hawaii kunde de ringa in blixtarnas källa till ett område i en tidigare känd spiralgalax där nya stjärnor håller på att bildas. Galaxen</span><span style="background-color:initial">, </span><span style="background-color:initial">som har katalognamnet SDSS J015800.28+654253.0,</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">ligger omkring en halv miljard ljusår från</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">jorden i stjärnbilden Cassiopeja.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Kenzie Nimmo, doktorand vid Universiteit van Amsterdam, Nederländerna, ingår i forskarlaget.</div> <div><br /></div> <div>– Läget skiljer sig radikalt från både den tidigare upptäckta upprepande radioblixten, men också från alla radioblixtarna som tidigare studerats. Skillnaderna mellan återkommande och icke-återkommande radioblixtar har därmed blivit mindre tydliga. Dessa händelser kanske inte kan förknippas med en viss typ av galax eller en viss miljö, tror vi. Det kan vara så att radioblixtar kan skapas i ett helt zoo av platser i hela universum och behöver bara särskilda omständigheter för att bli synliga, förklarar hon.</div> <div><br /></div> <div>Även om tidigare antaganden ser ut att kullkastas av upptäckten är denna återkommande radioblixt ändå den närmast belägen vars läge har hittills kunnat bestämmas. Det ger nya möjligheter för att detaljstudera dessa händelser. Det menar <span style="background-color:initial">Jason Hessels, astronom vid Astron, Nederländernas institut för radioastronomi och Universiteit van Amsterdam.</span></div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas att fortsatta studier kommer att avslöja vilka förhållanden som resulterar i att dessa blixtar skapas. Vårt mål är att kunna bestämma positioner för fler radioblixtar och till slut förstå deras ursprung, avslutar han. </div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om forskningen, om teleskopnätverket och om långbasinterferometri </strong></div> <div><br /></div> <div>Forskningsresultaten presenteras den 6 januari 2019 vid <a href="https://aas.org/meetings/aas235">Amerikanska astronomiska sällskapets (AAS) vintermöte i Honolulu, Hawaii, USA</a> och i tidskriften Nature. Forskningsartikeln <i>A repeating fast radio burst source localised to a nearby spiral galaxy</i> av B. Marcote med flera, publiceras i Nature på adressen <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-019-1866-z">https://doi.org/10.1038/s41586-019-1866-z</a>. Bland författarna finns Franz Kirsten, astronom vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Långbasinterferometri eller VLBI (very long baseline interferometry) är en astronomisk metod som går ut på att flera radioteleskop som ligger långt från varandra samtidigt observerar samma område på himlen. Data från varje teleskop skickas sedan till en central dator, korrelatorn, för att skapa bilder med högre upplösning än till och med världens bästa teleskop för synligt ljus.</div> <div><br /></div> <div>European VLBI Network (EVN; www.evlbi.org) är en interferometrisk uppställning av radioteleskop i Europa, Asien, Sydafrika och Amerika som genomför unika, högupplösta radioastronomiska observationer av kosmiska radiokällor. Nätverket grundades 1980, med Onsala rymdobservatorium bland de första fem medlemmarna, och har idag växt till världens känsligaste teleskopuppställning i sitt slag, med fler än 20 teleskop varav några av världens största och känsligaste radioteleskop. EVN drivs av European Consortium for VLBI, som består av 15 forskningsinstitut, bland dem Joint Institute for VLBI ERIC (JIVE).</div> <div><br /></div> <div>Joint Institute for VLBI ERIC (JIVE; www.jive.eu) har som huvuduppdrag att stå för driften och utvecklingen av EVN-processorn, en kraftfull superdator som kombinerar signalerna från radioteleskop i hela världen. JIVE grundades 1993 och är sedan 2015 ett ERIC (European Research Infrastructure Consortium), idag med sex medlemsländer: Nederländerna, Storbritannien, Sverige, Frankrike, Spanien och Lettland.</div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om radioblixtar och hur de spåras</strong></div> <div><br /></div> <div>Radioblixtarnas ursprung är ett mysterium i sig, men de kan också ta astronomer närmare en förståelse av själva universum. En av den moderna kosmologins stora frågor är hur universums bygge på alla skalor kom till. För att ta itu med dessa frågor görs till exempel beräkningar och datorsimuleringar, men deras resultat beror till stor del på vilka förhållanden som antas råda i det unga universum. Det blir speciellt problematiskt med tanke på att den största delen av galaxernas materia är osynlig. </div> <div><br /></div> <div>Radioblixtarna kan i framtiden erbjuda en elegant lösning till detta problem. De korta pulserna sprids under sin färd genom rymden, med resultatet att längre våglängder når fram till jorden lite senare än kortare våglängder. Denna fördröjning, som kan mätas med hög precision, ger en uppskattning på hur mycket materia som ligger mellan källan och jorden. Om tusentals radioblixtar ka hittas i alla riktningar kommer det att bli möjligt att på ett nytt sätt kartlägga hur materia fördelas i universum. Dock behövs ett sätt att också mäta avståndet till varje radioblixt.