Nyheter: Global, Testinghttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 28 Oct 2021 15:54:07 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Annu-markligare-strange-metal-i-hogtemperatursupraledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Annu-markligare-strange-metal-i-hogtemperatursupraledare.aspxÄnnu märkligare "strange metal" i högtemperatursupraledare<p><b>​Forskare från Chalmers har upptäckt ett nytt, förbluffande beteende hos &quot;strange metal&quot;-tillståndet i högtemperaturssupraledare. Upptäckten är en viktig pusselbit för att förstå dessa material, och resultaten har publicerats i den prestigefyllda tidskriften Science.</b></p><div>​Så kallad supraledning, där en elektrisk ström transporteras utan några energiförluster, har en enorm potential för många olika applikationer, exempelvis grön teknik. Om den kan fås att fungera vid tillräckligt höga temperaturer kan supraledningen möjliggöra till exempel effektiva transporter av förnybar energi över stora avstånd. Det nuvarande temperaturrekordet ligger på -130 grader Celsius, en temperatur som vid en första anblick kanske inte verkar vara hög, men som ska jämföras med vanliga supraledare som fungerar i temperaturer under -230 grader Celsius.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>I dag är kunskaperna om vanlig supraledning goda, men inom högtemperaturssupraledning finns fortfarande gåtor som väntar på en lösning, och det kan forskningen bidra med. Den nyligen publicerade forskningen fokuserar på den egenskap där förståelsen är lägst – det så kallade &quot;strange metal”-tillståndet – som förekommer vid temperaturer högre än de som möjliggör supraledning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– ”Strange metal” är onekligen ett passande namn, då de här materialen verkligen beter sig på ett mycket ovanligt sätt, och det är något av ett mysterium bland forskare. Vårt arbete ger en ny förståelse för fenomenet. Genom nya experiment har vi fått fram viktig ny information om hur ”strange metal”-tillståndet fungerar, säger Floriana Lombardi, professor vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers.</div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tros bygga på ”spöklik” kvantsammanflätning</h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> ”Strange metal”-tillståndet fick sitt namn eftersom metallens beteende när den leder elektricitet är alldeles för enkelt vid en första anblick. I en vanlig metall påverkar många olika processer det elektriska motståndet – elektroner kan kollidera med atomerna i materialet, med föroreningar eller med sig själva, och varje process har ett unikt temperaturberoende. Detta innebär att det totala motståndet blir en komplicerad funktion av temperaturen. I skarp kontrast till detta är motståndet för ”strange metals” en linjär funktion av temperaturen, vilket innebär en rak linje från de lägsta uppnåeliga temperaturerna upp till där materialet smälter. <div><br /> </div> <div>– Ett så enkelt beteende ser ut att kräva en enkel förklaring baserad på en kraftfull princip, och för denna typ av kvantmaterial tros principen vara kvantsammanflätning, säger Ulf Gran, biträdande professor vid institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Kvantsammanflätning är vad Einstein kallade &quot;spooky action at a distance&quot; och beskriver ett sätt för elektroner att interagera som inte har någon motsvarighet i klassisk fysik. För att förklara egenskaperna hos ”strange metal”- tillståndet måste alla elektroner vara sammanflätade med varandra. Det leder till en röra av elektroner där enskilda partiklar inte längre kan urskiljas, och som utgör en helt ny form av materia.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utforskar kopplingen till laddningsdensitetsvågor </h2> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Gruppfoto%20Floriana%20Lombardis%20forskargrupp.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:175px" />Det viktigaste fyndet i forskningsartikeln är att forskarna upptäckte vad som i praktiken slår ut ”strange metal”-tillståndet. I högtemperaturssupraledare uppstår laddningsdensitetsvågor (Charge Density Waves, CDW). De är krusningar av elektrisk laddning som genereras av elektronerna i materialets atomstruktur när ”strange metal”-fasen bryts ner. För att utforska denna koppling sattes prov i nanostorlek av den supraledande metallen yttrium-barium-kopparoxid (YBCO) under dragspänning för att hålla tillbaka laddningsdensitetsvågorna. Detta ledde då till att ”strange metal”-tillståndet återkom. Genom att dra i metallen på detta sätt kunde forskarna alltså expandera ”strange metal”-tillståndet till den region som tidigare dominerades av CDW – vilket därmed gjorde den ”konstiga metallen” ännu konstigare. </div> <div><br /></div> <div>– De högsta temperaturerna för de supraledande övergångarna har observerats när ”strange metal”- fasen är mer markant. Att förstå denna nya fas av materia är därför av yttersta vikt för att kunna konstruera nya material som uppvisar supraledning vid ännu högre temperaturer, förklarar Floriana Lombardi.</div> <div><br /></div> <div>Forskarnas arbete indikerar ett nära samband mellan uppkomsten av laddningsdensitetsvågor och nedbrytningen av ”strange metal”-tillståndet – en potentiellt viktig ledtråd för att förstå det senare fenomenet. Upptäckten kan utgöra ett av de tydligaste bevisen för när kvantmekaniska principer manifesteras på makroskopiska skalor. Resultaten tyder också på en lovande ny forskningsväg, att med hjälp av dragspänning manipulera kvantmaterial.</div> <div><br /></div> <div><em>Artikeln <strong><a href="https://www.science.org/doi/10.1126/science.abc8372">”Restored strange metal phase through suppression of charge density waves in underdoped YBa2Cu3O7–δ’ &quot;</a></strong> finns nu tillgänglig i den ledande vetenskapliga tidskriften Science. Bakom resultaten står Eric Wahlberg, Riccardo Arpaia, Edoardo Trabaldo, Ulf Gran, Thilo Bauch och Floriana Lombardi från Chalmers tekniska högskolay, i samarbete med forskare från Politecnico di Milano, University La Sapienza, Brandenburg University of Technology och European Synchrotron facility (ESRF). </em></div> <em> </em> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta: </h2> <div>Floriana Lombardi, professor, kvantkomponentfysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers tekniska högskola, <a href="mailto:floriana.lombardi@chalmers.se">floriana.lombardi@chalmers.se</a>,  031-772 33 18. </div> <div> </div> <div>Ulf Gran, biträdande professor, avdelningen för subatomär, högenergi- och plasmafysik, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, <a href="mailto:ulf.gran@chalmers.se">ulf.gran@chalmers.se</a>, 031-772 31 82.</div> <div><br /></div> <div>Text: Joshua Worth</div> <div>Illustration: Yen Strandqvist</div> <div><span>Gruppfoto: Ananthu Surendran<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div>Thu, 28 Oct 2021 08:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/William-Chalmers-forelasning-2021-Susanne-Aalto.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/William-Chalmers-forelasning-2021-Susanne-Aalto.aspxSusanne Aalto är årets William Chalmersföreläsare<p><b>​Hur de gigantiska svarta hålen i galaxers mitt växer till sig, är en av de stora frågorna om livet, universum och allting. Och att söka svaret på den är något som Susanne Aalto, professor i radioastronomi och årets William Chalmersföreläsare, ägnar sitt yrkesliv åt. </b></p>​<span style="background-color:initial">”Galaxernas mörka hjärtan - där molekyler mättar monster” är titeln, när Susanne Aalto ger årets William Chalmersföreläsning och hämtas från studier som hennes forskargrupp gör om vad som återfinns i galaxers mitt. Med hjälp av Alma-teleskopet i Chiles 66 synkroniserade antenner upptäckte de något nytt i universum – galaxer vars centrala delar är så inbäddade i stoft och gas att inte ens röntgenstrålning kan passera. I synligt ljus ser de tråkiga ut, utan tecken på intressant aktivitet. Men mätningar i radioområdet avslöjar hittills okänd och mycket snabb tillväxt bakom stoftridåerna.</span><div><br /><div><span style="background-color:initial"></span><div>– Vad gömmer sig egentligen där inne? Det är svårt att se eftersom stoftet absorberar synligt ljus – det blir ungefär som att betrakta en lampa genom en filt. Radiovågor kan däremot passera stoftet och ge oss en uppfattning om vad som sker därinne, men det är knepigare än vad jag först trodde.</div> <div><br /></div> <div>Susanne misstänker att det kan vara snabbt växande svarta hål. Supermassiva svarta hål antas generellt ha vuxit till sig när universum var betydligt yngre. Men Susanne Aalto tror att det kan hända nu också, men att tillväxten framför allt sker bakom extrema mängder stoft.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Susanne_Aalto_180.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Supermassiva svarta hål växer tillsammans med sin värdgalax. Men det är inte så att de bara slukar allt som kommer i deras väg. Faktum är att svarta hål, liksom kinkiga barn vid matbordet, är ganska svåra att mata. De reglerar sin tillväxt och mycket materia som flödar mot dem slungas ut i vindar eller smala jetstrålar. Frågan är hur den enorma galaxen och det pyttelilla svarta hålet – tänk dig en miljard solar nedstoppade i en fingerborg – pratar med varandra? Hur funkar samspelet när de växer tillsammans? Det är en nyckel till att förstå galaxer utveckling, vilket i sin tur är en viktig pusselbit för hela universums utveckling. Min drömupptäckt är att lösa den här gåtan, säger Susanne Aalto.</div> <div><br /></div> <div>För att försöka se innanför stoftridåerna har hennes forskargrupp, tillsammans med ett internationellt team, utvecklat en metod där de använder molekyler i stoftet som mätinstrument. Molekylerna absorberar energirikt infrarött ljus från galaxens inre och sänder sedan ut motsvarande energi i form av radiovågor som kan tränga ut genom stoftet. Genom att studera radiovågorna har Susanne Aalto och hennes kollegor börjat att lägga pusslet utifrån för att söka svar på vilka processer som har gett upphov till det energirika infraröda ljuset. Ett växande svart hål, eller kanske en form av extrem stjärnbildning som vi aldrig sett förut?</div></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Välkommen till föreläsningen​</h3> <div>William Chalmersföreläsningen är på svenska den 4 november kl 18, i RuNan, Chalmers Kårhus. Du kan också följa presentationen live via Youtube. <a href="/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/William-Chalmers-forelasning-2021-Susanne-Aalto.aspx">Läs mer om föreläsningen och anmäl dig</a>. </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Läs mer: </span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">​</span><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/magasin/Documents/Chalmers%20magasin%20nr2%202019.pdf">En längre intervju med Susanne Aalto finns att läsa i Chalmers Magasin</a>. </div>Wed, 27 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utbyggnad-av-vind-och-solenergi-for-langsam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utbyggnad-av-vind-och-solenergi-for-langsam.aspxUtbyggnad av vind- och solenergi för långsam för att stoppa klimatförändringarna<p><b>​Produktionen av förnybar energi ökar varje år. Men praktiskt taget inget land håller tillräckligt högt tempo för att nå målen om global uppvärmning på max 1,5, eller till och med 2 °C. Den slutsatsen drar forskare vid Chalmers och Lunds universitet i Sverige och Centraleuropeiska universitetet i Wien, Österrike, efter att ha använt en ny metod för att analysera tillväxttakten för vind- och solkraft i 60 länder.