Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 25 May 2020 17:15:52 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/WINWIN2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/WINWIN2020.aspxIPBES får Win winpriset 2020<p><b>Win win Gothenburg Sustainability Award är ett av världens främsta hållbarhetspriser, med en prissumma på 1 miljon svenska kronor. Fredagen den 22 maj, på biologiska mångfaldens dag, tillkännagavs 2020 års vinnare IPBES, en internationell forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. De står bland annat bakom rapporten &quot;Global Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services&quot; från 2019. En rapport som bekräftar att en miljon arter riskerar att utrotas inom några få årtionden.</b></p><div><span style="background-color:initial">I</span><span style="background-color:initial">PBES (</span><span style="background-color:initial">Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) </span><span style="background-color:initial">är en mellanstatlig och FN-kopplad panel jämförbar med Klimatpanelen (IPCC), men med fokus på biologisk mångfald och ekosystem. De grundades 2012 och samlar sedan dess hundratals olika aktörer, experter och beslutfattare från hela världen. IPBES huvudsakliga uppdrag är att sammanställa kunskap om tillståndet för världens ekosystem och arter samt framhålla de nyttor naturen ger oss. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Win winprisets jury menar att IPBES-rapporten &quot;Global Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services&quot; från 2019, gjorde information om biologisk mångfald och ekosystem tillgänglig för fler än bara experter och forskare.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– IPBES lyckas sammanfatta och förklara betydelsen av vår biologiska mångfald och vad hotet mot den innebär på ett sätt som få andra aktörer har lyckats med. Tack vare deras arbete är dessa frågor äntligen i fokus, och därför känns det fantastiskt att presentera dem som årets vinnare, säger Win winprisets juryordförande Emma Dalväg.</div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Koppling till globala målen</h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Win </span><span style="background-color:initial">win</span>priset har under de senaste åren arbetat med att koppla verksamheten till FN:s globala hållbarhetsmål. Detta görs bland annat genom att knyta an det årliga temat till ett eller flera av målen. I Agenda 2030 handlar två av målen explicit om ekosystem och biologisk mångfald både på land och under vattenytan. Den biologiska mångfalden anses också vara en grundförutsättning för arbetet med att försöka uppnå samtliga FN:s globala hållbarhetsmål. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Som världens första internationella plattform för biologisk mångfald tillhandahåller IPBES information och verktyg för att skydda, och på ett hållbart sätt använda, naturens livsviktiga resurser. IPBES generalsekreterare Dr. Anne Larigauderie menar att det är särskilt betydande att IPBES tilldelas priset just 2020 – året då ett nytt ramverk ska formas för det kommande decenniets globala insatser för naturen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Även om det är vi på IPBES som får ta emot detta pris, så gör vi det som representanter för våra 136 medlemsländer och de tusentals forskare, kunskapsinnehavare och intressenter som har bidragit enormt till vårt arbete – med sin tid och expertis. Detta pris är också deras pris, och denna framgång är deras framgång. Att vi tilldelas Win win Gothenburg Sustainability Award 2020 är ytterligare en bekräftelse på att vetenskaplig expertis och konkreta bevis måste vara kärnan i de beslut vi fattar idag, om vår gemensamma framtid, säger IPBES generalsekreterare Dr. Anne Larigauderie.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div><strong>Bild: </strong>Unsplash/Boris Smokrovic</div></div> <div><br /></div> <div><div class="ms-rtestate-read ms-rte-wpbox"><div class="ms-rtestate-notify ms-rtestate-read 6abf6217-f7fa-4f6f-99aa-f42ff9ffc5dd" id="div_6abf6217-f7fa-4f6f-99aa-f42ff9ffc5dd" unselectable="on"></div> <div id="vid_6abf6217-f7fa-4f6f-99aa-f42ff9ffc5dd" unselectable="on" style="display:none"></div></div> ​​<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div>Mon, 25 May 2020 17:45:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspxBredbart sätt att stabilisera lovande batterikoncept<p><b>​Bilindustrin storsatsar på att våra fordon ska drivas med så kallade solid state-batterier. Nu presenterar forskare på Chalmers och Xi’an Jiaotong-universitetet i Kina ett sätt som tar det lovande batterikonceptet närmare en storskalig produktion. Med hjälp av ett bredbart, smörliknande mellanlager i batteriet blir strömtätheten tio gånger så hög, samtidigt som både prestandan och säkerheten förbättras markant. ​​</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Shizhao_Xiong_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av forskaren Shizhao Xiong " style="margin:5px;width:170px;height:150px" />– Mellanlagret gör att battericellen blir betydligt mer stabil och därför klarar hög strömtäthet. Det är också avgörande att det är så enkelt att  breda ut den mjuka massan på litummetallen i batteriet. Det är lika lätt som att bre smör på en smörgås, säger forskaren Shizhao Xiong på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Han har under lång tid arbetat tillsammans med Chalmersprofessor Aleksandar Matic och Professor Songs forskargrupp i Xi’an för att få fram ett lämpligt mellanlager till det batterikoncept som tros kunna revolutionera våra transporter. Till skillnad från dagens litiumjonbatterier har solid state-batterier – som även benämns som fastfasbatterier <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">  en fast elektrolyt och innehåller därför ingen miljö- eller brandfarlig vätska. </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/solidstatebatterilabb750x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bild från batterilabbet på Fysik på Chalmers." style="margin:5px 10px;width:350px;height:263px" />Mycket förenklat kan ett solid state-batteri liknas vid en torr macka. Ett lager av metallen litium fungerar som brödskiva och ovanpå läggs ett keramiskt ämne som fungerar som pålägg. Det hårda pålägget är batteriets fasta elektrolyt som ska transportera jonerna mellan batteriets plus och minuspoler. Den torra smörgåsen har inte bara svårt att hålla ihop på ett bra sätt, den bjuder också på allvarliga former av skav mellan bröd och pålägg. Ett stort antal forskare runtom i världen arbetar därför med att ta fram lämpliga mellanlager som kan förbättra egenskaperna, öka strömtätheten och höja säkerheten. </div> <div><br /></div> <div>Den bredbara massa som forskarna i Göteborg och Xi’an nu presenterar fungerar som ett supersmör. Massan består av nanopartiklar av den keramiska elektrolytens material, LAGP, som har blandats med en jonisk vätska som kapslar in nanopartiklarna och gör mellanlagret mjukt och skyddande. Massan har ungefär samma konsistens som kylskåpskallt smör, fyller flera funktioner och breds på med hjälp av ett enkelt verktyg. </div> <div>Även om solid state-batteriernas potential är mycket välkänd, saknas det än så länge ett etablerat sätt att få dem tillräckligt stabila, speciellt vid hög strömtäthet när man tar ut mycket energi snabbt ur en battericell. Chalmersforskarna ser en stor potential i det nya mellanlagret. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/AleksandarMatic_200314_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av professor Aleksandar Matic" style="margin:5px;width:170px;height:150px" />– Det här är ett viktigt steg på vägen mot att storskaligt kunna tillverka kostnadseffektiva, säkra och miljövänliga batterier som levererar hög kapacitet och kan laddas upp och ur i snabb takt, säger Aleksandar Matic, professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div>Han spår att solid state-batterier kommer att finnas på marknaden inom fem år. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/adfm.202001444"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">De nya resultaten har presenterats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Advanced Functional Materials. ​</span>​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/bredbart-mellanlager-kan-stabilisera-framtidens-solid-state-batterier-2999841"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder.​</a></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><strong>Text och foto: </strong>Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Bildtext: En stor del av det experimentella arbetet med att ta fram ett multifunktionellt mellanlager till framtidens solid state-batterier har gjorts i batterilabbet på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om den vetenskapliga artikeln </h2> <div>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1002/adfm.202001444">”Design of a Multifunctional Interlayer for NASCION‐Based Solid‐State Li Metal Batteries”</a>  har publicerats i Advanced Functional Materials. Den är <span style="background-color:initial">skriven av Shizhao Xiong, Yangyang Liu, Piotr Jankowski, Qiao Liu, Florian Nitze, Kai Xie, </span><span style="background-color:initial">Jiangxuan Song och Aleksandar Matic. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, , Xi'an Jiaotong University, Kina, Danmarks tekniska universitet och National University of Defense Technology, Changsha, Hunan, Kina. </span></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta: </h2> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Shizhao-Xiong.aspx">Shizhao Xiong</a></strong>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 7726284, <a href="mailto:shizhao.xiong@chalmers.se">shizhao.xiong@chalmers.se </a></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic​</a></strong>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 76, <a href="mailto:%20matic@chalmers.se">matic@chalmers.se ​</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer batteriforskning från Chalmers</h2> <div>Det pågår ett brett och intensivt arbete på Chalmers när det gäller att ta fram mer hållbara alternativ för energilagring. Läs gärna fler artiklar om Chalmersbaserad forskning inom energilagring:</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Center för el- och laddfordon får 575 miljoner​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-koncept-oppnar-for-miljovanligare-batterier-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt batterikoncept öppnar för miljövänligare batterier</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Grafensvamp-kan-gora-framtidens-batterier-mer-effektiva.