Nyheter: Global, Testinghttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 21 Sep 2018 16:30:11 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/mangfald-lyfts-nar-digital-utveckling-diskuteras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/mangfald-lyfts-nar-digital-utveckling-diskuteras.aspxMångfald lyfts när digital utveckling diskuteras<p><b>Olika frågor kring den globala digitala utvecklingen står i fokus när akademiker och innovatörer från hela världen kommer till Göteborg för att delta i konferensen CIP Forum. En av årets höjdpunkter är uppstarten av jämställdhetsprojektet ”The Vera Project”, som ämnar lyfta kvinnor inom teknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">Digitaliseringen i samhället kommer diskuteras på många sätt när CIP Forum äger rum. Konferensen är skapad av CIP – the Center for Intellectual Property – och är ett samarbete mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet där aktörer från hela världen samlas för att diskutera globalisering och digital utveckling. Årets tema är Transformation och ett av konferensens huvudämnen är möjligheterna och utmaningarna med en digitaliserad ekonomi, där Kina får en allt mer viktig roll. Frågor som kommer lyftas under konferensen rör bland annat konkurrensen om den ledande rollen gällande teknisk utveckling och hur Kina, som en ny stor innovatör, påverkar marknaden. </span><div><br /><span></span><h4 class="chalmersElement-H4">Vill lyfta kvinnor inom tekniken</h4> <div>Under konferensen introduceras även ”The Vera Project”, ett arbete med målet att lyfta fram fler kvinnor inom teknikbranschen. Projektet är inspirerat av Vera Sandberg som blev Sveriges första kvinnliga ingenjör år 1917 när hon tog examen på Chalmers. Syftet med ”The Vera Project” är att bidra med en större mångfald när det kommer till både föreläsare och deltagare i CIP:s aktiviteter. Projektet kommer ha en startpanel i början av konferensen och temat kommer sedan att genomsyra hela konferensen samt även CIP:s framtida arbete. CIP vill lyfta diskussionen om mångfald i teknik och utvärdera vilka typer av aktiviteter som leder till en positiv utveckling. En nyckelperson i detta projekt är Suzanne Munck, biträdande direktör på Federal Trade Commition i USA, som kommer att delta i startpanelen.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Globalisering viktigt för universitetens nyttiggörande</h4> <div>Fredrik Hörstedt är vicerektor för nyttiggörande på Chalmers och är delaktig i planerandet av konferensen.</div> <div><br /></div> <div>– Förväntningarna på att universiteten ska bidra till globala samhällsutmaningar och stärkt konkurrenskraft påverkar hur vi nyttiggör vår kunskap och våra forskningsresultat. Konferensen ger oss en unik möjlighet till dialog med aktörer från näringsliv, universitet och samhälle om hur detta bäst går till.</div> <div><br /></div> <div>Andra ämnen kring temat Transformation som kommer diskuteras under konferensen inkluderar artificiell intelligens, maskininlärning och blockkedjor. Det kommer exempelvis diskuteras användningsområden för blockkedjor utöver den välkända kryptovalutan, som till exempel Bitcoin. I synnerhet diskuteras möjligheterna och hoten med blockkedjor ur ett kommersiellt och rättsligt perspektiv.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Studenter presenterar nya idéer</h4> <div>Många studenter från Chalmers och Göteborgs universitet deltar i planerandet av evenemanget, bland annat kring utformandet av panelsamtalen. De kommer även att medverka på själva konferensen där de får möjlighet att presentera egna företagskoncept och utbyta idéer tillsammans med forskare och innovatörer. </div> <div><br /></div> <div>Konferensen äger rum mellan 23-25 september i Göteborg och mellan 200 och 250 inbjudna personer kommer att delta under konferensdagarna. </div> <div><br /></div> <div>Läs mer på <a href="http://cipforum.org/">CIP Forums webbplats</a>.<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> </div>Thu, 20 Sep 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Dopceremoni-för-unik-kappseglingsbåt-i-naturmaterial.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Dopceremoni-f%C3%B6r-unik-kappseglingsb%C3%A5t-i-naturmaterial.aspxDopceremoni för unik kappseglingsbåt i naturmaterial<p><b>​Linnea – det blir namnet på Chalmers kappseglingsbåt byggd av balsaträ, linneväv och cashewnötter. Det organiska bygget skapat av mastersstudenter i marin teknik är nu redo att tävla i Italien och i mitten på september hölls en dopceremoni för båten på Teknologgården.</b></p>​<span style="background-color:initial">Åtta Chalmersstudenter på mastersprogrammet i marin teknik har det senaste året designat och byggt en kappseglingsbåt som en del av Formula Sailing, projektet där 70 procent av båten måste vara gjort av naturmaterial. Studenterna har valt att bygga båten med en kärna av balsaträ med linneväv och en cashewnötsbaserad epoxi. Den unika kappseglingsbåten kommer att delta i ett tredagarsrace i Palermo, Sicilien. </span>Med start torsdag 20 september tävlar de mot team från sju italienska universitet och ett tyskt universitet i regattan 1001VELAcup.<div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">ör att markera att båten nu är redo för avfärd till Italien hölls en dopceremoni på Teknologgården. Angela Hillemyr, prefekt och ansvarig för nyttiggörande på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper var på plats för att döpa båten. Dopet skedde såklart enligt traditionsenlig båtkutym, med officiella dopfraser och champagne. Som en ordlek kring att båten delvis byggdes av linneväv döps båten till Linnea.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div> <h4 class="chalmersElement-H4">Utmanande och lärorikt projekt</h4> <p class="MsoNormal">Eric Eriksson är en av mastersstudenterna som deltagit i projektet. Han berättar att arbetet stundtals varit tufft, men att det främst har varit roligt och lärorikt.</p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Det har varit ett väldigt komplicerat och tidskrävande projekt men det har också varit väldigt häftigt att få se ett projekt man jobbat med så länge bli verklighet.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Adam Persson, doktorand, har varit gruppens handledare under hela processen, från att ta fram designen till det färdiga bygget.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Syftet med ett sådant här arbete är att få ta del av de utmaningar man möter när man går från att designa något till att sen faktiskt bygga det. Att hitta material, rätt leverantörer och att lyckas planera projektet rätt.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Kappseglingsbåten är på flera sätt ett extrembygge. För att optimera båten efter vindförhållandena under tävlingen i Palermo har båten en väldigt hög rigg och väldigt stora segel. Gruppen har även kämpat för att få båten att bli så lätt det bara går för att då även bli så snabb som möjligt.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Laddar inför tävling i Italien</h4> <p class="MsoNormal">Nu förbereder sig gruppen inför sitt tredagarsrace i Italien. Adam berättar att han är nöjd med projektet, både processen och resultatet, och att han har höga förhoppningar inför tävlingen.</p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Om båten fungerar som vi hoppas tror jag absolut att vi har en stor chans att vinna hela tävlingen.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Enligt tävlingens regler ska den som seglar båten studera vid samma universitet som de som byggt den. Ombord under seglingen kommer det finnas två besättningsmedlemmar som studerar på Chalmers. </span><span style="background-color:initial">De är båda elitseglare i den olympiska 49er-klassen. </span><span style="background-color:initial">Tävlingen på Sicilien äger rum 20-23 september.</span></p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><strong>Läs mer:</strong> <a href="/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspx">&quot;Organiskt båtbygge i ett nötskal&quot;​</a></p> <p class="MsoNormal"><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.dn.se/ekonomi/de-tavlar-med-framtidens-segelbat-gjord-av-cashewnotter/">&quot;De tävlar med framtidens segelbåt gjord av cashewnötter&quot;​</a></p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</p> <p class="MsoNormal"><strong>Film:</strong> Johan Bodell<br /></p> </div></div>Fri, 14 Sep 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nya-digitala-designverktyg-loser-komplexa-geometriska-problem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nya-digitala-designverktyg-loser-komplexa-geometriska-problem.aspxDigitala designkrafter strömmar till<p><b>Den internationella konferensen AAG – Advances in Architectural Geometry – hålls vartannat år i olika europeiska länder. I år står Chalmers som värd 22-25 september. Svenska och internationella arkitekter, ingenjörer och matematiker kommer att delta i konferensen, som handlar om hur kraftfulla designverktyg kan lösa komplexa problem inom arkitektur och byggteknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">Arkitektur möter matematik och ingenjörskonst, med digitala förtecken. Konferensen omfattar bland annat 15 workshops, ledda av forskare och praktiker från hela världen.