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Jessica-Jewell-200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />​– Det här är första gången som den maximala tillväxttakten i enskilda länder har mätts exakt, och det visar vilken enorm utmaning det är ersätta traditionella energikällor med förnybara energikällor, liksom behovet av att utforska olika tekniker och scenarier, säger Jessica Jewell, docent i energioomställning vid Chalmers tekniska universitet.<div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">FN:s klimatpanel, IPCC har identifierat olika scenarier för energiproduktion som ska kunna hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C eller 2 °C. De flesta av dessa scenarier ser en mycket snabb tillväxt av förnybar el framför sig: i genomsnitt cirka 1,4 procent av den totala globala elförsörjningen per år för både vind- och solenergi och över 3 procent i scenarier som fokuserar tydligare på solenergi. Men forskarnas nya fynd visar att en så snabb tillväxt hittills bara har varit möjlig för ett fåtal mindre länder.</span></div> <div>Att mäta och förutsäga tillväxten av ny teknik som förnybar energi är svårt, eftersom de inte växer linjärt. Istället följer tillväxten vanligtvis en så kallad S-kurva-först accelererar den exponentiellt, stabiliseras sedan till linjär tillväxt ett tag, och i slutändan saktar den ner när marknaden blir mättad.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har utvecklat en ny metod där vi använder matematiska modeller för att mäta S-kurvans lutning, det vill säga den maximala tillväxthastigheten som uppnås vid kurvans brantaste punkt. Det låter kanske grundläggande, men det är ett helt nytt sätt att se på tillväxten av ny teknik, säger Jessica Jewell.</div> <div><br /></div> <div>Vid analys av de 60 största länderna – som tillsammans producerar 95 procent av världens energi – fann forskarna att den maximala tillväxttakten för vindkraft på land i genomsnitt bara är 0,8 procent av den totala elförsörjningen per år och 0,6 procent i genomsnitt för sol – alltså mycket lägre än i IPCC-scenarierna. Hållbar tillväxt snabbare än 2 procent per år för vind och 1,5 procent för sol har bara skett i mindre länder som Portugal, Irland och Chile.</div> <div><br /></div> <div>– Det är troligt att snabbare tillväxt är lättare att uppnå i mindre mer homogena länder, snarare än i stora varierande system, säger Jessica Jewell.</div> <div><br /></div> <div>Bland större länder har bara Tyskland hittills kunnat upprätthålla tillväxten av vindkraft på land jämförbar med median klimatstabiliseringsscenarier. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Aleh-Cherp-200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Med andra ord, för att hålla koll på klimatmålen bör hela världen bygga vindkraft lika snabbt som Tyskland nyligen byggde. Det kan finnas gränser för hur snabbt vind och sol kan expanderas och därför bör vi systematiskt analysera genomförbarheten för andra klimatlösningar, särskilt för snabbt växande asiatiska ekonomier som Indien och Kina, säger Aleh Cherp, professor i miljövetenskap och politik vid Centraleuropeiska universitetet och Lunds universitet.</div> <div><br /></div> <div>Artikeln ”<a href="https://doi.org/10.1038/s41560-021-00863-0">National growth dynamics of wind and solar power compared to the growth required for global climate targets</a>” har publicerats i tidskriften Nature Energy, skriven av Aleh Cherp, Vadim Vinichenko, Jale Tosun, Joel A.Gordon och Jessica Jewell.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/departments/see/news/Pages/Growth-of-solar-and-wind-power.aspx">Du kan också läsa en längre version av den här nyheten på vår engelska webbplats</a>. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Löwhagen.</em></div> <div><em style="background-color:initial">Huvudbild: </em><span style="background-color:initial"><em>Pixabay. Porträtt Jessica Jewell: Udo Schlög. Porträtt Aleh Cherp: Johan Persson. </em></span></div>Mon, 25 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Festligt-nar-examensceremonin-antligen-holls-pa-plats.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Festligt-nar-examensceremonin-antligen-holls-pa-plats.aspxFestligt när examensceremonin äntligen hölls på plats<p><b>​Kanske gjorde den långa pandemiperioden årets examensceremoni – som ägde rum på plats i RunAn – extra högtidlig.</b></p><div>​Konferenciererna Selma Allerbo och Philip Wramsby kunde hälsa 127 examinander välkomna till Kårhuset den 16 oktober.</div> <div><br /></div> <div>Ceremonin inleddes med tal av Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson. </div> <div>– Vi är naturligtvis oerhört glada att kunna fira tillsammans med er på plats här på Chalmers, inledde han.</div> <div>– Ni som nu examineras från Chalmers har kunskaper som ger er möjligheter att bidra till en hållbar framtid. Chalmers står upp för faktabaserade beslut, kritiskt tänkande och vetenskaplig metod. Jag hoppas era år på Chalmers gett er en bra grund att stå på för att i framtiden kunna värna dessa viktiga värden och därmed ytters värna ett öppet och demokratiskt samhälle. </div> <div><br /></div> <div>Stefan Bengtsson avslutade med att gratulera och önska alla lycka till på sin fortsatta resa, och välkomna tillbaka till Chalmers i vilken form det än är.</div> <div>– Glöm inte: Ni fortsätter vara chalmerister även efter er studietid. Det är ni som är framtiden.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;En del av vår familj&quot;</h2> <div>Därefter vidtog diplomutdelning under ledning av Chalmers vicerektor för utbildning och livslångt lärande, Anna Karlsson Bengtsson. </div> <div>Studentkårens ordförande Catrin Lindberg talade till examinanderna.</div> <div>– När ni pratar med framtida studenter, visa era diplom och berätta att de inte bara blir duktiga problemlösare utan också del av vår familj och hittar vänner för livet.  </div> <div><br /></div> <div>Slutligen fick examinanderna ord med sig på vägen av alumnerna Ulrika Lindstrand, Paul Welander, Therese Eriksson, och till sist Robert Falck som uppmanade studenterna:</div> <div>– Låt framtiden hända!​</div> <div><div></div> <div><br /></div> <div><b>Text:</b> Erik Krång</div> <div><b>Foto:</b> Daniel Ahlqvist</div> <br /></div>Thu, 21 Oct 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-kan-ge-mer-effektiv-industrijast.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-upptackt-kan-ge-mer-effektiv-industrijast.aspxNy upptäckt kan ge mer effektiv industrijäst<p><b>​Bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, används industriellt för att producera en mängd olika biokemikalier. Dessa kemikalier skulle kunna tillverkas från rester jordbruks- eller skogsindustrin, så kallad andra generationens biomassa. Under mekanisk och enzymatisk nedbrytning av biomassa frigörs ättiksyra. Syran hämmar jästens tillväxt och därmed produktionshastigheten. Nu har forskare på Chalmers använt CRISPRi-screening för att undersöka jästens stressreglering − och de hittade nya gener som är intressanta för att utveckla nya jäststammar för industriell produktion. ​</b></p><p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span>Vi presenterar en ofantlig mängd data med extraordinär upplösning som visar på hur essentiella gener bidrar till hur jästen reagerar när den utsättas för ättiksyra. Detta har aldrig gjorts förut, säger Vaskar Mukherjee, forskare vid avdelningen för industriell bioteknik på Chalmers, som är förstaförfattare till studien. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Yvonne Nygård, är docent på samma avdelning och är sistaförfattare till <a href="https://doi.org/10.1128/msystems.00418-21">studien</a>.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">I stambiblioteket vi screenade förändrades uttrycket för alla essentiella gener, något som var mycket svårt att göra innan upptäckten av CRISPR-Cas9-tekniken, tillägger hon. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>CRISPRi användes för att styra reglering av gener</span></h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">CRISPR -interferens (CRISPRi) är ett kraftfullt verktyg för att studera cellulär fysiologi vid olika tillväxtförhållanden. Denna variant av den nobelprisvinnande CRISPR-Cas9-tekniken används inte för att infoga eller ta bort gener, men för att styra reglering av gener. Forskarna använde CRISPRi -tekniken till att minska uttrycket av essentiella g</span><span style="background-color:initial">ener (dvs gener som är livsnödvändiga för organismen) och därmed minska koncentrationen av proteinet som genen kodar för. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Jästcellerna hölls på så sätt fortfarande vid liv, men vi kunde följa hur olika uttrycksnivåer hos de essentiella generna påverkade cellerna under olika närings- eller miljöförhållanden, i detta fall ättiksyrastress, säger Vaskar Mukherjee.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Proteosomala gener inbla​ndade i ättiksyrestress</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I studien användes ett CRISPRi-bibliotek bestående av mer än 9000 jäststammar och över 98 procent av alla essentiella gener ingick i screeningen. Resultaten visade att finjustering av proteosomala geners uttryck leder till ökad tolerans mot ättiksyra. Proteosomen är ett proteinkomplex som bryter ned överflödiga eller skadade proteiner med hjälp av ATP. ATP är en organisk förening som ger energi till många av cellens processer och behövs i stora mängder för att jästceller ska klara av ättiksyrastress. </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Forskarna tror att anpassning av proteasomal nedbrytning av oxiderade proteiner sparar in på ATP. Därigenom ökar tolerans mot ättiksyra. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Resultaten tyder på att gener som kodar för protein i proteosomen kan vara viktiga vid bioteknisk modifiering av industriella jäststammar, vilket är av stort intresse.</span><span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span>Baserat på våra resultat kan vi nu bygga rationella mekanistiska modeller för ökad   förståelse för de molekylära processer som sker under ättiksyrastress. Jag är övertygad om att många forskare kommer att gå i våra fotspår och screena essentiella gener under många andra tillväxtförhållanden. Jag tror att våra data också kommer att användas av akademin eller industrier för att identifiera nya gener som kan modifieras för att skapa robusta jäststammar som är motståndskraftiga mot ättiksyra, säger Vaskar Mukherjee.