</div> <div><br /></div> <div>Vanligen upptäcks radioblixtar med enskilda radioteleskop som kan i bästa fall identifiera en ungefärlig riktning för källan på himlen. Med metoden långbasinterferometri (VLBI) öppnar sig nya möjligheter.</div> <div><br /></div> <div>Idag är EVN (European VLBI Network) det enda teleskopnätverk i sitt slag som är tillräckligt känsligt för att kunna studera radioblixtar. Astronomer kan med hjälp av nätverket fastställa både radioblixtens värdgalax och lära sig om dess omgivning i galaxen. Genom att fastställa värdgalaxen kan forskarna analysera observationer av galaxens synliga ljus för att fastställa dess avstånd från jorden. Att studera radioblixtarnas omgivningar i deras värdgalaxer ger dessutom värdefull information om hur de kan alstras och vilka slags extragalaktiska himlakroppar de kan förknippas med.</div> <div><br /></div> <div>- Nu när vi fortsätter att nysta upp gåtan om radioblixtarna behöver astronomer kunna studera dem i oerhörd detalj. Den kombinerade känsligheten hos teleskopen i EVN ger unika möjligheter att studera dessa händelser. Vi hoppas att fortsatta observationer kommer att bidra till vår förståelse av dessa nyckfulla källor, säger Francisco Colomer, föreståndare för JIVE (Joint Institute for VLBI ERIC).</div> <div><br /></div> <div><i><b>Kontakter</b></i></div> <div><br /></div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, tel: 031-772 5500 eller 070 493 3114, robert.cumming@chalmers.se.</div> <div> </div> <div>Franz Kirsten, astronom, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5532, franz.kirsten@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div><i>Bilder</i></div> <div><br /></div> <div>A (överst). I denna illustration föreställer sig rymdkonstnären Danielle Futselaar radioblixtkällan <span style="background-color:initial">180916.J0158+65, dess värdgalax, och de teleskopen som studerat fenomenet. Bilden på spiralgalaxen är baserad på observationer gjorda med teleskopet Gemini North på berget Mauna Kea, Hawaii. Blixten som här ser ut att fara från galaxen mot jorden är baserad på mätningar gjorda med det 100-metersteleskopet vid Effelsberg i Tyskland. Bland de åtta radioteleskopen som avbildas finns 25-metersteleskopet vid Onsala rymdobservatorium i Sverige. De sammankopplade radioteleskopen användes för att peka ut ett område i galaxen som källa till blixtarna. Här syns även kupolen till Gemini North-teleskopet, som användes för att avbilda galaxen och genom att mäta dess rödförskjutning också uppskatta avståndet dit.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Bild: </span><span style="background-color:initial">Danielle Futselaar (artsource.nl)</span></div> <div><br /></div> <div>B. Spiralgalaxen SDSS J015800.28+654253.0, är värdgalax för radioblixtkällan 180916.J0158+65. Bilden har skapats utifrån exponeringar genom tre filter (SDSS g', r' och z'), vilka motsvarar synligt och kortvågigt infrarött ljus. Två vita streck markerar läget i galaxen för de återkommande radioblixtarna.</div> <div>Bild: Shriharsh Tendulkar / Gemini Observatory​</div> <div></div></div> ​Mon, 06 Jan 2020 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hur-ska-vi-ata-hallbart-i-Norden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hur-ska-vi-ata-hallbart-i-Norden.aspxHur ska vi äta hållbart i Norden?<p><b>​Intresset var stort när rapporten från EAT-Lancet-kommissionen lanserades i januari.Äntligen ett stort kunskapsgrepp kring matförsörjningen – om vad som krävs för att jordens växande befolkning ska kunna äta och må bättre, utan att äventyra planetens gränser. Men hade kommissionen rätt?</b></p>​<span style="background-color:initial">Mat äter vi alla. Men hur vi borde äta vet vi inte tillräckligt om. </span><span style="background-color:initial">På initiativ från läkaren och filantropen Gunhild Stordalen samarbetar organisationen EAT och miljöforskare världen över för att ta fram gemensamma budskap kring maten, planeten och hälsan.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Med den världsledande nutritionsforskaren och läkaren Walter Willett, professor vid Harvard University, och miljöprofessor Johan Rockström i spetsen släppte man den 17 januari 2019 sin första stora rapport i tidskriften The Lancet: ”Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems”.