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grafensvamp kan göra framtidens batterier mer effektiva</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Storslam-for-Chalmers-i-Vinnovasatsning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Nytt centrum för svenska batterier </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kolfiber kan lagra energi i karossen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Flytande-solenergi-–-mer-effektivt-än-någonsin.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Flytande solenergi på flaska </a></div>Tue, 19 May 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utslapp-fran-vagbyggen-kan-halveras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utslapp-fran-vagbyggen-kan-halveras.aspx​Utsläpp från vägbyggen kan halveras med dagens teknik<p><b>​Byggsektorn står idag för en fjärdedel av utsläppen av koldioxid, i Sverige och globalt. För att undersöka möjligheterna till minskade utsläpp från vägbyggen har forskare på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet detaljstuderat bygget av en åtta kilometer lång vägsträcka. De har räknat ut hur mycket utsläppen kan minska, nu och fram till år 2045. Allt är inräknat, från val av material och produktionsteknik till leverantörskedjor och transporter.</b></p><div>– Vi har identifierat ett antal lågt hängande frukter, och om vi ser till att genomföra dem först så blir det både lättare och billigare att sänka utsläppen ännu mer längre fram, säger Ida Karlsson, doktorand på Chalmers och verksam inom projektet Mistra Carbon Exit. <br /></div> <div> </div> <div>Projektet som använts för att utvärdera möjligheterna att minska utsläpp är en 8 kilometer lång sträcka av riksväg 44 mellan Lidköping och Källby, som färdigställdes 2019. Det är en så kallad 2+1-väg och sammanlagt 9 broar ingår på den aktuella sträckan. Det är ett av Trafikverkets första projekt där man gjort en komplett klimatkalkyl, alltså gått igenom alla ingående material och aktiviteter för att räkna ut den totala klimatpåverkan – hur mycket energi och material som gått åt vid bygget och vilka utsläpp dessa bidrar till. <br /></div> <div> </div> <div>– Vi har använt entreprenören Skanskas klimatkalkyl som ingång för bryta ner utsläppen efter material och aktiviteter, och sedan analyserat hur mycket man skulle kunna sänka dem, berättar Ida Karlsson. Vilka material använder man? Hur använder man dem? Hur produceras de? Vilka alternativa material och produktionstekniker finns i dagsläget och hur tror vi att alternativen utvecklas fram till 2045? <br /></div> <div> </div> <div>Klimatkalkylen visade att entreprenören lyckades sänka utsläppen med 20 procent jämfört med Trafikverkets referensvärden. Men forskarna kunde också visa att utsläppen kan halveras med den teknik som finns tillgänglig idag – och helt elimineras till år 2045. <br /></div> <div> </div> <div>Idas forskning ingår i forskningsprojektet Mistra Carbon Exit, som fokuserar på så kallade transformativa lösningar. Sådana kräver både tid och stora investeringar och inkluderar till exempel  koldioxidfri produktion av stål, betong, cement och asfalt men också fossilfria eller elektrifierade transport- och arbetsfordon. I väntan på att sådana lösningar utvecklas och implementeras, finns redan idag klimatbesparande teknik och vägval tillgängliga. Ida vill lyfta fram fyra sådana:   </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Optimering av transporter</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Återvinning och återanvändning av massor, asfalt och stål</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Materialeffektivisering och design-optimering</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Ersättning av cementklinker som bindemedel i betong<br /></div> <div> </div> <div>– Skulle man optimera transporterna av material, vägmassor och avfall finns stora vinster att göra. Vi är dåliga på logistik i Sverige, det får man nog säga. Förutom att transportera material till och avfall från ett vägbygge sker också många förflyttningar inom projekten. <br /></div> <div> </div> <div>Studien ”Reaching net-zero carbon emissions in construction supply chains – Analysis of a Swedish road construction project” publicerades tidigare i år i tidskriften Renewable and Sustainable Energy Reviews, och är skriven av Ida Karlsson tillsammans med kollegan Filip Johnsson på Chalmers, och Johan Rootzén på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. </div> <div><strong><em></em></strong></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biomassan är en knäckfråga</h2> <div>På både kort och lång sikt spelar biomassan en viktig roll. Det är många branscher som behöver biomassa för att få ner sina utsläpp. Inom anläggning kan den till exempel användas som bränsle för produktion av asfalt, cement och stål, som fordonsbränsle eller för produktion av el. Den kommer troligen inte att räcka till allt, och redan idag importerar dessutom Sverige 95 procent av råmaterialet till biobränsle eftersom det är billigare än att använda inhemskt material. Men det är knappast en hållbar lösning när fler och fler länder drar i biomassan. Ida Karlsson anser att politikerna måste styra användningen av biomassan.  <br /></div> <div> </div> <div>– Där det finns fossilfria alternativ bör man använda sådana alternativ, som exempelvis eldrift istället för biobränslen för transportbranschen. Men då måste politiken tydligt styra mot en sådan utveckling. Annars kommer biomassan helt enkelt gå till den som betalar mest och inte till det som den bäst borde användas till.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler områden för förbättringar</h2> <div>Alla massor som grävs upp klassas som avfall, och nuvarande lagstiftning gör det komplicerat att återanvända vägmassor från projekt till projekt. En översyn av lagstiftningen är på gång, men sådant tar tid. <br /></div> <div> </div> <div>– Återvinning av asfalt skulle vi också kunna bli bättre på, säger Ida Karlsson. Här har däremot lagstiftningen ändrats, men nya arbetssätt är inte helt implementerade ännu. Det finns också olika tekniker att välja mellan beroende på vilken kvalitet asfalten behöver ha, hur tunga fordon som ska trafikera sträckan och så vidare. Återvinningen kräver energi, men kan ändå sänka utsläppen rejält eftersom asfalt till stor del består av bitumen, en variant av råolja. <br /></div> <div> </div> <div>Betongen är en annan stor källa till utsläpp. I Sverige används cementklinker som bindemedel i betong, men i andra länder använder man delvis andra alternativ, till exempel slagg från stålproduktion eller flygaska från kolkraftverk, vilket sänker utsläppen rejält. <br /></div> <div> </div> <div>– Här måste vi våga ta steget och prova tekniker som inte används sedan tidigare i Sverige, men som man har lång positiv erfarenhet av utomlands. Vi har god tillgång till kalksten, råmaterialet till cementklinker, vilket är en av anledningarna till att det används så flitigt i jämförelse med andra länder som blivit tvungna att tänka utanför boxen vad gäller cement och betong.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Politikerna måste bestämma sig”</h2> <div>Ida Karlsson efterlyser tydliga planer, först och främst en för tiden fram till 2030, men sedan också en fram till 2045. <br /></div> <div> </div> <div>– Vet man redan vad man vill ha år 2030 kan man ställa krav idag. Och då kan också företagen veta att ”okej, 2030 måste vi kunna uppfylla de här kraven, då har vi möjlighet att satsa på tekniker som uppfyller kraven”. För det är stora investeringar som måste göras för att ställa om produktion eller åkeriverksamhet. Då måste man se till att det finns krav, behov, incitament och inte minst att det finns klimatneutral el att tillgå. <br /></div> <div> </div> <div>– De transformativa lösningarna – elektrifiering, koldioxidinfångning, koldioxidfritt stål och betong – kräver tid och stora investeringar. Men om vi redan har plockat ner de lågt hängande frukterna behöver inte kostnadsökningen för de transformativa lösningarna bli så stora. Därför är de lågt hängande frukterna så viktiga att komma igång med, för då blir det lättare att sänka utsläppen mer framöver, till en lägre kostnad. </div> <div><br /> </div> <div><div><span style="font-weight:700">För mer information, kontakta:</span></div> <div>Ida Karlsson, doktorand vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola, 031-772 65 17, <a href="mailto:ida.karlsson@chalmers.se">ida.karlsson@chalmers.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /><strong> Text: </strong>Christian Löwhagen </div>Mon, 18 May 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/hostterminen-paborjas-bade-pa-campus-och-pa-distans.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/hostterminen-paborjas-bade-pa-campus-och-pa-distans.aspxHöstterminen påbörjas både på campus och på distans<p><b>För att minska risken för fortsatt spridning av coronaviruset kommer undervisningen till hösten bedrivas i ett blandformat med delar på campus och delar online. Av utbildnings- och studiesociala skäl ser Chalmers det som viktigt och nödvändigt att genomföra delar av undervisningen på campus, så som laborationer, simuleringar eller gruppövningar. Därför kommer sådana utbildningsmoment att äga rum där, i den mån myndigheternas rekommendationer tillåter det. Det gäller samtliga Chalmers utbildningar, på grund- och masternivå.</b></p>​<span style="background-color:initial;font-size:14px">– Det är mycket viktigt för oss att våra nya studenter får en fin start på sina universitetsstudier! På Chalmers förbereder vi nu mottagningen så att den kan genomföras inom ramen för myndigheternas rekommendationer, utan större samlingar och med social distansering, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.</span><div><br /><span style="background-color:initial;font-size:14px"></span><div><span style="font-size:14px">– Samtidigt arbetar våra lärare hårt med att designa kurser och moment så att de fungerar i ett kombinationsformat mellan campus- och distansformat. Vi vill särskilt se till att våra nya studenter känner sig välkomna och blir en del av Chalmersfamiljen, säger Anna Karlsson Bengtsson, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Under våren ställde Chalmers om till distansundervisning för alla kurser. Den snabba omställningen har gett många lärdomar och har ökat Chalmers kapacitet att bedriva god undervisning även på distans. Denna utveckling har varit väldigt värdefull och kan tas till vara i planeringen av höstterminen 2020. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Undervisningsmoment och examination som bedöms vara viktiga att genomföra med fysisk närvaro kan genomföras på plats. Det kan handla om till exempel laborationer, simuleringar, projekt eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och fartygsförlagd utbildning (FFU). Storlek på grupper ska avvägas i förhållande till storlek på undervisningssal med hänsyn tagen till social distansering och myndigheternas rekommendationer i övrigt. En riskanalys av de moment som sker på campus skall också genomföras. Övrig undervisning ska genomföras på distans.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Förutsättningar och restriktioner från myndigheterna kan ändras snabbt, och då kan Chalmers behöva göra nya ställningstaganden. Om restriktioner lättar eller upphör kan mer av undervisningen ges på plats.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Nya chalmerister ska kunna introduceras till Chalmerslivet</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">För att nya studenter som börjar årskurs 1 på ett grundprogram, inklusive Tekniskt basår och Sjöbefäl klass VII, ska kunna introduceras väl till studier och studentliv på Chalmers kommer undervisning och introduktion för nya studenter  ges företräde i planeringen av genomförandet av campusförlagda inslag-.. Studentsociala mottagningsaktiviteter på campus kan bara genomföras om de kan ske med beaktande av social distansering och myndigheternas begränsningar.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Internationella studenter ska kunna delta på distans</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Beroende på läget i omvärlden i höst kan det för antagna internationella studenter vara omöjligt eller svårt att resa till Sverige inför terminsstart på grund av reserestriktioner. Det kan också vara svårt att få uppehållstillstånd i tillräckligt god tid. För internationella studenter som inte kan vara på plats från starten av höstterminen ska därför alla moment som sker på campus vara möjliga att delta i även på distans.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Studieavgiften för internationella studenter kan återbetalas</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Avgiftsskyldiga internationella studenter som har betalat studieavgift för höstterminen 2020, men som på grund av rådande omständigheter vill avsäga sig sin utbildningsplats, kan få sin studieavgift återbetald. En ansökan om återbetalning ska ha kommit in till Chalmers senast 31 augusti 2020. Det gäller även andraårsstudenter, om de inte vill fortsätta sin utbildning under höstterminen.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Beslut om ifall in- och utresande studentutbyten kan genomföras under höstterminen 2020 kommer att tas inom kort. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Läs mer</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">På <a href="/sv/nyheter/info/Sidor/default.aspx">chalmers.se/info</a> hittar du samlad information och anvisningar kring situationen med covid-19. Informationen uppdateras kontinuerligt.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/nyheter/info/Sidor/for-dig-som-soker-till-Chalmers.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Frågor gällande detta beslut finns uppdaterade i vår FAQ​</a>.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><i></i></span></div> <div><span style="font-size:14px"><i><br /></i></span></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> <div><strong>Bild:</strong> Johan Bodell</div> <div><br /></div> </div>Sun, 17 May 2020 15:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-ger-fler-mojlighet-att-studera.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-ger-fler-mojlighet-att-studera.aspxNu får fler möjlighet att studera<p><b>​​I covid-19-pandemins spår kommer Chalmers att öppna masterutbildningar för sen anmälan, erbjuda sommarkurser och även en digital variant av Tekniskt basår.</b></p><div><span style="background-color:initial">​Chalmers tar, med stöd av regeringen, sitt samhällsansvar och erbjuder fler chanser att studera vidare redan i sommar och höst. I regeringens nya utbildningssatsning får Chalmers näst flest nya utbildningsplatser i landet för 2020 och 2021. Läs mer om <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/05/storsatsning-pa-hogre-utbildning--sa-har-fordelas-platserna/" target="_blank" title="Läs om regeringens satsning">regeringens satsning här</a>.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Vi ser ju att det kommer finnas ett stort behov av att få göra något meningsfullt under sommaren för personer som inte hittat sommarjobb eller är permitterade. En sommarkurs som kompletterar den egna utbildningen eller som ger kunskaper i ett helt nytt fält kan vara väldigt värdefull. Och har vi möjligheten att bidra så vill vi självklart ställa upp, säger Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Höstens utökning av antal platser på Chalmers basårsutbildning kommer också att öka utsikterna för fler unga att få behörighet till teknisk högskoleutbildning.</div> <div>– Det är en strategisk satsning för Chalmers i syfte att bredda rekryteringen och tillgodose framtidens behov av ingenjörer. Genom att också öppna en del av våra masterutbildningar för sen anmälan erbjuder vi utbildning som kan passa personer i olika delar av livet, säger Anna Karlsson-Bengtsson.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Masterutbildningar <br /></strong>Har du en examen om minst 180 högskolepoäng inom naturvetenskap, ingenjörsvetenskap och teknik och vill läsa vidare? Under juni kommer de masterprogram som har lediga platser att öppna för sen anmälan på antagning.se. Håll dig uppdaterad om när det sker på den här sidan.</div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/utbildning/masterprogram/Sidor/default.aspx" title="Läs mer om våra masterprogram"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer masterprogrammen här</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Sommarkurser </strong><br />Vi kommer att erbjuda digitala, fristående sommarkurser inom ämnen som till exempel programmering och projektledning. Håll dig uppdaterad om när vi öppnar för anmälan till sommarkurserna via länken nedan. </div> <div><a href="/sv/utbildning/vidareutbildning/Sidor/Sommarkurser-2020.aspx" title="Läs mer om våra sommarkurser"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om sommarkurserna här</a><br /><br /></div> <div><strong>Tekniskt basår </strong><br />Vill du skaffa dig en teknisk utbildning, men saknar behörigheten som krävs? Chalmers planerar att utöka antalet platser och erbjuda Tekniskt basår på distans hösten 2020. <span style="background-color:initial">Utbildningen kommer att ha stora likheter med det tekniska basår som i dag ges på Chalmers, men det kommer även att finnas en del saker som skiljer utbildningarna åt. Håll dig uppdaterad när vi öppnar för anmälan till Tekniskt basår på distans. <br /><a href="/sv/utbildning/tekniskt-basar/Sidor/default.aspx" title="Läs mer om Tekniskt basår"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Tekniskt basår här​</a></span></div> <div><br /></div> <div>Text: Vedrana Sivac</div>Fri, 15 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kampanj-gav-manga-nya-solceller-pa-svenska-villatak.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kampanj-gav-manga-nya-solceller-pa-svenska-villatak.aspxKampanj gav många nya solceller på svenska villatak<p><b>​I en ny studie från Chalmers tekniska högskola konstateras att en svensk informationskampanj för solceller gav en avsevärd ökning av antalet solcellsinstallationer. Resultaten har nu publicerats i en vetenskaplig tidskrift.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmersforskarna Alvar Palm och Björn Lantz vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation har studerat en svensk informationskampanj för solceller som genomfördes 2017. Den aktuella kampanjen utfördes av den kommunala energi- och klimatrådgivningen. </span><div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div>Syftet var att öka antalet solcellsinstallationer på villatak genom att informera villaägare om solceller, bland annat genom seminarier och individuell rådgivning. Kampanjen genomfördes i drygt 100 kommuner.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Informationsinsatser för hållbart beteende är vanligt förekommande. Trots detta vet man ganska lite om huruvida kampanjerna fungerar som avsett. Ämnet är komplicerat att studera, eftersom det är svårt att veta hur målgruppens faktiska beteende förändras efter att de tagit del av informationen, berättar Alvar Palm. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Forskarnas analys visar att kampanjen avsevärt ökade antalet solcellinstallationer i de deltagande kommunerna. Under kampanjen ökade antalet ansökningar till investeringsstödet för solceller med 29 procent i de deltagande kommunerna, jämfört med övriga kommuner. Resultaten står sig även efter bortsortering av ansökningar som inte ledde till installation.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Resultat har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– I artikeln argumenterar vi, baserat på resultaten, för att informationskampanjer kan vara ett kostnadseffektivt sätt att öka mängden solceller runtom i världen, vilket skulle ge minskade koldioxidutsläpp i energisektorn, säger Alvar Palm.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/AlvarPalm_BjörnLantz_650x240px.jpg" alt="AlvarPalm_BjörnLantz_650x240px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:540px;height:196px" /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><br />Chalmersforskarna Alvar Palm och Björn Lantz. </span><br /></div> <div><em>Foto: Ulrika Ernström och Oscar Mattsson</em><br /></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><h3 class="chalmersElement-H3"><span style="background-color:initial;font-family:inherit">Om studien</span><br /></h3> <div> </div> <div>I studien av Alvar Palm och Björn Lantz granskades den informationskampanj för solceller som utfördes 2017 av den kommunala energi- och klimatrådgivningen i drygt 100 kommuner. Utfallet i dessa kommuner jämfördes med övriga kommuner i en regressionsmodell med kontrollvariabler.