</span><div><br /></div> <div>Bland talarna återfinns Caroline Bos, en av grundarna till UN Studio, Philippe Block, professor på ETH Zürich och ledare av Block Research Group (BRG) och Julie Dorsey, professor i datavetenskap vid Yale.</div> <div><br /></div> <div>Exempel på frågeställningar under konferensen inkluderar:</div> <div>•         Vilken roll kan en industrirobot ha i designprocessen och för produktionen av arkitektur?</div> <div>•         Hur använder vi AI och maskininlärning för analyser och gestaltning?</div> <div>•         Vilka nya designmöjligheter ges av automatiserade produktionsverktyg?</div> <div>•         På vilka sätt kan vi optimera konstruktioner inom designprocessen, med hjälp av digital teknologi?</div> <div><br /></div> <div>Begreppet computational design är centralt i sammanhanget, och innebär att datorns beräkningskraft utnyttjas maximalt inom designprocessen, samtidigt som arkitekten eller ingenjören direkt kan anpassa metodiken till olika uppgifter. Här möts just geometri, matematik och digitalisering i lösningen av komplexa geometriska problem, simuleringen av konstruktioner, ljus eller vind, eller den rationella produktionen av avancerade former. På Chalmers studeras dessa metoder bland annat inom forskargrupperna Architecture &amp; Engineering och Architecture &amp; Computation. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/JonasRunberger_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="bild på Jonas Runberger" style="margin:5px" />– Computational design hjälper oss att undersöka och prova alternativa koncept i tidiga skeden, för att kunna göra kloka och informerade design- och produktionsval. Här kan svenskt samhällsbyggande korsbefruktas av det internationella sammanhanget. Konferensen ger oss en glimt av var internationell arkitektur och ingenjörskonst står idag, avslutar Karl-Gunnar Olsson, professor i arkitektur och teknik, och Jonas Runberger, konstnärlig professor i digital design, båda på Chalmers institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, ACE.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div style="text-align:right">Jonas Runberger</div> <div><div>22-23 september: workshops. </div> <div>24-25 september: seminarier.</div> <div>Plats: Chalmers, campus Johanneberg.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Registreringen är öppen. Välkommen!</div> <div><br /></div> <div>Läs allt om konferensen och anmäl dig på AAG2018:s hemsida:<span style="background-color:initial"> </span></div> <div><a href="http://www.architecturalgeometry.org/aag18/">http://www.architecturalgeometry.org/aag18/​</a></div></div> <div><br /></div>Fri, 14 Sep 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hallbar-sanering-med-ny-metod-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hallbar-sanering-med-ny-metod-.aspxLätt att välja rätt: hållbar sanering med ny metod<p><b>​ Marken som exploateras för bostäder i våra större städer är ofta kraftigt förorenad. Chalmersforskarna Jenny Norrman och Lars Rosén har tillsammans med bland andra Malin Norin på NCC, utvecklat en metod som gör det möjligt att välja det mest hållbara sättet att sanera. När NCC skulle bygga bostäder på gammal industrimark i Limhamn använde de metoden och vilket ledde till mindre oro, färre transporter och minskade kostnader.</b></p>​<span> <span></span></span><span>I Sverige finns idag cirka 80 000 områden som är eller misstänks vara förorenade. Saneringen </span><span>av förorenad mark är en miljardindustri. Ungefär 1500 personer jobbar heltid med sanering på myndigheter och inom industrin. Saneringen är också en av miljödepartementets största utgiftsposter och har ökat från en halv miljard till nästan en miljard kronor per år. </span><span></span> <div> </div> <div> </div> <p><span>När ett byggbolag ska sanera ett förorenat område är frågorna många. Varför ska man sanera och hur mycket ska man egentligen sanera? Ska föroreningarna grävas upp och deponeras eller ska man försöka behandla dem på plats? Hur ska området användas? Vad är samhällsekonomiskt men också miljömässigt och socialt mest fördelaktigt? </span></p> <div> </div> <div> </div> <p><span>– Traditionellt har man fokuserat på själva föroreningen och sanerat genom att gräva och transportera bort stora mängder jord och lägga den på deponi. Nu finns det en utbredd vilja i branschen att inte bara flytta föroreningarna från en plats till en annan utan att göra saneringen mer hållbar och se marken som en resurs, säger Lars Rosén, professor i Bygg- och miljöteknik på Chalmers.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Prioriteringarna blir tydliga</span></h5> <div> </div> <p><span>Med hjälp av SCORE-modellen kan de inblandade i saneringsprocessen analysera för- och nackdelar med de olika aktiviteterna som en sanering innebär. Det handlar om att undersöka miljö, sociala och ekonomiska effekter för olika alternativ ur ett brett perspektiv. När effekterna vägs ihop kan man få fram den mest hållbara lösningen. Metoden tar till exempel hänsyn till hur saneringen utförs. Leder den till många transporter, stora mängder avfall och ökade olycksrisker? Metoden undersöker också vad en sanering kan leda till på längre sikt, kanske innebär den att många människor får jobb på orten eller att en idrottsklubb får en fotbollsplan.</span></p> <div> </div> <p><span>– Ett av syftena med SCORE-modellen är att det blir väldigt tydligt vilka prioriteringar man har gjort. Den som vill kan gå in och se hur <span>man</span> har tänkt eftersom det finns en dokumentation och motiveringar för de bedömningar man gör, säger Jenny Norrman, docent i Bygg- och miljöteknik på Chalmers.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Testar metoden i skarpa projekt</span></h5> <div> </div> <p><span>SCORE-metoden har använts i flera fallstudier, bland annat på BT Kemi i Teckomatorp, i Åre Kommun, tillsammans med NCC i Kvarnbyn i Mölndal och i Limhamn i Malmö </span></p> <div> </div> <p><span>– Dels har vi fått pengar för att utveckla metoden, dels för att använda den i skarpa projekt. För oss blir det ett sätt att kritiskt granska hur metoden fungerar i praktiken och se vad vi kan förbättra. Det är otroligt värdefullt, säger Jenny Norrman.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Stöd i kommunikationen med myndigheter</span></h5> <div> </div> <p><span>NCC var tidigt ute med att köpa förorenad mark för att bygga bostäder, eftersom den förorenade marken ofta finns i attraktiva, centrala lägen. Ett exempel är kemiföretaget SOABS industriområde i Kvarnbyn i Mölndal. </span></p> <div> </div> <p><span>– När vi ska sanera industrimark finns det alltid mycket oro internt och externt. Vad tycker människor och vilka krav har myndigheterna? Med hjälp av SCORE-modellen kan vi komma bort från tyckandet. Det blir en strukturerad process. Modellen är också ett stöd i kommunikationen med tillsynsmyndigheten för att driva ett projekt framåt och få en avvägd sanering där vi gör lagom mycket, säger Malin Norin, teknisk specialist på NCC </span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Gedigen utredning sparade pengar</span></h5> <div> </div> <p><span>2010 köpte NCC ett 180 000 kvadratmeter stort förorenat område i Limhamn i Malmö, där det funnits en kalkindustri. Innan de kunde börja bygga bostäder lade NCC omfattande resurser på att utvärdera olika saneringsalternativ. Bland annat utfördes en utökad studie av markmiljön. Efter ett gediget analysarbete visade det sig att all jord inte var förorenad, varför man kunde låta en del av jorden ligga kvar istället för att frakta bort den, vilket hade lett till många onödiga transporter. Just transporter är ofta ett orosmoment för de kringboende, och därmed blev den här lösningen inte bara miljömässigt mest hållbar, utan även mest hållbar utifrån ett socialt perspektiv.</span></p> <div> </div> <p><span>– Vi tycker att det är väldigt viktigt att lägga ner betydligt större resurser än vad som är vanligt i utredningsskedet för att utvärdera olika alternativ. I slutskedet får vi förhoppningsvis igen de investeringarna, säger Malin Norin.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Driver utvecklingen framåt</span></h5> <div> </div> <p><span>Lars Rosen och Jenny Norrman hoppas att fler ska inse fördelarna med att göra en ordentlig utvärdering av olika alternativ när förorenad mark ska saneras.