</div> <div><br /></div> <div>”Ställ om snabbt till nyttigare och mer klimatsmart mat” var huvudbudskapet på DNdebatt vid lanseringen. Livsmedelsverket gav EAT i uppdrag att se mer speci​fikt på Norden.​ <span style="background-color:initial">S</span><span style="background-color:initial">tockholm Resilience Centre, som koordinerar EAT:s arbete, återkom i mars med en bearbetning, en ny rapport med fokus på mat, konsumtion och produktion i Norden.</span></div> <div><br /></div> <div>– Jag välkomnar verkligen det här första stora initiativet för att samla slutsatser kring mat, hälsa och hållbarhet. Men efteråt blev det förvånansvärt lite diskussion kring slutsatserna, och hur man kommit fram till dem, säger Rikard Landberg, professor och chef för avdelningen Livsmedelsvetenskap på Chalmers.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Inte tillräcklig hänsyn till nordisk kost</h2></div> <div>Han kontaktade fem kollegor som, tillsammans med honom, hade fått i uppdrag att arrangera ett seminarium om mat. I oktober samlade de experter för att diskutera EAT Lancet-kommissionens slutsatser, och vad vi mer behöver veta för att kunna omsätta dem i praktiken.</div> <div><br /></div> <div>– Vi kan ju konstatera att EAT-Lancet utgår från en global medeldiet när de gör sina nordiska rekommendationer. I den nordiska rapporten tar de inte tillräcklig hänsyn till den kost vi idag äter här, säger Christel Cederberg, agronom och biträdande professor specialiserad på hållbart jordbruk.</div> <div><br /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Här tas heller ingen hänsyn till kultur och traditioner, vilket man faktiskt rekommenderar i den stora Eat-Lancet-rapporten. De uppmärksammar heller inte att olika befolkning</span><span style="background-color:initial">sgrupper har olika behov.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Ohälsosamt att äta kött i de mängder som vi äter idag&quot;</h2></div> <div>Idag konsumerar svenska folket mejeriprodukter motsvarande runt 375 kg mjölk per capita varje år, och ost är utgör mer än hälften av detta. I en global jämförelse är det en hög förbrukning. EAT-Lancet-kommissionen föreslår en minskning med 75 procent till år 2050.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Ännu mer drastiskt är deras mål för rött kött: ned till en sjundedel av dagens konsumtion, i snitt för alla, oavsett var och hur köttet produ</span><span style="background-color:initial">ceras. Planeten tål inte mer, enligt rapporten.</span><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/ChristeloRikard.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">– Ja, det är ohälsosamt att äta kött i de mängder som vi äter idag. Den samlade bilden från olika studier visar att de flesta – dock inte alla – skulle minska risken för ohälsa genom att dra ner på sitt köttintag. Exakt hur mycket kan diskuteras, säger Rikard Landberg.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Medelålders män äter idag mest kött. Och det är där ett av problemen ligger med rapporten som riktar samma råd till alla. Kvinnor i fertil ålder, gamla och gravida har ofta problem att få i sig tillräckligt mycket järn och B12, och det får man framför allt genom kött. Kommissionen säger att dessa grupper bör äta kosttillskott för att få i sig tillräckligt av framförallt vitamin B12. Det kanske är så, men jag tror även de får problem med andra näringsämnen. Järn är svårt att ta upp från växter, säger Rikard Landberg.</div> <div><br /></div> <div>Christel Cederberg skakar på huvudet. Hon tänker på verkligheten.</div> <div>– Det är underligt att unga kvinnor i fertil ålder ska ta hela ansvaret, medan medelålders män kan äta på glatt, säger hon.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">​Vetenskapligt omtvistade slutsatser</h2></div> <div>Rikard Landberg anser att viktiga näringsaspekter inte har beaktats i slutsatserna, och att kommissionen i sina modeller inte har tagit hänsyn till skilda förutsättningar i olika länder.</div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer aldrig kunna förse den nordiska befolkningen med så mycket nötter som de föreslår.</div> <div><br /></div> <div>Havets stora möjligheter tas inte heller upp tillräckligt, utan har fått en alldeles för undanskymd roll, anser han. Marina livsmedel kan bidra ytterligare till kosten i Norden som en viktig och hållbar proteinkälla, och här finns stor innovationspotential, enligt Landberg.</div> <div><br /></div> <div>De planetära gränserna – som är fundamentet för vad som anses hållbart i båda rapporterna – är dessutom vetenskapligt omtvistade, påpekar Christel Cederberg.</div> <div><br /></div> <div>– Gränsvärdena för vad jorden klarar av är svåra att sätta. Det finns stora osäkerhetsband kring dem. De vilar till viss del på värderingar, skulle jag säga.