Nyheter: Global, Testinghttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 03 Apr 2020 14:54:21 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Utmarkelse-till-forskningsbaserad-cybersakerhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Utmarkelse-till-forskningsbaserad-cybersakerhet.aspxUtmärkelse till forskningsbaserad cybersäkerhet<p><b>När mottagarna av åres entreprenörsstipendium från ÅForsk presenterades fanns Wissam Aoudi på Institutionen för data- och informationsteknik på listan över &quot;Sveriges 20 mest innovativa entreprenörer&quot;. Hans företag Omen Technologies bygger forskningsbaserade cybersäkerhetslösningar för IoT-baserade system.</b></p><div>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/NS/W-Aoudi.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Wissam Aoudi" style="margin:5px" />– I takt med utvecklingen av den fjärde industriella revolutionen, och med de möjligheter som 5G-tekniken erbjuder, känner ägarna av cyber-fysiska system och industriella kontrollsystem att de behöver ansluta systemen till externa nätverk, och även till internet, för att behålla sin konkurrenskraft, säger Wissam Aoudi, doktorand på avdelningen för Nätverk och system.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ökad risk för cyberattacker </h2></div> <div>Med den ökade öppenheten och uppkopplingen för industriella system, i vissa fall med säkerhetskritiska komponenter, kommer en ökad risk för cyberattacker. Tekniken utvecklas snabbt, och utmaningen att  hålla de &quot;snart uppkopplade&quot; systemen säkra gör att företagen aktivt söker efter innovativa lösningar. </div> <div>– Omen Technologies erbjuder innovativa forskningsbaserade metoder för att övervaka den här typen av system i realtid för att upptäcka avvikande beteenden som kan bero på antingen avsiktliga intrång eller oavsiktliga fel. Vår ambition är att kommersialisera vår forskningsbaserade teknik för att den ska uppnå sin fulla potential och på så sätt bidra till hållbarhet och säkeret i den pågående övergången till ett uppkopplat och digitaliserat samhälle, säger Wissam Aoudi.</div> <div><br /></div> <div>Omen Technologies är en del av <a href="https://www.chalmersventures.com/startups/omen-technologies-ab/">Chalmers </a>Ventures Techs Transfer-program.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/PASAD-.aspx">Här finns mer information</a> om tekniken och forskningen bakom. <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">ÅForsk Entreprenörsstipendium<br /></h2></div> <div>Stipendiaterna har genomgått en nomineringsprocess där affärsutvecklare från regionalt baserade innovationsmiljöer över hela landet haft möjlighet att nominera entreprenörer, och stipendiaterna tilldelas stipendiet för att de med sina lösningar, tjänster och produkter kan skapa positiva effekter för samhällsutvecklingen. Ett rekordstort antal ansökningar inkom i årets omgång. <br /></div> <br /><div>Ytterligare två av de tio belönade entreprenörera hör hemma på Chalmers och Chalmers Ventures: </div> <div><strong>Johanna Nissén Karlsson</strong> belönas för affärsidén Vividye – en teknologi som på ett enkelt och miljövänligt sätt färgar, avfärgar och omfärgar textilier. <strong><br />Simon Isaksson </strong>belönas för affärsidén Aquammodate – vattenreningsfilter med hög selektivitet och 100 gånger lägre energiåtgång.</div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/sisp/pressreleases/de-aer-sveriges-10-mest-innovativa-entreprenoerer-2020-2987712?fbclid=IwAR0fvP-oTLdbJM76Rm3KGhAYqkYQvu6dYcDsC4IHt2BoxOIJJq_ANi-6Gm4">Läs pressmeddelandet från SSIP</a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt<br /></h2></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/wissam-aoudi.aspx"></a>Wissam Aoudi, doktorand, Nätverk och system, Data- och informationsteknik.</div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/sisp/pressreleases/de-aer-sveriges-10-mest-innovativa-entreprenoerer-2020-2987712?fbclid=IwAR0fvP-oTLdbJM76Rm3KGhAYqkYQvu6dYcDsC4IHt2BoxOIJJq_ANi-6Gm4">Pressmeddelande från SSIP</a> </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Contact</h2></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/wissam-aoudi.aspx">Wissam Aoudi,</a> doktorand, Nätverk och system, Data- och informationsteknik.<br /></div> <div><br /></div> Fri, 03 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmersfysiker-en-av-Sveriges-mest-innovativa-entreprenorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmersfysiker-en-av-Sveriges-mest-innovativa-entreprenorer.aspxHan är en av Sveriges mest innovativa entreprenörer<p><b>​Simon Isaksson, forskare vid institutionen för fysik på Chalmers, har belönats med ÅForsks årliga entreprenörsstipendium.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Simon%20Isaksson_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:280px;height:280px" />H</span><span style="background-color:initial">an är en av tio utvalda entreprenörer som får 200 000 kronor i stöd för att förverkliga sin affärsidé. ​</span></div> <div><span style="background-color:initial">Simon Isakssons koncept heter Aquammodate och är ett biologiskt vattenreningsfilter med hög selektivitet och mycket låg energiåtgång. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Med hjälp av ett förenklat cellmembran kan vi rena vatten från miljö- och hälsovådliga ämnen, som till exempel läkemedelsrester och hormonliknande substanser. Vi blir verkligen sporrade av att få det här stipendiet, säger Simon Isaksson som utvecklar innovationen genom ett Chalmers Ventures-samarbete.</div> <div> </div> <div>Ytterligare två av de tio belönade entreprenörera hör hemma på Chalmers och Chalmers Ventures: </div> <div><strong>Johanna Nissén Karlsson </strong>belönas för affärsidén Vividye – en teknologi som på ett enkelt och miljövänligt sätt färgar, avfärgar och omfärgar textilier. </div> <div><strong>Wissam Ao​udi </strong>belönas för affärsidén Omen – forskningsbaserade cybersäkerhetslösningar i form av mjukvara för IoT-baserade system, som självkörande bilar eller kraftverk.</div> <div><br /></div> <div><div>Entreprenörernas gemensamma nämnare är att de driver spännande och nytänkande företag som utvecklats inom det akademinära innovationsekosystemet som inkubatorer, science parks eller innovationskontor vid högskolor och universitet. Tekniken och tjänsterna som ligger till grund för de tio utsedda entreprenörernas idéer har förankring inom forskning och utveckling med hög innovationshöjd. </div> <div><br /></div> <div>Stipendiaterna har genomgått en nomineringsprocess där affärsutvecklare från regionalt baserade innovationsmiljöer över hela landet haft möjlighet att nominera entreprenörer och stipendiaterna tilldelas stipendiet för att de med sina lösningar, tjänster och produkter kan skapa positiva effekter för samhällsutvecklingen.<span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">​</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/sisp/pressreleases/de-aer-sveriges-10-mest-innovativa-entreprenoerer-2020-2987712"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet om ÅForsks Entreprenörsstipendium 2020. </a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.aquammodate.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> <span style="background-color:initial">Läs mer om Aquammodate och personerna som utvecklar konceptet.</span></a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/isakssos.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />För mer information, kontakta Simon Isaksson, forskare, institutionen för fysik, Chalmers.</a></div>Thu, 02 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kvalitetskultur-ger-Chalmers-bra-omdome-fran-UKA.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kvalitetskultur-ger-Chalmers-bra-omdome-fran-UKA.aspxKvalitetskultur ger Chalmers bra omdöme från UKÄ<p><b>​I fem av sex områden uppfyller Chalmers Universitetskanslersämbetets krav på kvalitetssäkring av grundutbildning och forskarutbildning. Inom området jämställdhet bedöms vi behöva utveckla system för att systematiskt säkerställa jämställdhetsaspekter i planering och utformning av utbildningen för att nå ända fram. Det visar den granskning av kvalitetssäkringsarbetet för grundutbildning och forskarutbildning som UKÄ just avslutat.</b></p><div>​<img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/AnnaKarlssonBengtsson_190909_03_250x350px.jpg" alt="Anna Karlsson-Bengtsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" />– Vi kan vara väldigt stolta över den fina utvärdering som vi har fått. UKÄ bedömer att det sätt som våra kvalitetssystem är integrerade i Chalmers utbildningar är funktionellt och gagnar oss och våra studenter väl, men visar också på att vi behöver ha en bättre systematik i hur vi arbetar med jämställdhet, säger Anna Karlsson-Bengtsson, som är vicerektor med ansvar för grundutbildningen och livslångt lärande. </div> <div> </div> <div>UKÄ:s bedömargrupp konstaterar att Chalmers har ett välutvecklat och ändamålsenligt kvalitetssystem, med en hög ambitionsnivå, som säkerställer kvaliteten i utbildningarna. De lyfter särskilt fram det faktum att arbetet med att kvalitetssäkra utbildningarna är integrerat med högskolans övriga processer och strukturer, vilket ger en holistisk syn på strategisk planering, prioritering och uppföljning. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utbildning utifrån studenternas behov</h2> <div>Grundutbildningens organisation, där utbildningsprogrammen beställer kurser och institutionernas lärare levererar dem, får också ett positivt omdöme av bedömargruppen. Det gör att kurserna beställs utifrån ett studentperspektiv med studenternas behov i fokus.</div> <div> </div> <div>Bedömargruppen lyfter också fram att införandet av fakultetsmodellen, som gör att lärare får möjlighet att både undervisa och forska, säkerställer ett nära samarbete mellan utbildning och forskning. Modellen gör både att forskningsaktiva lärare deltar i undervisningen och att kursplaner och kursinnehåll uppdateras utifrån den forskning som pågår på Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskarutbildningen </h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/AndersPalmqvist_180925_01_250x350px.jpg" alt="Anders Palmqvist" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" />Kvalitetssäkringsarbetet i forskarutbildningen präglas av att varje doktorand har en individuell studieplan, vilket skiljer sig från upplägget inom grundutbildningen. Systematik i kvalitetsarbetet uppnås genom att förutsättningar, examensmål och arbetsordning för doktoranderna utformas och uppdateras centralt inom forskarutbildningsnämnden där doktorandsektionen och institutionernas viceprefekter medverkar. Ytterligare kvalitetssäkring sker inom nätverket av forskarskolornas studierektorer där erfarenheter av utmaningar och möjligheter utbyts. En god tillgång till tillräckliga resurser för att anställa doktorander och det långsiktiga arbetet med att stötta och kompetensutveckla handledare i forskarutbildningen bidrar till att säkerställa hög kvalitet. </div> <div> </div> <div>– Det är mycket positivt att våra processer för kvalitetsarbete bedöms hålla god kvalitet. Chalmers har en mycket välutvecklad kvalitetskultur som bärs av våra medarbetare på alla nivåer inom utbildningen och det är glädjande att vi nu får kvitto på det, säger Anders Palmqvist som är vicerektor för forskning och forskarutbildning.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Jämställdhet ett utvecklingsområde</h2> <div>När det kommer till jämställdhet konstaterar bedömargruppen att Chalmers har rutiner och processer för att säkra att jämställdhetsperspektivet finns med när utbildningarna genomförs. Däremot behövs ett tydligare arbetssätt för att inkludera jämställdhet vid den kontinuerliga utvecklingen av alla utbildningars innehåll och utformning. </div> <div> </div> <div>Arkitektutbildningen lyfts fram som ett gott exempel och de stora satsningar på jämställdhet som Chalmers startat de senaste åren är en tillgång i arbetet. Andra goda exempel som nämns är bland annat uppföljning av likabehandling i kursvärderingarna, insatser för en jämnare könsbalans i lärarkåren och uppföljning av inkluderande arbetssätt i grupparbeten.