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I analysen kontrollerades för bland annat solinstrålning, befolkningstäthet, andel röstande på miljöpartiet, andel enfamiljshus samt medelinkomst. Forskarna säkerställde även att installationerna inte var mer frekventa i de deltagande kommunerna redan innan kampanjen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Ökningen av antalet solcellinstallationer står sig även efter bortsortering av ansökningar som inte ledde till bekräftad installation. Då stödet är generöst och relativt lätt att söka bedömer forskarna att antalet beviljade ansökningar väl återspeglar antalet faktiska installationer. Det visas också av tidigare erfarenheter.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Slutligen kontrollerades att installationerna inte minskade till under normalläget efter kampanjens slut, vilket hade kunnat indikera att den observerade effekten inte återspeglade en verklig ökning utan endast en tidsförskjutning av installationerna. Sammantaget bedömer forskarna att evidensen är stark för att den observerade effekten är verklig.</div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Publicerad artikel</span></h3> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)">Palm, A., Lantz, B., 2020. </span><a href="https://doi.org/10.1016/j.enpol.2020.111540" target="_blank">&quot;Information dissemination and residential solar PV adoption rates: The effect of an information campaign in Sweden&quot;</a><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)">. Energy Policy, vol. 142. (</span><span style="background-color:initial"><font color="#333333">Artikeln kan läsas gratis till 24 juni)</font></span></p></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>​Kon</span><span>takt</span></h3> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="/sv/Personal/Sidor/alvar-palm.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Alvar Palm</a><br /></span><a href="/sv/personal/Sidor/lantzb.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Björn Lantz</a></p></div>Mon, 11 May 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kvantmekanisk-fas-bildar-en-kristall.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kvantmekanisk-fas-bildar-en-kristall.aspxKvantmekanisk fas bildar en kristall<p><b>​Forskare på Chalmers och Montana State University i USA har utvecklat en mikroskopisk teori som härleder den så kallade &quot;faskristallen&quot; som framkallar cirkulerande strömmar och spontana magnetfält. Teorin förutsäger när dessa kan uppstå, och förenar och förklarar en rad numeriska resultat. Den presenteras i en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Physical Review Research.</b></p><div>Kvantmekaniska tillstånd beskrivs i regel av en komplexvärd vågfunktion, det vill säga en funktion som likt en våg har både en amplitud och en fas. Till skillnad från en klassisk våg så är vågfunktionens amplitud och fas relaterade till rent kvantmekaniska fenomen som saknar en motsvarighet (analogi) i klassisk fysik. </div> <div> </div> <div>– Ett perfekt exempel är supraledning, som är ett kvantmekaniskt tillstånd som uppstår i vissa material när elektroner paras ihop. Paren har en kvantmekanisk vågfunktion vars amplitud svarar mot densiteten av par, och fasen är bland annat kopplad till parens rörelsemängd. När elektronerna paras ihop rör de sig som en friktionslös vätska genom materialet, utan någon elektrisk resistans, förklarar Patric Holmvall (nedan till vänster), forskare på avdelningen för tillämpad kvantfysik på MC2, och artikelns huvudförfattare.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/pholmvall_350x305.jpg" alt="Bild på Patric Holmvall" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Forskarna påstår i sin studie att i vissa supraledare med patologiska kanter som förstör supraledningen, så kan den kinetiska energin bli negativ och gynnsam då den &quot;läker&quot; den förstörda supraledningen. </div> <div>– Vi finner att fasen kristalliseras och bildar ett periodiskt mönster, vilket i sin tur skapar ett schackbräde av motsatt cirkulerande strömmar och spontana magnetfält, säger Patric Holmvall.</div> <div> </div> <div>Strömmar och magnetfält i supraledare uppstår i regel bara när det finns externa störningar, men nu uppstår de spontant. Detta är ett exempel på mönsterbildning, där inhomogeniteter som vanligtvis kostar energi istället läker ett förstört system. </div> <div>– Vi har härlett villkoren för bildningen av faskristaller, och använder en mikroskopisk teori för att visa att dessa villkor uppfylls i exempelvis små supraledare av materialet YBCO. Vår teori förenar och förklarar en rad teoretiska observationer sedan 90-talet, i synnerhet våra tidigare numeriska resultat, som publicerades i Nature Physics och Nature Communications häromåret, säger Patric Holmvall.</div> <div> </div> <div>Forskarnas undersökningar visar att faskristaller representerar en unik klass av inhomogena tillstånd. </div> <div>– För att härleda villkoren för bildning av faskristaller var vi tvungna att generalisera en av de vanligaste metoderna, Ginzburg-Landau-teorin, genom att ta full hänsyn till icke-lokala interaktioner. I och med att dessa metoder används inom en rad olika discipliner, inte bara supraledning utan även biologisk fysik och flytande kristaller, så tror vi att nya intressanta fenomen kan upptäckas inom dessa discipliner genom en liknande generalisering, säger Patric Holmvall.</div> <div> </div> <div>Den nya studien har flera kopplingar till tidigare forskning på Chalmers. Patric Holmvall exemplifierar med bland annat de vackra mönster som uppstår i flytande kristaller, organiseringen av celler och bakterier i tunna filmer, eller strukturella färger och irisering i växter och djur, så kallade fotoniska strukturer. I samtliga visas hur ytinteraktioner kan leda till spontan mönsterbildning.</div> <div> </div> <div>Förutom Patric Holmvall är chalmersprofessorerna Mikael Fogelström och Tomas Löfwander, samt professor Anton Vorontsov på Montana State University (MSU) i USA medförfattare till artikeln &quot;Phase crystals&quot;. Den lyftes också fram som Editor's Suggestion där extra intressanta och välskrivna artiklar väljs ut.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Illustration: Patric Holmvall</div> <div>Foto på Patric Holmvall: Kevin Marc Seja</div> <div> </div> <div><strong>Kontakt:</strong></div> <div>Patric Holmvall, avdelningen för tillämpad kvantfysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, holmvall@chalmers.se</div> <div> </div> <div><a href="https://journals.aps.org/prresearch/abstract/10.1103/PhysRevResearch.2.013104">Läs artikeln i Physical Review Research</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA OM FASKRISTALLER</h3> <div>Faskristaller skiljer sig från andra inhomogena tillstånd i supraledare (Abrikosov-virvlar och Fulde-Ferrell-Larkin-Ovchinnikov-fasen), då de uppstår främst vid låga temperaturer, även i frånvaro av externt applicerade magnetfält. Dessutom visar en analys av fria energin att det främst är fasen snarare än amplituden som karaktäriserar grundtillståndet, till skillnad från bilden i traditionell supraledning. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA OM SUPRALEDARE</h3> <div>En supraledares grundtillstånd beskrivs av den par-vågfunktionen med en amplitud som är proportionell mot par-densiteten, och där variationer av fasen är proportionell både mot parens rörelsemängd samt den elektromagnetiska potentialen. För ett givet system antar vågfunktionen den amplitud och fas som leder till den lägsta energin. Eftersom par med en finit rörelsemängd (det vill säga finita variationer i fasen) leder till en kinetisk energi, så har grundtillståndet (i frånvaro av externa magnetfält och störningar) i regel en uniform fas utan variationer och därmed noll kinetisk energi. Grundtillståndet karaktäriseras på så vis främst av amplituden.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">RELATERAD CHALMERSFORSKNING</h3> <div><strong>Docent Per Rudquists forskning om flytande kristaller (Liquid Crystals):</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/cfppru">https://research.chalmers.se/person/cfppru</a> </div> <div> </div> <div><strong>Fotoniska strukturer (Photonic Structures) - forskning bl a på avdelningen för fotonik:</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/organisation/?tab=publications&amp;query=photonic+structures">https://research.chalmers.se/organisation/?tab=publications&amp;query=photonic+structures</a> </div> <div> </div> <div><strong>Villkoren för bildningen av faskristaller uppfylls i exempelvis små supraledare av materialet YBCO:</strong></div> <div>Gustafsson, D., Golubev, D., Fogelström, M. et al. Fully gapped superconductivity in a nanometre-size YBa2Cu3O7–δ island enhanced by a magnetic field. Nature Nanotech 8, 25–30 (2013). <br /><a href="https://doi.org/10.1038/nnano.2012.214">https://doi.org/10.1038/nnano.2012.214</a> </div> <div> </div> <div><strong>Teorin förenar och förklarar en rad observationer sedan 90-talet, i synnerhet tidigare numeriska resultat:</strong></div> <strong> </strong><div><strong> </strong></div> <strong> </strong><div><strong>Högtemperatursupraledare kan uppfylla håriga-boll-teoremet</strong></div> <div>Det välkända topologiska så kallade håriga-boll-teoremet inom matematiken säger att man inte kan kamma en hårig boll slät utan att det bildas en virvel. En konsekvens av det är att det alltid måste finnas en cyklon någonstans på jorden. 2018 genomförde forskare på Chalmers en teoretisk studie på högtemperatursupraledare och kom fram till att det finns en lågtemperaturfas vid materialets kanter som beskrivs av en ordningsparameter, ett tvådimensionellt vektorfält, som också måste uppfylla en variant av det håriga-boll-teoremet.</div> <div> </div> <div>Holmvall, P., Vorontsov, A.B., Fogelström, M., och Löfwander, T., Broken translational symmetry at edges of high-temperature superconductors. Nature Communications 9, 2190 (2018). </div> <div><a href="https://doi.org/10.1038/s41467-018-04531-y">https://doi.org/10.1038/s41467-018-04531-y</a> </div> <div> </div> <div><strong>Ett pärlband av småvirvlar</strong></div> <div>Forskare på Chalmers har kommit fram till hur den så kallade tidsreverseringssymmetrin kan brytas i en klass av supraledande material. Då skapas små cirkulerande strömmar och små magnetfält vid kanten. Närliggande cirkulerande strömmar har motsatt cirkulation vilket genererar små magnetfält av motsatt tecken. Denna effekt gör att ett gryn av materialet ser ut att ha klätts på med ett halsband av små magnetiska flöden.