<br /> – Om vår metod kan leda till att problemet med sanering av förorenad mark hanteras bättre och mer effektivt, så är det fantastiskt. Genom att vi driver de här projekten, så tror jag att vi påverkar branschen och är med och driver utvecklingen framåt, säger Lars Rosén. <br /> <br /> </span></p> <div> </div> <p><span><strong>Lars Rosén, Jenny Norrman och Malin Norin är nu aktuella med ett branschevent inom förorenad mark. Välkommen till ”Den förorenade staden – hållbar efterbehandling?” den 11 oktober på Chalmersska huset. En seminarie- och workshopdag öppen för verksamma inom förorenad mark, med fokus på efterbehandling! </strong><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Den-fororenade-staden---urban-efterbehandling.aspx"><strong>Läs mer och anmäl dig till dagen här</strong></a><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Den-fororenade-staden---urban-efterbehandling.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></span></p> Fri, 14 Sep 2018 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Nobelpristagare-gastar-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Nobelpristagare-gastar-Chalmers.aspxNobelpristagare gästar Chalmers<p><b>​Nobelpristagaren Konstantin Novoselov är det stora dragplåstret på initiativseminariet &quot;2D materials beyond graphene&quot; den 1-2 oktober i Palmstedtsalen på Chalmers. &quot;Jag tror att det var viktigt för honom att se att vi lyckats samla ledande forskare inom det här växande forskningsområdet&quot;, säger Ermin Malic, docent på institutionen för fysik och förståndare för arrangerande Chalmers grafencentrum.</b></p><div><span style="background-color:initial">Konstantin Novoselov, professor på University of Manchester, tilldelades Nobelpriset i fysik 2010 för sitt arbete med det nya materialet grafen. Han kommer att öppna seminariets andra dag med en föreläsning med titeln &quot;Materials in the Flatland&quot;.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Ermin Malic är mycket glad att kunna välkomna den framstående gästen bland de många andra välrenommerade talarna:</div> <div>– Konstantin Novoselov är väldigt upptagen och får många liknande inbjudningar. Vi är såklart väldigt glada att han valt vårt event. Jag tror att det var viktigt för honom att se att vi lyckats samla ledande forskare inom det här växande forskningsområdet. Konstantin Novoselov är en given höjdpunkt, men jag är verkligen glad över varje enskild föreläsare, säger han.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/emalic_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Excellensinitiativet Nano bjuder in till ett stort initiativseminarium varje år. I år arrangeras seminariet av Grafencentrum, som är ett paraply för all forskning på Chalmers på atomiskt tunt 2D-material.</div> <div>– Grafen är den mest framträdande representanten för denna materialklass, men andra 2D-material blir också allt viktigare i den nuvarande forskningen. Därför har vi lagt seminariets fokus på 2D-material bortom grafen, och har bjudit in ledande experter inom detta framväxande och tekniskt lovande forskningsområde, säger Ermin Malic (till vänster).</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br />Vad ska man inte missa på seminariet?</h5> <div>– Programmet är relativt intensivt och täcker ett stort spektrum av 2D-materialforskning. Vi kommer att ha 18 föreläsningar i åtta olika sessioner, inklusive excitonfenomen, nya heterostrukturer, energitillämpningar, opto-elektroniska applikationer samt komposit- och bioapplikationer.</div> <div> </div> <div>Det kommer också att finnas en posterutställning:</div> <div>– Tanken här är att erbjuda Chalmers forskare möjlighet att presentera sin forskning på 2D-material, nu även grafen. Vi vill visa hela spektrumet och excellensen i den 2D-materialbaserade forskningen på högskolan.</div> <div> <span style="background-color:initial">Deltagarna kan också se fram emot att få höra om spännande ny forskning:</span></div> <div>– Definitivt. Fältet är mycket dynamiskt och det finns fortfarande många öppna frågor som är relevanta för grundforskning och möjliga tekniska tillämpningar. De inbjudna talarna utför spetsforskning på området, så vi kan förvänta oss många nya insikter och förhoppningsvis spännande diskussioner, säger Ermin Malic.</div> <div> </div> <div>De två fullspäckade dagarna vänder sig till en bred publik; forskare, doktorander, postdoktorander, masterstudenter och även näringslivsrepresentanter som är intresserade av den senaste utvecklingen inom nanoteknik. Redan är 100 personer registrerade för seminariet, som äger rum i Palmstedtsalen i Chalmers kårhus.</div> <div>– De flesta registrerade deltagarna är forskare och studenter från Chalmers. Men några av de internationella talarna tar med sig sina egna studenter till seminariet. Vi har också deltagare från andra svenska universitet och företrädare från näringslivet.</div> <div> </div> <div>De inbjudna talarna kommer från Sverige, Italien, Tyskland, Spanien, Österrike, Schweiz, Danmark, Ryssland, USA och Storbritannien. Bland dem finns Frank Koppens (ICFO, Spanien), Paulina Plochocka och Bernhard Urbaszek (CNRS, Frankrike), Thomas Müller (Wien universitet, Österrike), Kristian Thygesen (DTU, Danmark) och Miriam Vitiello (National Research Council, Italien). Chalmers representeras av Timur Shegai (Fysik), Saroj Dash (MC2) och Vincenzo Palermo (IMS).</div> <div>– Lunch och kaffepauser kommer att erbjuda mycket tid för djupare diskussioner, avslutar Ermin Malic.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto av Konstantin Novoselov: Av Sergey Vladimirov (vlsergey) (Konstantin Novoselov Uppladdad av vlsergey) [CC BY 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons</div> <div>Foto av Ermin Malic: Privat</div> <div><br /></div> <div>Seminariet är gratis, men glöm inte att registrera senast den 19 september. <br /><a href="/en/centres/graphene/events/2D%20beyond%20graphene">Läs mer och se hela programmet​</a> &gt;&gt;&gt;</div> Thu, 13 Sep 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Lyckad-tävlingsdebut-för-självkörande-racerbil.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Lyckad-t%C3%A4vlingsdebut-f%C3%B6r-sj%C3%A4lvk%C3%B6rande-racerbil.aspxLyckad tävlingsdebut för självkörande racerbil<p><b>​​Efter ett år av förberedelser fick chalmerslaget sätta sin självkörande racerbil på prov i klassen för förarlösa bilar i tävlingen Formula student i Tyskland. Som enda förstaårslag klarade deras bil alla inspektioner och kammade hem en hedervärd femteplats i ett av racingmomenten.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det var väldigt kul. Mycket jobb, men väldigt kul, sammanfattar Martin Baerveldt, en av medlemmarna i Chalmers första Formula student driverless-team.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Tillsammans med elva andra studenter från totalt fem olika masterprogram har han byggt om elracerbilen från förra årets förarkörda Formula student-tävling till självkörande. I augusti kom eldprovet: den prestigefulla tävlingen Formula student i Hockenheim, Tyskland.</span><br /></div> <div> </div> <div>Tävlingsklassen för förarlösa bilar gick av stapeln första gången 2017, men i år var första gången som Chalmers deltog. Av 17 bilar i tävlingen var Chalmers en av nio, och enda nykomlingen, som klarade alla inspektioner och säkerhetskontroller och fick ställa upp i själva racingmomenten.</div> <div> </div> <div>Förhoppningsfulla och nervösa stod laget vid sidan av banan, medan bilen körde sig helt själv på banan. Bäst gick det i momentet ”skidpad” där det gäller att köra så snabbt som möjligt på en bana formad som en åtta.</div> <div> </div> <div>– Men allra roligast var att prata med de andra lagen och se vad de hade utvecklat. Och att få visa upp vad vi hade jobbat med under ett års tid, säger Martin Baerveldt.</div> <div> </div> <div>Nu har han lämnat Chalmers och gått in i arbetslivet. Liksom många av sina lagkamrater har han fått jobb genom sin roll i laget, närmare bestämt som konsult inom bilbranschen på ÅF.</div> <div> </div> <div>På Chalmers har ett nytt lag med fjorton studenter från åtta olika masterprogram tagit över stafettpinnen. De får vidareutveckla och tävla med samma bil, så länge de gör betydande ändringar i mjukvaran.</div> <div> </div> <div>– Det gör att de får betydligt längre tid att testa och förbättra bilens prestanda. Och förväntningarna på att nå bra resultat i nästa års tävling blir förstås högre, säger Ziwei Huang.</div> <div> </div> <div>Hon var en i laget bakom årets bil, och fungerar nu under hösten som en brygga till det nya laget.</div> <div> </div> <div>– Att vara med i laget var en fantastisk upplevelse. Jag uppskattade verkligen att få tillämpa mina akademiska kunskaper och skapa en riktig, fungerande racerbil. Och jag är så stolt över laget – vi började från noll, drev projektet och tog alla viktiga beslut själva, säger hon.</div> <div> </div> <div>I juni 2019 kommer chansen att söka till nästa läsårs lag. För den som är riktigt hugad finns eventuellt chans att få en plats redan i årets lag.</div> <div> </div> <div>– Det riktar sig framför allt till sistaårsstudenter. Laget behöver många olika kompetenser och man behöver inte vara inriktad på just självkörande fordon – tanken är att man ska lära sig också, säger handledaren Ola Benderius.