</div> <div><br /></div> <div>Dessutom menar hon att miljöforskarna bakom EAT-Lancet drar alltför tvärsäkra slutsatser kring miljön. De använder inte korrekt data och indikatorer för kemikalier och tittar inte tillräckligt på jordbruksmarkens kvalitet, anser hon, och pekar på metodproblem.</div> <div><br /></div> <div>– Det är stor skillnad på kött och kött. Liksom på frukt och frukt. Den biologiska mångfalden är oerhört viktig, men förbises ofta i de livscykelanalyser som får stor uppmärksamhet idag.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad behöver då göras framåt?</strong></div> <div>– Initiativet är utmärkt och ger en riktning. Men vi behöver fortfarande mer kunskap, och bättre metoder, för att kunna omsätta detta till tydliga, kvantitativa råd som är anpassade till våra förutsättningar i högre grad, säger Rikard Landberg.</div> <div><br /></div> <div>Christel Cederberg tycker att fokus måste ligga på klokt jordbruk, där Norden redan ligger långt framme.</div> <div>– Vi måste få jordbruket fossilfritt på ganska kort tid. Odla så att vi binder in mer kol. Jag skulle vilja se fler innovationsprojekt ihop med livsmedelsindustrin och jordbruket, säger hon.</div> <div><br /></div> <div><em><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2019_2/index-h5.html?page=1">Ur Chalmers magasin nr 2 2019</a></em></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Christian Borg</div> <div><strong>Foto:</strong> Adobe Stock och Christian Borg  </div> <div><br /></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Fakta: Chalmersstiftelsens pristagare 2019</strong></div> <div><div>Christel Cederberg och Rikard Landberg är två av de sex engagerade matforskare som gemensamt fick Chalmersstiftelsens pris 2019 för sina utåtriktade insatser. Texten är baserad på intervju med dem.</div> <div> De delar priset med Fredrik Hedenus och Stefan Wirsenius vid institutionen Rymd, geo- och miljöteknik samt Karin Jonsson och Nathalie Scheers vid institutionen Biologi och bioteknik. Tillsammans arrangerade alla sex ett seminarium i oktober kring mat, hälsa och hållbarhet. </div></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> <div><strong>Utmaningar och möjligheter i Norden</strong></div> <div><div>Detta är dagens tydligaste lärdomar kring mat, hälsa och hållbarhet för oss i Norden:</div> <div><br /></div> <div><strong>Ät mer: </strong>Ärter, linser och andra baljväxter är nyttiga proteinkällor med låg klimateffekt. <span style="background-color:initial">Nötter och fröer innehåller nyttiga fetter. Välj helst närodlade! </span><span style="background-color:initial">I grönsaker o</span><span style="background-color:initial">ch rotfrukter finns nyttiga fibrer, mineraler, vitaminer och bioaktiva ämnen. </span><span style="background-color:initial">I Norden har vi skäl att äta mer fisk och skaldjur – och dra ner på kött. Havet har stor potential som hållbar proteinkälla, om vi äter rätt arter och ser bortom filén. Fisk är bra för hjärnan och sänker risken för diabetes typ 2. Särskilt nyttig, och hållbar, är fet fisk</span><span style="background-color:initial"> som sill och makrill.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Byt </strong><strong>ut: </strong>Fullkorn från olika spannmål har en rad positiva hälsoeffekter. Öka andelen fullkorn – få i dig kli och grodd som innehåller mycket kostfiber, mineraler och vitaminer – och minska mängden vitt mjöl. <span style="background-color:initial">Ersätt animaliskt fett med vegetabiliskt. Då sänker du risken för diabetes typ 2 och hjärt-/kärlsjukdomar. </span><span style="background-color:initial">In</span><span style="background-color:initial">hemska bär och frukter bör öka, men inte importen. Många äter för lite frukt och bär. </span><span style="background-color:initial">Proteiner får de flesta i sig mer än t</span><span style="background-color:initial">illräckligt av. Högre andel vegetariskt protein är bra för både h</span><span style="background-color:initial">älsa och planeten.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Ät mindre:</strong> Generellt sett äter vi för mycket nöt- och fläskkött. Om du äter mycket rött kött – dra ner på det, för din egen hälsa. Värst för klimatet är vår konsumtion av nötkött. <span style="background-color:initial">Svenskar äter mest ost och mjölk i världen och bör totalt sett dra ner på mejeriprodukter, av klimatskäl. </span><span style="background-color:initial">Dra ner på socker, salt och alkohol. Dessa livsmedel bidrar generellt sett inte till vår hälsa utan tär på jordens resurser i onödan. I stora doser är de ohälsosamma.</span></div></div> </div> ​Thu, 19 Dec 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Extra-miljardsatsning-pa-forskning-inom-AI-och-autonoma-system.