</div> <div><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/ett_parlband_av_smavirvlar.aspx">https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/ett_parlband_av_smavirvlar.aspx</a></div> <div> </div> <div>Håkansson, M., Löfwander, T. och Fogelström, M. (2015) Spontaneously broken time-reversal symmetry in high-temperature superconductors. Nature Physics (1745-2473). Vol. 11 (2015), 9, p. 755-760. </div> <div><a href="http://dx.doi.org/10.1038/nphys3383">http://dx.doi.org/10.1038/nphys3383</a></div>Fri, 08 May 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Tarmfloran-paverkar-halsoeffekter-av-fiberrik-kost.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Tarmfloran-paverkar-halsoeffekter-av-fiberrik-kost.aspxTarmfloran påverkar hälsoeffekter av fiberrik kost<p><b>​Fullkorn kan minska risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Men innehållet av kostfibrer och bioaktiva ämnen, till exempel lignaner, i olika spannmål varierar. I en ny studie har chalmersforskare visat att fullkornsråg ger en sänkning av LDL-kolesterol, jämfört med fullkornsvete. Sänkningen var dessutom beroende av sammansättning av tarmfloran hos försökspersonerna. Däremot påverkades inte glukosmetabolismen, vare sig med eller utan tillskott av lignaner.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Ett högt fullkornsintag kan förebygga många av våra folksjukdomar, till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Studien, som nyligen publicerades i <em>The American Journal of Clinical Nutrition</em>, är den första som jämfört resultat av olika typer av fullkorn, i detta fall vete och råg, hos personer med så kallat metabolt syndrom. Det innefattar olika riskfaktorer som högt blodtryck, förhöjda blodfetter, fetma eller bukfetma. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Undersökte effekter av lignantillskott</h2> <p class="chalmersElement-P">Fullkornsvete och -råg har olika kostfiberkvalitet och olika innehåll av bioaktiva ämnen. Råg är det spannmål som innehåller mest kostfibrer och bioaktiva ämnen. Till exempel är fullkornsråg rikt på lignaner som liknar hormonet österogen, så kallade fytoösterogener. </p> <p class="chalmersElement-P">Lignaner har i olika studier visat sig ha skyddseffekter mot hormonberoende cancertyper, som bröstcancer och prostatacancer. Nyligen har flera studier också visat att halten av enterolakton och entradiol, de två molekyler som tarmfloran bildar från lignaner, är starkt kopplad till minskad risk att utveckla typ 2-diabetes.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Därför ville vi utvärdera om tillskott av lignaner kunde förstärka effekten av fullkornsråg. Vi tillsatte mer lignaner till försökspersonernas rågdiet än vad någon studie gjort hittills och vi uppmätte de högsta halterna av enterolakton och enteradiol. Trots detta såg vi inga effekter på glukosomsättning och metabola riskfaktorer. Det ser vi som en indikation på att effekten av fytoöstrogener inte har de positiva effekter man trott, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Kolesterolsänkning beroende av tarmfloran</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskarna kunde istället visa att man kan sänka kolesterolhalten med rågfibrer. Det har de även kunnat bekräfta i nyligen genomförda, men ännu opublicerade, studier. För första gången såg de att kolesterolsänkningen var beroende på vilka mikroorganismer försökspersonerna hade i tarmen från början av studien. Det ger en möjlig mekanistisk länk mellan kostfiberrika livsmedel, tarmflora och lipidomsättningen. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Fler studier krävs för att undersöka varför det är så. Men vi visade i alla fall att det bara var en av tre enterotyper, de uppsättningar av mikroorganismer som finns i tarmen, som var kopplad till kolesterolsänkningen. Det kan bero på att den enterotypen i högre utsträckning bildar kortkedjiga fettsyror, jämfört med de andra två. Det finns läkemedelsstudier där tarmfloran visat sig påverka effekten av lipidsänkande läkemedel. Men tarmflorans roll vid kolesterolomsättning är ganska ny kunskap och det behövs fler studier för att få tydliga resultat, säger Rikard Landberg.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Den uppmätta kolesterolsänkningen försvann dock hos personerna i studien efter fyra till åtta veckor. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Det har vi sett i andra studier också. Det kan dels bero på att försökspersonerna har blivit trötta på att äta interventionskosten och fuskar lite, och att effekten därmed avtar. Dels kan det bero på att man av någon anledning får en adaptionseffekt, säger Rikard Landberg. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Effekt av enterotyp-anpassad kost​ undersöks</h2> <p class="chalmersElement-P">Planerade studier fokuserar nu på att screena fram individer med olika enterotyper och att utvärdera effekterna av fermenterbara fibrer jämfört med icke fermenterbara fibrer på metabola riskfaktorer hos de olika enterotyperna. Genom den jämförelsen hoppas forskarna bekräfta fynden från den nyligen publicerade studien. De vill också få en skattning av hur mycket större preventionspotential en kost anpassad för tarmfloran har jämfört med kost som inte är det. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Studien är ett samarbete mellan forskare på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers, Cancerinstitutet i Köpenhamn, Danmark, Uppsala universitet och Århus Universitet, Danmark.</p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-weight:700;background-color:initial">Text: </span><span style="background-color:initial">Susanne Nilsson Lindh</span><br /></p> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong></strong><strong>Fakta: Studien</strong></div> <div> </div> <div><ul><li>40 män med riskprofil för metabolt syndrom tilldelades slumpmässigt fullkornsråg- eller fullkorsvete-dieter i en 8-veckors så kallad crossover-studie, där alla försökspersonerna fick båda behandlingarna men i omvänd ordning. </li> <li>Rågdieten kompletterades med tillskott av lignaner vid veckorna 4–8.</li></ul></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong>Läs den vetenskapliga artikeln i <em>The American Journal of Clinical Nutrition</em></strong><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a> <a href="https://academic.oup.com/ajcn/article/111/4/864/5758012">Effects on whole-grain wheat, rye, and lignan suplementation on cardiometabolic risk factors in men with metabolic syndrome: a randomized crossover trial</a><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Läs också</strong></div> <div><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fullkorn-viktigt-for-att-motverka-typ-2-diabetes.aspx">Fullkorn viktigt för att motverka typ 2-diabetes ​</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div>Thu, 07 May 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Virtuellt-godkannande-av-lok-mojliggor-mer-gods-pa-jarnvag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Virtuellt-godkannande-av-lok-mojliggor-mer-gods-pa-jarnvag.aspxVirtuellt godkännande av lok möjliggör mer gods på järnväg<p><b>​Tack vare erfarenhet och kunskap som byggts upp inom kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics kan numeriska verktyg ersätta dyra geotekniska undersökningar. Det gav Green Cargo klartecken att ta dragstarkare lok i bruk, med några få restriktioner från Trafikverket.</b></p>På kort sikt ger det besparingar i miljonklassen. På längre sikt stärker det tågtransporternas konkurrenskraft och möjliggör överflyttning av transporter från väg till järnväg och därmed minskade koldioxidutsläpp för tyngre transporter. <div><br /></div> <div>Klassificering av järnvägsfordon påverkar vilka sträckor de får trafikera. Godstågsoperatören Green Cargo behövde sätta in lok med större dragkraft för att få en rimlig ekonomi i sina godstransporter. Det innebar att tyngre lok med treaxliga boggier skulle behöva trafikera banor som normalt trafikerades av lättare, tvåaxliga lok. Trafikverket kunde dock inte tillåta de tyngre treaxliga loken att trafikera banorna om säkerheten inte kunde garanteras. Situationen var så kritisk att den blev en stående punkt på mötena mellan Trafikverkets generaldirektör och Green Cargos VD. </div> <div><br /></div> <div>Klassificeringen av Green Cargos treaxliga lok innebar att loket hamnade i en högre klass än vad många banor klassificerats för, vilket skulle kunna innebära låga driftshastigheter. För broar finns beräkningsverktyg för att analysera påverkan av specifika fordon men för geoteknik var situationen mer komplicerad. En analys kan kräva dyra och omständliga markprov och de kvarvarande geotekniska restriktionerna var många. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/andersekberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Anders Ekberg är föreståndare för kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics (Charmec). Han berättar att den största utmaningen för Charmec var att förstå problemet. Men med hjälp av de kontakter och den förståelse som byggts upp mellan Charmecs partners kunde man snart hitta en lösning. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– På några få möten med mellanliggande analyser kunde vi med hjälp av den erfarenhet och den kunskap vi skaffat i tidigare projekt nå en insikt. När väl lösningsmetoden var identifierad kunde vi relativt enkelt nå en lösning med hjälp av de numeriska verktyg vi byggt upp, säger Anders Ekberg. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Analysverktyg från Chalmers gav en lösning</span></h2> <div>Forskarna från Chalmers föreslog en analys av vilken belastning ett tvåaxligt lok medförde jämfört med ett treaxligt lok. Med hjälp av modeller de tagit fram kunde deras analys visa att den marginellt lägre lasten per axel på det treaxliga loket gjorde att den totala påkänningen i marken faktiskt blev lägre för det treaxliga loket. För att ytterligare analysera belastning genomförde Trafikverket en dynamisk analys med hjälp av programvara som tagits fram inom Charmec. </div> <div><br /></div> <div>– Analysen stödde slutsatsen att loken gav en lägre belastning på fyllnadsmaterial och den underliggande marken. Med detta i ryggen kunde vi på Trafikverket reducera antalet restriktioner för Green Cargos treaxliga lok, säger Ibrahim Coric som är chef på Underhåll Järnvägssystem Tillstånd Byggnadsverk på Trafikverket.</div> <div><br /></div> <div>Markus Gardbring är chef för Green Cargos operativa verksamhet och menar att det har mycket stor betydelse för deras verksamhet. </div> <div><br /></div> <div>– Green Cargo kan nu tillföra dragstarkare lok och slopa ett stort antal omlopp för ett antal större kunder vilket leder till effektivare godstransporter och är en förutsättning för att vi ska kunna ha mer gods på järnvägen, säger Markus Gardbring. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Bidrar till minskade koldioxidutsläpp</span></h2> <div>En annan vinst är att tyngre lok med mer redundant dragkraft slirar mindre vilket minskar underhållskostnaderna. Markus Gardbring ser även vinster på längre sikt. Det svenska järnvägsnätet byggs om för att möjliggöra längre tåg. Sveriges regering har beslutat om att reducera 70 procent av alla koldioxidutsläpp för tyngre transporter fram till 2030. Det segment som enklast kan föras över till järnväg är intermodalt gods. Längre tåg är kostnadseffektivare och en förutsättning för att möjliggöra konkurrens med lastbil på en extremt konkurrensutsatt marknad. Lokens dragkraft kommer att bli avgörande då vikten snarare än längden blir begränsande för antalet vagnar per tåg.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Läs mer om Charmec</span></h2></div> <div><span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-prisas-for-genomslag-i-samhallet.aspx">Järnvägsforskning prisas för genomslag i samhället​</a><br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeisk-jarnvägsharmoni-battre-för-klimatet.aspx">Europeisk järnvägsharmoni – bättre för klimatet​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Prognoser-for-sprickbildning-okar-jarnvagens-driftsakerhet.aspx">Prognoser för sprickbildning ökar järnvägens driftsäkerhet​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/CHARMEC-–-En-förutsättning-för-en-fungerande-järnväg.aspx">CHARMEC – En förutsättning för en fungerande järnväg​​</a><br /></div>Wed, 06 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspxFörklädeshjälpen tillverkar skyddsutrustning till vården<p><b>​I en lokal på Johanneberg Science Park på Chalmers campus tillverkar volontärer skyddsförkläden till vården. På två veckor har över 2000 förkläden tillverkats.– Vi ser att vårt initiativ verkligen gör nytta, säger Carl Strandby som är student på Chalmers.</b></p>​<span style="background-color:initial">Förklädeshjälpen startade 17 april efter att en grupp initiativtagare gick samman för att försöka hjälpa vården i coronakrisen, genom att producera annan skyddsutrustning än visir. De fick snabbt möjlighet att hålla till i en nyrenoverad lokal på Johanneberg Science Park och bara timmar efter att de hade fått tillgång till lokalen var produktionen av skyddsförkläden igång. En av initiativtagarna är Carl Strandby som läser Teknisk fysik på Chalmers.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Många är oroliga och rädda när det känns osäkert och vi vill visa hur man kan vända den oron till något konkret där vi arbetar tillsammans för att hitta lösningar. Det finns också ett ansvar i ett sådant här läge, man kan inte bara förlita sig på att andra tar hand om allting utan du behöver själv fundera över hur just du kan hjälpa till, säger Carl Strandby.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hjälper vårdcentraler, LSS- och äldreboenden</h2> <div>Redan första dagen producerades 100 förkläden och drygt två veckor senare har Förklädeshjälpen producerat över 2000 förkläden till vården. Förklädena går till vårdcentraler, LSS-boenden och äldreboenden som arbetar med coronasmittade patienter. Initiativet består av en kärngrupp på cirka 10 personer och utöver dem har ungefär 100 personer gjort minst ett pass på Förklädeshjälpen, och tre eller fyra nya personer tillkommer varje dag.</div> <div><br /></div> <div>– Vi ser att vårt initiativ verkligen gör nytta. Vissa som kommer hit för att hämta förkläden till exempelvis äldreboenden säger att de inte har några förkläden alls, så det märks att initiativ som Förklädeshjälpen behövs, säger Carl Strandby.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Plastförkläden med &quot;svetsade&quot; sömmar</h2> <div>När volontärerna kommer till lokalen får de förbereda sig med handtvätt och desinficering. Själva tillverkningen består av att skära ut mönster från en plastrulle efter en mall. Mallarna har de fått av deras systerinitiativ i Stockholm. Därefter används värmepistoler och strykjärn för att smälta samman ärmarna i plasten, och sedan viks förklädet ihop och förpackas i lådor. De väntar alltid tre dagar innan de levererar de färdiga förklädena till vården, för att undvika smittspridning.</div> <div><br /></div> <div>I en Facebook-grupp delar Förklädeshjälpen kontinuerligt information om initiativet och det är också där man anmäler sig till arbetspass. </div> <div><br /></div> <div>– Det finns fortfarande ett stort behov och vi kommer fortsätta producera förkläden så länge det finns en efterfrågan, säger Carl Strandby. </div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs också:</strong> <a href="/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspx" target="_blank">Studenterna förser personalen i väst med visir</a></div> </div>Wed, 06 May 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-far-toppbetyg-i-internationalisering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-far-toppbetyg-i-internationalisering.aspxChalmers får toppbetyg i internationalisering<p><b>​Chalmers behåller positionen som ett av Sveriges mest internationella lärosäten. För fjärde året i rad tilldelas Chalmers högsta betyg när Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stint, presenterar sitt internationaliseringsindex för 2020.</b></p>​<span style="background-color:initial">Indexet delas upp i sex kategorier kopplat till forskning, utbudet av utbildning på annat språk än svenska samt studenter och anställdas internationella mobilitet. Indexet mäter totalt 28 lärosäten i Sverige och som ett av tre lärosäten får Chalmers fem av fem stjärnor i mätningen. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Vi är glada att vi håller positionen som ett starkt internationaliserat universitet. Utmärkelsen är ett gott betyg på Chalmers långsiktiga arbete med internationalisering. Vi arbetar strategiskt med att rekrytera internationellt, såväl forskare som postdocs och forskarassistenter. Det skapar en internationell miljö på Chalmers och stärker våra samarbeten internationellt, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>En viktig faktor för den internationella miljön på Chalmers är även att alla masterprogram förutom ett ges på engelska, där svenska programstudenter och internationella studenter studerar tillsammans. Även Chalmers arbete med olika internationella nätverk stärker forskning, innovation och utbildning på olika sätt.</div> <div><br /></div> <div>– Med pandemin, klimatkrisen och tendenser till minskad globalisering kommer de närmaste åren att innebära en utmaning för internationaliseringen i stort och givetvis även för Chalmers. Vi kommer att fortsatt sträva efter att ha en stark internationell uppkoppling, även om lösningarna framåt kan behöva se delvis annorlunda ut. Internationalisering är viktigt för Chalmers, säger Stefan Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div>Stint har utvecklat indexet för att främja en faktabaserad diskussion kring internationalisering och för att överskådligt kunna visa utvecklingen. Nytt för i år är även att Stint gör lärosätesöversikter som visar lärosätets utveckling kring de olika delarna av indexet. För Chalmers del visar detta bland annat att andelen personal med utländsk doktorsexamen ökar.</div> <div><br /></div> <div>Utöver Chalmers tilldelas KTH och Handelshögskolan i Stockholm högsta betyg i mätningen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="https://www.stint.se/2020/05/05/hur-internationella-ar-larosatena-i-sverige-stint-lanserar-nya-data/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hur internationella är lärosätena i Sverige? STINT lanserar nya data​​</a>, Stints hemsida.<br /></div> </div>Tue, 05 May 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspxTankestyrda armproteser med känsel – nu i vardagen<p><b>​Amputerade patienter kan för första gången uppleva konstgjord känsel genom tankestyrda armproteser som de använder till vardags. Tre svenskar har sedan flera år en sådan protes – som innehåller ett av världens mest integrerade gränssnitt mellan människa och maskin.</b></p>​<span style="background-color:initial">Framstegen är världsunika: Patienterna har levt sina vanliga liv, med tankestyrda proteser, i upp till sju år. I uppemot tre år har de också upplevt en ny funktion i vardagen – beröringskänsel i proteshanden.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><a href="https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1917537" target="_blank">En studie som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine​</a> visar att proteserna fungerar på ett naturligt sätt i patienternas dagliga liv.​<br /><span style="background-color:initial"></span><div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20teori%20om%20fantomsmärtor%20visar%20vägen%20mot%20effektivare%20behandling/max_ortiz_catalan_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Max Ortiz Catalan" style="margin:5px;height:252px;width:215px" /><div>Forskningen leds av <a href="/sv/Personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, docent i medicinteknik på Chalmers, i samarbete med <a href="https://www.sahlgrenska.se/" target="_blank">Sahlgrenska Universitetssjukhuset</a>, <a href="https://www.gu.se/" target="_blank">Göteborgs universitet</a> och företaget <a href="https://integrum.se/" target="_blank">Integrum</a> i Göteborg. Forskare i Österrike och USA har också bidragit till den senaste studien.</div> <div><br /></div> <div>– Vår studie visar att en proteshand som förankras i skelettet, och styrs med implanterade elektroder, kan göra mycket mer precisa rörelser än en konventionell proteshand. Funktionen förbättras ytterligare när vi återskapar förmågan att uppfatta beröringstryck, som innebär att patienterna känner hur hårt de ska greppa olika föremål. Över tid har patienterna blivit allt bättre på att uppfatta även små tryckförändringar mot proteshanden, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/patient_340x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Patient med armprotes" style="margin:5px;height:402px;width:270px" /><div>– Men det viktigaste resultatet i studien är att den här typen av protes kan vara en kliniskt genomförbar ersättning för en förlorad arm. Oavsett hur sofistikerat ett neuralt gränssnitt är så kan det bara göra verklig nytta om det finns en säker och långsiktigt stabil koppling mellan patienten och protesen. Vi har nu visat detta för första gången, med en armprotes som kan styras tillförlitligt och förmedla känsel, i patienternas vardag. </div> <div><br /></div> <div>Sedan de fick sina proteser har de använt dem kontinuerligt i både yrkesliv och på fritiden.