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler projekt kring jäst och andra generationens biomassa​</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">För närvarande arbetar Chalmersforskarna på tre olika projekt där de använder liknande teknik. Bland annat ett projekt där CRISPRi-tekniken används för att identifiera gener som är lämpliga att modifiera för att förbättra hur jästcellerna använder glukos och xylos under biokemisk jäsning av andra generationens biomassa. </p> <p class="chalmersElement-P">Vilda <em>S. cerevisiae</em>-stammar kan inte använda xylos och en stam som modifierats för att bryta ner xylos föredrar glukos som primär kolkälla. Det innebär att xylos inte bryts ned fullständigt vid industriell jäsning av biomassan, vilket just nu är en av de riktiga flaskhalsarna för kommersiell produktion av andra generationens biokemikalier.</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Lär artikeln i mSystems:</strong><a href="https://doi.org/10.1128/msystems.00418-21"><strong> </strong>A CRISPR Interference Screen of Essential Genes Reveals that Proteasome Regulation Dictates Acetic Acid Tolerance in Saccharomyces cerevisiae</a></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh<br /><span style="background-color:initial"><strong>Foto: </strong>Martina Butrorac</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Mon, 18 Oct 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Molekylmixning-skapar-superstabilt-glas-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Molekylmixning-skapar-superstabilt-glas-.aspxMolekylmixning skapar superstabilt glas<p><b>​Med hjälp av en ny metod går det att framställa glas som både är superstabilt och har lång livslängd. Sådant glas kan bidra till att förbättra alltifrån läkemedel till avancerade bildskärmar och solceller. En Chalmersledd studie visar nu hur en mix av många och upp till åtta olika molekyler på samma gång kan skapa glas med efterlängtade egenskaper.  ​</b></p><div>​Glas är ett så kallat amorft ämne och saknar en vidsträckt ordnad struktur. Det gör att det inte bildar kristaller. Just det faktum att glas inte bildar kristaller gör det mycket användbart. Det vi vanligen kallar glas, exempelvis fönsterglas, är främst kiseldioxidbaserade, men glas kan formas av många olika ämnen. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Cellulosatråd/portratt_christian_muller_320x305px.jpg" alt="Porträttbild Christian Müller " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><div>Vetenskapen söker ständigt efter nya glasartade material med bättre egenskaper och nya möjliga tillämpningar. Den aktuella Chalmers studien <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi4659" title="Länk till vetenskaplig artikel ">publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science Advances </a>och innebär ett viktigt kliv framåt på det här området.  <br /><br /></div> <div>– Genom att blanda många molekyler har vi nu plötsligt öppnat upp möjligheten att skapa nya och mycket bättre glasformande material. Alla som arbetar med organiska molekyler vet att en blandning av två molekyler kan göra det lättare att forma ett glas, men ingen hade nog förväntat sig att fler, och så här många, skulle kunna ge ett så mycket bättre resultat, säger forskningsledaren Christian Müller, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Stabilare än fönsterglas   </h2></div> <div>Glas bildas när en vätska kyls ner utan att den kristalliseras, en process som kallas vitrifikation. Metoden att använda två eller tre molekyler för att bilda ett glas är ett väletablerat koncept. Däremot har frågan om vad som händer när man blandar fler molekyler hittills fått liten uppmärksamhet.  ​​<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Christian%20Müller%20Molekylmixning%20skapar%20superstabilt%20glas/Sandra%20Hultmark%20320x340.jpg" alt="Porträttbild Sandra Hultmark " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br />I det här fallet har Chalmersforskarna experimenterat med att blanda upp till åtta olika perylen-molekyler, som var och en har en hög fragilitet. Fragilitet är ett värde som är relaterat till hur lätt materialet kan bilda glas och låga siffror betyder en god förmåga. Mixen av många molekyler gjorde att fragiliteten sänktes avsevärt och forskarna kunde få fram en mycket stabil glasbildare med rekordlåg fragilitet. </div> <br /></div> <div> </div> <div>– Fragiliteten i glaset i studien är mycket låg och motsvarar de bästa resultaten för något organiskt material, men också jämfört med polymerer och oorganiska material som metalliska glas. Resultaten är jämförbara och till och med bättre än fragiliteten i vanligt fönsterglas, som är det vi hittills känt till som ett av de bästa på att bilda ett glas, säger Sandra Hultmark, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Förlänger produkters livslängd och sparar resurser </h2> <div> </div> <div>Viktiga användningsområden för stabila organiska glasmaterial är avancerad teknik i bildskärmar som OLED-skärmar och i förnybara energikällor som organiska solceller.<br /><br /></div> <div> </div> <div>– OLED-skärmar är konstruerade med glasartade lager av organiska molekyler som kan utstråla ljus. Om de blir mer stabila kan vi öka hållbarheten för en OLED och därmed även skärmen, förklarar Sandra Hultmark. </div> <div> </div> <div>Ytterligare ett användningsområde för stabila glas är läkemedel. Amorfa läkemedel löses upp snabbare och hjälper kroppen att ta upp den aktiva substansen. Därför utformas många läkemedel i glasartade format. För dessa läkemedel är det avgörande att glaset inte kristalliseras över tid. Ju stabilare glas, desto längre tid kan läkemedlen användas.<br /><br /></div> <div> </div> <div>– Med stabilare glas eller glasbildade material, kan vi förlänga livslängden på ett stort antal produkter, vilket i sin tur sparar på både jordens resurser och ekonomi, säger Christian Müller.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen </h3> <div> </div> <div><div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi4659" title="Länk till vetenskaplig artikel ">“Vitrification of octonary perylene mixtures with ultralow fragility</a>” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances och är skriven av Sandra Hultmark, Alex Cravcenco, Khuschbu Khushwaha, Suman Mallick, Paul Erhardt, Karl Börjesson och Christian Müller. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. <br /><br /></li> <li>Forskarna valde att arbeta med en serie av små, konjungerade molekyler som består av en kärna av perylen med olika påhängande alkylgrupper. Alla åtta perylenderivaterna kristalliserades lätt när de var separerade från blandningen och visade på en fragilitet på över 70.   <br /><br /></li> <li>Mixen av de åtta perylenderivaterna resulterade i ett material som uppvisar en fragilitet på endast 13. Det är ett rekordlågt värde för något glasformande material som hittills utforskats, vilket även inkluderar polymerer och oorganiska material som metalliska glas och kiseldioxid.  <br /><br /></li> <li>Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet (European Research Council) och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse genom projektet Mastering Morphology for Solution-borne Electronics. </li></ul></div></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta: </h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx" title="Länk till profilsiida ">​<span style="background-color:initial">Christian Müller</span></a><span style="background-color:initial">, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Sandra-Hultmark.aspx" title="Länk till profilsida ">Sandra Hultmark</a>, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Text: Jenny Holmstrand och Joshua Worth <br />Bild: Chalmers/Joshua Worth/Yen Stranqvist </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> ​</div> ​Thu, 14 Oct 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-deltar-i-unikt-pilottest-av-automatiserade-bilar-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-deltar-i-unikt-pilottest-av-automatiserade-bilar-.aspxChalmers del av unikt test av automatiserade bilar<p><b>​Hur säkerställer vi att människan är en pålitlig back-up som snabbt, säkert och effektivt kan ta tillbaka köruppgiften från autonom körning? Det är nyckelfrågan då Chalmers, tillsammans med över 30 intressenter från akademin och industrin, nu presenterar sina resultat från Europas första omfattande pilottest av automatiserad körning på allmän väg. Resultatet tros hjälpa till att påskynda och harmonisera utvecklingen av automatiserade körsystem i framtiden.</b></p><div>​​<span style="background-color:initial">Det europeiska forskningsprojektet L3Pilot, som leds av Volkswagen och samfinansieras av EU-kommissionen, har pågått från 2017 till 2021 med intressenter från hela kedjan: biltillverkare, leverantörer, akademin, forskningsinstitut, infrastruktur och statliga myndigheter, användargrupper och försäkringssektorn. Det fyraåriga projektet kommer att nå sitt klimax när det nu presenteras på ITS världskongress i Hamburg 2021 under den 11-15 oktober.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><div> </div></span></div> <div>Med på ITS världskongress är Chalmersforskare från fordonssäkerhet vid institutionen för mekanik och maritima studier - <strong>Marco Dozza, Linda Pipkorn, Pierluigi Olleja</strong>, tillsammans med SAFER-representanten <strong>Erik Svanberg</strong> - för att visa sina forskningsresultat, som en gång tog avstamp i frågeställningen hur man bäst optimerar säkerheten vid automatisk körning:<br /><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>–​</strong></span><strong>Vi vill alla ha full automatisering, det vill säga ett fordon</strong> som hämtar oss och förflyttar oss utan att vi<img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/Marco%20Dozza.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" /><br />behöver tänka på att köra. Men tekniken är inte riktigt där än och vi kommer att behöva gå igenom en övergångsfas med delvis automatisering. Det betyder att människor och fordon behöver hjälpas åt att turas om i köruppgiften. Det mest relevanta scenariot är när ett fordon behöver hjälp från människan för att hantera en kritisk situation som kan leda till en krasch. I sådana fall är forskningsfrågan &quot;hur kan vi se till att människan är en pålitlig back-up som snabbt, säkert och effektivt kan ta tillbaka köruppgiften?&quot; I vår forskning hanterade vi denna fråga genom att utsätta förare för kritiska situationer där de behöver ta över kontrollen medan vi tittar på hur de går till väga. På det här sättet kan vi designa fordon som hjälper föraren att effektivt komma tillbaka till köruppgiften snarare än att ställa orimliga förväntningar på människor, säger Marco Dozza, professor vid fordonssäkerhet vid institutionen för mekanik och maritima studier vid Chalmers.