</div> <div> </div> <div>Läs mer om arbetet med den självkörande racerbilen i <a href="/sv/nyheter/Sidor/Studenter-rustar-sjalvkorande-racerbil.aspx">&quot;Studenter rustar självkörande racerbil för tävlingsbanan&quot;</a>.</div> <div> </div> <div><strong>Text:</strong> Ingela Roos</div> <div><strong>Foto:</strong> Weiming Li/Chalmers Formula Student Driverless<br /></div> <div><br /></div> Wed, 12 Sep 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-metod-ger-battre-diagnos-for-yrsel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-metod-ger-battre-diagnos-for-yrsel.aspxNy metod ger bättre diagnos för yrsel<p><b>​Hälften av alla över 65 år lider av yrsel och problem med balansen. Men vissa medicinska undersökningar för att identifiera orsakerna till yrselproblemen kan vara smärtsamma och ibland ge hörselskador. Nu har forskare från Chalmers utvecklat en ny testutrustning där benledningsteknik används, som ger betydande fördelar jämfört med dagens metoder.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Hörseln och balanssinnet är nära förbundna med varandra. För patienter med yrsel utnyttjas detta för att ställa diagnos på sjukdomar i balansorganet. Ofta görs då ett hinnsäckstest, också kallat VEMP, Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I ett VEMP-test används höga ljud för att ge muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler, som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. Chalmersforskarna har nu istället använt benledningsljud för att nå bättre resultat.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20metod%20ger%20bättre%20diagnos%20för%20yrsel/bo_hakansson_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bo Håkansson" style="margin:5px" />– Vi har utvecklat en ny typ av ljudvibrator som sätts bakom örat på patienten under testet, säger Bo Håkansson, professor i forskargruppen för medicinska signaler och system på Chalmers. Vibratorn är liten, kompakt i storleken och optimerad för att ge en tillräckligt hög ljudnivå vid så låga frekvenser som 250 Hz. Tidigare har det inte funnits någon mätutrustning som är direkt anpassad för den här typen av undersökningar av balansorganet.</div> <div><br /></div> <div>Benledning innebär att ljudvågor omvandlas till vibrationer i skallbenet och stimulerar hörselsnäckan inne i örat på samma sätt som när ljudvågor går den vanliga vägen via hörselgången, trumhinnan och mellanörat. <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/nytt-implantat-ersaetter-skadat-mellanoera-821376" target="_blank">Detta utnyttjas bland annat i de hörapparater som framgångsrikt utvecklats av Bo Håkansson, som har 40 års erfarenhet inom området.</a> Forskarnas studie visar nu att benledning har stora fördelar även inom yrseldiagnostik. </div> <div><br /></div> <div>Varannan person över 65 år drabbas av yrselsymptom, men orsaken kan av flera skäl vara svår att fastställa. I hälften av fallen beror yrseln på sjukdomar i balansorganen, men dagens diagnosmetoder har brister eller innebär risker och obehag för patienten. Exempelvis kan undersökningar då höga ljudnivåer används orsaka bestående hörselskador eller vara omöjliga att dra slutsatser ifrån om patienten förutom yrsel har vissa typer av hörselnedsättningar. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20metod%20ger%20bättre%20diagnos%20för%20yrsel/Karl-Johan_Freden_Jansson_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Karl-Johan Fredén Jansson" style="margin:5px" />– Tack vare benledningstekniken kan ljudnivåerna som patienterna utsätts för minimeras. Det som närmast kan låta som en kulspruta i öronen upplevs nu istället betydligt mer behagligt. Den nya ljudvibratorn ger en maximal hörselnivå på 75 decibel och undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre nivå än dagens metod med luftlett ljud i hörlurar. Det finns då ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador, säger Karl-Johan Fredén Jansson, som gjort alla mätningarna i projektet.</div> <div><br /></div> <div>– Till fördelarna hör också att ljudvibratorn ger säkrare mätresultat för barn och att även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en diagnos för sin yrsel, säger Bo Håkansson. </div> <div><br /></div> <div>Ljudvibratorn är kompatibel med standardiserad utrustning för balansdiagnostik inom sjukvården, vilket gör den enkel att använda. Kostnaden för den nya tekniken bedöms dessutom vara lägre än motsvarande utrustning som används idag.</div> <div><br /></div> <div>En pilotstudie har genomförts och nästa steg är att göra en patientstudie i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där 30 friska och normalhörande deltagare ingår.</div> <div><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Mer om forskningen</h5> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.dovepress.com/articles.php?article_id=40371" target="_blank">“VEMP using a new low frequency bone conduction transducer” </a>har nyligen publicerats av Dove Medical Press, i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Chalmers samarbetspartners i studien är Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, de danska ljudföretagen Ortofon och Interacoustics. Forskningsfinansiärer är Vinnova och Hörselskadades Riksförbund.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://youtu.be/qrWnXgTP2vs" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se forskarnas egen presentation av projektet, på engelska</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Medicinska-signaler-och-system.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om forskning om medicinska signaler och system</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer om diagnosteknik för yrsel</h5> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">En vanlig metod för att diagnostisera orsaken till yrsel är ett så kallat hinnsäckstest, VEMP – Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I testet används ljudstimulering för att mäta muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. På så sätt kan man konstatera om det finns störningar i balansorganet eller i dess ledningsbanor till hjärnan, som gör patienten yr. </span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div>Inom sjukvården används idag två varianter av undersökningen: luftlett ljud genom hörlurar eller benlett ljud via en ljudvibrator som fästs mot huvudet. När luftlett ljud används krävs höga ljudnivåer, vilket är obehagligt för patienten. För benlett ljud är ljudnivåerna lägre, men utrustningen som hittills finns tillgänglig på marknaden är stor och klumpig och därför svår att använda. Dessutom krävs flera mätningar för att registrera muskelkontraktioner i både hals- och ögonmuskler.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Den nya diagnosmetoden innebär att ny vibratorteknik används, som är mindre i storlek och kan generera benledningsljud vid lägre frekvens (250 Hz), där muskelreflexerna är lättare att framkalla. </div> <div><br /></div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20metod%20ger%20bättre%20diagnos%20för%20yrsel/yrsel_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bo Håkansson testar den nya utrustningen" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <div><p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik, blir undersökt med den nya kompakta vibratorn som han och forskarlaget har varit med och designat. ​</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p></div> <h5 class="chalmersElement-H5">För mer information, kontakta</h5> <h5 class="chalmersElement-H5"> </h5> <div><strong><a href="/sv/Personal/Sidor/bo-hakansson.aspx">Bo Håkansson</a></strong>, professor på institutionen för elektroteknik vid Chalmers, </div> <div> </div> <div>031-772 18 07, <a href="mailto:%20boh@chalmers.se">boh@chalmers.se</a></div> <div> </div> <div><strong><a href="/sv/Personal/Sidor/karl-johan-freden-jansson.aspx">Karl-Johan Fredén Jansson​</a></strong>, post doc på institutionen för elektroteknik vid Chalmers och ansvarig för kliniska studier, <span style="background-color:initial">031-772 17 83, </span><a href="mailto:%20karljohf@chalmers.se%E2%80%8B">karljohf@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Text: Yvonne Jonsson<div>Foto: Johan Bodell</div> ​Mon, 10 Sep 2018 07:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-fantomsmartor-visar-vagen-mot-effektivare-behandling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-fantomsmartor-visar-vagen-mot-effektivare-behandling.aspxNy teori om fantomsmärtor visar vägen mot effektivare behandling<p><b>Forskaren Max Ortiz Catalan från Chalmers har utvecklat en ny teori om ursprunget till det gåtfulla tillståndet fantomsmärta. Hypotesen, som publicerats i tidskriften Frontiers in Neurology, bygger vidare på hans tidigare forskning om maskininlärning och förstärkt verklighet (augmented reality) som banbrytande behandlingsmetod.