</div> <div><br /></div> <div><em style="background-color:initial">En av patienterna i studien har haft sin tankestyrda armprotes sedan början av 2017, och har haft konstgjord känsel i den sedan september 2018. </em><br /></div> <div> <div><em>– Protesen har förändrat mitt liv väldigt mycket, säger han. Den traditionella hylsprotesen som jag hade förut var ett hjälpmedel som jag bar. Den nya protesen känns inte som något som jag bär utan som en del av mig. Jag använder den hela dagarna, så för mig är det så naturligt, det är inget jag tänker på egentligen.</em></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Detta gör protesen unik</strong><br /></div></div> <div>Armprotesen är unik eftersom den kombinerar flera olika egenskaper som inte har visats tillsammans hos någon annan liknande teknologi i världen:</div> <div><br /></div> <div><div><ul><li>Protesen har en permanent koppling till patienternas nerver, muskler och överarmsben.</li> <li>Den har både tankestyrning och konstgjord känsel.</li> <li>Patienterna behöver inte bära med sig någon tillhörande utrustning utanför kroppen, såsom batteri eller dator.</li> <li>Tekniken har inte bara visat sig fungera under en kortare period i en kontrollerad labbmiljö. Den används fortlöpande av patienterna under alla deras vardagliga aktiviteter, utan hjälp från forskarna.​</li></ul> <div><span style="background-color:initial">Den nyaste delen av teknologin, konstgjord känsel, utgår från tre trycksensorer i protesens tumme. Signalerna från dem överförs via ett implanterat gränssnitt i armstumpen till nerver som leder mot hjärnan. Patienterna kan därmed känna när de tar tag i ett föremål och hur hårt de trycker, vilket är avgörande för att efterlikna en biologisk hand.</span><br /></div></div></div> <div><div><br /></div> <div>– Idag är det inte sensorerna som är flaskhalsen för att skapa konstgjord känsel, säger Max Ortiz Catalan. Utmaningen är att skapa neurala gränssnitt som sömlöst kan överföra stora mängder artificiellt insamlad information till nervsystemet, på ett sätt som användaren kan uppfatta naturligt och utan ansträngning.</div> <div><br /></div> <div>Operationerna inom projektet har gjorts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ledda av professor Rickard Brånemark och doktor Paolo Sassu. Målet för hela det Chalmersledda forskarlaget och Integrum är att utveckla en brett tillgänglig produkt, som kan fungera för så många som möjligt av de över en miljon människor som lever med en amputerad arm eller ett ben runt om i världen.</div> <div><br /></div> <div>– Just nu deltar de svenska patienterna i vår kliniska validering av teknologin för armproteser, säger Max Ortiz Catalan. Vi räknar med att detta system kommer att bli tillgängligt även utanför Sverige inom ett par år. Vi gör också stora framsteg med en motsvarande teknologi för benproteser, som vi planerar att implantera hos en första patient senare i år.</div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/Max_och_patient_750x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Max Ortiz Catalan med patient" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /><br /><br /></div> <div><div><br /></div> <div><em>Max Ortiz Catalan under en uppföljning med en patient i Chalmers-labbet Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory.​</em></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Mer om: Hur tekniken fungerar</span></h2></div> <div><span></span><span style="background-color:initial"> <div>Armprotesens styrsystem kallas för E-Opra, och baseras på implantatsystemet Opra från Integrum AB. Implantatsystemet förankrar protesen i skelettet i amputationsstumpen genom så kallad osseointegration (osseo = ben). Samtidigt fästs elektroder på muskler och nerver inne i amputationsstumpen. E-Opra skickar signaler åt båda hållen mellan protes och hjärna, precis som i en biologisk arm. </div> <div><br /></div> <div>Protesen styrs med tankekraft, via de viljestyrda elektriska muskel- och nervsignalerna i armstumpen, som elektroderna fångar upp. Signalerna leds till implantatet, som går genom huden och kopplas till protesen. De leds sedan till ett inbäddat kontrollsystem som forskarna har utvecklat. Det är tillräckligt litet för att få plats inuti protesen, och behandlar signalerna med sofistikerade avkodningsalgoritmer med hjälp av artificiell intelligens. Resultatet blir styrsignaler till proteshandens rörelser.</div> <div><br /></div> <div>Den konstgjorda känseln utgår från trycksensorer i protestummen. Signalerna från dessa omvandlas av kontrollsystemet i protesen till elektriska signaler, som sedan stimulerar en nerv i armstumpen. Nerven leder till hjärnan, som därmed uppfattar trycknivån mot handen.</div> <div><br /></div> <div>Implantatsystemet kan kopplas till alla kommersiellt tillgängliga proteser, så att de kan fungera mer effektivt.​</div> <div><br /></div> </span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/Tankestyrd_protes_illustration_400x311px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Illustration av tankestyrd armprotes" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><em>Protesen är direkt kopplad till patientens nerver, muskler och skelett. De neurala gränssnitten består av elektroder runt de kapade nerverna. De muskulära gränssnitten består av elektroder som är implanterade i biceps och triceps. Skelett-gränssnittet har en titanskruv som är osseointegrerad i överarmsbenet – det innebär att bencellerna fäster direkt på den – vilket ger mekanisk stabilitet. En komponent i skelett-gränssnittet leder ut ur kroppen genom huden och kopplas till protesen. Elektriska kontakter som är inbäddade i skelett-gränssnittet levererar dubbelriktad kommunikation mellan protesen och elektroderna som är implanterade i nerver och muskler.</em><br /></span><span style="background-color:initial"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Hur den konstgjorda känseln upplevs</h2> <div>Människor som förlorar en arm eller ett ben upplever oftast fantomkänslor, alltså att den saknade kroppsdelen finns kvar. När trycksensorerna i protestummen reagerar upplever patienterna i studien att förnimmelsen kommer från deras fantomhand. Var på fantomhanden det är varierar mellan patienterna, beroende på vilka nerver i armstumpen som tar emot signalerna. Det lägsta trycket kan upplevas som att huden nuddas med spetsen av en blyertspenna. Med ökande tryck blir förnimmelsen starkare och allt mer ”elektrisk”.</div></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Forskningen</h2> <div>Den aktuella studien behandlar patienter som är amputerade ovanför armbågen. Det användningsområdet ligger närmast en färdig produkt. Forskargruppen arbetar parallellt med ett anpassat system för amputationer nedanför armbågen. Där finns det, i stället för ett stort ben, två mindre ben som implantatet ska förankras i. Gruppen arbetar också med att anpassa systemet för benproteser.</div> <div><br /></div> <div>Utöver tillämpningen i proteser ger det permanenta gränssnittet mellan människa och maskin helt nya vetenskapliga möjligheter för att studera hur människans muskel- och nervsystem fungerar.</div> <div><br /></div> <div>Max Ortiz Catalan leder labbet <a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/" target="_blank">Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory på Chalmers​</a>. Han håller också på att etablera det nya Center for Bionics and Pain Research på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i tätt samarbete med Chalmers och Göteborgs universitet. Där kommer teknologin att utvecklas vidare och implementeras kliniskt.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen har finansierats av Stiftelsen Promobilia, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, Region Västra Götaland (ALF-anslag), Vinnova, Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet, ERC.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers utvecklar sin samverkan med sjukvården och den medicinska forskningen genom <a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/Sidor/default.aspx">styrkeområde Hälsa och teknik</a>.<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/mindcontrolled_prosthesis_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tankestyrd preotes med känsel" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Med protesen kan patienterna känna föremålet när de tar tag i det och veta ​hur hårt de trycker, vilket är avgörande för att efterlikna hur en biologisk hand​ fungerar.​​</em></span><span style="background-color:initial"><em>​</em></span><br /></div></span><span style="background-color:initial"><div><br /></div> <div><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">För mer information, kontakta</span><br /></div></div> <div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, institutionen för elektroteknik, Chalmers, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se%E2%80%8B">maxo@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Johanna Wilde<br /></em></div> <div><em>Porträttfoto på Max Ortiz Catalan: Oscar Mattsson</em></div> <em> </em><div><em>Film och övriga foton: Johan Bodell</em></div> <em> </em><div><em>Illustration: Sara Manca /Yen Strandqvist</em></div></span></div></div></div>Wed, 29 Apr 2020 23:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspxCenter för el- och laddfordon får 575 miljoner<p><b>​Ett av Europas främsta testcenter för el- och laddfordon tar ett steg närmare verklighet. Energimyndigheten beviljar nu 575 miljoner kronor i stöd till elektromobilitetscentret Seel, Swedish Electric Transport Laboratory.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den viktiga utvecklingen av elektrifierade fordon, fartyg och luftfartyg pågår för fullt. Men det finns kunskapsluckor inom området för el- och laddfordon, på både industri- och samhällsnivå. Ny erfarenhet behövs, och innovativa koncept testas och utvärderas.<br /></span><div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är en omfattande satsning på ett testcenter för el- och laddfordon. Bolaget Swedish Electric Transport Laboratory AB är bildat av Chalmers och Rise, och inom testcentret kommer en stor bredd av aktörer verka.