<br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Europas första omfattande pilott</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">est på allmänna vägar</span><br /></div> <div> </div> <div>Projektet är det första omfattande pilottestet för automatiserad körning på allmänna vägar i Europa, vilket gör det unikt i sitt slag. Fjorton partners fokuserade på att testa automatiserade körfunktioner vid normal motorvägskörning, trafikstockningar, stadskörning och parkering. Pilottesterna, som pågick från april 2019 till februari 2021, involverade sex länder förutom Sverige: Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Storbritannien och inkluderade två gränsöverskridande aktiviteter mellan Tyskland och Luxemburg samt Tyskland, Belgien och Storbritannien.<br /><br /></div> <div> </div> <div><b>I projektet utrustades hela 70 fordon</b> i en testflotta som omfattade 13 olika bilmärken, från en personbil till en SUV. Över 400 000 kilometer kördes på motorvägar, inklusive 200 000 kilometer i automatiserat läge och 200 000 kilometer i manuellt läge, som en baslinje för jämförelse av användarupplevelsen och utvärdering av effekterna. Mer än 24 000 kilometer kördes i automatiserat läge i stadstrafik. Över 1000 personer deltog i testpiloten och i kompletterande virtuella tester i syfte att sätta fokus på användarupplevelsen av automatiska körfunktioner.<br /><br /></div> <div> </div> <div>–Vi är stolta över det stora antalet avancerade studier, med ett riktigt fordon på testbana och på allmänna vägar, som vi lyckades utföra inom detta projekt, speciellt med tanke på pandemin.</div> <div> </div> <div>Alla dessa studier förbättrade vår förståelse för hur förare beter sig - hur de agerar och var de tittar - när de går från automatisk körning till manuell som svar på förfrågningar om övertagande, säger Linda Pipkorn, doktorand vid fordonssäkerhet vid institutionen för mekanik och maritima studier vid Chalmers.<br /></div> <div> <span></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Unik datainsamling för att öka säkerheten vid automatisk körning</span></h3> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>En av de största framgångarna med L3Pilot är upprättandet av en <strong>&quot;Code of Practice&quot;</strong> för utveckling av automatiserade körfunktioner (CoP-ADF) som ger omfattande riktlinjer för att stödja design, utveckling, verifiering och validering av automatiserad körteknik.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Det fyraåriga projektet har också möjliggjort en omfattande insamling av värdefull data, baserat på forskningsresultaten om hur pilotdeltagare reagerade när de gick från automatiserad till manuell körning i verkliga trafikscenarier. Datan kommer i nästa steg att möjliggöra virtuella tester för att ytterligare öka säkerheten vid automatiserad körning.<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong><br /><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/lindapipkorn.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:187px;height:187px" />–Vi kunde se att förare i verklig trafik</strong> kan gå från automatisering till manuell körning som svar på en förfrågan om övertagande. Övergången bör betraktas som en process av handlingar – man tittar på instrumentbrädan, sätter händerna på ratten, blickar framåt, inaktiverar automatisering - som kräver en viss tid: upp till 10 sekunder i verklig trafik. Vår forskning visade också att, i verklig trafik, återgår förarnas visuella uppmärksamhet mot vägen till liknande nivåer som vid manuell körning 15 sekunder efter en övertagningsbegäran. Som svar på förfrågningar om övertagande kunde vi också se att förare kollar bort från vägen mot instrumentpanelen istället för att titta på vägen. Detta innebär att när man designar säkra automatiserade körfunktioner krävs det att övertagandeförfrågningar skickas ut i alla situationer som kräver förarinmatning. Dessutom är det viktigt att den automatiska körfunktionen ansvarar för säker körning åtminstone fram till att man stänger av det automatiserade läget men helst också en tid efter, förklarar Linda Pipkorn.<br /><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Som en del av L3Pilot-projektet genomförde doktoranden Linda Pipkorn en studie på en allmän väg i Göteborg (E6) tillsammans med Volvo Cars för att ta reda på hur förarnas blickbeteende förändrades när man gick från att köra med automation till att på nytt köra manuellt. <br /><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-size:16px"></span><span style="background-color:initial">–</span><span>Det visade sig paradoxalt nog att en förfrågan om övertagande, det vill säga signalen från bilen som säger att föraren behöver ta kontrollen, bidrar till att föraren tittar bort från vägen snarare än att titta på vägen, vilket från ett trafiksäkerhetsperspektiv inte är optimalt, säger Linda Pipkorn.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Hennes a</span><span style="background-color:initial">rbete fick </span><strong style="background-color:initial">Honda Outstanding Student Paper Award</strong><span style="background-color:initial"> vid 2021 Driving Assessment Conference, en prestation som Linda själv tror kan förklaras av projektets unika design:</span><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>–Jag tror att en viktig faktor</strong> är att våra resultat baseras på data som samlats in på allmänna vägar, med en riktig bil och ett realistiskt gränssnitt mellan människa och maskin, vilket är relativt sällsynt inom vårt forskningsområde eftersom det är vanligare med tester i en simulerad miljö. Data som samlas in i en realistisk miljö är viktigt för att kunna dra slutsatser som är i linje med hur systemen kommer att användas i verkliga scenarier i framtiden, säger Linda.​</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-size:16px"></span><span><br />L3Pilot tros nu bana väg för uppskalade körtester med automatiserade fordon i verklig trafik. Tillsammans med 40 partners – bilkomponentstillverkare, fordonsleverantörer, forskningsinstitut, universitet, trafikteknik- och distributionsföretag - har Chalmersforskare redan börjat arbeta med projektet <a href="https://www.hi-drive.eu/">Hi-Drive​</a>, vars viktigaste mål att utvidga datainsamlingen över EU:s gränser vid varierande trafik-, väder- och siktförhållanden.<br /><br /></span>Text: Lovisa Håkansson<span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>L3Pilot-fakta: </span></h3> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>L3Pilot är en ”Innovation Action”, medfinansierad av Europeiska unionen inom ramen för Horizon 2020-programmet med kontraktsnummer 723051.<br /></span><span style="background-color:initial">34 organisationer har åta</span><span style="background-color:initial">git sig att vetenskapligt testa och utvärdera effekterna av automatiserade körsystem inom förarkomfort, säkerhet och trafikeffektivitet som en del av projektet.</span><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><br />www.l3pilot.eu</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>Twitter: </b>_L3Pilot_</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><b>LinkedIn:</b> L3Pilot</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>Längd</b>: 50 månader, 1 september 2017 - 31 oktober 2021</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>Total kostnad:</b> 68 miljoner euro</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>EU -bidrag</b>: 36 miljoner euro</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>Koordinator:</b> Volkswagen AG</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><b>Partners: </b></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Biltillverkare:</strong> Volkswagen AG, AUDI AG, BMW Group, Stellantis | Centro Ricerche Fiat SCPA, Ford, Honda R&amp;D Europe, Jaguar Land Rover, Mercedes-Benz AG, Adam Opel AG, Stellantis, Renault, Toyota Motor Europe, Volvo Car Corporation </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Leverantörer</strong>: Aptiv, FEV GmbH, Veoneer Sweden </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Forskning</strong>: German Aerospace Center DLR; ika RWTH Aachen University; VTT Technical Research Centre of Finland; Chalmers tekniska högskola; SNF – Centre for Applied Research at NHH; University of Leeds; Institute of Communication and Computer Systems ICCS; Würzburg Institute for Traffic Sciences WIVW; University of Genoa; TNO – Netherlands Organisation for Applied Scientific Research; WMG, University of Warwick; European Center for Information and Communication Technologies – EICT GmbH </span></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><span><strong>Myndigheter:</strong> Federal Highway Research Institute BASt; The Netherlands Vehicle Authority RDW User </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Försäkringsbolag:</strong> Federation Internationale de l’Automobile FIA Insurers: AZT Automotive GmbH, Swiss Reinsurance Company SMEs: ADAS Management Consulting.<br /></span></p> <div> </div>Thu, 14 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rag-battre-an-vete-for-den-som-vill-ga-ner-i-vikt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rag-battre-an-vete-for-den-som-vill-ga-ner-i-vikt.aspxRåg bättre än vete för den som vill gå ner i vikt<p><b>​Att välja fullkornsbrödet av råg framför formfranskan kan vara en väg mot bättre hälsa. Livsmedelsforskare vid Chalmers presenterar nu en studie som visar att personer som väljer fiberrika produkter av fullkornsråg framför siktade veteprodukter tappar mer i både kroppsfett och vikt.</b></p><p class="chalmersElement-P"><a href="https://doi.org/10.1016/j.clnesp.2021.07.007">​D<span>e nya resultaten</span>​</a><span> har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Clinical Nutrition. Det är den hittills största studien som har designats för att utvärdera en viss typ av spannmåls effekt på kroppsvikt och kroppsfett. Det är också den första studien som fokuserar specifikt på råg.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den undersökta gruppen – 242 överviktiga män och kvinnor mellan 30 och 70 år – fick en noga anpassad dagsmängd av siktade veteprodukter eller produkter av fullkornsråg med samma energivärde. Slumpen avgjorde vilka deltagare som tilldelades vete- respektive rågkost. Alla deltagare fick också samma generella råd kring hälsosam kost från en dietist. Deltagarna undersöktes vid studiens start, efter halva tiden och vid studiens slut efter tolv veckor. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/Kia_N_Iversen_foto_martina%20butorac_chalmers_340x400.jpg" alt="Kia Nøhr Iversen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:240px;height:282px" />– Vi kunde tydligt se att de deltagare som fick råg gick ner i vikt i högre grad och att mängden kroppsfett minskade jämfört med de som fick vete, säger forskaren <strong>Kia Nøhr Iversen</strong> på avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers</span><span style="background-color:initial">. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Större tapp i både vikt och kro​ppsfett</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Även om både råg- och vetegruppen tappade i vikt under studien, gick de som åt rågprodukter ner i genomsnitt ett kilo mer än de som åt veteprodukter. Råggruppen tappade dessutom en halv procent mer i kroppsfett jämfört med vetegruppen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den nya studien om råg och hälsoeffekter ingår i Kia Nøhr Iversens nyligen presenterade doktorsavhandling inom livsmedelsvetenskap. Forskarna har i tidigare studier sett att de som äter fullkornsråg, som har ett mycket högt innehåll av kostfibrer, blev mättare än de som åt motsvarande mängd energi i form av siktat vete.  Ett av syftena med viktminskningsstudien var därför att försöka belägga en koppling mellan ökad mättnad av råg och viktminskning.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Men i den här studien såg vi aldrig någon skillnad i aptit vilket överraskade oss. Vi tror att detta kan bero på att metoden vi använt för att mäta aptit inte är tillräckligt bra. Vi måste nu utvärdera och utveckla metoden, säger Kia Nøhr Iversen.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Öppnar för mer individan​passad kost</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">På avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers pågår forskning om hur kost ska kunna anpassas bättre för individen (precisionsnutrition) för att få större hälsofördelar. Det innebär att olika personliga förutsättningar, till exempel en persons uppsättning av bakterier i tarmen och hur dessa bryter ner kosten, kan påverka hur individen svarar på en viss diet. Genom studien har man nu fått ett unikt material som går att använda i vidare forskning inom det området. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/LandbergRikard_MB-350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Rikard Landberg" style="margin:10px;width:240px;height:209px" />– Trots att vi ser en generell skillnad i viktnedgång mellan råggruppen och vetegruppen finns det också en mycket stor variation inom grupperna. Ökad förståelse för varför olika personer svarar olika på samma mat kan bana väg för mer specifikt designade livsmedel utifrån individernas behov. Vi undersöker just nu om vissa specifika bakterier i tarmen kan förklara varför vissa går ner i vikt mer än andra efter rågdieten, säger <strong>Rikard Landberg,</strong> professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Övervikt och fetma tillhör de största hälsoutmaningarna i världen och kräver många olika åtgärder. En åtgärd kan vara att utveckla livsmedel som bidrar till ökad mättnadskänsla och som har positiva effekter på ämnesomsättningen. För att ett livsmedel ska kunna marknadsföras med specifika hälsopåståenden måste en rad studier genomföras för att bevisa effekten. Dessa studier är dyra att göra och det är en barriär för att få fram de vetenskapliga bevis för effekt som behövs. Det i sin tur gör det mindre attraktivt för livsmedelsproducenterna att utveckla och marknadsföra produkter som skulle kunna bidra till minskad övervikt och fetma.  </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Enkelt råd till konsumenterna</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– En positiv aspekt av vår studie är att produkterna som ingår är sådant som går att köpa i vanliga mataffärer i Sverige och övriga Nordeuropa. Konsumenter kan därför ta till sig de nya resultaten direkt. Det behövs inte specialprodukter för att man ska kunna äta mat som är rik på fullkornsråg, säger Kia Nøhr Iversen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Även om forskarna slår fast att de har en bit kvar innan de i detalj kan visa exakt vilka mekanismer som avgör varför fullkornsråg är bra för vikten på individnivå, har de lyckats visa att råg faktiskt leder till viktminskning genom att man förlorar kroppsfett. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Medan vi fortsätter att besvara varför, är vårt råd att välja rågbrödet istället för det siktade vetebrödet när man står i affären och tittar på brödhyllan, säger ​Kia Nøhr Iversen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Mer om forskningen</strong></span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1016/j.clnesp.2021.07.007">A hypocaloric diet rich in high fiber rye foods causes greater reduction in body weight and body fat than a diet rich in refined wheat: A parallel randomized controlled trial in adults with overweight and obesity (the RyeWeight study)</a> har publicerats i Clinical Nutrition. </li> <li>Artikeln är skriven av Kia Nøhr Iversen, Frida Carlsson, Agneta Andersson, Ulf Risérus, Per M. Hellström och Rikard Landberg. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet. </li> <li>Forskningen har i<span style="background-color:initial"> huvudsak finansierats av Formas. Två företag har bidragit med produkter och medel för vissa analyser. </span></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700"><br /></span></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700">Text: </span>Susanne Nilsson Lindh och Mia Halleröd Palmgren<br /><span style="font-weight:700">Illustration:</span> <span></span></span><span style="background-color:initial">Yen Strandqvist<br /><span style="font-weight:700">Foto: </span>Martina Butorac</span><br /></p> <div> ​</div>Tue, 12 Oct 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/SKAO-Chalmers-avtal-radioteleskop.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/SKAO-Chalmers-avtal-radioteleskop.aspxNyckelroll i världens största radioteleskopprojekt<p><b>​Chalmers leder Sveriges deltagande i projektet som ska bygga världens största radioteleskop. Den 30 september tecknades ett samarbetsavtal av Stefan Bengtsson, Chalmers rektor, och Philip Diamond, generaldirektör för nya SKA-observatoriet. Avtalet gäller i två år, vilket ger tid för Sverige att etablera ett formellt medlemskap i SKAO.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den mellanstatliga organisationen SKA-observatoriet (SKAO) bildades tidigare i år. Observatoriets två vidsträckta teleskop, som placeras vid avlägsna platser i Sydafrika och Australien, bildar tillsammans en av seklets viktigaste forskningsanläggningar.</span><div><br /><div>- Med det nya avtalet på plats intar Chalmers en ny, officiell roll och leder svenska intressen i bygget av SKA-observatoriets jättelika teleskop. Finansiering för svenskt deltagande i byggprojektet är sedan tidigare klart med stöd av Vetenskapsrådet och Vinnova, säger Lars Börjesson, professor vid Chalmers och ledamot i styrelsen för SKAO.</div> <div><br /></div> <div>De två SKA-teleskopen består av många enskilda antenner. Antennerna är alla känsliga för osynliga radiovågor från rymden. I Sydafrika placeras 197 parabolantenner som tillsammans bildar ett teleskop för kortare radiovåglängder. I Australien utgör tillsammans fler än 130 000 mindre antenner det andra teleskopet, som blir känsligt för längre våglängder.</div> <div><br /></div> <div>Båda teleskop kommer att kunna kartlägga radiovågor från kosmos med känslighet som inte tidigare kunnat uppnås.  Teleskopen kommer att undersöka gåtor som den om mörk energi, den mörka materian och magnetismen i kosmos. De kommer också att studera galaxerna utveckling, testa Einsteins teorier och söka ledtrådar till livets ursprung.</div> <div><br /></div> <div>– Forskare i Sverige och över hela världen vill använda SKA-teleskopen för att ställa några av våra största frågor om universum. Medlemskap i SKA-observatoriet gör det möjligt för svensk forskning och svensk teknik att delta i bygget av dessa unika teleskop. Det säkrar dessutom tillgång till vetenskapliga data och därmed även möjligheten vara med i spännande upptäckter inom astronomi och fysik, förklarar John Conway.</div> <div><br /></div> <div><b>Möjligheter för teknikindustrin</b></div> <div><br /></div> <div>Det nya avtalet innebär att svenska företag nu får tävla om industrikontrakt på lika villkor som SKAO:s nuvarande medlemsländer. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Det här är ett jättefint tillfälle för Sveriges högteknologiska industri att engagera sig i ett utmanande och extremt spännande projekt, säger John Conway, föreståndare för Onsala rymdobservatorium och professor i radioastronomi vid Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>När teleskopen är i drift kommer de att generera data i mängder som får det som idag räknas som ”big data” att se litet ut.</div> <div><br /></div> <div>Avtalet innebär även ett klartecken för etableringen i Sverige av ett av SKAO:s regionala centrum för databehandling. Dessa centrum ska göra störtfloden av data från SKA-teleskopen hanterbart och leverera analysklara mätningar till forskarna.</div> <div><br /></div> <div><b>Svensk teknik ger nya ögon på universum</b></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/ska_signing1_bengtsson_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Dokumenten som undertecknades den 30 september 2021 av Stefan Bengtsson, Chalmers rektor, och Philip Diamond, generaldirektör för SKA-observatoriet, tilldelar Chalmers ansvaret att representera Sverige i projektet under de kommande två åren. Samtidigt fortsätter arbetet med förbereda Sveriges formella medlemskap SKAO.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Sverige har varit med sedan starten i SKA-projektet. Det känns fantastiskt att nu på ett officiellt sätt ha med Chalmers och Onsala rymdobservatorium nu när arbetet med att bygga teleskopen kommer igång i Sydafrika och Australien, säger Philip Diamond.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Snart kommer SKA-teleskopen att börja visa upp ett helt nytt universum och ge nya upptäckter och nya utmaningar till forskare i hela världen. Då kommer vi att kunna vara stolta över att ha bidragit med viktig svensk teknik till projektet, teknik med rötterna här på Chalmers och på Onsala rymdobservatorium, säger Stefan Bengtsson.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/ska_signing2_chalmers_72dpi_340x201.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om Sveriges roll i SKA-projektet</b></div> <div><br /></div> <div>Onsala rymdobservatorium representerade Sverige under teleskopens konstruktionsfas som medlemsland i SKA-organisationen. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers och svenska företag har tillsammans gjort viktiga bidrag till arbetet med konstruktion och prototyper för SKA-teleskopen, med stöd av Big Science Sweden och i samarbete med kollegor i Frankrike, Kanada, Indien, Spanien och Sydafrika.  </div> <div><br /></div> <div><ul><li>Teleskopens största radiomottagare, som kallas Band 1, har konstruerats och byggts som prototyper hos Onsala rymdobservatorium. Efter en upphandlingsprocess kommer en fullständig uppsättning av mottagare tillverkas och levereras till SKA:s teleskop i Sydafrika. </li> <li>Innovativa lågbrusförstärkare för både Band 1 och två andra frekvensband levereras av göteborgsföretaget Low Noise Factory, då med hjälp av Chalmers renrum, MyFab, som behövs för tillverkning av några av de mest kritiska komponenterna.</li> <li><span style="background-color:initial">Konstruktionen av digitalomvandlare för teleskopet i Sydafrika slutförs dessutom av göteborgsföretaget Qamcom Research &amp; Technology AB. Efter en upphandlingsprocess kommer även digitalomvandlarna tillverkas och levereras av ett svenskt företag.