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Delaktighet, engagemang och ansvar</h2> <div>Sammantaget har Chalmers, konstaterar bedömargruppen, systematiska processer som uppmuntrar såväl lärare som övrig personal samt studenter och doktorander till delaktighet, engagemang och ansvar. Det finns tydliga och välfungerande rutiner som ger både studenter och doktorander goda förutsättningar att påverka sin utbildning och ett väl utvecklat system för samverkan med näringsliv och omvärld.  Chalmers säkerställer också att utbildningarna utvecklar studenters och doktoranders beredskap att möta förändringar i arbetslivet.</div> <div> </div> <div>– Kvalitetsarbetet i utbildning och forskarutbildning är alltid pågående. Nu har vi fått ett kvitto på att vårt sätt att arbeta är riktigt bra – och det är ju en god utgångspunkt, bland annat för vårt arbete med jämställdhet, säger Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:<br /></strong></div> <div><a href="https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/resultat-fran-granskningarna-hogskolekollen/hogskolekollen.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Resultat från samtliga lärosätesgranskningar på UKÄ:s webbplats Högskolekollen<br /></a></div> <div><a href="https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/resultat-fran-granskningarna-hogskolekollen/hogskolekollen.html"></a><a href="https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/granskning-av-larosatenas-kvalitetssakringsarbete.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete</a><br /></div> <div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Text: </strong>Anita Fors</div> <div><strong>Foto:</strong> Johan Bodell/ Chalmers<br /></div>Wed, 01 Apr 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Studenter-hjalper-Goteborg-att-bli-smartare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Studenter-hjalper-Goteborg-att-bli-smartare.aspxStudenter hjälper Göteborg att bli smartare<p><b>​Nu kan göteborgarna rösta på vilket innovativt förslag som ska vinna Gothenburg Smart City Challenge. Tävlingen är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Chalmers, och den arrangeras som en delkurs för tredjeårseleverna i industriell ekonomi.</b></p>​<span style="background-color:initial">The Gothenburg Smart City Challenge genomförs inom ramen för <a href="https://www.johannebergsciencepark.com/en/node/17299" target="_blank">EU-projektet IRIS Smart Cities</a> där olika aktörer i Göteborg samverkar för att utveckla smarta lösningar som kommer medborgarna till godo och som kan exporteras till andra europeiska städer. Det kan handla om nya sätt att hantera energianvändning, delade mobilietslösningar och digitalt medborgarengagemang via till exempel Min Stad som ger möjlighet att lämna synpunkter och kommunicera idéer och tankar kring utvecklingen av det framtida Göteborg.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Sedan början av terminen i januari har 100 Chalmersstudenter jobbat i team med att utveckla och presentera idéer i syfte att hjälpa Göteborgs Stad att nå sitt mål om att bli en smart och hållbar stad.</div> <div><br /></div> <div>Kravet är att idéerna ska bygga på öppna data och digital teknik och erbjuda något som inte redan finns i Göteborg samt hjälpa staden bli smartare och mer milövänlig.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Värdefull input</h3> <div>– För Göteborgs Stad är det av stort värde att få input av dessa kreativa studenter. Stadsbyggnadskontoret har just släppt geodata som öppna data och på detta sätt får vi exempel och uppslag kring vad datan kan användas till och hur den kan bidra till smarta och hållbara lösningar för staden, säger Anna Reuter Metelius, projektledare för IRIS på stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Testa idéerna i verkligheten</h3> <div>– Detta är en jättebra möjlighet för alla parter. Studenterna får jobba för den offentliga sektorn med data och digitala lösningar och testa sina idéer i verkligheten och staden får en fördjupad kunskap om hur den yngre generationen tänker. Förhoppningsvis får vi också nya idéer som kan utvecklas på sikt, säger Robin Teigland, professor inom digitalisering och strategi på Chalmers och ansvarig för kursen.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Rösta på ditt favoritförslag</h3> <div>Studenternas förslag kommer att finnas tillgängliga på <a href="https://stadsutveckling.goteborg.se/smart-city-challenge/" target="_blank">Göteborgs Stads stadsutvecklingswebb​</a> under april och maj. Där kan allmänheten rösta på det förslag man helst skulle vilja se utvecklat till en riktig tjänst eller produkt. Idéerna kommer också att utvärderas av en jury från Göteborgs Stad och det vinnande förslaget presenteras i juni.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <a href="mailto:%20anna.reuter.metelius@sbk.goteborg.se"><div><span style="background-color:initial"><strong>Anna Reuter Metelius</strong></span></div></a><div>Projektledare, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad</div> <div>031-368 18 86</div> <div><br /></div> <a href="mailto:%20robin.teigland@chalmers.se"><div><strong>Robin Teigland</strong></div></a><div>Professor, Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers</div> <div>031 772 65 58</div> </div>Tue, 31 Mar 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspx5G möjliggör kommunicerande prylar och hållbarhet<p><b>​Femte generationens mobilnät, 5G, är snart här med alla de möjligheter som den nya tekniken erbjuder när även våra prylar kan utbyta information med varandra. 5G beskrivs ofta i termer av snabbhet och ökad kapacitet. Men tekniken kommer också att möjliggöra mindre resursslöseri och en utveckling mot ett hållbarare samhälle.</b></p>​​<span style="background-color:initial">Det som skiljer 5G från tidigare generationers mobilstandarder är att kommunikationen till stor del styrs av programvara och att ”molnet” flyttas närmare användarna och applikationerna. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/5G%20möjliggör%20kommunicerande%20prylar%20och%20hållbarhet/Tommy_Svensson_2016_150x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tommy Svensson" style="margin:5px;width:170px;height:228px" />– 5G är en möjliggörare för digitalisering och effektivare processer, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem med fokus på trådlös kommunikation. Det betyder att maskiner kan utbyta information med varandra och att många enheter är uppkopplade samtidigt. Sensorer samlar in stora mängder data av olika slag som blixtsnabbt processas för skräddarsydda och intelligenta användningsområden.</div> <div><br /></div> <div>– Jag brukar kalla mig digital rallare. Det jag bygger är trådlösa digitala vägar. Min forskning handlar om infrastrukturen och hur datatrafiken ska kunna färdas trådlöst, snabbt och problemfritt. På institutionen för elektroteknik på Chalmers ligger vi långt framme när det gäller forskning på mobilsystem, inom mitt område med fokus på radiotrafik till och från basstationer i mobilnätet, samt rörliga basstationer och fordonskommunikation.</div> <div> </div> <div><strong>Snabbt, robust och kraftfullt</strong></div> <div>5G består av mer tekniskt avancerade lösningar än 4G men ger samtidigt också förutsättningar att använda tekniken till så mycket mer. Forskarna ser 5G som ett verktyg för att lösa stora samhällsutmaningar inom klimatpåverkan, knappa naturtillgångar, livsmedelsproduktion, vård för en åldrade befolkning, säker arbetsmiljö etc.</div> <div><br /></div> <div>– Den nya tekniken möjliggör inte bara ”Internet of information” utan även ”Internet of skills”, det vill säga såväl informationsutbyte som att förmågor kan utövas på avstånd, fortsätter Tommy Svensson. Det handlar exempelvis om möjligheten att i en gruva fjärrstyra maskiner från en trygg och ombonad kontorsmiljö ovan jord. Eller att kirurgi kan utföras på avstånd och att fler patienter därmed får tillgång till specialistläkares kompetens. </div> <div><br /></div> <div>För att så avancerade uppgifter ska kunna utföras korrekt och säkert på distans krävs att kommunikationssystemet är robust och att data kan transporteras väldigt snabbt. Med 5G kommer så korta fördröjningar i överföringen som 1 millisekund att kunna bli verklighet. Genom att nätet då också virtuellt kan delas upp i mjukvarustyrda skivor kan olika skivor designas och dynamiskt skapas för olika uppgifter, där prestandan garanteras. </div> <div><br /></div> <div>Ett begrepp som ofta nämns i 5G-sammanhang är förstärkt verklighet, augmented reality. Det handlar om att verkligheten kombineras med digitalt innehåll, via mobilen eller genom speciella glasögon, som gör att omgivningen kan upplevas med datorgenererade bilder lagda ovanpå. Ju snabbare överföring av data, desto fler användningsområden finns.</div> <div><br /></div> <div><strong>Banar väg för större hållbarhet</strong></div> <div>– Som jag ser det skapar 5G helt klart förutsättningar att gå från ”slit och släng” till högre grad av hållbarhet i samhället, säger Tommy Svensson. Det handlar dels om tekniken i sig, dels om vad som kan åstadkommas med tekniken.</div> <div><br /></div> <div>5G-tekniken sparar energi genom att effektivisera styrningen av radiosignaler och genom att bara det som behövs verkligen skickas – ingen överflödig systeminformation behöver hanteras. Det gör uppkopplingen tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G.</div> <div><br /></div> <div>Genom olika tillämpningar av 5G kan processer effektiviseras och bli mer resurssnåla än idag. Mycket handlar om att det blir möjligt att göra individuella och tillståndsbaserade lösningar, när maskiner i flera led kan utbyta information med varandra. </div> <div><br /></div> <div><strong>Många användningsområden</strong></div> <div>– I smarta städer kan kollektivtrafik och transporter anpassas till flöden och människors intentioner, exemplifierar Tommy Svensson. Det gör att trafiken flyter smidigare och totalt sett kräver mindre energi. Detsamma gäller för vattenförbrukning, sophantering och andra samhällstjänster. Självkörande bilar kanske inte slår igenom riktigt så snabbt som förhoppningen ursprungligen var, men med hjälp av mobilteknik kan de bli en viktig komponent i framtidens smarta transportsystem.</div> <div><br /></div> <div>Inom jordbruket kommer sådant som bevattning och gödning att kunna regleras individuellt för varje planta genom uppkopplade jordbruksmaskiner och system för dataanalys. Ett annat exempel är industriella produktionssystem som kan göras flexiblare för att snabbare ställa om produktionen till nya förutsättningar. Förses maskinparken med uppkopplade sensorer kan underhållsåtgärder anpassas efter behovet utan oplanerade stillestånd.</div> <div><br /></div> <div>– Drivkraften för tillverkande företag kommer i framtiden mer att handla om att skapa hållbara erbjudanden, då det snarare blir tjänsterna som produkterna levererar som kunderna vill betala för än produkten i sig, säger Tommy Svensson. Detta är en utveckling som främjas i det uppkopplade 5G-samhället.</div> <div><br /></div> <div>E-hälsa, att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla en god hälsa, är ett område som också väcker stort intresse i samband med 5G. Möjligheterna spänner från virtuella möten med läkare från hemmet till sensorer på kroppen och i textilier som registrerar och analyserar hälsodata, som grund för individbaserad diagnostik och behandling.