​</b></p><span style="background-color:initial">Fantomsmärta är ett svårbegripligt fenomen, som uppträder hos personer som har förlorat en kroppsdel. Vissa kan känna stark smärta som upplevs komma från den del av kroppen som saknas. För de drabbade kan detta innebära en allvarlig påfrestning och ge drastiskt försämrad livskvalitet. De nuvarande teorierna om ursprunget till fantomsmärtor kan emellertid varken förklara resultaten från kliniska undersökningar eller ge någon heltäckande teoretisk ram för att studera och behandla smärtorna.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20teori%20om%20fantomsmärtor%20visar%20vägen%20mot%20effektivare%20behandling/max_ortiz_catalan_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Max Ortiz Catalan" style="margin:5px" />Nu har Max Ortiz Catalan, docent vid Chalmers, publicerat en artikel där en ny lovande teori lyfts fram, som han kallar ”stochastic entanglement” – på svenska ungefär ”slumpmässig sammankoppling”. </div> <div><br /></div> <div>Efter en amputation förlorar nervsystemet till den saknade kroppsdelen sin roll och blir mottagligt för att kopplas samman med andra nervbanor – i det här fallet med nerver som styr smärtupplevelsen, menar han.</div> <div><br /></div> <div>– Föreställ dig att du förlorar handen. Det skulle innebära att en betydande del av din hjärna och ditt nervsystem blir arbetslösa. De slutar bearbeta känselsignaler, de slutar producera motoriska signaler för att röra handen. De går i viloläge – men inte passivt, förklarar Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <div>Nervceller är aldrig helt passiva. När de inte har ett specifikt uppdrag kan de avfyra nervsignaler slumpmässigt. Det kan leda till att impulser skickas ut planlöst i den delen av det sensomotoriska nervsystemet, samtidigt som liknande sker i nervsystemet som hanterar smärtupplevelse. När sådana nervceller fyras av tillsammans ger det upphov till smärta i den berörda delen av kroppen.</div> <div><br /></div> <div>– Normalt skulle en sådan sporadisk avfyrning som sker synkroniserat inte ha någon betydelse, eftersom den bara blir en del av bakgrundsbruset i nervsystemet, och då inte kommer att märkas, fortsätter Max Ortiz Catalan. Men hos patienter som saknar en kroppsdel kan en sådan händelse få betydelse om det inte pågår så mycket annat samtidigt. Det kan resultera i en överraskande, känslomässigt laddad upplevelse – att känna smärta i en del av kroppen som inte längre finns kvar. En sådan anmärkningsvärd känsla kan förstärka ett neuralt samband, få det att sticka ut från mängden och därmed bidra till att en oönskad nervkoppling skapas.</div> <div><br /></div> <div>Något som kallas Hebbs princip är viktig i sammanhanget. Den säger att &quot;celler som avfyras tillsammans, sammankopplas&quot;. Tillämpat på Max Ortiz Catalans forskning betyder det att nervceller i det sensomotoriska systemet och systemet för smärtupplevelse kopplas samman med varandra, vilket resulterar i fantomsmärtor. Denna teori förklarar också varför alla amputerade inte lider av sådana smärtor; slumpmässigheten innebär att avfyrning kanske inte sker samtidigt, och därför sker heller ingen sådan koppling hos alla patienter.</div> <div><br /></div> <div>I artikeln som nu publicerats fortsätter Max Ortiz Catalan att undersöka hur teorin kan förklara effekterna av motorisk fantomstyrning (Phantom Motor Execution, PME), <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/fantomstyrning-hjaelper-patienter-med-svaarbehandlade-fantomsmaertor-1668260" target="_blank">den nya behandlingsmetod som han tidigare utvecklat</a>. Vid PME-behandlingen registrerar elektroder, som är fästa vid patientens amputerade stump, elektriska signaler egentligen avsedda för den saknade kroppsdelen, som sedan översätts via AI-algoritmer till rörelser som utförs av en virtuell kroppsdel i realtid. <span style="background-color:initial">Patienten ser sig själv på en dator</span><span style="background-color:initial">skärm, med en digital kroppsdel i stället för den som saknas, och kan då styra den som om kroppsdelen utgjorde en del av den egna kroppen. Detta gör det möjligt för patienten att stimulera och återaktivera de vilande områdena i hjärnan.</span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20teori%20om%20fantomsmärtor%20visar%20vägen%20mot%20effektivare%20behandling/PME_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Behandling med motorisk fantomstyrning" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><em>Patienten, som saknar höger arm, kan se sig själv på skärmen genom förstärkt verklighet (augmented reality), med en virtuell arm. Han kan kontrollera den via elektroder fästa i huden, som tillåter patienten att stimulera och återaktivera de vilande områdena i hjärnan genom så kallad motorisk fantomstyrning. Källa: Ortiz-Catalan, Frontiers in Neurology, 2018</em><br /></div> <div><br /></div> <div>– Patienterna kan då åter börja använda de områden av hjärnan som gått i viloläge. När man väcker liv i det slumrande nervsystemet hjälper det till att försvaga och bryta kopplingen som orsakar smärta. Det fungerar som en sorts omvänd Hebbs princip – ju mer nervcellerna avfyras åtskilt, desto svagare blir deras förbindelse med varandra. Detta kan också användas förebyggande för att förhindra att sådana förbindelser alls uppkommer, säger han. </div> <div><br /></div> <div>PME-behandlingen har tidigare visat sig hjälpa patienter där andra metoder misslyckats. Att förstå exakt hur och varför behandlingen kan vara till nytta är avgörande för att den ska kunna utföras korrekt och på bästa möjliga sätt. Den nya teori som Max Ortiz Catalan nu för fram kan bidra till att lösa några av gåtorna kring fantomsmärtor, och dessutom ge en del av dem som drabbas hårdast en bättre tillvaro. </div> <div><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Mer information</h5> <h5 class="chalmersElement-H5">Motorisk fantomstyrning testas nu kliniskt världen över</h5> <div>Max Ortiz Catalan har utvecklat motorisk fantomstyrning (PME) som en behandlingsform för fantomsmärtor, där fantomrörelser från den kvarvarande stumpen avkodas med maskininlärning och därefter visualiseras via virtuell och förstärkt verklighet (virtual and augmented reality). Den nya hypotesen ger nu en förklaring till de framgångar som behandlingen uppvisat i kliniska studier. PME har visat sig minska fantomsmärtor hos kroniskt drabbade, där andra behandlingar har misslyckats. PME-tester pågår på kliniker runt om i världen, från Kanada till Australien, men de flesta behandlade patienterna finns i Europa. En behandlingsutrustning har tagits fram och säljs via det svenska medicinteknikföretaget Integrum AB, och för närvarande sker omfattande internationell klinisk prövning i sju länder. Hjärnbildsstudier pågår också på patienter som behandlats med PME, vilket kommer att bekräfta eller tillbakavisa Max Ortiz Catalans teorier.</div> <div><br /></div> <div>Se en <a href="https://www.youtube.com/watch?v=ek7JHGC-T4E&amp;feature=youtu.be" target="_blank">video som visar behandling med motorisk fantomstyrning​</a><span></span>.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer om forskningen</h5> <div>Dr Max Ortiz Catalan är docent på Chalmers och leder laboratoriet för biomekatronik och neurorehabilitering – <a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/" target="_blank">Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory</a>. </div> <div><br /></div> <div>Han har tidigare uppmärksammats internationellt för sitt nyskapande arbete kring implanterbara (osseointegrerade) och tankestyrda proteser (se <a href="http://stm.sciencemag.org/content/6/257/257re6">Science Translational Medicine</a> ) samt för sin metod för att behandla fantomsmärtor med motorisk fantomstyrning (se <a href="https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2816%2931598-7/abstract" target="_blank">The Lancet</a> ).</div> <div>Hans nya artikel, <a href="https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fneur.2018.00748/abstract" target="_blank">“The stochastic entanglement and phantom motor execution hypotheses: a theoretical framework for the origin and treatment of PLP”</a> har publicerats i tidskriften Frontiers of Neurology </div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kontaktinformation</h5> <div>Max Ortiz Catalan, institutionen för elektroteknik, Chalmers, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a></div></div> <div><br /></div> <div>Läs mer om <a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Medicinska-signaler-och-system.aspx">Chalmers forskning om medicinska signaler och system​</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Joshua Worth<br />Översättning: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto på Max Ortiz Catalan: Oscar Matsson</div> <div>​<br /></div> ​Thu, 06 Sep 2018 07:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fullkorn-viktigt-for-att-motverka-typ-2-diabetes.