</span><br /></li></ul></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/ska_signing3_zoom_72dpi_340x193.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div>Sveriges arbete inom SKAO öppnar även upp nya möjligheter inom datalagring, maskininlärning och artificiell intelligens. </div> <div><br /></div> <div>- Vid Onsala rymdobservatorium har vi redan börjat utforska de här möjligheterna, genom att arbeta tillsammans med Fraunhofer-Chalmers centrum för industrimatematik. Det visades upp nyligen när ett svenskt lag gjorde en utomordentlig prestation inom en internationell datautmaning, där maskininlärning tillämpades på simulerade SKA-mätningar, säger John Conway.</div> <div><br /></div> <div><b>Mer om SKA-observatoriet</b></div> <div><br /></div> <div>SKAO, eller SKA-observatoriet, är ett globalt samarbete mellan medlemsländerna, med syfte att bygga och driva banbrytande radioteleskop för att svara på grundläggande frågor om vårt universum, och för att gynna människor genom globalt samarbete och innovation.</div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial">Med huvudkontor i Storbritannien byggs SKAO:s två första teleskop i Australien och Sydafrika, och de blir världens mest avancerade nätverk av radioteleskop. Senare utbyggnader i båda länder, och i andra partnerländer i Afrika, är tilltänkta. Tillsammans med andra toppmoderna forskningsanläggningar kommer SKAO:s teleskop att utforska kunskapens okända gränser och fördjupa vår förståelse för universums viktigaste fysikaliska processerna, som bland annat hur galaxer bildas och utvecklas, fundamentalfysik i extrema miljöer, och livets ursprung. Genom att bland an</span><span style="background-color:initial">nat utveckla innovativ teknik kommer SKAO att bidra till att möta globala samhällsutmaningar. SKAO deltar därmed i strävan att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling, och kommer att innebära betydande påverkan även utanför vetenskapliga sammanhang, både i och bortom medlemsländerna. </span><span style="background-color:initial">SKAO erkänner och tackar </span><span style="background-color:initial">de urs</span><span style="background-color:initial">prungsfolken och ursprungskulturer som traditionsenligt bebott de markerna där </span><span style="background-color:initial">dess </span><span style="background-color:initial">anläggningar ligger. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/SKA-Mid_wide_angle_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div><b>Fakta om Onsala rymdobservatorium och Sveriges roll i SKA-projektet hittills</b></div> <div><br /></div> <div>Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella forskningsinfrastruktur för radioastronomi. Värd för observatoriet är Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola. Onsala rymdobservatorium förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs fyra radioteleskop, en station i teleskopnätverket Lofar, samt annan utrustning för forskning om jorden och atmosfären. SKA-projektet är ett av flera internationella projekt som observatoriet medverkar i. Onsala rymdobservatorium får stöd från Vetenskapsrådet och från Lantmäteriet för aktiviteter inom astronomi respektive geovetenskap.</div> <div><br /></div> <div><b>Kontakter</b></div> <div><br /></div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, tel: 070 493 3114 eller 031-772 5500, robert.cumming@chalmers.se.</div> <div>John Conway, professor och föreståndare, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, john.conway@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><b><i>Bilder:</i></b></div> <div><i><br /></i></div> <div><i><div>A (top) - <i style="background-color:initial">SKAO-teleskopen kommer att ändra vår bild av universum. I denna bild kombineras SKAO:s teleskop i Sydafrika (t v) och Australien under en natthimmel där också radiovågor syns (från kartläggningsprojektet GLEAM) syns. <br />Bild: SKAO/ICRAR/SARAO</i></div> <div><br /></div> <div>B –  SKAO:s teleskop i Sydafrika som det kan komma att se ut. Av teleskopets 197 antenner finns redan 64 på plats i form av teleskopet MeerKAT. </div> <div>Bild<span style="background-color:initial">: SKAO</span></div> <div><br /></div></i></div> <div><i style="background-color:initial">C - Vid en ceremoni den 30 september 2021 undertecknade Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och Philip Diamond, generaldirektör för SKA-observatoriet (till höger, på skärmen) det nya avtalet mellan SKAO och Chalmers. </i></div> <div><i style="background-color:initial">Foto: Chalmers/R. Cumming</i><br /></div> <div><div><i> </i></div> <div><div><i style="background-color:initial">D - Vid ceremonin deltog gäster vid SKAO:s huvudkontor i Storbritannien, på Chalmers, och på länk. Här syns bland andra Chalmers rektor Stefan Bengtsson (ovan t.h.) och SKAO:s styrelseordförande, astronomen Catherine Cesarsky (nedan). </i></div> <div><i style="background-color:initial">Foto: Chalmers/R. Cumming</i><br /></div> <div><i> </i></div> <i></i></div> <div><i>E - Vid ceremonin den 30 september 2021 i Göteborg deltog John Conway, föreståndare för Onsala rymdobservatorium, Lars Börjesson, styrelseledamot i SKAO, Stefan Bengtsson, Chalmers rektor samt Eva Wirström, avdelningschef för Onsala rymdobservatorium. </i></div> <div><i>Foto: Chalmers/R. Cumming</i></div></div> ​​Thu, 07 Oct 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-regionens-klimatrad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-regionens-klimatrad.aspxChalmersforskare leder regionens nya klimatråd<p><b>​​Den första oktober 2021 startar sex forskare sitt uppdrag från Västra Götalandsregionens miljönämnd för att följa upp klimatarbetet i länet, och rekommendera vad som behöver göras för att minska klimatutsläppen i den takt som behövs.</b></p><div><span style="background-color:initial">Beslutet om ett forskarråd är kopplat till regionstyrelsens beslut tidigare i år om en koldioxidbudget beräknad för hela Västra Götaland. Forskarna har hög kompetens inom olika områdena som är viktiga för länets klimatoms​tällning. I den årliga rapport som ska presenteras varje år kan fokus variera mellan åren utifrån vad som bedöms viktigt för att minska utsläppen inom Västra Götaland. Rådet kan fritt välja att inrikta sin analys på olika aktörer, exempelvis Västra Götalandsregionen, kommuner, företag och andra organisationer.</span><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Årlig rapport om vilka klimatinsatser som​ behöver prioriteras</h3> <div>Forskarrådets analys ska utgå ifrån de regionala klimatmålen, koldioxidbudgeten och den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland 2021-2030. I slutet av varje år ska rådet rapportera om vilka prioriteringar - inte bara olika klimatinsatser, utan också för den samlade politiken och samhällsutvecklingen - som behövs för att hålla koldioxidbudgeten.</div> <div><br /></div> <div>- Jag ser fram emot detta viktiga arbete för att öka kunskapsutbytet mellan forskare och olika beslutsfattare i Västra Götaland. Vi vet att det är en stor utmaning att nå klimatmålen och att vi därmed behöver olika verktyg för att snabba på omställningen, så jag hoppas att vi inom forskarrådet kommer kunna bidra genom att presentera konkreta rekommendationer som kan leda till minskade utsläpp, säger Frances Sprei från Chalmers tekniska högskola som är ordförande i forskarrådet.​<span style="background-color:initial"> </span></div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">De sex forskarna 2021-2023</h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><ul><li>Frances Sprei, ordförande. Docent inom hållbar mobilitet, Chalmers tekniska högskola.</li> <li>Sverker Jagers, vice ordförande. Professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet.</li> <li>Björn Sandén. Professor i innovation och hållbarhet, Chalmers tekniska högskola.</li> <li>Filip Johnsson. Professor i uthålliga energisystem, Chalmers tekniska högskola.</li> <li>Annika Nilsson. Universitetslektor förvaltningsrätt, Uppsala universitet.</li> <li><span style="background-color:initial">Karin Bradley. Universitetslektor och docent vid Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH.​</span></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div></div> <div> </div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://www.pressmachine.se/pressrelease/view/forskarrad-ska-ge-underlag-for-att-paskynda-klimatarbetet-i-vastra-gotaland-32824"><span style="background-color:initial">Läs mer om rådet i pressmeddelandet från </span><span style="background-color:initial">Västra Götalandsregionen</span></a><span style="background-color:initial">. </span></div>Fri, 01 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Miljonanslag-till-forskning-om-nanomediciner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Miljonanslag-till-forskning-om-nanomediciner.aspxMiljonanslag till forskning om nanomediciner<p><b>​Alexandra Stubelius, forskarassistent inom kemisk biologi på Chalmers, tilldelas Hasselbladstiftelsens anslag till kvinnliga forskare för sin forskning om anti-inflammatoriska nanomediciner. − Det är otroligt roligt att tilldelas detta anslag. Jag tycker att det är viktigt att vi hittar nya lösningar på medicinska problem som påverkar många människor och detta skapar förutsättningar för mig att fortsätta med min forskning, säger Alexandra Stubelius. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Varje år delar Hasselbladstiftelsen ut en miljon vardera till två kvinnliga forskare på Chalmers och Göteborgs universitet, GU. I år delar Chalmersforskaren Alexandra Stubelius på institutionen för biologi och bioteknik anslaget med Carolina Guibentif på GU, som forskar inom hematopoes och prenatal utveckling av leukemi hos barn.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Utvecklar nanomediciner​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Alexandra Stubelius forskning handlar om att utveckla så kallade nanomediciner för att bättre behandla sjukdomar så som artriter, åderförkalkning och fettlever </span><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">som alla blir värre av inflammation och som drabbar miljontals människor runt om i världen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Immunsystem</span><span style="background-color:initial">et är så komplicerat och styr så många viktiga funktioner. Genom nya nanomaterial och nanomedicin kan man påverka många funktioner samtidigt på ett smartare sätt än dagens mer trubbiga system. Immunsystemet är ju riktigt smart men kan behöva ställas om eller få en knuff i rätt riktning ibland, säger Alexandra Stubelius. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Läkemedel kan riktas till rätt plats​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Ett överaktivt immunsystem kan attackera våra egna vävnader. Det kan leda till både allergier och kroniska sjukdomar. Dagens vanligaste anti-inflammatoriska läkemedel hämmar alla immunfunktioner, även de goda funktionerna som att läka våra vävnader. De måste därför användas i höga doser för att de ska fungera. Det orsakar biverkningar på andra organ och deras funktioner. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span> </span>För att kunna använda immunsystemet på bästa sätt behövs alltså mer intelligenta terapier som kan rikta läkemedlen till rätt plats, i rätt dos och vid rätt tidpunkt. På så sätt kan man undvika biverkningar, säger Alexandra Stubelius. </p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Utgår från tre strategier ​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Alexandra Stubelius beskriver att designen av de nya nanomedicinerna baseras på tre olika strategier. I första hand tar de fram nya material som ska kunna bära dagens anti-inflammatoriska läkemedel. Materialen designas så att de bara reagerar på det inflammerade området i kroppen och kan då leverera läkemedlen dit utan att skada annan vävnad.  </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den andra strategin går ut på att skapa nanomaterial som också fungerar som läkemedel. Det innebär att nanomaterialet agerar som aktiv substans och reglerar immunreaktionen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Med den metoden får vi helt nya sätt att bekämpa inflammation på. Målet är att störa immuncellernas kommunikationssignaler, till exempel redan när de förflyttar sig genom blodet. Då minskas signalerna som tillkallar fler immunceller till den påverkade vävnaden – och då förhindrar vi att inflammationsprocessen förvärras. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den tredje strategin baseras på att man nyligen har upptäckt att immunsystemet inte bara försvarar oss, utan även hjälper till att läka vävnadsskador. Här undersöker forskarna vilka komponenter i vävnaderna som säger till immuncellerna att de ska hjälpa till i läkningen. Dessa komponenter kan sedan utnyttja för att fortsätta utveckla smartare material för mer specifika immunreglerande terapier. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Det anslag jag har blivit tilldelad av Hasselbladstiftelsen kommer till största del gå till att anställa en postdoc som kan hjälpa mig att nå mitt mål med smartare immunoterapier, säger Alexandra Stubelius. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh<br /></span><span style="background-color:initial"><strong>Foto:</strong> Hasselbladstiftelsen </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Mer om:</strong> <br /></span></p> <ul><li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/forskning/kemisk-biologi/Stubelius-lab/Sidor/default.aspx">Alexandra Stubelius forskning​</a></span></li> <li><a href="https://www.hasselbladfoundation.org/wp/sv/naturvetenskap/kvinnliga-forskare/">Hasselbladstiftelsens anslag till stöd för kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap​</a><br /></li></ul> <p></p> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> ​Thu, 30 Sep 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Daniel-Gillblad-ny-forestandare-för-Chalmers-AI-Research-Center.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Daniel-Gillblad-ny-forestandare-f%C3%B6r-Chalmers-AI-Research-Center.aspxChalmers AI Research Center får ny föreståndare<p><b>​Daniel Gillblad tillträder den 1 oktober som föreståndare för Chalmers AI Research Center (Chair) och får ansvar för att leda den fortsatta utvecklingen av Chalmers spetskompetens inom artificiell intelligens, med syfte att bedriva världsledande forskning till gagn för både svensk industri och den offentliga sektorn.</b></p>​<span style="background-color:initial">Daniel Gillblad arbetar idag som Co-Director Scientific Vision vid Sveriges nationella AI-center, AI Sweden. Han har tidigare arbetat som forskare, forskningsledare och labbchef på Swedish Institute of Computer Science, SICS, samt forskningschef för AI på Rise. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>–  Daniels omfattande expertis och erfarenhet kommer att vara en stor tillgång för det fortsatta arbetet med att integrera Chalmers AI-forskning med nationella och internationella forskningsinitiativ och stödja vår utbildningsverksamhet inom AI, samt att uppmuntra innovations- och kommersialiseringsaktiviteter och vidareutveckla samarbetet med industriella partner inom AI, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers tekniska högskola. </div> <div><br /></div> <div>Daniel Gillblad tillträder tjänsten som föreståndare för Chair den 1 oktober och kommer även fortsätta som Co-Director vid Sveriges nationella AI-center, AI Sweden. </div> <div><br /></div> <div>– Jag är oerhört glad att få chansen att som föreståndare för Chair arbeta tillsammans med Chalmers forskare för att utveckla framtidens AI metoder och tillämpningar. Jag ser också fram emot att ytterligare stärka kopplingen mellan akademi, industri och offentlig sektor via mitt fortsatta engagemang i AI Sweden, säger Daniel Gillblad. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Ingrid Claesson</em></div> </div>Wed, 29 Sep 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/InfraVis-ska-hjalpa-Sveriges-forskare-att-visualisera-vetenskapliga-data-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/InfraVis-ska-hjalpa-Sveriges-forskare-att-visualisera-vetenskapliga-data-.aspxSka hjälpa forskare att visualisera data <p><b>​Chalmersledda Infravis har fått finansiering av Vetenskapsrådet för att bygga upp en ny nationell infrastruktur för visualisering och analys av vetenskapliga data. Den nya infrastrukturen kommer att ge forskare en ingång till expertis och kompetensutveckling vid nio svenska lärosäten och är en del av arbetet att stärka Sveriges konkurrenskraft i hantering av storskaliga data. </b></p><div>​Idag finns den senaste tekniken inom datavisualisering tillgänglig vid flera lärosäten i Sverige, men för den enskilde forskaren kan det vara svårt att komma i gång att använda den då tekniken kräver expertis, tid och resurser. Detta ska Infravis kunna råda bot på genom att skapa en gemensam inkörsport till de avancerade teknikerna i kombination med kompetenshöjande insatser för forskare runt om i landet. <br /><br />Infravis möter alltså ett växande behov och <a href="/sv/personal/Sidor/monica-billger.aspx">Monica Billger</a>, professor i arkitektur och visualisering vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers och huvudsökande för infrastrukturen, räknar med användare från ett brett spektrum av discipliner som humaniora, medicin och teknik, redan under första året.     <br /><br />   – Analys av data är en allt viktigare del av forskarnas arbetsflöde, men också en utmaning eftersom det kan handla om väldigt stora och komplexa datamängder. Här kan visualisering komma in som ett viktigt verktyg för att aktivera vår förmåga att känna igen mönster och upptäcka trender, säger Monica Billger.    <br /><br />Förutom att ge forskare stöd kommer InfraVis experter runt om i landet att själva bli stärkta genom samverkan. Lokala resurser kommer dessutom ges möjlighet till en hållbar struktur för vidare utveckling. Anders Ynnerman, professor i visualisering vid Linköpings universitet som är en av parterna i samarbetet, konstaterar att “satsningen på Infravis bekräftar Sveriges starka position inom visualiseringsforskningen i världen och kraftsamlar landets experter för att erbjuda svenska forskare unika möjligheter till avancerad visuell dataanalys”. Han menar vidare att Infravis är ett exempel på en ny generation av infrastrukturer som innefattar både hårdvara och mjukvara, men framförallt mänsklig expertis.  <br /><br />   – Ledning av en infrastruktur med nio olika universitet som partners kräver ett gott samarbete, vilket Infravis-konsortiet redan har etablerat då beslutet om den nationella infrastrukturen har föregåtts av noggrann planering och nära samarbete mellan värduniversitetet Chalmers och de övriga partneruniversiteten, konstaterar Monica Billger.  <br /><br />I samarbetet ingår förutom Chalmers; Göteborgs universitet, KTH, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Mittuniversitetet, Umeå universitet och Uppsala universitet.   <br /></div> <br /><h3 class="chalmersElement-H3">Ur den internationella panelens yttrande om InfraVis</h3> <div><em>&quot;“The idea of a visualization competence infrastructure is novel, timely and needed. InfraVis combines national strength in this field to propose a new model for making this competence accessible to other fields. It could serve as a blueprint for other IT competence fields in Sweden and for visualization in other countries. This is an excellent project that addresses an important need, especially that this infrastructure is relevant to all sciences and also addresses important societal aspects. It would be unique in the world.”<br /></em></div> <div><br /><em></em></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt:</h3> <div>Monica Billger, professor i arkitektur och visualisering vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers.<br /></div> <div>Telefon: +46 317722383, mail: monica.billger@chalmers.se</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Övriga kontaktpersoner på samtliga ingående universitet</h3> <div><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Documents/Kontaktpersoner%20universitet.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/sv/institutioner/ace/nyheter/_layouts/images/icpdf.png" alt="Kontaktpersoner universitet.pdf" />Kontaktpersoner universitet.pdf<br /></a><br /></div></div>Tue, 28 Sep 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Forskare-styr-mikroskopiska-farkoster-med-ljusets-kraft.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Forskare-styr-mikroskopiska-farkoster-med-ljusets-kraft.aspxForskare styr mikroskopiska farkoster med ljusets kraft<p><b>​Forskare på Chalmers tekniska högskola har skapat mikroskopiska farkoster som går att styra med hjälp av ljusets kraft. Genom att rikta en ljuskälla mot små specialpreparerade partiklar – ​metafarkoster – har forskarna lyckats köra dem i kontrollerade banor. De har även fått farkosterna att transportera andra partiklar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ljus har en inneboende kraft som kan förflytta mikroskopiska föremål. Den upptäckten ligger till grund för den nobelprisvinnande optiska pincetten, där forskare kunde visa hur en fokuserad laserstråle kan fånga in och hålla fast partiklar med stor precision. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Nu har en forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet visat att kraften i ofokuserat ljus, en så kallad planvåg, kan användas för att styra en mikropartikel i en kontrollerad bana. <a href="https://doi.org/10.1038/s41565-021-00941-0">Forskningen presenterades nyligen i en vetenskaplig artikel i tidskriften Nature Nanotechnology.