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/5G%20möjliggör%20kommunicerande%20prylar%20och%20hållbarhet/smartcity_710x467px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><div><em>I det uppkopplade 5G-samhället kommer sensorer i vår vardagsmiljö att samla in data i realtid och skicka radiosignaler via fasta och rörliga basstationer till master i mobilnätet, och omvänt. </em></div> <div><em>Illustration: Pernilla Börjesson</em></div></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Behöver hanteras med omdöme</strong></div> <div>Teknikens alla möjligheter kan emellanåt också väcka farhågor, exempelvis om personlig integritet och informationssäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>– 5G är ett verktyg, och precis som alla andra verktyg kan 5G användas i både goda och mindre goda syften, säger Tommy Svensson. Det är viktigt att det förs en öppen debatt om vilken typ av samhälle vi vill ha i framtiden och att lagstiftningen håller jämna steg med ny teknik som introduceras. Möjligheterna överväger dock riskerna, så jag är övertygad om att vi kommer att hitta en bra balans.</div> <div><br /></div> <div><strong>Följs av nya generationer</strong></div> <div>I liten skala finns 5G-nät redan nu. Teknikutveckling pågår för fullt och hösten 2020 kommer de svenska frekvensområdena för 5G att auktioneras ut via den statliga myndigheten <a href="https://www.pts.se/sv/" target="_blank">Post- och telestyrelsen</a>. Införandet sker stegvis, där flera mobilnätsgenerationer kommer att existera parallellt. Branschens bedömning är att 5G-tekniken slår igenom på bred front om fem till tio år.</div> <div><br /></div> <div>För gemene man kan 5G betraktas som en ny och spännande teknik, men forskarnas sikte är nu inställt på 6G.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har intressanta forskningsprojekt på gång, och vill bland annat studera hur man kan integrera artificiell intelligens i sjätte generationens mobila kommunikationsnät, säger Tommy Svensson. När AI blir en del av kommunikationssystemet kan man verkligen tala om en revolution för intelligenta tjänster. 6G introduceras troligen kring år 2030.</div> <div>​</div> <div>Text: Yvonne Jonsson​<br /></div> <div><div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tommy-svensson.aspx">Tommy Svensson</a>, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, där han leder forskningen inom området trådlösa system, vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20tommy.svensson@chalmers.se">tommy.svensson@chalmers.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Fakta om 5G</h2> <div><strong><br /></strong></div> <div><ul><li>maskin till maskin-kommunikation – stor ökning av antalet uppkopplade prylar som kan utbyta information med varandra, kallas även sakernas internet, Internet of things.</li> <li>kraftig tillväxt av datatrafiken – cirka 1000 gånger mer än idag. 5G kan hantera en större mängd data från fler enheter samtidigt.</li> <li>högre överföringshastigheter – topphastigheter uppemot 10 gånger högre än 4G, cirka 10 Gbit/sekund.</li> <li>mindre fördröjning, kortare svarstider – cirka 1 millisekund jämfört med dagens 25-35 millisekunder.</li> <li>lägre energiförbrukning – 5G-uppkopplingen blir tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. 5G kräver enbart 0,2 watt energi för att överföra 1 megabyte data.</li> <li>högre frekvenser – 5G använder i ett första skede frekvensbandet 3,4-3,8 GHz och framöver även millimeter-vågsband (över 24 GHz). Detta kräver mer avancerade lösningar med ånga antenner per basstation för att få en bra räckvidd.</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><div><br /></div> <div><strong>Exempel på Chalmers forskning inom 5G</strong></div> <div><ul><li><a href="/sv/projekt/Sidor/Mobile-and-wireless-communications-Enablers-for-Twenty-twenty.aspx">Metis-projektet – Mobile and wireless communications Enablers for Twenty-twenty (2020) Information Society</a></li> <li><a href="https://research.chalmers.se/project/6688" target="_blank">mmMAGIC – Millimetre-Wave Based Mobile Radio Access Network for Fifth Generation Integrated Communications</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Projektet-som-satter-standarden-for-5G-i-fordon.aspx">5GCar – projektet som sätter standarden för 5G i fordon​</a></li></ul></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <strong> </strong><div><div><strong>Söker du fakta om hälsorisker i samband med elektromagnetiska fält och 5G?</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><ul><li><a href="https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/stralskydd/2019/201908/" target="_blank">Strålsäkerhetsmyndighetens rapport 2019:8 ”Recent Research on EMF and Health Risk” ​</a>(på engelska och svenska)</li> <li><a href="https://www.icnirp.org/cms/upload/publications/ICNIRPrfgdl2020.pdf" target="_blank">”ICNIRP guidelines for limiting exposure to electromagnetic fields (100 kHz to 300 GHz)”​</a>, 2020, (på engelska). ICNIRP, International Commission on Non‐Ionizing Radiation Protection, är en ideell organisation som ger råd till bland andra Världshälsoorganisationen, WHO, och EU-kommissionen.</li></ul></div> <div><br /></div></div></div>Tue, 31 Mar 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Laxhjalp-online.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Laxhjalp-online.aspx​Läxhjälp online i matematik, fysik och kemi<p><b>​I dessa virustider, när gymnasieskolor och lärosäten för högre utbildning ställer om till distansundervisning, gör även Chalmers läxhjälp det. Sedan 17 mars har Chalmers ett virtuellt lärorum i Zoom för att erbjuda gymnasieelever samma läxhjälp som de brukar få live på Chalmers campus.​</b></p>​<span style="background-color:initial">I normala fall välkomnas gymnasieelever till Chalmers bibliotek tre dagar i veckan för att få hjälp av Chalmersstudenter med läxor i kemi, fysik och matematik. När Chalmers bibliotek stängde sina lokaler tills vidare på grund av det nya corona-viruset, behövde den så kallade Läxhjälpen ställa om sin verksamhet till en virtuell miljö. Läxhjälpen är därför fortsatt tillgänglig för gymnasielever tisdag, onsdag och torsdag klockan 17.15–19.15, fast nu via ett digitalt verktyg.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Josip_Laxhjalp_textbild.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;height:344px;width:300px" /><div>​– Personligen tycker jag det kul att prova nya sätt att arbeta, även om det är under tråkiga omständigheter. Verktyget Zoom ger oss möjlighet att till exempel dela skärm med eleverna och det finns digitala whiteboards att använda för uträkningar, säger läxhjälparen Josip Kir Hromatko.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">​Det är inte lika många deltagare online som det brukar vara på de fysiska träffarna. Josip Kir Hromatko hoppas att fler hittar in i det virtuella lärorummet, det är bara att ta fram sin laptop och ta på ett headset om man vill delta. Han berättar att det normalt sett brukar vara 15–20 elever och tre läxhjälpare på plats varje vecka på Chalmers bibliotek. Men nu är det mycket som är annorlunda. Josip Kir Hromatko är själv inte kvar i Göteborg. När han insåg att allt fler länder stängde sina gränser och att Chalmers tentamina och undervisning skulle flyttas över till digitala kanaler, valde han att åka hem till sin familj i Zagreb. </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fungerar trots snabb omställning</h2> <div>Josip Kir Hromatko sitter just nu alltså i Zagreb och hjälper elever i Sverige med läxor online. Dessutom deltar han i sina studier på Chalmers via olika onlineverktyg. Han läser sista året på Mastersprogrammet <em>Systems, Control and Mechatronics</em>. Utöver sina studier och engagemanget i Läxhjälpen, är han även en av två projektledare för Chalmers satsning Pluggstöd. Chalmers har genom Pluggstöd samarbete med olika högstadieskolor och idrottsföreningar i Göteborgsområdet dit Chalmersstudenter åker för att hjälpa högstadieelever med läxorna i en miljö där de känner sig hemma. </div> <div><br /></div> <div>Pluggstöd pågår fortfarande i fysisk form hos de skolor och föreningar som har fortsatt öppet, men de har även börjat förändra sitt arbetssätt och undersöker möjligheterna till att använda mer digitala verktyg framöver.</div> <div><br /></div> <div>Det brukar vara en stor efterfrågan på Chalmers stödinsatser inför de nationella proven, men på grund av det pågående virusutbrottet har många av årets nationella prov ställts in. Men både Läxhjälpen och Pluggstöd tror att efterfrågan kommer öka i och med att många elever nu studerar hemifrån.  </div> <div><br /></div> <div>– De elever vi hittills hjälpt online tycker att verktyget fungerar, och att de fått bra hjälp. Vi hoppas och tror att fler kommer söka sig till oss nu när eleverna förväntas ta mer eget ansvar för sina studier, säger Josip Kir Hromatko.</div> <div><br /></div> <strong> </strong><div><strong>Läs mer om Chalmers insatser för skolsamverkan och läxhjälp</strong></div> <div><a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/Sidor/Digitala-resurser-for-larare-och-elever.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Sammanställning digitala resurser for lärare och elever</a></div> <div><a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/gymnasiet/laxhjalp/Sidor/laxhjalp.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers Läxhjälp </a></div> <div><a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/Grundskolan/Sidor/laxhjalpsstart.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Pluggstöd</a></div> <a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/Sidor/aktiviteter-for-skolan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/Sidor/aktiviteter-for-skolan.aspx"><div style="display:inline !important">Mer om Chalmers skolsamverkan</div></a><br /><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51);font-weight:300"> </span><br /></div> <div><strong>Text:</strong> <span style="background-color:initial">Juli</span><span style="background-color:initial">a Jansson</span></div> <div><strong>Foto:</strong> <span style="background-color:initial">John Schnobrich/Unsplash </span><span style="background-color:initial">och privat</span></div>Mon, 30 Mar 2020 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Distansundervisning-ska-garantera-karnkraftsakerheten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Distansundervisning-ska-garantera-karnkraftsakerheten.aspxDistansundervisning ska garantera kärnkraftsäkerheten<p><b>​​Europa står inför en allvarlig brist på experter inom kärnkraftsäkerhet. Flera myndigheter och organisationer har redan slagit larm om det samhällsfarliga kompetenstappet. Nu satsar EU-programmet Euratom 50 miljoner kronor att utbilda en ny generation forskare och specialister inom kärnteknik. En stor del av utbildningen sker på distans och i centrum för satsningen står forskare på Chalmers.​​​</b></p><div>Det handlar om två stora utbildningsprojekt, där Chalmers koordinerar det ena och deltar som partner i det andra. Båda syftar till att upprätthålla kompetens inom reaktorfysik, respektive kärnkemi. </div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ChristopheDemazière_20190614_beskuren_200x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Säkerheten kan vara i fara om samhället inte upprätthåller en tillräcklig kunskapsnivå och expertis när det gäller de över hundra kärnreaktorer som är i drift i Europa idag. Dessa står dessutom för mer än 25 procent av all elproduktion, säger Christophe Demazière, professor på institutionen för fysik på Chalmers och koordinator för EU-projektet Great Pioneer. </div> <div><br /></div> <div>I takt med att kärnkraftverk avvecklas har intresset för att utbilda sig inom kärnteknik minskat i både Sverige och övriga Europa. Ett flertal myndigheter och organisationer har därför slagit larm om att det krävs en ny generation av kvalificerade forskare och specialister för att kunna garantera kärnkraftsäkerheten i samhället. Till exempel har Europiska kommissionen och Internationella atomenergiorganet (IAEA) uttalat sin oro över kompetenstappet, liksom Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Kärnavfallsrådet på en nationell nivå.  </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">I en rapport från SSM står det klart att kärnkraftsindustrin har ett stort behov av att anställa fler experter inom de kommande femton åren.  Det finns också ett växande behov av specialister inom strålningsvetenskap, till exempel till sjukvården. Inom både industrin och hälsosektorn väntas en växande andel av arbetskraften inom dessa kompetensområden gå i pension inom några år. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Samma tendens märks runtom i Europa och redan 2012 varnade Joint Research Centre (JRC) vid Europeiska kommissionen för att det skulle saknas cirka 7000 specialister inom reaktorfysik och kärnkraftsäkerhet 2020. Sedan rapporten skrevs har ett flertal utbildningsprogram inom området försvunnit, vilket bidragit till att öka bristen ytterligare.  </div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Modelling%20algorithms_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:350px;height:280px" /><div>Undervisningen inom det treåriga EU-projektet Great Pioneer bygger på innovativa och framgångsrika metoder inom aktivt lärande och distansundervisning – något som koordinatorn Christophe Demazière har utvecklat under många år. Det har skett i tätt samarbete med två pedagogikforskare på institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers; docent Christian Stöhr och biträdande professor Tom Adawi. <a href="https://doi.org/10.1016/j.compedu.2019.103789">Nyligen presenterade forskarna resultaten från det omfattande samarbetet i den vetenskapliga tidskriften Computers &amp; Education. ​</a>Arbetet kommer att fortsätta inom ramen för det nya EU-projektet när utbildningsmodellerna nu går på export. </div> <div><br /></div> <div>Under de kommande åren kommer cirka 600 studenter vid lärosäten runtom i Europa kunna ta del av kurser inom reaktorfysik och reaktorsäkerhet. Det handlar både teori och praktik, där programmeringsprinciper inom kärnkraftsäkerhet utvecklas och utbildningsreaktorer används. Konceptet bygger på att studenterna förbereder sig inför undervisningstillfällen. Då kan tiden med läraren utnyttjas till gemensamma aktiviteter där studenterna står i centrum – oavsett om de är på plats eller på distans. Totalt planeras nio kurser inom Great Pioneer, varav Chalmers kommer att ta fram sex.  </div> <div>Möjligheten till distansundervisning är en viktig komponent även i det EU-projekt som Chalmers ingår i som partner. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Teodora_200221_beskuren200x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="background-color:initial;margin:5px" /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Utbildningar inom kärnteknik fasas ut runtom i Europa, eftersom det inte finns tillräckligt många studenter. I stället för att varje lärosäte försöker erbjuda egna program, går vi samman och skapar ett hållbart och långsiktigt utbildningsnätverk i Europa, säger Teodora Retegan Vollmer, biträdande professor i nukleär kemi vid institutionen för kemi och kemiteknik och Chalmers representant för EU-projektet A-Cinch. </div> <div><br /></div> <div>Hon har arbetat med utbildningsprojekt inom EU sedan 2010, då hon var en av initiativtagarna till Cinch-konceptet. I det nya projektet ingår till exempel virtuella laborationer som studenter kan utföra distans. Chalmers håller också i en unik utbildning inom säker hantering av betydande mängder radioaktiva ämnen.  </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Oavsett om du ska bygga eller avveckla kärnreaktorer är den här träningen avgörande för att kunna göra det på ett säkert sätt, säger Teodora Retegan Vollmer.</div> <div><br /></div> <div>Sedan något år tillbaka finns ingen mastersutbildning inom kärnteknik vid lärosätet, men att kompetensen på Chalmers är internationellt efterfrågad framgår inte minst genom de två nya EU-projekten. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Målet med utbildningsprojekten är att skapa en långsiktigt hållbar undervisning, där vi kan dela både lärare och studenter; och där vi kan arbeta med pedagogiska metoder som förbättrar inlärningen. Detta är avgörande för att locka studenter och för att på sikt garantera att de reaktorer vi har i drift kan fortsätta att arbeta på ett säkert sätt, säger Christophe Demazière. </div> <div><br /></div> <div>Formellt blir EU-besluten om de finansierade utbildningsprojekten officiella när alla deltagare har undertecknat överenskommelsen, ett arbete som redan har påbörjats.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><strong>Foto</strong>: Henrik Sandsjö (Christophe Demazière) och Mia Halleröd Palmgren (Teodora Retegan Vollmer).</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">De nya utbildningsprojekten inom EU: Great Pioneer och A-Cinch</h2> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Utbildningsprojektet Great Pioneer (”GRE@T-PIONEeR&quot;: Graduate Education Alliance for Teaching the Physics and safety of Nuclear Reactors) riktar sig till mastersstudenter, doktorander, postdoktorala forskare och ingenjörer inom kärnteknik.  Konceptet bygger på aktivt lärande och kursmomenten kan följas antingen på plats eller på distans. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Projektet koordineras av Chalmers och professor Christophe Demazière, som sedan 2017 även leder <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmers-far-48-MSEK-for-att-hoja-karnkraftsakerheten-.aspx">EU-projektet Cortex</a>. </span></li> <li><span style="background-color:initial">A-Cinch (A-CINCH: Augmented cooperation in education and training in nuclear and radiochemistry) ska utbilda circa hundra europeiska studenter och specialister. Projektet koordineras vid det tekniska universitetet i Prag. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Båda utbildningssatsningarna löper på tre år och innehåller såväl teori som praktiska moment och distansutbildning.  </span></li> <li><span style="background-color:initial">Projekten har fått EU-finansiering inom ramen för arbetsprogrammet Euratom 2019-2020 och ingår i Horizon 2020-ramverket. Projektens konsortier har beviljats 2,3 miljoner euro vardera under tre år (totalt cirka 50 miljoner kronor). Chalmers tilldelas 6,3 miljoner kronor för Great Pioneer och knappt 3 miljoner för A-Cinch. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Tio europeiska partners från sju olika länder deltar i Great Pioneer och i A-Cinch deltar partners från elva länder.</span></li></ul></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div><span style="background-color:initial"><strong><a href="/sv/Personal/Sidor/Christophe-Demazière.aspx">Christophe Demazière</a></strong>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 30 82, <a href="mailto:demaz@chalmers.se">demaz@chalmers.se</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="/sv/Personal/Sidor/tretegan.aspx">Teodora Retegan Vollmer​</a></strong>, biträdande professor i nukleär kemi, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, 031 772 28 81, <a href="mailto:tretegan@chalmers.se">tretegan@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer: <span>Rapporter och utb</span><span>ildningsinitiativ</span></h2> <div><ul><li>Strålsäkerhetsmyndighetens utredning ”<a href="https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/globalassets/forskningsfinansiering/grunden-for-en-langsiktig-kompetensforsorjning-inom-stralsakerhetsomradet.pdf">Grunden för en långsiktig kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet</a>” (2018)</li> <li><span style="background-color:initial"><a href="https://ec.europa.eu/research/participants/data/ref/h2020/wp/2018-2020/euratom/h2020-wp1920-euratom_en.pdf">Euratoms program för 2019-2020</a>.</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Kärnavfallsrådets rapport ”<a href="https://www.karnavfallsradet.se/sou-20209-kunskapslaget-pa-karnavfallsomradet-2020-steg-for-steg-var-star-vi-vart-gar-vi">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi?</a>”</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Läs Europeiska kommissionens rapport ” <a href="https://ec.europa.eu/jrc/en/publication/eur-scientific-and-technical-research-reports/putting-perspective-supply-and-demand-nuclear-experts-2020-within-eu-27-nuclear-energy">Putting into Perspective the Supply of and Demand for Nuclear Experts by 2020 within the EU-27 Nuclear Energy Sector</a>” (2012)</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Läs den FORATOM-beställda rapporten ”<a href="https://www.foratom.org/downloads/nuclear-energy-powering-the-economy-full-study/?wpdmdl=42758&amp;refresh=5cc15b9cd1ec31556175772">Economic and Social Impact Report</a>” (2019).   </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Chalmersprofessorn Christophe Demazière har nyligen skrivit en <a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Han-lar-ut-algoritmerna-som-ska-garantera-driftsakra-karnreaktorer.aspx">bok som riktar sig till både blivande och nuvarande ingenjörer inom nukleär teknik och kärnkraftsäkerhet</a>. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Läs mer om de pedagogiska metoderna som Great Pioneer bygger på i den vetenskapliga artikeln ”<a href="https://doi.org/10.1016/j.compedu.2019.103789"> The polarizing effect of the online flipped classroom</a>” I tidskriften Computers &amp; Education (2020).</span></li> <li><span style="background-color:initial">Chalmers har tagit initiativ till ett <a href="http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/satsning-pa-unga-ska-hejda-kompetenskrisen-inom-framtidsbransch.aspx">kunskapspaket som riktar sig till gymnasieskolan: ”Strålningsvetenskap för nyfikna”</a>. Utbildningspaketet har utvecklats i samarbete med ett akademiskt kompetenscentrum för strålningsvetenskap, SAINT, och projektet har letts av kärnenergiforskaren <a href="/sv/personal/Sidor/klaraib.aspx">Klara Insulander Björk</a> på institutionen för fysik på Chalmers.  <a href="https://saint.nu/nyfiken/">Läs mer om utbildningssatsningen här. </a></span>​</li></ul></div>Thu, 26 Mar 2020 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nasta-generations-modellering-av-manniskans-metabolism.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nasta-generations-modellering-av-manniskans-metabolism.aspxNästa generations modellering av human metabolism<p><b>​Forskare vid Chalmers har utvecklat en modell för människans metabolism, Human1, som möjliggör simulering av metabolismen i celler utifrån biologiska mätdata och ett reaktionsnätverk. Modellen kan användas till att förutspå metaboliska beteenden hos celler, vilket kan hjälpa forskare att identifiera nya metaboliska markörer eller hitta nya angreppspunkter för läkemedelsbehandling av sjukdomar, till exempel cancer, typ 2-diabetes och Alzheimers sjukdom.​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Human1 kommer att förändra hur forskare utvecklar och tillämpar modeller för att studera människokroppen, både i friskt tillstånd samt vid olika sjukdomar säger projektledaren Jens Nielsen, professor i systembiologi på institutionen för biologi och bioteknik, om modellen som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften <em>Science Signaling.