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Extra-miljardsatsning-pa-forskning-inom-AI-och-autonoma-system.aspxExtra miljardsatsning på forskning inom AI och autonoma system<p><b>​Forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP), Sveriges största enskilda forskningsprogram, förlängs med tre år och får ytterligare anslag på nästan 1,3 miljarder kronor.</b></p>​<span style="background-color:initial">Beslutet togs nyligen av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses styrelse och innebär att programmet, som initierades 2014, nu pågår till och med år 2029 med en total budget på 5,5 miljarder kronor. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) står för 4,2 miljarder kronor och övrig finansiering kommer i huvudsak, liksom tidigare, från de fem partneruniversiteten och industrin.</span><div><br /></div> <div><div>De fem partneruniversitet som ingår i WASP-programmet är Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet.</div> <div><br /></div> <div>Beskedet kommer samtidigt som en ny mandatperiod för WASPs styrelse inleds och Sara Mazur tar över som ordförande. Anders Ynnerman, som blir programdirektör den 1 juli 2020, kommer tillsammans med Sara Mazur se över vilka långsiktiga satsningar och initiativ det nya kapitaltillskottet kan bidra till.</div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer fortsätta jobba mot vår vision att stärka Sveriges kompetensbas inom AI, autonoma system och mjukvara. Det gör vi bland annat genom att fortsätta rekrytera både yngre och mer seniora forskare till Sverige. Hittills har vi lyckats attrahera 15 professorer och 12 biträdande lektorer och fler är på ingång. Intresset för att komma till Sverige och forska är stort, säger Anders Ynnerman.</div> <div><br /></div> <div>– Med de nya medlen och den förlängda tidsramen ges möjligheten att fortsätta utveckla WASPs forskningsarenor. De är viktiga miljöer för samverkan mellan universiteten och med svensk industri brett och bidrar till att Sverige får långvarig utväxling av den satsning på forskning och utbildning som vi gör, säger Sara Mazur.​</div> </div> <div><br /></div> <div><a href="https://news.cision.com/se/linkopings-universitet/r/sveriges-storsta-forskningsprogram-vaxer%2cc2992254" target="_blank">Läs hela pressreleasen från Linköpings universitet.</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Länkar</strong></div> <div><a href="http://www.wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/wasp">www.chalmers.se/wasp​</a></div> <div><br /></div> Tue, 17 Dec 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Nobelforelasning-med-Didier-Queloz.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Nobelforelasning-med-Didier-Queloz.aspxFramgångar, motgångar och nya jordar med Didier Queloz<p><b>​Nobelpristagarna Michel Mayor och Didier Queloz blev 1995 först att upptäcka en planet runt en annan sol. Vad hände sedan? Den 13 december berättade Didier Queloz historien för en fullsatt aula på Chalmers. Om upptäckten och om hur forskningen om exoplaneter nu leder världen mot ett ännu mer fantastiskt mål: upptäckten av annat liv i universum.​</b></p><div>Allt började med världsledande teknik.</div> <div><br /></div> <div>– Vi hade varit extra kreativa på den tiden genom att bygga en ny typ av instrument, förklarade Queloz.</div> <div>Forskarlaget i Schweiz hade byggt Elodie, ett instrument med utsökt precision vid Observatoire de Haute-Provence i Frankrike. De hade inga förväntningar om att upptäcka några planeter, men allt annat var på plats för att göra precisionsforskning: ett innovativt system med optiska fibrer för maximal stabilitet och nya, kraftfulla datorer.</div> <div><br /></div> <div>Upptäckten av en planet, orimligt nära stjärnan 51 Pegasi, var en överraskning för alla. Queloz fick panik, sa han, säker på att den konstiga signalen var ett tecken på ett &quot;stort, stort fel&quot; i sitt datorprogram.</div> <div><br /></div> <div>– Jag kunde inte acceptera att det inte stämde. Jag förstod inte riktigt hur svårt det var att bilda en planet.</div> <div><br /></div> <div>Kunde man verkligen gå med på att en sådan oväntad planet var på riktigt? För Didier Queloz talade mätningarna för sig själva och teorin var det som behövde rättas till.</div> <div><br /></div> <div>– Ibland måste du bara göra grejerna, och inte lyssna på någon annan.</div> <div><br /></div> <div>Forskarna hade tydligt missat något viktigt om hur planetsystem bildas och utvecklas. Mayor och Queloz hade startat en revolution. Deras första planet följdes av andra, även de heta och tunga och nära deras stjärnor. Mer lika jätten Jupiter än lilla jorden. Planetmigration visade sig vara en nyckel till att förstå dessa oväntade &quot;heta jupitrar&quot;. Planeter rör på sig i sina system, antingen det eller mätningarna var fel.