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fullkorn-viktigt-for-att-motverka-typ-2-diabetes.aspxFullkorn viktigt för att motverka typ 2-diabetes<p><b>​Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Bara det är fullkorn så skyddar de alla mot typ 2-diabetes, visar en studie av forskare på Chalmers och Cancerinstitutet i Köpenhamn.</b></p><p>​Studien är mycket omfattande och ger en kraftfull bekräftelse av tidigare forskningsresultat om fullkornets stora betydelse för att förebygga typ 2-diabetes – det man tidigare kallade ”åldersdiabetes”. Även om man länge känt till sambandet, har man inte vetat om det är skillnad mellan olika fullkornsprodukter och sädesslag. Det har också varit oklart hur höga intag av fullkorn som minskar risken för diabetes.<br /><br />– Hittills har de flesta liknande undersökningar gjorts i USA, säger Rikard Landberg, professor på Avdelningen för Livsmedelsvetenskap och senior forskare i studien.<br /><br />– Där äter man främst fullkorn från vete. Vi ville ta reda på om det finns skillnader mellan de olika spannmålssorterna, vilket man hade kunnat vänta sig eftersom de innehåller olika mängd och typer av kostfibrer och bioaktiva ämnen, som har visats påverka riskfaktorer för typ 2-diabetes olika.<br /><br /><strong>Mängden spelar roll</strong><br />Studien är gjord på danskar, som har en stor variation i sitt fullkornsintag, liksom övriga Skandinavien. Den visar att det inte spelar någon roll vilken fullkornsprodukt eller vilken spannmålssort man äter – rågbröd, havregrynsgröt och müsli till verkar till exempel ge likartat skydd mot typ 2-diabetes.<br /><br />Däremot är mängden fullkorn man får i sig per dag viktig – och även när det gäller dosen ger studien betydelsefulla bidrag till kunskapsläget.<br /><br />Deltagarna delades in i fyra olika grupper beroende på hur mycket fullkorn de rapporterade att de hade ätit. De som hade högst konsumtion hade ätit minst 50 gram fullkorn per dag, vilket motsvarar drygt en portion havregrynsgröt och en skiva fullkornsknäckebröd till exempel.<br /><br />Andelen som drabbades av typ 2-diabetes var lägst i den grupp som rapporterade högst fullkornsintag, och ökade för varje grupp ju mindre fullkorn de hade ätit. I gruppen som hade ätit mest fullkorn var diabetesrisken 34 procent lägre för män, och 22 procent lägre för kvinnor, än i gruppen som hade ätit minst fullkorn.<br /><br />– Det är ovanligt att kunna undersöka ett så stort spann när det gäller dosen av fullkorn, säger Rikard Landberg.<br />– Skandinavien ligger väldigt högt när det gäller fullkornskonsumtion. Om man hade delat in amerikanska deltagare i fyra grupper så hade den grupp som åt mest fullkorn konsumerat samma mängd som den grupp som åt minst fullkorn i Danmark. När det gäller Europa så är fullkornskonsumtionen högst i Skandinavien, och lägst i Spanien och Italien.<br /><br />Studien är dessutom ovanligt stor, med drygt 55 000 deltagare som följdes under lång tid; 15 år.<br /><br /><strong>Speglar kostråden</strong><br />Om man jämför fullkornets betydelse för risken att utveckla typ 2-diabetes mot andra livsmedel som undersökts i andra studier så finner man att fullkorn är ett av de viktigaste livsmedlen för att minska risken. Även kaffe och frånvaro av rött kött minskar risken för typ 2-diabetes i motsvarande grad. <br /><br />– Våra resultat ligger i linje med kostråden, som rekommenderar att man byter ut livsmedel med vitt mjöl mot fullkorn, säger Rikard Landberg. <br />– Då får man en dubbel hälsovinst – vitt mjöl har vissa negativa effekter på hälsan, medan fullkorn har flera positiva effekter, utöver skyddet mot typ 2-diabetes.<br /><br /><strong>Bra med kolhydrater</strong><br />Fullkorn innebär att alla delar av spannmålskärnan finns med: skalet, grodden och frövitan. Den som undviker allt spannmål – till exempel för att följa en LCHF-diet – går alltså miste om de positiva hälsoeffekterna av fullkorn, som framförallt kommer från skalet och grodden. Rikard Landberg anser att spannmål, och kolhydrater generellt, inte ska uteslutas i kosten.<br /><br />– Kolhydrater är en väldigt varierad grupp av näringsämnen som innefattar både socker, stärkelse och kostfibrer. Vi borde diskutera dessa mer var för sig och inte slå ihop dem till en grupp, eftersom de har helt olika effekter på vår fysiologi och hälsa. När det gäller fullkorn är forskningsresultaten entydiga; det finns inte en enda studie som visar negativa hälsoeffekter, bland de många stora studier som har gjorts i varierande befolkningsgrupper runt om i världen.<br /><br /><strong>FAKTA: Fullkorn</strong><br />Fullkorn är spannmål där man använder hela kornet: frövita, grodd och kli/skal. Det gäller både hela korn och korn som har krossats eller malts till fullkornsmjöl. Gryn, som havregryn och rågflingor, matkorn, matvete och fullkorns-couscous består helt av fullkorn. I bröd och pasta varierar mängden fullkorn mellan olika sorter.<br />Till spannmål räknas bland annat vete, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra.<br /><br />Livsmedelsverkets råd är att äta cirka 70 gram fullkorn per dag för kvinnor och cirka 90 gram för män.<br />Några exempel på hur mycket fullkorn olika livsmedel innehåller:</p> <ul><li>1 skiva rågbröd (50 gram): 16 gram fullkorn</li> <li>1 portion havregrynsgröt (35 gram gryn = 1 dl): 35 gram fullkorn</li> <li>1 skiva fullkornsknäckebröd (12 gram): 12 gram fullkorn</li></ul> <p><em>Källa: Livsmedelsverket och Chalmers</em><br /><br /><br /><strong>FAKTA: Studien</strong><br />Till studien användes data från en dansk prospektiv kohort-studie om kost, cancer och hälsa. De drygt 55 000 deltagarna var 50 - 65 år och friska när studien startade. Deltagarna hade fyllt i detaljerade formulär om sina matvanor. Ur formulären kunde man få fram deltagarnas konsumtion av total mängd fullkorn (gram per dag), mängd fullkorn från de vanligaste spannmålsslagen (vete, råg och havre, gram per dag), total mängd fullkornsprodukter (gram per dag) och olika produktsorter (rågbröd, övrigt fullkornsbröd och havregrynsgröt/müsli). Kohort-studien kopplades samman med data från Danmarks nationella diabetesregister för att undersöka vilka deltagare som utvecklade typ 2-diabetes under 15 års lopp; totalt drygt 7 000 personer.<br /><br />Läs den vetenskapliga artikeln: <a href="https://academic.oup.com/jn/article/148/9/1434/5054990">Higher Whole-Grain Intake Is Associated with Lower Risk of Type 2 Diabetes among Middle-Aged Men and Women: The Danish Diet, Cancer, and Health Cohort</a><br /><br /><br />Text: Johanna Wilde<br />Foto, Rikard Landberg: Johan Bodell<br /></p>Wed, 05 Sep 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/chalmersprofessor-invald-som-fellow-i-internationell-akademi-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/chalmersprofessor-invald-som-fellow-i-internationell-akademi-.aspxChalmersprofessor invald som Fellow i internationell akademi<p><b>​Professor Rikard Söderberg har valts in som Fellow i den internationella vetenskapliga akademin för produktionsteknik, CIRP. Urvalet baseras på en lång och rigorös process som garanterar högsta möjliga akademiska standard.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Nyligen samlades medlemmarna i den internationella vetenskapliga akademin för produktionsteknik, CIRP, till ett stormöte i Japan. Vid mötet valdes <a href="/sv/personal/Sidor/rikard-soderberg.aspx">professor Rikard Söderberg</a>, prefekt vid <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">institutionen för industri- och materialvetenskap</a> och föreståndare för forskningscentrumet <a href="/en/centres/wingquist/Pages/default.aspx">Wingquist Laboratory​</a>, in som Fellow i organisationen.</span><div><br /><div><span style="background-color:initial">– </span>Det känns oerhört hedrande att bli nominerad och invald som Fellow i CIRP, säger Rikard Söderberg. Det är ett erkännande av den forskning som jag och min forskargrupp bedriver inom geometrisäkring och robust konstruktion.</div> <div><br /></div> <div>Rikard Söderberg är professor i produkt-och produktionsutveckling och med sin forskning fokuserar han på att minimera effekten av geometrisk variation. Det inkluderar områden som industridesign, visualisering, robust konstruktion, statistisk variationssimulering, optimering, montering modellering och analys, mätberedning och analys av mätdata.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.cirp.net/">CIRP - The International Academy For Production Engineering</a> är en världsledande organisation inom produktionsteknisk forskning och ligger i framkant inom design, optimering, styrning och hantering av processer, maskiner och system. Mer och mer av verksamhetens uppmärksamhet riktas mot utmaningar som hållbar produktion, miljöpåverkan av ny teknik och tillverkningsaspekter av globaliseringen. Akademin har ett begränsat medlemskap baserat på demonstrerad excellens inom forskning och har omkring 600 akademiska och industriella medlemmar från 50 industriländer. Fellows är internationellt erkända vetenskapsmän som valts in att vara medlemmar i CIRP på livstid.