</em></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Metabolism är det nätverk av kemiska reaktioner som förser celler med de byggstenar och den energi som krävs för att upprätthålla liv. Att studera de individuella komponenterna och hur de fungerar som delar i ett sammanhängande system är avgörande för att kunna forska kring hälsa och hitta botemedel mot sjukdomar som kraftig övervikt, diabetes, högt blodtryck och cancer. För att studera ett sådant komplext system har beräkningsverktyg, till exempel så kallade ”genome-scale”-modeller, utvecklats. </p> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Human1 − den<span style="font-family:inherit;background-color:initial"> mest avancerade modellen</span></h2> <div> <span></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"></h2> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Enligt forskarna är Human1 är den nyaste och mest avancerade modellen hittills. Modellen sammanför decennier av forskning inom biokemi och modellering till en högkvalitativ källa över 13 000 biokemiska reaktioner, 4 100 metaboliter, och 3 500 gener som är inblandade i metabolism hos människor.</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Till skillnad från tidigare humanmodeller har Human1 utvecklats i ett offentligt online-arkiv som spårar alla förändringar till modellen. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span>Det primära syftet med detta ramverk är att säkerställa transparens och reproducerbarhet. Vi vill tillhandahålla ett system som andra i modelleringssamhället kan bidra till och samarbeta kring kontinuerligt, säger Jonathan Robinson, medförfattare till studien och forskare på infrastrukturen CSBI (Computational Systems Biology Infrastructure) på institutionen för biologi och bioteknik. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I studien integrerade forskarna Human1 med genuttrycksdata från hundratals olika celltyper från tumörer och friska vävnadsceller. Integrationen avslöjade skillnader i metabolismen med klinisk relevans. Till exempel hittade man potentiella måltavlor för läkemedel mot lever- och blodcancer. Dessutom visade man att Human 1 kan förutsäga effekten av när gener slås ut med väsentligt större noggrannhet än i tidigare humanmodeller. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">​&quot;Betydande framsteg inom modellering av metabolism&quot;</h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P">En stor begränsning för tidigare modeller har varit svårigheter att simulera realistiska reaktionshastigheter då det inte har varit möjligt att göra de mätningar som krävs för detta. Men forskarna visade att användning av ett ramverk för begränsning av mängd enzym för reaktionerna i Human1 gjorde det möjligt att förutsäga realistisk tillväxt och hastigheter för produktion samt konsumtion av metaboliter utan att behöva genomföra dessa mätningar. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Det här är ett betydande framsteg inom området för modellering av människans metabolism, säger Jens Nielsen, och fortsätter: </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Ramverket låser nu upp många kraftfulla tillvägagångssätt som tidigare bara varit möjliga för att studera mikrober, och det kommer att möjliggöra ett brett spektrum av användningsområden för modellen när det gäller att studera metabola sjukdomar. </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">​Metabolic Atlas − kartläggning av metaboliska reaktionskedjor</h2> <span></span><h2 class="chalmersElement-H2"></h2> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Parallellt med Human1 utvecklade forskarna Metabolic Atlas, en onlineresurs för att utforska och visualisera modellen. Webbplatsen tillhandahåller en kartläggning av metaboliska reaktionskedjor i 2D- och 3D för olika delar av cellen, och länkar innehåll till andra biokemiska databaser. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Projektet leds av professor Jens Nielsen tillsammans med en forskargrupp från institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers, i samarbete med Human Protein Atlas (HPA) och National Bioinformatics Infrastructure Sweden (NBIS). Studien finansierade av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs artikeln i</strong><span style="background-color:initial"><strong> </strong></span><em style="background-color:initial"><strong>Science Signaling</strong></em></p> <div> <span></span></div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div dir="ltr"><p class="chalmersElement-P" style="text-align:left">​<a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><a href="https://stke.sciencemag.org/lookup/doi/10.1126/scisignal.aaz1482">An a​tlas of human metabolism </a></span></p></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> <span></span></div> <p class="chalmersElement-P"><br /> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Science for Life Laboratory</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li>Science for Life Laboratory, SciLifeLab, är en forskningsinstitution för utveckling av molekylär biovetenskap i Sverige. </li> <li>SciLifeLab startade 2010 som en gemensam satsning av fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.</li> <li>Centret ger tusentals forskare tillgång till en mängd olika avancerade infrastrukturer inom biovetenskap, vilket skapar en unik miljö för hälso- och miljöforskning på högsta nivå.</li> <li>Mer information om <a href="https://www.scilifelab.se/">SciLifeLAb​</a></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.scilifelab.se/"></a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Metabolic Atlas </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li>Metabolic Atlas är ett program som drivs av professor Jens Nielsens forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola i samarbete med National Bioinformatics Infrastructure Sweden (NBIS). </li> <li>Programmet startade 2010 med målet att identifiera alla metaboliska reaktioner i människokroppen, inklusive kartläggning av aktiva reaktioner i celler, vävnader och organ.</li> <li>Den nya versionen av Metabolic Atlas tillhandahåller flera olika resurser: <br />(i) en uppdaterad ”genom-scale”-modell av metabolismen för mänskliga celler. Denna modell är baserad på sammanslagning av information från flera olika tidigare modeller och är den mest omfattande modellen för metabolism hos människor hittills. <br />(ii) ett visualiseringsverktyg som ger en översikt över metabolismen i mänskliga celler. Genom överföring av data från Human Protein Atlas (HPA) eller andra källor är det möjligt att visualisera olika metaboliska funktioner i olika celler, till exempel i cancerceller kontra normala celler. <br />(iii) en interaktionskarta som visualiserar hur varje enzym är kopplat till andra enzymer via gemensamma metaboliter.<br />(iv) en metabolisk modell där mängden enzym begränsas, som möjliggör en prediktiv modellsimulering av människans metabolism i olika celler och vävnader. </li> <li>Resurser från Metabolic Atlas har resulterat i mer än 100 forskningsartiklar om metabolism i mänskliga celler och har resulterat i identifiering av nya biomarkörer och potentiella måltavlor för läkemedel. </li> <li>Mer information om <a href="https://www.metabolicatlas.org/">Metabolic Atlas​</a> </li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Human Protein Atlas</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li>Human Protein Atlas (HPA) är ett program med bas i Science for Life Laboratory (Stockholm) och startade 2003 med målet att kartlägga alla de mänskliga proteinerna i celler, vävnader och organ genom integrering av olika -omiktekniker, inklusive antikroppbaserad infärgning av proteiner, masspektrometribaserad proteomik, transkriptomik och systembiologi. </li> <li>All data i kunskapsresursen är öppen och fri att använda för forskare både inom akademin och industrin för studier av proteinsammansättning hos människor.</li> <li>Version 19 består av sex separata delar, var och en med fokus på en särskild aspekt av analysen av den mänskliga proteinuppsättningen:<br />(i) Vävnadsatlasen visar fördelningen av proteinerna över alla viktiga vävnader och organ i människokroppen.<br />(ii) Cellatlasen visar den subcellulära lokaliseringen av proteiner i enstaka celler.<br />(iii) Patologiatlasen visar proteinnivåers påverkan på överlevnad hos patienter med cancer.<br />(iv) Blodatlasen visar profilerna för blodceller och proteiner som kan detekteras i blodet.<br />(v) Hjärnatlasen visar fördelningen av proteiner i hjärnan hos människor, mus och grisar.<br />(vi) Metabolic Atlas visar vilka metaboliska reaktionskedjor som är tillgängliga i olika mänskliga vävnader.</li> <li>Human Protein Atlas-programmet har redan bidragit till tusentals publikationer inom humanbiologi och olika sjukdomar och det har valts ut av organisationen <a href="https://elixir-europe.org/">ELIXIR​</a> som en europeisk kärnresurs på grund av dess grundläggande betydelse inom life science. </li> <li>Mer information om <a href="https://www.proteinatlas.org/">Human Protein Atlas​</a></li></ul> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> ​​</p>Wed, 25 Mar 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Vagtrafik-bakom-stora-utslapp-av-mikroplastpartiklar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Vagtrafik-bakom-stora-utslapp-av-mikroplastpartiklar.aspxVägtrafik bakom stora utsläpp av mikroplastpartiklar<p><b>​Minst hälften av utsläpp av mikroplast i Sverige kommer från däckpartiklar från vägtrafik. Det visar en rapport från forskare på VTI och Chalmers. Efter att ha analyserat befintlig kunskap och kartlagt källor till mikroplaster ser forskarna att enkla åtgärder som att lätta på gasen och minska användandet av dubbdäck skulle ha en positiv effekt, men att kunskapen om utsläpp av mikroplast behöver förbättras betydligt för att förstå dess effekter på vår miljö.</b></p><div>​Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) står i samarbete med Chalmers bakom en <a href="http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1393275/FULLTEXT03.pdf">nyligen publicerad kunskapssammanställning</a> om mikroplaster från vägtrafik. Forskarna konstaterar där att kunskapen om mikroplast från däck- och vägslitage är mycket bristfällig både ifråga om hur de avges genom slitage av däck och vägar, partiklarnas egenskaper, och hur de sprids till dagvattnet och vidare i miljön. Dessutom saknas kunskap om hur miljöfarliga partiklarna är och hur de förändras i miljön.</div> <div> </div> <div>– Att vi saknar den här kunskapen innebär att vi faktiskt idag inte vet vilka miljö- och hälsoeffekter som mikroplaster från däck- och vägslitage medför, säger Yvonne Andersson-Sköld, adjungerad professor på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och VTI:s projektledare för rapporten.      </div> <div> </div> <div>Forskarna menar ändå att det faktum att utsläppen från vägtrafik redan är så stora och ökar i takt med att vägtrafiken ökar, och att partiklarna både är svårnedbrytbara och innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen, är nog för att motivera att åtgärder vidtas.</div> <div> </div> <div>– Man kan gå två vägar för att minska spridning av mikroplaster i miljön säger Ann-Margret Strömvall, biträdande professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och medförfattare till rapporten. – Antingen minskar man uppkomsten av partiklar eller också siktar man in sig på att förhindra eller minska spridningen av redan utsläppta partiklar.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Beteendeförändring del av lösning    </h2> <div> </div> <div>Vissa åtgärder som forskarna beskriver skulle kunna leda till minskade utsläpp av mikroplastpartiklar är sådana som trafikanter och andra aktörer själva kan påverka.</div> <div> </div> <div>– Vi kan se att exempelvis sänkt hastighet, minskad användning av dubbdäck, lugnare körbeteende och optimalt däcktryck och hjulinställning på fordon är faktorer som har stor betydelse, säger Yvonne Andersson-Sköld.     </div> <div> </div> <div>Underhåll och drift av vägar som sandning, plogning, sopning och annat vägarbete är andra faktorer som påverkar uppkomsten av mängden partiklar.       </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Partiklar transporteras med dagvattnet    </h2> <div> </div> <div>Att hantera redan utsläppta mikroplastpartiklar är också relevant då en stor andel av partiklarna från vägtrafiken hamnar i dagvattnet och vidare ut i miljön. Mikroplastpartiklar kan till exempel hittas i vattenlevande djur och i slammet från avloppsreningsverk som sprids ut på våra åkrar. När det gäller åtgärder som kan minska spridningen av mikroplaster från vägtrafiken finns det tekniker som kan avskilja de stora partiklarna från dagvatten, men det behövs i dagsläget fler studier på området. <br /></div> <div> </div> <div><div> </div> <div>– Tyvärr renas endast 8 procent av allt dagvatten i dagsläget och resterande andel rinner orenat rakt ut i vattendrag och sjöar. Det saknas också kunskaper om vilka tekniker för rening som är mest effektiva för att avskilja de minsta mikroplastpartiklarna och vilka reningsprocesser som fungerar bäst, säger Ann-Margret Strömvall.    </div> <div> </div> <div>Det pågår dock initiativ för hantering av mikroplast, både inom Göteborgs stad som till exempel försök med ”rain gardens” och gröna tak för att lokalt filtrera och fördröja dagvatten, och på Chalmers med forskning inom just detta – så kallade bioretentions- och sorptionsfilter.     </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Styrmedel och val av åtgärder    </h2> <div> </div> <div>Forskarna bakom rapporten menar att en kostnadseffektiv utgångspunkt är att rikta åtgärderna så nära källan som möjligt. Vad mikroplastpartiklar anbelangar skulle det innebära att i första hand förhindra eller minska uppkomst och i andra hand stoppa eller minska spridning.    </div> <div> </div> <div><div>Forskarna avslutar rapporten med att mana till breda åtgärder: “vad som är det lämpligaste styrmedlet för att få till stånd olika åtgärder beror på vilken åtgärd som är aktuell, men alla typer av styrmedel kan användas beroende på sammanhang, dvs. såväl ekonomiska och juridiska styrmedel som information och mer kunskap genom forskning.”</div> <div> <br /><span><em>Läs rapporten i sin helhet:</em> <a href="http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1393275/FULLTEXT03.pdf">Mikroplast från däck- och vägslitage: En kunskapssammanställning</a>    <span></span></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskare från Chalmers involverade i rapporten:  </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Yvonne-Andersson-Sköld.aspx">Yvonne Andersson-Sköld</a> VTI / adjungerad professor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik    </div> <div>Ida Järlskog VTI / industridoktorand vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ann-margret-stromvall.aspx">Ann-Margret Strömvall</a> bitr professor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik    </div> <div><br /></div> <div><span>Text: Catharina Björk<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div> </div></div></div>Tue, 24 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ewa-Simpanen-fick-doktorshatten-online.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ewa-Simpanen-fick-doktorshatten-online.aspxEwa Simpanen fick doktorshatten online<p><b>​Ewa Simpanen, doktorand på avdelningen för fotonik, stod i rampljuset när MC2 för första gången webbsände en disputation den 20 mars. &quot;Det var klurigt att få ett flow i presentationen i och med allt det tekniska och att jag hade två kameror framför mig i olika riktningar&quot;, säger hon.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/esimpanen_disp_350x305.jpg" alt="Bild på Ewa Simpanen." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Ewa Simpanen försvarade sin avhandling &quot;Longer Wavelength GaAs-Based VCSELs for Extended-Reach Optical Interconnects&quot; inför en gles publik i Kollektorn. Desto större var publiken i webbsändningen på YouTube, där deltagarna även enkelt kunde ställa frågor och kommentera i chatten. </div> <div> </div> <div>Beslutet att sända disputationen på nätet togs med kort varsel som en följd av det pågående virusutbrottet. Den knappa förberedelsetiden medförde en del tekniska problem, som Ewa Simpanen beskriver som en &quot;berg- och dalbana&quot;.</div> <div>– Först fungerade allt som det skulle, men sedan försvann ljudet och vi fick starta om flera gånger, berättar hon.</div> <div> </div> <div>Flera oavsiktliga pauser gjorde disputationen till en av de längsta i institutionens historia med sina fyra timmar. I efterhand tänker Ewa tillbaka på dagen med glädje:</div> <div>– Jag fick mycket stöd från alla som tittade på min presentation på distans och kände mig verkligen inte ensam! Det var kul att även kolleger i andra delar av Europa som annars inte hade kunnat vara med, kunde följa mig online. Och vilka härliga hurra-hälsningar jag fick när svaret annonserades att jag blivit godkänd! En helt otrolig känsla! Jag är väldigt glad och tacksam till alla de som tittade och gav mig sitt stöd, innan, under och efter presentationen.</div> <div> </div> <div>Betygsnämnden och opponenten, Dr. Nicolae Chitica från Finisar Sweden AB, deltog via länk i videokonferenssystemet Zoom. Han berömde henne för ett gediget och intressant arbete.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/esimpanen_disp_665x330.jpg" alt="Bild på Ewa Simpanen." style="margin:5px" /> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad handlar din avhandling om?</h3> <div>– Jag presenterade arbetet kring mina lasrar som används i optiska kablar i mega-datacenter. Det unika med lasrarna är att de möjliggör att kostnads- och energieffektivt skicka data i höga datatakter över längre fibersträckor, upp till ett par kilometer, berättar hon.</div> <div> </div> <div>Med sin färska doktorstitel planerar Ewa att söka sig ut i världen.</div> <div>– Jag vill forsätta jobba med fotonik eller halvledare i industrin och söker nu jobb på stora företag i USA, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>På bilden nedan spikar Ewa Simpanen sin avhandling på kunskapsträdet i Canyon på MC2.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/esimpanen_disp_350x305b.jpg" alt="Bild på Ewa Simpanen." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br />Henric Fjellstedt, it-ansvarig på institutionen, höll ett vakande öga över tekniken. Ewa Simpanen var mycket nöjd med hans insatser:</div> <div>– Utan Henric hade det verkligen inte gått! Han fixade allt det tekniska på riktigt kort varsel. Jag är även stolt att vi har en prefekt som var med hela vägen och hjälpte till överallt han kunde, det är coolt.</div> <div> </div> <div>Redan har flera kommande disputationer tvingats att skjutas upp, men MC2:s prefekt Mikael Fogelström öppnar för att webbsända fler i framtiden - åtminstone i kristider:</div> <div>– Jag tror att man i första hand måste värna om det faktum att en disputation är en av de viktigaste akademiska högtider vi har. Det är därför av stort värde att så många som möjligt är på plats i hörsalen, säger han.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Dag Winkler, Michael Nystås och privat</div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/515598">Läs Ewa Simpanens avhandling</a> &gt;&gt;&gt;</div>Tue, 24 Mar 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafitnanoflagor-pa-medicinska-hjalpmedel-forebygger-infektion.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafitnanoflagor-pa-medicinska-hjalpmedel-forebygger-infektion.aspxGrafitnanoflagor förebygger infektion<p><b>​Grafitnanoflagor som integreras i medicinska hjälpmedel av plast kan skära sönder bakterier och förebygga vårdrelaterade infektioner genom att döda 99,99 procent av de bakterier som försöker fästa på ytan. Det kan vara en billig och enkel lösning på ett problem som påverkar miljoner av människor, genererar stora kostnader och som bidrar till ökad utveckling av antibiotikaresistens. Studien presenteras av forskare från Chalmers tekniska högskola och publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Small.​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Varje år drabbas över fyra miljoner patienter i Europa av vårdrelaterade infektioner, rapporterar EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC). En stor del av dessa beror på bakterieangrepp på olika slags medicinska hjälpmedel och implantat − som katetrar, höft- och knäproteser eller tandimplantat − som i värsta fall kan behöva plockas ut igen. </span></p> <div><p class="chalmersElement-P">Bakterietillväxt på dessa hjälpmedel kan leda till stort lidande hos patienten och innebär också stora kostnader för sjukvården. I dagsläget a​nvänds stora mängder antibiotika för att behandla och förebygga dessa infektioner, vilket också​ ökar utvecklingen av antibiotikaresistens.<span style="background-color:initial;font-family:inherit"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> ​</span><span style="background-color:initial;font-family:inherit">S</span><span style="background-color:initial;font-family:inherit">yftet med vår forskning är at​​t fram antibakteriella ytor som kan minska antalet infektioner och därmed användningen av antibiotika – och som bakterierna inte heller kan utveckla resistens emot. Vi har nu visat att ytor på hjälpmedel som formgjutits av en blandning av polyetylen och grafitnanoflagor dödar 99,99 procent av de bakterier som försöker fästa vid ytan, säger Santosh Pandit, postdok i professor Ivan Mijakovics forskargrupp på avdelningen för systembiologi, institutionen för biologi och bioteknik. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Enastående antibakteriell effekt&quot;</h2> <div><p class="chalmersElement-P">Infektioner på implantat orsakas av bakterier som färdas runt i vätska i kroppen, till exempel blod, i jakt på en yta att fästa vid. När de fastnat vid en yta börjar de föröka sig och bildar en så kallad biofilm, en bakteriebeläggning. </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Tidigare studier från chalmersforskarna har visat att vertikalt stående nanoflagor av grafen, placerade i ett skyddande överdrag på ytan, kan bilda en spikmatta som gör det omöjligt för bakterier att fästa vid underlaget. Istället skärs cellmembranet sönder och bakterien dör. Men att producera dessa grafenflagor är dyrt och tar lång tid, vilket gör att de inte är aktuella för storskalig produktion. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Det som är anmärkningsvärt med resultaten i vår nya studie är att vi kan uppnå samma enastående antibakteriella effekter genom att använda en relativt prisvärd typ av grafitnanoflagor som vi blandar med en mycket mångsidig polymer. Trots att polymeren, plasten, egentligen inte är speciellt kompatibel med grafitnanoflagorna, har vi lyckats skräddarsy mikrostrukturen för materialet med hjälp av standardtillverkningstekniker för plast. Det kan ha stor potential inom många biomedicinska användningsområden, säger Roland Kádár, docent på institutionen för industri- och materialvetenskap. </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">​Grafitnanoflagorna skär sönder bakterieceller</h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I rätt koncentration kan de sylvassa grafitnanoflagorna på ytan av implantaten förhindra bakterieinfektion. De vassa flagorna skadar inte heller celler från människor och andra däggdjur. Det beror på att bakterieceller är cirka en tusendels millimeter i diameter, jämfört med mänskliga celler som typiskt är 25 mikrometer. Ett stick av grafitnanoflagorna kan jämföras med ett dödligt knivangrepp på en bakterie, men endast ett litet nålstick för den mänskliga cellen.