</div> <div><br /></div> <div>Men ett decennium efter den första upptäckten fick de sista kvarvarande exoplanetskeptikerna ge efter. Europas rymdteleskop Corot, och markbaserade experiment Wasp och HAT, visade att exoplaneter också kunde upptäckas med passagemetoden: genom att mäta den minimala minskning i ljusstyrka när en planet passerar framför sin sol.</div> <div><br /></div> <div>Sedan kom en störtflod av nya planeter, upptäckta av NASA: s Keplerteleskop. Det blev tydligt att planetsystem är överraskande olika varandra, och det är fortfarande inte klart varför det är så.</div> <div><br /></div> <div>– Det finns en intressant mångfald inbyggd och 51 Pegasi var ett tidigt tecken på att det var så det låg till, kommenterade Didier Queloz.</div> <div><br /></div> <div>Vårt solsystem är typiskt unikt, tycks det. Men finns det andra planeter som liknar jorden, och finns det liv där? Didier Queloz tror att vi kommer håller på närma oss svar. Tack vare Kepler och dess efterföljare vet vi att det finns massor av planeter i samma storlek som jorden, och att det borde finnas många i stjärnornas så kallade ”beboeliga zonerna”, där vatten kan vara flytande. De enda jordstora, steniga planeter som vi känner till i dag är förmodligen inte alls lika jorden, varnar Queloz. Deras stjärnor är små, röda och svala. Att kalla dessa planeter ”beboeliga” är att gå för långt.</div> <div><br /></div> <div>Ljuset från en solliknande stjärna – till exempel vår sol eller 51 Pegasi - är en viktig ingrediens, tror Queloz. Kemister och biologer har studerat hur livet kan bildas med hjälp av bara tjugo ganska enkla molekyler – aminosyror. Den ursprungliga &quot;soppan&quot; förblir bara en soppa – Queloz gillar både matlagning och kulinariska jämförelser – om du inte lägger till solljus. Nya experiment har visat hur ultraviolett ljus kan hjälpa till att trigga att DNA bildas på ytan av en planet.</div> <div><br /></div> <div>– Den ultravioletta behövs, annars kommer kemin att göra soppa – inte liv, säger han och ler brett.</div> <div><br /></div> <div>Nya teleskop kommer att hjälpa Queloz och hans kollegor i strävan att hitta dessa andra jordar. Det planerade Extremely Large Telescope, ELT, i Chile är ett av dessa, men i rymden börjar äventyret redan. Den 18 december 2019 sänds Cheops upp, den första av tre europeiska exoplanetsatelliter, och för den är Queloz vetenskaplig projektledare. Under de närmaste decennierna kommer astronomer, kemister och molekylärbiologer tillsammans att göra nya upptäckter om platserna där livet börjar i rymden, menar Queloz.</div> <div><br /></div> <div>– För tjugofem år sedan sparkade vi igång något som var långt, långt större än oss. Det var riktigt kul att få dela allt detta med er. </div> <div><br /></div> <div><i>Text: Robert Cumming</i></div> <div><br /></div>Tue, 17 Dec 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Bryggkaffe-skyddar-mot-diabetes-typ-2-visar-biomarkorer-i-blodet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Bryggkaffe-skyddar-mot-diabetes-typ-2-visar-biomarkorer-i-blodet.aspxBryggkaffe skyddar mot diabetes typ 2, visar biomarkörer i blodet<p><b>​Kaffe minskar risken att drabbas av typ 2-diabetes − men bara om du dricker bryggkaffe istället för kokkaffe. En studie från Chalmers, i samarbete med Umeå universitet, visar att valet av bryggmetod påverkar utfallet av kaffets hälsoeffekter.</b></p>​Många studier har visat att ett högt kaffeintag har ett samband med minskad risk för att få typ 2-diabetes. I den aktuella studien från Chalmers har forskarna använt metoder där de har lyckats skilja på effekterna av kokkaffe och bryggkaffe. <br /><br />−    Vi har identifierat specifika molekyler, biomarkörer, i blodet hos deltagarna i studien som speglar intaget av de olika kaffesorterna. Dessa biomarkörer används sedan för analys när vi beräknar risken för typ 2-diabetes. Resultatet visar tydligt att kokkaffe inte ger den positiva effekt på diabetesrisken som bryggkaffe gör, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers och anknuten professor vid institutionen för folkhälsovetenskap och klinisk medicin vid Umeå universitet. <br /><br />Med hjälp av biomarkörerna kunde forskarna visa att personer som brukade dricka två till tre koppar bryggkaffe per dag hade cirka 60 procent lägre risk att utveckla typ 2-diabetes än personer som brukade dricka mindre än en kopp bryggkaffe per dag. Konsumtion av kokkaffe hade ingen effekt på diabetesrisken i studien.