</div> <div><div>– Mycket positivt att ytterligare en pusselbit är på plats. För att kunna leverera världsledande kompetens inom elektrifierade transporter behöver vi nu också säkra förutsättningarna för akademisk forskning och utbildning av högsta internationell klass. Det kräver nya offentliga forskningsresurser inom Seels verksamhetsområde, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett steg mot ett hållbart samhälle</h2></div> <div>Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén räknar med att projektet kommer att ge en rejäl skjuts till klimatomställningen genom sitt fokus på batterier och elektromobilitet.</div> <div>– Det är dessutom ett stort steg mot ett hållbarare samhälle och fler gröna jobb. I dessa tider av corona är det särskilt viktigt att vi stödjer denna typ av framåtsyftande insatser som kan bidra till en klimatsmart omstart av samhället, säger han.</div> <div>Det krävs en avancerad kunskapsutveckling inom elektromobilitetområdet och förutsättningarna för att omsätta nya insikter till innovativa lösningar. För att kunna uppnå det krävs ett tätt samarbete mellan akademi, forskningsinstitut och industri.</div> <div>– Seel har goda förutsättningar att bli en världsledande testanläggning för elektromobilitet och därmed mycket viktig för fordonsindustrins omställningsarbete.  Seel kommer att stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige även fortsättningsvis ligger i framkant när det gäller innovationer inom transportsektorn, säger Pia Sandvik, VD på Rise.<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">FAKTA: Seel</h2></div> <div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är ett elektromobilitetstestcenter för el- och laddfordon. Syftet med satsningen är att stärka förutsättningarna för samarbete inom elektromobilitet. Aktörer inom små och medelstora företag i fordonsindustrin, flygindustrin och maritima sektorn samt övriga företag som utvecklar teknik inom relevanta områden ska genom Seel få en gemensam plattform att mötas på. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut kommer också få tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur. Seel beräknas vara i drift år 2023.</div> <div>Sommaren 2018 fick Energimyndigheten i uppdrag från regeringen att lämna stöd med 575 miljoner kronor till uppbyggnaden av ett testcenter för elektromobilitet. EU-kommissionen godkände i december 2019 att det statliga stödet till elektromobilitetslabbet Seel sker inom ramen för ett IPCEI, det vill säga ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier.<br /><br /></div> <div><a href="http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/575-miljoner-kronor-till-testcenter-for-el--och-laddfordon/">Läs hela texten hos Energimyndigheten här.​</a><br /></div>Wed, 29 Apr 2020 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/chalmerscortegen-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/chalmerscortegen-2020.aspxChalmerscortègen blir Mini-Cortégen 2020<p><b>​Våren 2020 är i allra högsta grad ovanlig och spridningen av coronaviruset Covid-19 får långtgående konsekvenser för alla. För första gången sedan 1940, då andra världskriget pågick, är den traditionella Chalmerscortègen inställd. Men en chalmerist hittar en lösning på det mesta – Chalmerscortègen blir Mini-Cortègen 2020!</b></p>​– Bakgrunden till Mini-Cortègen är att sprida glädje till Göteborg för att visa det som ett säkert vårtecken. Att fortsätta med en cortège är väldigt viktigt för oss och under omständigheterna i år så tycker vi att detta är ett perfekt sätt att få Cortègen att leva vidare, att kunna glädja unga som gamla och sprida vårglädje till Göteborg stad, berättar Emma Dahlin, student och PR-chef för Chalmers Cortège Committé.​​<div><br /></div> <div>Mini-Cortègen 2020 består av tolv utvalda ekipage in miniformat (skala 1:22,5 och 1:32) som kommer att vara utplacerade på olika ställen i Göteborg centrum där alla som vill kan komma och titta på dem. </div> <div><br /></div> <div>– Information om ekipagen kommer även att finnas på vår hemsida och på Instagram så att man kan se dem hemifrån och få mer information om bakgrunden till de olika ekipagelösningarna, säger Emma Dahlin.<br /><br /><a href="http://www.cortegen.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på Chalmerscortègens webbsida</a></div> <div><br /></div> <div>Följ Cortègen på Instagram<a href="https://www.instagram.com/chalmerscortegecommitte/"> @chalmerscortegecommitte</a></div> <div>Följ Chalmers på Instagram <a href="https://www.instagram.com/chalmers.university" target="_blank" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">@Chalmers.university ​</a><br /><a href="https://www.instagram.com/chalmers.university/" style="outline:-webkit-focus-ring-color auto 5px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></a></div>Wed, 29 Apr 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Flygande-start-for-nya-program.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Flygande-start-for-nya-program.aspxFlygande start för nya programmen<p><b>Programmen Medicinteknik och Globala system som startar på Chalmers i höst tycks vara efterlängtade av de nya studenterna. Det visar ansökningsstatistiken för höstterminen 2020.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Till Chalmers grundutbildningsprogram har det inkommit totalt 6477 anmälningar i prio 1 i år, en ökning med nästan 11 procent då motsvarande siffra i fjol var 5767. </span><div>– Det är förstås väldigt roligt att vi har ett så högt söktryck. Chalmers utbildningar har ett välförtjänt gott rykte och man vet att en examen från Chalmers är eftertraktad av arbetsgivare i samhälle och näringsliv, säger Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers nystartade program Medicinteknik och Globala system som antar 60 studenter var sticker ut i ansökningsstatistiken med cirka tre sökande per studieplats. </div> <div>– De här utbildningarna är skapade för att möta framtida samhällsbehov och det är klart att det är tillfredsställande att många studenter, precis som vi, uppfattar de här områdena som viktiga., säger Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div>Programmet Medicinteknik hade totalt 1084 sökande, varav antalet förstahandssökande var 176. </div> <div>– Det motsvarar eller kanske till och med överträffar våra förväntningar för ett nytt program. Söktrycket till vårt medicinteknikprogram ligger väl till både på Chalmers och jämfört med etablerade medicintekniska civilingenjörsutbildningar nationellt. Sedan är vi speciellt nöjda med en jämn könsfördelning, med strax över hälften kvinnliga sökanden, säger Stefan Candefjord, programansvarig för Medicinteknik.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Anordnade digital besökskväll</h3></div> <div>Att arbeta för förbättrad folkhälsa utifrån ett tekniskt perspektiv tror han ligger helt rätt i tiden. </div> <div>– Vi har mycket spännande medicinteknisk forskning på Chalmers. Jag tror också att vårt samarbete med Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset gör programmet extra attraktivt. Vi i programteamet har försökt bidra till att synliggöra programmet och svara på frågor från dem som varit intresserade av att söka. Bland annat anordnade vi en digital besökskväll som vi upplevde var uppskattad.</div> <div><br /></div> <div>Coronapandemin har belyst hur viktiga medicintekniska produkter är för att rädda liv på patienter med kritiskt tillstånd, inte minst ventilatorer. Smittspårning med hjälp av digitala verktyg har också väckt mycket uppmärksamhet de senaste månaderna, något som kan ha ökat intresset för programmet menar Candefjord. </div> <div>– Medicinteknik är brett och står för så mycket mer än livsuppehållande utrustning på våra sjukhus. Jag gissar att de allra flesta valt att söka vår utbildning för att man är intresserad av hälsa och teknik i stort, med ett mer långsiktigt perspektiv. Det ska bli väldigt spännande att träffa studenterna och få veta mer om vad som lockat att söka och vilka typer av karriärer de ser framför sig.</div> <div> <h3 class="chalmersElement-H3">Könsfördelningen föll väl ut</h3></div> <div>Programmet Globala system hade totalt 730 sökande, varav antalet förstahandssökande var 168. </div> <div>– Det motsvarar nog ungefär våra förväntningar även om vi inte på förhand hade formulerat dem i detalj, säger Martin Nilsson Jacobi, programansvarig för Globala system.</div> <div>Tydligare förhoppningar hade man runt könsfördelningen som föll väl ut, menar Jacobi. </div> <div>– Den kom ut nära nog exakt 50–50 både på totalsökande och på förstahandssökande och detta är vi väldigt nöjda med, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Programmet är uppbyggt kring hur man ska ta sig an globala utmaningar och det är frågor som han tror inspirerar många unga i dag. Intresset för programmet upplevde han som stort redan innan Coronapandemin tog fart.</div> <div>– Det är klart att den extrema känslan av akut närvaro av en global utmaning kan ha gjort att en del personer som valde mellan ett par alternativ tippade över mot just globala system, säger han.</div> <div>En annan framgångsfaktor enligt Jacobi kan vara att programmets inriktning skiljer sig en del från andra program på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– Det tror jag också kan bidra till att intressera grupper av studenter som annars kanske inte hade valt att studera hos oss. Men egentligen är ju detta bara gissningar från min sida. Det ska bli väldigt intressant att efter sommaren möta studenterna och “få facit”, säger Martin Nilsson Jacobi. </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Fl</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">e</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">st söker till Tekniskt basår</span><br /></div> <div>I år sticker också Tekniskt basår ut som det mest sökta programmet på Chalmers med totalt 3044 anmälda, varav 900 är förstahandssökande.</div> <div>– Jag förstår att söktrycket till tekniskt basår ökar. Att få behörighet till tekniska universitetsutbildningar öppnar många dörrar för personer med annan utbildningsbakgrund, säger Anna Karlsson Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div>Hon tror också att osäkerheten kring samhällets utveckling som följer med coronapandemin bidrar till att fler söker sig till universitet och högskola.</div> <div><span style="background-color:initial">– Att då välja utbildning inom områden som har så goda framtidsutsikter som teknik, arkitektur och sjöfart är en klok satsning, säger Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Vedrana Sivac</div> Fri, 24 Apr 2020 12:00:00 +0200