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Förutom att minska lidande och antibiotikaresistens skulle hjälpmedel av den här sorten kunna leda till färre ingrepp inom till exempel implantatkirurgin, eftersom implantaten skulle kunna stanna kvar i kroppen under en mycket längre tid än de man använder sig av idag. Vår forskning skulle också kunna leda till att minska kostnader inom sjukvården över hela världen, säger Santosh Pandit. </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">​Grafitnanoflagornas orientering avgörande för effekt</h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I studien blandades grafitnanoflagorna med plastmaterialet och man kom fram till att en sammansättning med 15–20 procent grafitnanoflagor hade störst antibakteriell effekt. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Precis som i den tidigare studien är den avgörande faktorn orienteringen på grafitnanoflagorna. De måste vara mycket strukturerade för att nå maximal effekt, säger Roland Kádár. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskningsstudien är ett samarbete mellan avdelningen för systembiologi på institutionen för biologi och bioteknik, och avdelningen för konstruktionsmaterial på institutionen för industri och materialvetenskap på Chalmers, samt företaget Wellspect Healthcare, som bland annat tillverkar katetrar. De antibakteriella ytorna utvecklades av Karolina Gaska under hennes tid som postdok i docent Roland Kádárs forskargrupp. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskarnas framtida fokus ligger nu på att utforska dessa antibakteriella ytors fulla potential inom specifika biomedicinska användningsområden. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div><span style="font-weight:700;background-color:initial">Läs den vetenskapliga artikeln i Small: </span><br /></div> <div></div> <p class="chalmersElement-P">​<a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><font color="#333333"><a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/smll.201904756">Precontrolled Alignment of Graphite Nanoplatelets in Polymeric Composites Prevents Bacterial Attachment​</a></font></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Läs också om tidigare forskningsresultat, text från april 2018 </strong><br /></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><b><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspx">Spikar av grafen kan döda bakterier på implantat​</a></b></font></span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Illustration:</strong> Yen Strandqvist</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Mon, 23 Mar 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/grafen-renar-vatten-effektivare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/grafen-renar-vatten-effektivare.aspxGrafen renar vatten effektivare<p><b>​Miljarder kubikmeter vatten konsumeras varje år, men mycket av vattenresurserna som floder, sjöar och grundvatten förorenas i allt större utsträckning med utsläpp av kemikalier från industrier och stadsområden. Det är en dyr och krävande process att ta bort föroreningar, bekämpningsmedel, läkemedel, perfluorerade föreningar, tungmetaller och patogener. Graphil är ett projekt som syftar till att skapa en marknadsprototyp för ett nytt och förbättrat sätt att rena vatten med hjälp av grafen.</b></p><div>Grafenförbättrade filter för vattenrening Graphene enhanced filters for water purification (Graphil) är ett av elva utvalda spjutspetsprojekt som finansieras av Grafenflaggskeppet, Europas största initiativ för grafenforskning, vilket involverar mer än 150 universitet och företag i 22 länder, och där Chalmers står som koordinator. </div> <div><br /></div> <div>Spjutspetsprojekten startar i april 2020 och baseras på tidigare vetenskapliga upptäckter. Syftet är att bygga vidare på forskningsresultat och ta fram prototyper som ska kunna tillämpas kommersiellt inom tre år. <br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I projektet Graphil kommer man att producera ett kompakt vattenreningsfilter som kan anslutas direkt till ett hushålls vattenkran eller användas som en bärbar vattenreningsanordning, för att säkerställa att alla har tillgång till säkert dricksvatten.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/VincenzoPalermo.png" alt="Vincenzo Palermo" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px;width:201px;height:221px" /><br />– Detta är en helt ny forskningsinriktning för Chalmers i Grafenflaggskeppet, och det kommer att vara av strategisk betydelse. Vattenrening är en viktig samhällsutmaning redan idag och kommer att öka allt mer i framtiden, både i fattiga och rika länder. I Graphil kommer vi förhoppningsvis att kunna använda vår kunskap om grafenkemi för att producera en helt ny generation av vattenreningssystem genom ett gränssnitt av grafen-polysulfon-nanokompositer, säger Vincenzo Palermo, vice ​direktör för Grafenflaggskeppet samt professor vid institutionen för industri- och materialvetenskap.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Grafenförbättrande filter överträffar andra vattenreningstekniker</h2> <div>Idag är de flesta vattenreningsprocesser baserade på flera olika tekniker. De vanligaste är adsorption på granulerat aktivt kol som tar bort organiska föroreningar, membranfiltrering som avlägsnar till exempel bakterier eller stora föroreningar, och omvänd osmos. Omvänd osmos är den enda tekniken idag som kan avlägsna organiska eller oorganiska föroreningar med hög effektivitet. Men det är också en teknik som har höga elektriska och kemiska kostnader från både drift och underhåll.</div> <div><br /></div> <div>Många befintliga föroreningar i Europas vattenkällor, inklusive läkemedel, produkter för personlig vård, bekämpningsmedel och ytaktiva ämnen, är också resistenta mot konventionell reningsteknik. Antalet fall av föroreningar av mark- och dricksvatten ökar snabbt över hela världen, vilket också kommer att skapa potentiellt negativa effekter på både människors hälsa och ekosystemet i stort.</div> <div><br /></div> <div>I projektet Graphil vill man istället använda sig av grafenrelaterade materialpolymerkompositer i vattenreningen. Grafen har unika egenskaper som gynnar kompositmaterialets absorption av organiska molekyler. Dessa egenskaper gör det också möjligt för materialet att binda joner och metaller, vilket minskar antalet oorganiska föroreningar i vattnet. Till skillnad från att använda flera tekniker så som omvänd osmos, granulerat aktivt kol och mikrofiltrering, kommer grafenfilter att bli mycket enklare, billigare och mer effektiva för användaren.<br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Grafenprov.jpg" alt="Grafen" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div>Graphil kommer nämligen inte bara att ersätta alla gamla tekniker, utan också vara avsevärt bättre både vad gäller effektivitet och kostnader. Filtret fungerar som ett enkelt mikrofiltreringsmembran, och denna enkelhet kräver lägre driftstryck, vilket innebär minskad vattenförlust och lägre underhållskostnader för slutanvändaren.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Uppskalning av tekniken på industriell nivå</h2> <div>Chalmers har, i samarbete med andra partner inom Grafenflaggskeppet, under de senaste åren undersökt de grundläggande strukturella egenskaperna för grafenrelaterade material och polysulfonsammansättningar vid vattenrening. Ett filter har sedan framgångsrikt utvecklats och validerats i en industriell miljö av Italiens nationella forskningsråd (CNR) och vattenfiltreringsleverantören Medica.</div> <div><br /></div> <div>Nu är uppgiften att integrera resultaten och bevisa att produktionen kan skalas upp i ett komplett system för kommersiellt bruk.</div> <div><br /></div> <div>Professor Vincenzo Palermo och Dr. Zhenyuan Xia forskar vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, Chalmers. De kommer att stödja Graphilprojektet med avancerade anläggningar för kemisk, strukturell och mekanisk karaktärisering och bearbetning av grafenorienterad polymerkomposit i Kg-skalan. Chalmers roll i projektet kommer att vara att utföra kemisk funktionalisering av grafenoxiden och polymerfibrerna som används i filtren, för att förbättra deras kompatibilitet och prestanda när det gäller att fånga organiska föroreningar.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/ZhenyuanXia_grafenprov_600px.jpg" alt="Zhenyuan Xia" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:310px;height:217px" /><br />– Vi är mycket glada över att sätta igång med Graphil i samarbete med partners från Storbritannien, Frankrike och Italien, och jag hoppas att mina tio års tidigare erfarenheter från Italien och Sverige kommer att hjälpa oss att lyckas i detta projekt, säger Zhenyuan Xia.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Partners</h2> <div>Graphil är ett tvärvetenskapligt projekt som består av partners från både akademi och industri. De akademiska partnerna inkluderar Chalmers, Italiens nationella forskningsråd (CNR) och University of Manchester. Industripartnerna är Icon Lifesaver, Medica SpA och Polymem S.A – alla europeiska industriledare inom vattenreningssektorn. Målet är att ha en fungerande filterprototyp som kan kommersialiseras av branschen för hushållens vattenbehandling och bärbar vattenrening.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Finansiering</h2> <div>Grafenflaggskeppet är ett av de största forskningsprojekten som finansieras av Europeiska kommissionen. Med en budget på 1 miljard euro under tio år representerar den en ny form av gemensam, samordnad forskning och bildar Europas största forskningsinitiativ någonsin. Grafenflaggskeppet har till uppgift att föra samman akademiska och industriella forskare för att ta grafen från akademiska laboratorier till det europeiska samhället och därmed skapa ekonomisk tillväxt, nya jobb och nya möjligheter.</div> <div> </div> <div>Den totala budgeten för spjutspetsprojektet GRAPHIL kommer att vara 4,88 miljoner euro.  Projektet börjar i april 2020 och pågår i tre år framöver.</div>Sun, 22 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Hållbarhetsveckan-tillbaka-i-höst.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/H%C3%A5llbarhetsveckan-tillbaka-i-h%C3%B6st.aspxHållbarhetsveckan tillbaka i höst<p><b>Hållbarhetsveckan Act Sustainable är tillbaka i höst den 16-20 november. Chalmers och Göteborgs universitets hållbarhetsvecka firar 15-årsjubileum och nytt för i år är Chalmers roll som aktiv medarrangör och en ny forskarkonferens för att främja tvärvetenskaplig samverkan för hållbar utveckling mellan forskare på Chalmers och Göteborgs universitet.</b></p><div>​Hösten 2020 är hållbarhetsveckan Act Sustainable tillbaka och årets upplaga kommer sätta fokus på tvärvetenskapliga lösningar för en hållbar framtid. En stor nyhet för Act Sustainable 2020 är att Chalmers deltar som aktiv medarrangör.</div> <div><br /></div> <div><em>Från och med 2020, då &quot;the decade of action&quot; inleds, är Chalmers med som aktiv arrangör av Act Sustainable. Vi hoppas på en vecka där Chalmers och Göteborgs universitet tillsammans skapar dialog och aktiviteter för ett hållbart samhälle.</em></div> <div><br /></div> <div><em>Samverkan mellan universiteten och de mötesplatser som Act Sustainable erbjuder - mellan studenter och forskare - kan skapa den kreativa miljö som behövs för nya och modiga tankar. Gedigen kunskap möter ungdomlig entusiasm och kan utmana varandra till förhoppningsvis inte bara givande aktiviteter utan också roliga. Tillsammans kan vi skapa förändring,</em> säger Chalmers hållbarhetsstrateg Maria Djupström.</div> <div><br /></div> <div>Ytterligare en nyhet för i år är en tvådagars forskarkonferens för att främja tvärvetenskaplig samverkan för hållbar utveckling mellan forsakre på Chalmers och Göteborgs universitet. Konferensen arrangeras som en del av hållbarhetsveckan och understryker vikten av samverkan och att Act Sustainable är en vecka för alla på universiteten.