<br /><br />Rikard Landberg menar att många är av den felaktiga uppfattningen att kaffe enbart har en negativ effekt på hälsan. Det kan bero på att andra studier har visat att kokkaffe ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta beror på diterpener, en typ av molekyler som finns i kokkaffe, som påverkar blodfetter och riskfaktorn homocystein negativt. <br /><br />−    Men det har visat sig att när man brygger kaffe fastnar diterpenerna i filtret och man får istället hälsovinsterna som många andra molekyler, till exempel olika fenoliska ämnen, bidrar till. I måttliga mängder bidrar även koffeinet till positiva effekter, säger han.<br /><br />Frågan är om diterpenerna också påverkar sockeromsättningen negativt, och därmed förklarar varför kokkaffe inte har samma skyddseffekt på risken att få diabetes som bryggkaffe. Men den exakta orsaken till varför kokkaffe inte minskar risken för typ 2-diabetes vet forskarna inte i dagsläget. <br /><br />Det populära espressokaffet bryggs också utan filter och Rikard Landberg tror att det skulle kunna ha ungefär samma effekter som kokkaffe när det gäller risk för typ 2-diabetes. Men han poängterar att hälsoeffekter inte bara beror på om kaffet filtreras eller inte. De varierar också med hur kaffebönorna och drycken hanteras i övrigt. <br /><br />För att kunna skilja på diabetesrisk för kok- och bryggkaffe användes ny teknik kallad metabolomik i kombination med klassiska frågeformulär kring kostintag. Metabolomik gör det möjligt att identifiera och använda blodhalten av specifika molekyler som kommer från ett livsmedel som ett objektivt mått på intaget − istället för att endast utgå från den mängd försökspersonerna själva rapporterar i formulär. <br /><br />−    Metabolomik är ett fantastiskt verktyg, inte bara för att spegla intaget av specifika livsmedel utan också för att studera de effekter intagen har på människors metabolism. Det kan ge viktig information om mekanismerna bakom varför specifika livsmedel påverkar sjukdomsrisken, säger Lin Shi, postdok och huvudförfattare till studien. <br /><br /><strong>Olika kaffetyper och geografiska exempel</strong><br />Bryggkaffe innefattar metoder där malda kaffebönor placeras i ett filter som vattnet rinner igenom, antingen i en kaffebryggare eller manuellt. Kokkaffe görs genom att grovmalda kaffebönor blandas direkt i vattnet. Detta innefattar även presskaffe samt turkiskt och grekiskt kaffe.<br /><br />Andra typer av kaffe har inte undersökts specifikt i studien. Det gäller bland annat snabbkaffe, espresso och andra espressobaserade drycker, och perkulator- och maskinkaffe. Dessa kaffesorter var inte så vanliga i studiepopulationen då data samlades in under 90-talet. <br /><br />Sverige är ett av de länder som har högst konsumtion av bryggkaffe i världen per person. Men konsumtionen av kokkaffe är också hög, särskilt på landsbygden i norra Sverige.<br /><br />I USA är bryggkaffe den vanligaste sorten, medan snabbkaffe dominerar i Storbritannien. Espressobaserade drycker är vanligast i Sydeuropa. Turkiskt kaffe är populärt i Mellanöstern och östra Europa.<br /><br /><strong>Mer om studien</strong><br />Studien är en fall-kontrollstudie som gjordes inom ramen för en prospektiv kohort i Västerbotten i norra Sverige. Deltagarna hade svarat på frågeformulär om matvanor och livsstil. De hade också lämnat blodprov som sparades frysta. Totalt inkluderades 421 personer som efter i snitt 7 år utvecklade typ 2-diabetes, och dessa jämfördes mot 421 friska kontrollpersoner. De ursprungliga blodproven analyserades sedan. Dessutom analyserades blodprov som hade lämnats tio år efter de första blodproven av 149 av fall-kontrollparen.<br /><br />Läs den vetenskapliga artikeln &quot;<a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/joim.13009">Plasma metabolite biomarkers of boiled and filtered coffee intake and their association with type 2 diabetes risk</a>&quot;<br /><div><br /></div> <div>Text: Susanne Nilsson Lindh och Johanna Wilde<br /></div>Tue, 17 Dec 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Verktyget-om-påverkan-på-de-Globala-målen-sprids-globalt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Verktyget-om-p%C3%A5verkan-p%C3%A5-de-Globala-m%C3%A5len-sprids-globalt.aspxVerktyget om påverkan på de Globala målen sprids globalt<p><b>​Webbverktyget för att beskriva påverkan på de Globala målen har nu passerat 1000 användare. Efter knappt ett år online har verktyget fått oväntat stor spridning, både geografiskt och branschmässigt. Många lärdomar har gjorts och nu planeras en guide för att stötta just flera olika typer av användare.</b></p><div>​Det har snart gått ett år sedan webbversionen av verktyget lanserades. Verktyget, med det engelska namnet <a href="https://sdgimpactassessmenttool.org/">SDG Impact Assessment Tool</a>, har sedan dess spridits som ett frö i vinden. Det har nått långt utanför Sveriges gränser och spridits till långt fler typer av verksamheter än förväntat. Bland användarna går det exempelvis att hitta riskkapitalbolag, innovationskontor, universitet, småföretag, hållbarhetskonsulter och kommunala bolag.