</div> <div><br /></div> <div>Nomineringen av Rikard Söderberg stöttades av professor Torsten Kjellberg från KTH, professor Hoda ElMaraghy från University of Windsor i Kanada, professor Luc Mathieu från École normale supérieure Paris-Saclay i Frankrike och Professor Eric Lutters från University of Twente i Holland.</div> <div><br /></div> <div><br /></div></div> <div><em>Text: Nina Silow</em></div> <div><em>Foto: Anna-Lena Lundqvist</em></div>Mon, 03 Sep 2018 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/lyckad-sommar-for-Formula-studentteamet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/lyckad-sommar-for-Formula-studentteamet.aspxLyckad sommar för Formula student-teamet<p><b>​Chalmers Formula studentteam deltog i fler tävlingar än någonsin tidigare – och med flera toppresultat.</b></p><div>​Chalmers Formula studentteam – som under läsåret konstruerat en racerbil med elmotordrift – har under sommaren testat sin skapelse i tre europeiska tävlingar: I Nederländerna, Österrike och under sista helgen i augusti i Spanien. </div> <div>Det är fler tävlingar än Chalmers tidigare har ställt upp i, vanligtvis brukar man hinna med två.</div> <div>– Vi tyckte det funkade bra och var så kul att köra att vi ställde upp i en tävling till, säger Josefine Johansson, som är lagmedlem och en av teamets kommunikatörer.</div> <div> </div> <div>Faktum är att det finns tävlingar att ställa upp i under hela året, då många universitet har lag som jobbar kontinuerligt med sitt fordon. På Chalmers är det istället ett nytt lag som tar över varje höst, och därefter tävlar man under sommaren.</div> <div>På tävlingarna handlar det inte bara om att köra fortast; eventet är uppdelat i statiska och dynamiska moment.</div> <div><div>– I de statiska tävlingsmomenten ska man till exempel presentera sitt arbete, beskriva hur man tänkt med design, vad det kostat med mera. Sedan bedöms man utifrån det, säger Josefine Johansson.</div> <div> </div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Pallplats i Österrike</h2> <div>De dynamiska momenten innefattar bland annat att accelerera 0 – 75 meter så fort som möjligt, och att köra i en bana formad som en åtta på kortast möjliga tid. Man tävlar också i endurance, uthållighet, där det gäller att kunna köra 22 varv runt en bana med sin bil.</div> <div>– Det är tufft, det kan hända att utrustningen eller batteriet går sönder, säger Josefine Johansson.</div> <div>Bäst lyckades teamet vid tävlingen i Österrike, då man knep en tredjeplats.</div> <div>– Det var jätteroligt. Då hade vi fått ordning på motorn från första tävlingen och vi lyckades bra fast det var tufft med batterierna i 35 graders värme. Men vi har ett bra kylsystem.</div> <div> </div> <div>I sommarens första kraftmätning, i Nederländerna, kom Chalmerslaget femma efter att ha haft vissa problem med just motorn och en sensor. Men båda tävlingarna hamnade inom målsättningen inför sommaren, som var att komma topp 5 i de arrangemang man deltog i.</div> <div>Helgen 25–26 augusti kördes så den sista tävlingen för Chalmers Formula student. Resultatmässigt en besvikelse med en elfteplats – vilket dock ska ses i ljuset av att bara halva laget kunde följa med, och att man ändå klarade att genomföra samtliga delmoment.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Dags för kunskapsöverföring</h2></div> <div> Nu väntar slutfasen av ett intensivt år.</div> <div>– Man lägger mer tid på detta än poängen det ger, men det ger mycket annat. På kurserna på Chalmers lär vi oss saker teoretiskt, men här har vi gjort det praktiskt: Att designa saker som ska fungera i verkligheten, säger Josefine Johansson.</div> <div>Och nu är det dags för nästa kull Chalmerstudenter att ta vid.</div> <div>– Efter projektet så avslutar vi kursen och en del av oss hjälper till med rekrytering av det nya teamet, och att föra kunskaperna vidare för att hjälpa dem igång, säger Josefine Johansson.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång</div> <div> </div>Mon, 03 Sep 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/unitech-utbyte-som-ger-natverk-for-livet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/unitech-utbyte-som-ger-natverk-for-livet.aspxUnitech – utbyte som ger nätverk för livet<p><b>​Sista veckan i augusti är Chalmers samlingspunkt för studenter som både ska börja och avsluta sitt år inom Unitech. Utbytesprogrammet ger inte bara chans till studier utomlands – utan också värdefull praktiktid.</b></p><div>​Nätverket Unitech International startades år 2000, och sedan 2001 är Chalmers ett av de nio europeiska lärosäten som ingår. Varje lärosäte tar ut cirka tio studenter som får chansen att ha ett utbytesår på någon av de andra nätverksorterna, och som också får möjlighet till praktik på något av de 22 företag som ingår i nätverket.<br /><br /></div> <div> </div> <div>En som har erfarenhet av både utbyte och praktik är Anna Ljung, som läser Teknikens ekonomi och vetenskap. Under det gångna året har hon pluggat på RWTH i tyska Aachen – som anses vara ett av Tysklands främsta tekniska lärosäten – och gjort praktik på företaget Covestro. Hon kom så sent som på måndagen hem efter sitt utlandsår, för att delta i ”End of the year”-samlingen i Göteborg.<br />– På universitetet läste jag flera olika kurser, som Corporate governance och business administration. Vid sidan om det läste jag också tyska för att lära mig språket, säger hon.<br /><br /></div> <div> Under våren hade hon sedan en praktikplats på Covestro.</div> <div>– Jag jobbade i ett logistikprojekt, som bland annat handlade om infrastruktur och råvaruförsörjning. Det har gett viktig jobberfarenhet som jag har med mig, säger Anna Ljung.</div> <div><strong>Vad har varit bäst med utbytesåret?</strong></div> <div>– Det är fantastiskt att få ta del av en annan kultur och ett annat språk och ändå ha stödet i nätverket bakom sig. Jag fick söka min praktikplats på egen hand, men genom projektet visste företaget vem jag var. </div> <div>– Man får också möjligheter att träffa många nya människor av olika nationaliteter och resa till olika städer. Vi har under året haft Unitechträffar i Milano och Lyon.</div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Chans att ta sig fram snabbare i arbetslivet</h4></div> <div> </div> <div>Unitech startade då ett antal företag tyckte att blivande ingenjörer behövde lära sig annat än de rena ämneskunskaperna, till exempel gruppdynamik och ledarskap. <br />– Studenterna får chans att komplettera sina ingenjörskunskaper med ”vad man mer behöver kunna”. Man lär sig genom tillämpning, enligt devisen ”Make engineering happen”, säger Lena Peterson, programdirektör på Chalmers.<br />Hon ser flera fördelar för den som kommer med i programmet.<br />– Man blir för alltid en del av programmets nätverk och dess aktiva alumniförening. Det ger chans till bra kontakter och kompetensutveckling. <br />– Dessutom får man praktiska erfarenheter, och får redan som student göra sådant man annars får göra först om man blir uttagen i ett företags talangpool. Det gör att man kan komma fram lite snabbare, säger Lena Peterson.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Den tredje och sista träffen, eller general assembly som det kallas, hålls i år i Annas hemstad Göteborg. Där genomförs just nu både en avslutningsvecka för de studenter som varit ute, och en introduktionsvecka för de som ska ut kommande läsår. På torsdag har man en gemensam ”challenge” i samarbete med Universeum.<br />– Värdstaden får själv bestämma en aktivitet, eller challenge, och då vi har samarbete med Universeum tyckte vi att det vore kul att göra något med dem. De jobbar mycket med att få unga intresserade av teknik och digitalisering, så därför kommer vi att dra nytta av studenternas tankar kring ämnena – en sorts brainstorming med struktur, säger Lena Peterson.</div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Ansök senast 15 december</h4></div> <div> </div> <div>Möjligheten att ansöka till hösten 2019 är öppen till och med den 15 december. Under våren genomförs sedan en så kallad assessment process med kandidaterna, där erfaren HR-personal från de olika företagen intervjuar och bedömer de ansökande. Därefter väljs runt tio studenter per lärosäte ut, och de får ansöka till något av de andra deltagande universiteten. <br />– De flesta går ett utbyte på ett år, med en termin studier och en termin praktik, säger Lena Peterson.<br />– Bland annat är SKF, ABB och Hilti med. Stora, men kanske inte alltid så kända företag, säger Lena Peterson.