</div> <div><br /></div> <div><em>Jag hoppas att konferensen ska bidra till ett ökat kunskapsutbyte mellan forskare på våra bägge lärosäten men också bygga nya relationer, både mellan individer och akademiska discipliner. I tider som dessa är det extra viktigt att visa på att vi inte behöver resa jorden runt föra att få nya kontakter och perspektiv,</em> säger Caroline Petersson, nätverkskoordinator vid Göteborgs centrum för hållbar utveckling.</div> <div><br /></div> <div>Årets uppsättning av Act Sustainable innebär att hållbarhetsveckan på Göteborgs universitet firar 15-årsjubileum. Ända sedan 2005 har Göteborgs universitet arrangerat ett hållbarhetsevenemang för att utbilda studenterna i hållbarhetsfrågor och inspirera och entusiasmera till handling för ett hållbart samhälle.</div> <div><br /></div> <div><em>Det känns fantastiskt kul att Göteborgs universitets hållbarhetsdag får fira 15 år som en hel veckosatsning för både studenter, forskare och personal. Det känns extra roligt att både Göteborgs universitet och Chalmers finns med som huvudarrangörer och att vi kan kraftsamla tillsammans.</em></div> <div><br /></div> <div><em>Det märks att det finns ett stort engagemang för hållbarhetsfrågor på våra universitet vilket Act Sustainable-veckans expansion är ett kvitto på! </em>Säger Karin Bylund, projektledare för Act Sustainable.</div> <div><br /></div> <div>Hållbarhetsveckan Act Sustainable arrangeras 16-20 november, följ Gothenburg Student Sustainability Hub på Facebook för löpande information och uppdateringar. Via Act Sustainable-eventet kan du vara helt säker på att inte missa någon relevant information.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.facebook.com/events/128189121945141/">Till Act Sustainable-eventet på Facebook.<br /></a></div> <div><a href="https://www.facebook.com/GothenburgStudentSustainabilityHub/">Följ <span>Gothenburg Student Sus<span></span>tainability Hub på Facebook.</span></a><span><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div>Fri, 20 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikprofessor_invald_i_Kungl._Vetenskapsakademien.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikprofessor_invald_i_Kungl._Vetenskapsakademien.aspxFysikprofessor invald i Kungl. Vetenskapsakademien<p><b>Fredrik Höök, professor i fysik vid Chalmers, har valts in Kungl. Vetenskapsakademien. Han är en av sex nya ledamöter och den enda från Chalmers som väljs in i år.​</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/500px_Fredrik_Hook.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:365px" /><div><span style="background-color:initial">– Jag ser fram emot att delta i det viktiga arbetet med att stärka vetenskapens roll och inflytande i samhället. Jag känner mig väldigt hedrad och det ska bli roligt att utbyta erfarenheter och idéer med de andra ledamöterna när jag får möjlighet att träffa dem, säger Fredrik Höök, som är professor och viceprefekt för nyttiggörande vid institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Fredrik Höök forskar inom biologisk fysik och leder även forskningscentrumet Formulaex. Målet är att paketera biologiska läkemedel i nanokapslar så att de kan nå fram till kroppens celler och bota svåra sjukdomar. Han studerar även hur celler kommunicerar med omgivningen och vilken roll cellens membran spelar i den processen.</div> <div><br /></div> <div>Studierna har blivit möjliga tack vare allt känsligare mätinstrument och tekniker som utvecklats av Fredrik Höök och hans kolleger. De arbetar bland annat med att utveckla nya metoder för optisk mikroskopering kombinerat med hantering av små vätskemängder. De har även använt sig av konstgjorda cellmembran för att kunna detaljstudera enstaka biologiska nanopartiklar såsom till exempel virus när de bundit till membranet.</div> <div><br /></div> <div>Forskargruppen arbetar dessutom med att utveckla ett bioanalytiskt verktyg som kan bestämma storlek, struktur och optiska egenskaper hos enskilda biologiska nanopartiklar. Med hjälp av dessa metoder kommer man att kunna analysera mycket komplexa biologiska prover.</div> <div><br /></div> <div>– Förhoppningsvis kan vårt arbete leda till förbättrad sjukdomsdiagnostik och inspirera till nya sätt att utveckla och leverera läkemedel. Dessutom kan vi söka svar på grundläggande frågor om nanopartiklars egenskaper. Det kan komma till nytta inom nanosäkerhet och på många andra områden, säger Fredrik Höök.</div> <div><br /></div></span><div><span style="font-weight:700">Text</span>: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <span style="background-color:initial"><div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Image:</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Johan Bodell​</span><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/Kungl-Vetenskapsakademien.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Fler chalmersforskare i Kungl. Vetenskapsakademien​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Läs mer om </span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Fredrik-Höök.aspx" style="font-family:inherit;font-size:20px">Fredrik Höök​</a><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"> och hans forskning​:</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><strike style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></strike><strike style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></strike><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">​</span><br /></div> <div> <div><br /></div> <div><span></span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Prestigefyllt-Wallenberganslag-till-fysikprofessor-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Prestigefyllt Wallenberganslag till fysikprofessor​​</a><br /><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-cellstress-bana-vag-for-medicinska-framsteg-och-gott-ol.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Så kan cellstress bana väg för medicinska framsteg – och bättre öl</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/75-miljoner-till-att-utveckla-malsokande-biologiska-lakemedel.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />75 miljoner till att utveckla målsökande biologiska läkemedel</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmersuppfinning-banar-väg-för-l.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><div style="display:inline !important"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmersuppfinning-banar-väg-för-l.aspx">Chalmersuppfinning banar väg för nästa generations läkemedel​</a></div></div> </div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Alla de nya ledamöterna i Kungl. Vetenskapsakademien</span><br /></div></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"></h2> <div>Vid den ordinarie sammankomsten den 11 mars valdes fem nya svenska ledamöter in: Fredrik Höök, Chalmers, Martin Malmsten, Köpenhamns universitet i klassen för tekniska vetenskaper, Taija Mäkinen och Staffan Svärd, Uppsala universitet samt Martin Högbom, Stockholms universitet, klassen för biologiska vetenskaper. En ny utländsk ledamot valdes även in i klassen för medicinska vetenskaper, Barbara Canlon, Karolinska Institutet.    <br /></div> <div><div><br /></div> <div><div><a target="_blank" href="https://www.kva.se/sv/nyheter/nya-ledamoter-3"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om de nya ledamöterna i Akademien.</a></div></div></div> <div></div>Fri, 20 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/AR-framtiden-for-saker-arktisk-sjofart.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/AR-framtiden-for-saker-arktisk-sjofart.aspxFörstärkt verklighet ger säkrare arktisk sjöfart<p><b>​Mängden sjöfart i Arktis ökar allt snabbare, och med det risken för olyckor i de svårnavigerade farlederna. Därför har nu forskare på Chalmers i samarbete med Arkitektur- och designhögskolan i Oslo utvecklat AR-verktyg in en VR-miljö som på sikt ska kunna hjälpa befälen ombord att ta rätt beslut i en prövande miljö under press.</b></p>På grund av tilltagande issmältning i Arktis som en följd av klimatförändringar ökar nu sjöfarten i norra ishavet då fler farleder är isfria större delar av året. Men att navigera i Arktiska farvatten är riskfyllt på grund av isberg, snabba väderomslag och i vissa fall bristande erfarenhet hos besättningen. Det kan leda till olyckor och utsläpp av till exempel olja och farliga kemikalier.<p></p> <p>– Som befäl behöver man ha mycket erfarenhet för att navigera farlederna i norra ishavet. Till exempel krävs ett vältränat öga för att kunna avgöra om det är ny is som fartyget med lätthet kan åka igenom eller om det är hård flerårsis som kan slita upp skrovet, säger Monica Lundh, docent och enhetschef på Maritime Human Factors vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Säkrare arbete på fartygsbryggan</h2> <p>Inom forskningsprojektet Sedna är målet är att göra Arktisk sjöfart säkrare. Ett fokusområde är fartygsbryggan och hur den ska anpassas till förhållanden med mycket is. Därför har Chalmersforskarna i enheten Maritime Human Factors i samarbete med Arkitektur- och designhögskolan i Oslo utvecklat ett verktyg med förstärkt verklighet (<em>augmented reality</em> på engelska förkortat AR, läs mer om AR i faktarutan nedan) som ska hjälpa sjöbefälen ombord att identifiera faror som till exempel isberg, grund och andra fartyg. Verktyget kommer vara uppbyggd av stora mängder realtidsdata i från bland annat satellit, radar, sensorer och sjökort. Katie Aylward är doktorand på enheten för Maritime Human Factors:</p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/vr-ar320x320.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Miljön i Arktis sätter stora krav på besättningen. En unik miljö och ett överflöd av information från många olika källor på kan vara väldigt påfrestande. Det kan leda till bristande situationsuppfattning och dåliga beslut. Vår förhoppning är att verktyget ska ge befälen den mest relevanta informationen för stunden och hjälpa dem till rätt beslut i en krävande miljö och under press.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Tester i VR/AR-labb</h2> <p>För att på ett säkert sätt testa och utveckla AR-verktyget används en simulerad fartygsbrygga i VR-miljö. Baserat på resultat från Chalmers, som bygger på analyser av intervjuer med fartygsbefäl med erfarenhet från is navigering, har Arkitektur och designskolan i Oslo har skapat ett VR/AR-labb. Chalmers ansvarar för att testa verktyget på sistaårsstudenter på sjöbefälsprogrammet på Chalmers, erfarna sjöbefäl, instruktörer och annan personal inom sjöfartsindustrin.</p> <p>– Att få återkoppling från befäl med olika erfarenheter och perspektiv är väldigt värdefullt för den fortsatta utvecklingen och tillämpningen av AR-verktyget. Vi vet inte riktigt när det kan ske men fördelen med ett AR-verktyg är att det går att applicera på redan befintliga fartyg och är inte beroende av ombyggnationer på bryggan. Så förhoppningsvis inom en överskådlig framtid, säger Katie Aylward.</p> <p><strong><br /></strong></p> <p><strong>Fakta:</strong> AR är en förkortning för Augmented Reality, på svenska förstärkt verklighet, där digitala element adderas till verkligheten i realtid. Till skillnad från virtual reality (VR) där allt som syns är utbytt mot en interaktiv digital miljö.</p> <p><strong>Fakta: </strong>Sedna är ett forskningsprojekt där ett innovativt och integrerat riskbaserat tillvägagångssätt för säker arktisk navigering, skeppsdesign och drift ska utvecklas. Projektet är finansierat av Horizon 2020. Läs mer: <a href="/sv/projekt/Sidor/SEDNA---Safe-maritime-operations-under-extreme-conditionsQ-the.aspx">SEDNA <span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Safe maritime operations under extreme conditions: the Arctic case</span>​</a></p> <span></span><p></p> <p><strong><br /></strong></p> <p><strong>Text:</strong> Anders Ryttarson Törneholm​​</p>Thu, 19 Mar 2020 00:00:00 +0100