</div> <img src="/SiteCollectionImages/Centrum/GMV/globalgoals_90x90.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />Den gemensamma nämnaren är att de är verksamheter med intresse för att identifiera och beskriva relevanta hållbarhetsperspektiv med utgångspunkt i Agenda 2030. Där erbjuder verktyget ett strukturerat angreppssätt med målsättningen att utvärdera påverkan på de Globala målen som en del av ett förändringsarbete.<br /> <br /><div><a href="https://gmv.gu.se/kontakta-oss/anders-ahlback">Anders Ahlbäck</a> är anställd vid <a href="https://gmv.gu.se/">Göteborgs centrum för hållbar utveckling</a> och är projektledare för verktyget. Han har utvecklat metodiken och sett till att verktyget nu finns fritt tillgängligt online. När lanseringen skulle ske, ville han skynda långsamt.</div> <br /><div>– Man kan väl säga att vi valde att göra en smyglansering och inte slå på stora trumman för mycket. Hållbar utveckling är komplext och vi har stor respekt för att olika typer av verksamheter har olika förutsättningar att ta sig an de Globala målen. Vårt verktyg är enkelt att hantera men utmanade att ta sig igenom och vi vill lyssna in hur användarna upplever det. Vi är lite förvånade men också stolta över att det har spridit sig så mycket ändå.</div> <br /><div>Anders har under det senaste året försökt fånga upp användares frågor, synpunkter och idéer. Han säger att det har varit mycket lärorikt och särskilt ett behov har utkristalliserats.</div> <br /><div>– Det är många som vill att vi ska komma till deras verksamhet och hålla i en workshop om verktyget och det är inte riktigt tanken. Visst vill vi hjälpa till i den mån vi kan men för att verktyget ska få riktigt stort genomslag, behöver det kunna stå på egna ben. Vi är inte tillräckligt många för att kunna erbjuda workshoppar till alla. Därför behöver vi tänka om lite grann.</div> <br /><div>För att underlätta för användare att i högre grad själva ta sig an verktyget, kommer Anders under nästa år leda arbetet med att ta fram en mer detaljerad användarguide än de instruktioner som finns på webbsidan.</div> <br /><div>– I en sådan guide vill vi förklara lite mer om konceptet och särskilt lyfta fram exempel på hur olika verksamheter kan tänka när de ska göra en självutvärdering mot de Globala målen.</div> <br /><div>Verktyget har fått internationell spridning med hjälp av nätverket <a href="https://www.unsdsn-ne.org/">SDSN Northern Europe</a>. Dels har det presenterats för medlemmarna i de nordiska länderna, dels har det visats upp för det globala nätverket på konferenser, möten och genom andra kommunikationsaktiviteter. Det har gett effekt. Idag finns det användare i exempelvis Finland, England, Spanien och USA.</div> <a href="https://sdgimpactassessmenttool.org/"><br />Har du lust att testa verktyget? Du hittar det här.</a><br /><div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Exempel på händelser kopplade till verktyget under 2019:</strong></div> <ul><li>Presentation på konferensen International Conference on Sustainable Development.</li> <li>Presentation på Global Solutions Forum.</li> <li>Införlivat i processen att vaska fram hållbara lösningar i Solution Initiative Forum - Air.</li> <li>Workshop för nätverket GAME och Agenda 2030 i Väst.</li> <li>Workshop för nätverket CSR Väst.</li> <li>Presentation och workshop för MLUH, Nätverket för miljöledning i universitet och högskolor</li> <li><span>Presentation på Maritima klustrets årliga konferens.<span style="display:inline-block"></span></span><br /></li> <li>Chalmers tekniska högskola har tagit med implementeringen av verktyget i sin prioriterade verksamhetsutvecklingsplan för 2020-2022. Chalmers använder också verktyget för implementeringen av sin klimatstrategi, då genom att utvärdera åtgärder gentemot alla 17 hållbarhetsmål.</li> <li>Verktyget har använts av projektdeltagare i det Vinnova-finansierade projektet AGERA, som syftar till att stärka lärosätens samverkanskapacitet med Agenda 2030 som ramverk.</li> <li>Verktyget har använts i Mistra Carbon Exit med motivet att bredda perspektiven bortom klimatfrågan.</li> <li>Verktyget har testats som ett utbildningsmoment i en kurs på Chalmers och en kurs på Göteborgs universitet</li></ul>  <br />Relaterad läsning: <a href="/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/nytt-webbverktyg-visualiserar-paverkan-pa-de-globala-malen.aspx">Nytt webbverktyg visar påverkan på de Globala målen</a><br /> <br /><em>SDG Impact Assessment Tool ägs av Göteborgs centrum för hållbar utveckling, vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och har utvecklats i samarbete med SDSN Northern Europe och Mistra Carbon Exit med ekonomiskt stöd från Region Västra Götaland genom det Maritima klustret i Västsverige.</em>Tue, 17 Dec 2019 00:00:00 +0100