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/Studera-utomlands/utbytesprogram/Sidor/UNITECH-.aspx">Här hittar du mer information om Unitech International<br /></a></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/Studera-utomlands/utbytesprogram/Documents/Reserapport%20-%20Aachen%20-%20Anna%20Ljung%2017-18.pdf">Anna Ljungs reserapport från Aachen</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång</div> <div><strong>Bild:</strong> Anna Ljung/Privat<br /></div> <div> </div>Thu, 30 Aug 2018 14:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Wikigap-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Wikigap-2018.aspxChalmers ökar jämställdheten på Wikipedia med skrivarstuga<p><b>​Kvinnor inom forskning och innovation stod i fokus när Chalmers tillsammans med Näringsdepartementet och Wikimedia Sverige bjöd in till skrivarstuga. Det var ett Wikigap-event som anordnades för att hjälpa till att minska de stora klyftor som finns mellan kvinnor och män på Wikipedia.</b></p>​<span style="background-color:initial">Wikipedia är idag långt ifrån jämställt. På encyklopedin finns i dag omkring fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor och runt 90 procent av de som skriver artiklar på Wikipedia är män. Wikigap är ett initiativ från regeringen med syfte att öka representationen på Wikipedia. Därför anordnas skrivarstugor runt hela världen som uppmuntrar människor till att publicera fler artiklar om kvinnor på encyklopedin.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>Kvinnor inom forskning lyfts fram</span></h4> <div>På just Chalmers skrivarstuga fokuseras det extra på att skriva om kvinnor inom forskning och innovation. Anna Dubois är prorektor på Chalmers och har ett särskilt samordningsansvar för jämställdhet inom rektorsgruppen. Hon trycker på hur viktig Wikipedias plattform är för att sprida information och att representation därför är väsentligt.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Denna obalans blev väldigt tydlig för mig när jag såg att endast 10 procent av de ungefär 200 Chalmersrelaterade biografier som finns på Wikipedia handlar om kvinnor. Det visade hur mycket det finns att jobba på här. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Tillsammans med näringsministern Mikael Damberg inleder hon eventet på Chalmers bibliotek. De är båda överens om hur värdefullt initiativet är och Damberg kommenterar flera gånger vikten av att motarbeta den stora obalansen på encyklopedin.  </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi måste få fler unga kvinnor att vilja bli ingenjörer och forskare. För att det ska hända kan inte bilden av hur världen ser ut vara skev. Därför är jag väldigt glad över det här initiativet, för det behövs verkligen.</div> <div><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Många vill bidra till att öka jämställdheten</h4> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">Engagemanget under Chalmers skrivarstuga är stort. Omkring 55 personer har kommit för att skriva och det är både studenter och anställda. Flera representanter från Wikimedia Sverige är på plats för att hjälpa alla att komma igång med sina texter och för att kunna svara på frågor om Wikigap och Wikipedia. Under eventet har även Chalmers fotograf Johan Bodell en tillfällig fotostudio där Chalmers kvinnliga forskare kan få sitt foto uppladdat i Wikipedias bilddatabas, Wikimedia commons, och i Chalmers egna bilddatabas.</span><br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Mia Halleröd Palmgren är en av de som valt att delta i skrivarstugan. Hon är kommunikatör på institutionen för fysik på Chalmers och har valt att skriva om professorn Krystyna Marta Stiller, verksam vid just institutionen för fysik.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag har redigerat lite artiklar på Wikipedia tidigare men det här är första gången jag skapar en ny artikel från grunden. Vi har ganska få professorer på vår institution så därför tycker jag det känns viktigt att lyfta de kvinnliga professorer vi har. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Tidigare i år har över 50 länder deltagit i Wikigap för att öka jämställdheten på Wikipedia. I Sverige har KTH i Stockholm och SLU i Umeå tidigare varit värdar för liknande skrivstugor. Under Chalmers event publicerades eller redigerades 29 artiklar på Wikipedia. Ytterligare 13 texter som redigerades under eventet väntar på att färdigställas. Chalmers kommer anordna en uppsamlingsträff för de som inte hann skriva färdigt sina artiklar. Utöver detta laddades 14 bilder på kvinnliga forskare upp på Wikimedia commons och i Chalmers egna bilddatabas.​</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige hjälpte under dagen alla skribenter med sina artiklar och berättar att hon är väldigt nöjd med eventet.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det är väldigt mycket kvalitativt innehåll till Wikipedia på väldigt kort tid, där de flesta dessutom redigerar för första gången. Ett evenemang präglat av fokus, kunskap och genuin vilja till förändring. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Läs även <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/wikipedia">”Skrivarstuga för ett mer jämställt Wikipedia”</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Sophia Kristensson</div> <div> </div></div>Thu, 30 Aug 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/snabbspar-for-nyanlanda-forskare-oppnat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/snabbspar-for-nyanlanda-forskare-oppnat.aspxSnabbspår för nyanlända forskare öppnat<p><b>​Inclusive Internationalisation är det första programmet i sitt slag och ger forskare och doktorander förutsättningar att snabbare komma in på den svenska arbetsmarknaden. Chalmers tar emot två deltagare.</b></p>​En av de två fanns på plats när totalt nio forskare hälsades välkomna till olika universitet och högskolor i Västsverige.<br /><br />Inclusive Internationalisation vänder sig till nyanlända personer med påbörjad eller avslutad forskarutbildning. Under det en termin långa programmet får forskarna lära sig om det svenska universitetssystemet samt individuell vägledning, mentorskap och placering på en institution.<br /><br />Programmet är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Chalmers och Göteborgs universitet. Det finansieras av de deltagande högskolorna samt STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning).<br />– Det blir ett ömsesidigt lärande som handlar om att ta tillvara den stora kompetens som nyanlända forskare besitter, bygga vidare på denna kompetens och komplettera med aktuell forskning och kunskap, säger Karolina Catoni, internationell handläggare vid Göteborgs universitet och samordnare för Inclusive Internationalisation.<br /><br />Jörgen Sjöberg, rektors rådgivare i verksamhetsstrategiska frågor, säger:<br /><div>– Programmet varar ett halvår och syftar till att ge deltagarna bättre förmåga att bedöma sina egna meriter. Några kan senare komma att söka till forskarutbildning, till utlysta tjänster.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång</div> <div><strong>Bild:</strong> Karolina Catoni<br /></div> Wed, 29 Aug 2018 16:20:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/welcome-day-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/welcome-day-2018.aspxChalmers välkomnar internationella mastersstudenter<p><b>Närmare 300 internationella studenter från bortåt 80 länder har samlats på Chalmers för att börja läsa sitt mastersprogram. Det var förväntansfulla nya chalmerister som slöt upp i kårhuset där de fick lära sig om sitt nya lärosäte och sin nya hemstad.</b></p>​<span style="background-color:initial">Många av de nya studenterna har bara varit i Göteborg ett dygn eller till och med några timmar när de kommer till Chalmers under sista tisdagen i augusti. Welcome Day kallas dagen då de närmare 300 nya internationella mastersstudenterna blir introducerade till sin tid här. Rektor Stefan Bengtsson välkomnar dem alla och önskar dem en härlig och lärorik tid i sin nya hemstad. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Ni kommer träffa många nya vänner på Chalmers och bygga nätverk här som kommer vara väldigt värdefulla för er under ert kommande yrkesliv. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Studenterna får under dagen mycket värdefull information om Chalmers och om Göteborg. De får bland annat lära sig hur kurserna på Chalmers kan vara uppbyggda, hur svenska personnummer fungerar och vad en vårdcentral är för något. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Karam från Libanon ska göra sin master i kommunikationsteknik på Chalmers. Han berättar att han är imponerad av sitt nya campus och ser fram emot sin tid i Göteborg. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">–​</span><span style="background-color:initial"> Engagemanget från alla på Chalmers är väldigt stort och det verkar finnas mycket olika aktiviteter även för internationella studenter utöver studierna. Och Göteborg är väldigt vackert!</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">För de flesta av studenterna väntar nu två år av mastersstudier på Chalmers och de kommande veckorna är fyllda av aktiviteter och utflykter för att de ska bli så hemmastadda som möjligt på Chalmers och i Göteborg.</span><div><br /></div> <div>Text: Sophia Kristensson</div> </div> ​Wed, 29 Aug 2018 16:00:00 +0200