​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De små farkosterna som forskarna har tillverkat är tio mikrometer breda och en mikrometer tjocka, alltså bara en tusendels millimeter. De minimala partiklarna har belagts med ett konstgjort material – en så kallad metayta. Metaytor består av noggrant utformade och samspelta nanopartiklar som har skräddarsytts för att kontrollera ljus på ovanliga och nyskapande sätt. I framtiden hoppas man kunna använda metaytor i bland annat kameror, mikroskop, elektroniska skärmar och andra teknikprylar som kräver avancerade optiska komponenter. Vanligtvis ses metaytor som stationära objekt som kan kontrollera och påverka ljus. Men i det härfallet valde forskargruppen att vända på saken och i stället utnyttja hur kraften från ljuset påverkar själva metaytan. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:20px"><span style="background-color:initial">Som två biljardbollar som krockar med varandra</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">o</span><span style="background-color:initial">rskarna placerade de mikroskopiska partiklarna – metafarkosterna – i botten av en vattenfylld behållare och belyste dem med laserljus. Genom en rent mekanisk process, som sker oberoende av den värme som ljuset alstrar, kunde forskarna med stor precision kontrollera metafarkosternas rörelse och fart och till och med styra dem åt olika håll och i olika formationer genom att variera laserljusets polarisation.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Mikael_Käll_180x224_Anna-Lena_Lundquist.jpg" alt="Mikael Käll" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Enligt Newtons tredje lag finns det en likvärdig och motsatt reaktion till varje händelse. I det här fallet innebär det att när ljuset når metaytan viker det av i en ny riktning, och reaktionskraften gör så att den mikroskopiska farkosten far iväg åt motsatt håll. Det är som när du spelar biljard och två bollar slår emot varandra och åker iväg åt olika håll. Man kan likna metaytan och ljuset, fotonerna, vid två biljardbollar som krockar med varandra, säger <strong>Mikael Käll</strong>, professor vid institutionen för fysik på Chalmers tekniska högskola och ansvarig för forskningsprojektet.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:20px"><span style="background-color:initial">Kan putta andra partiklar framför sig</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Daniel_Andren_%20180x224.jpg" alt="Daniel Andrén" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></span>– Metafarkosterna är stabila, och vi kan navigera dem på ett förutsägbart och kontrollerbart sätt. Med <span style="background-color:initial">avancerade automatiska återkopplingssystem och mer sofistikerad kontroll av intensiteten och polariseringen av ljuskällan skulle ännu mer komplex navigering kunna vara möjlig, säger <strong>Daniel Andrén</strong>, tidigare doktorand vid institutionen för fysik och förstaförfattare till artikeln.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskarna kunde även använda metafarkosterna som transportörer genom att få dem att putta små partiklar framför sig i vattenbehållaren. De kunde med lätthet flytta bland annat mikroskopiska plastpartiklar och jästceller. Metafarkosten klarade till och med av att förflytta ett dammkorn 15 gånger större än den själv.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– I utforskandet av optiska krafter finns det många intressanta effekter som ännu inte är helt välförstådda. Det är inte tillämpningar som driver den här typen av forskning, utan att utforska olika möjligheter. I ett antal olika led framåt vet man aldrig vad som händer. Men att vi visar att man kan använda partiklarna för att flytta på andra saker, indikerar en möjlig tillämpning av dem som transportörer för andra objekt, exempelvis i cellösningar, säger Mikael Käll. </span></div> <div><br /></div> <div><a href="https://youtu.be/CMkRSquPWk0" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><div style="display:inline !important">Klicka här för att se videon på metafarkosterna på Youtube​</div></a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/forskare-styr-mikroskopiska-farkoster-med-ljusets-kraft%2cc3418356" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ned högupplösta bilder​</a></div> <div><br /></div> <div><div style="font-size:20px">Mer om den vetenskapliga artikeln: </div> <div><br /></div> <div>Forskningen presenteras i artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41565-021-00941-0" target="_blank">Microscopic Metavehicles Powered and Steered by Embedded Optical Metasurfaces</a>, Nature Nanotechnology. Artikeln är skriven av fysikerna Daniel Andrén, Denis G. Baranov, Steven Jones, Giovanni Volpe, Ruggero Verre och Mikael Käll, verksamma på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Moscow Insitute of Physics and Technology​.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Projektet är finansierat av Excellence Initiative Nano vid Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. De mikroskopiska metafarkosterna är tillverkade på Myfab Chalmers.</span></div> <div></div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">För mer information, kontakta:</div> <div><br /></div> <div><strong>Daniel Andrén</strong>, tidigare doktorand vid institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, och artikelns förstaförfattare<br /><a href="mailto:daniel.andren@chalmers.se">daniel.andren@chalmers.se</a><br /><span style="background-color:initial">073 516 65 18</span></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Mikael-Käll.aspx">Mikael Käll</a><span style="background-color:initial">, professor </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för fysik</span><span style="background-color:initial">, Chalmers</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">tekniska högskola<br /></span><a href="mailto:mikael.kall@chalmers.se">mikael.kall@chalmers.se</a><br /><span style="background-color:initial">031 772 31 19 </span></div></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz och Joshua Worth<br />Foto: Anna-Lena Lundquist (Mikael Käll) och Carolina Harvonen (Daniel Andrén) | Illustration: Denis Baranov<br /></div> <div><br /></div></div> ​Tue, 28 Sep 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Enzymforskare-tar-plats-i-Sveriges-unga-akademi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Enzymforskare-tar-plats-i-Sveriges-unga-akademi.aspxEnzymforskare tar plats i Sveriges unga akademi<p><b>​Johan Larsbrink, docent i molekylär enzymologi vid Chalmers, väljs in som en av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.  ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Det känns jättekul och hedrande att ha blivit invald i akademin. Jag ser det som en möjlighet att kunna påverka villkoren för unga forskare i Sverige. Det är också ett bra tillfälle att lära känna andra forskare runt om i landet från helt olika ämnesområden, säger Johan Larsbrink.</span></p> <span></span><p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.sverigesungaakademi.se/index.html">Sveriges unga akademi </a>(SUA) är en oberoende akademi med syfte att föra samman unga forskare och ge förutsättningar till en plattform för forskningspolitiskt inflytande, nya – och kanske oväntade – tvärvetenskapliga möten och samarbeten. Men även för att sprida kunskap och påverka samhället i stort. Bland annat arbetar SUA med att öka intresset för vetenskap och forskning hos barn och unga.</p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Jag</span><span style="background-color:initial"> tror att jag, liksom alla de andra medlemmarna i SUA, kan bidra med mina egna erfarenheter och perspektiv. Akademin är väldigt dynamisk, så det finns goda möjligheter att lyfta nya frågor för akademin att fokusera på, säger Johan Larsbrink.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Enzymer som bryter ner biomassa och kostfiber</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Hans forskning vid institutionen för biologi och bioteknik handlar om enzymer som används av olika mikroorganismer för att bryta ner biomassa och använda den som näring. Nedbrytning av biomassa är ett viktigt steg i produktion av biobränslen. Ökad förståelse för dessa enzymer kan ge effektivare processer och en mer hållbar bränsleproduktion. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Johan Larsbrinks forskargrupp studerar också bakterier som bryter ner kostfiber i våra tarmar, för att kunna ge en bild av hur sammansä</span><span style="background-color:initial">ttningen av tarmfloran påverkas av våra kostval. Vissa av enzymerna som gruppen studerar skulle också kunna användas antimikrobiellt, genom att bryta ner de skyddande barriärer som skadliga mikroorganismer kapslar in sig i. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Ser fram emot tvärvetenskapligt samarbete ​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Ledamöterna i SUA väljs in för en femårsperiod och akademin består just nu av 38 ledamöter.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Det är fantastiskt roligt att få välkomna nya ledamöter, söktrycket i år var rekordhögt. Vi ser fram mot att släppa lös vår energi på nya aktiviteter tillsammans, säger ordförande Sebastian Westenhoff i ett pressmeddelande från SUA. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Med det höga söktrycket är det förstås extra roligt att ha blivit invald. Jag sökte själv för att jag har hört mycket positivt om SUA och ser nu fram emot att samarbeta med väldigt engagerade personer i en liknande plats i sina karriärer – men som kommer från helt andra forskningsfält, säger Johan Larsbrink.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fokus på forskares villkor och transparent handledning​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">De frågor han tycker är viktiga att belysa för SUA är bland annat, hur olika villkoren ser ut på olika lärosäten för forskare. Det kan till exempel handla om hur stor andel av anslag som</span><span style="background-color:initial"> kan gå direkt till ett forskningsprojekt och hur mycket som ska täcka upp andra kostnader hos universitetet eller en enskild institution.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Jag tycker också att det är viktigt att vi verkar för en bättre och mer transparent uppföljning av handledning, eftersom det i regel är en väldigt viktig del av forskarutbildningen, säger Johan Larsbrink, som utnämndes till <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Larsbrink-arets-forskarledare-2018-19.aspx">Årets forskarhandledare</a> vid Chalmers 2019.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Läs mer om Johan Larsbrinks forskning:</strong><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Biologisk-mangfald-i-Vietnam-leder-industrin-framat.aspx">Biologisk mångfald i Vietnam leder industrin framåt</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Unika-enzymer-del-av-overlevnadsstrategi-i-tarmen.aspx">Unika enzymer del av överlevnadsstrategi i tarmen</a></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs också: </strong></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/sveriges-unga-akademi.aspx">Chalmersforskare i Sveriges unga akademi​</a></li></ul> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh<br /></span><span style="background-color:initial"><strong>Bild:</strong> Martina Butorac</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Fri, 24 Sep 2021 07:00:00 +0200