Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 20 Jan 2021 10:38:45 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-kortslutning-undvikas-i-litiummetallbatterier-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-kortslutning-undvikas-i-litiummetallbatterier-.aspxSå kan kortslutning undvikas i litiummetallbatterier<p><b>​Förhoppningarna på nästa generations energitäta litiummetallbatterier är stora, men innan de kan sitta i våra bilar behöver avgörande problem lösas. Nu har ett internationellt Chalmerslett forskarlag tagit fram en konkret vägledning för hur batterierna ska laddas och köras för att maximera effektiviteten och minimera risken för kortslutningar. ​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Li</span><span style="background-color:initial">tiummetallbatterier är ett av flera lovande koncept som på sikt kan ersätta dagens litiumjonbatterier, inte minst i olika typer av elfordon. ​</span><div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Den stora fördelen med den nya batteritypen är att energitätheten kan bli väsentligt högre. Det beror på att battericellens ena pol, anoden, består av en tunn folie av ren litiummetall istället för att metallen lagras i grafit, som i litiumjonbatterier. Utan grafit ökar andelen aktivt material i battericellen och passiva komponenter som kol försvinner. Det gör susen för energitätheten och bidrar även till att minska vikten. Med litiummetall som anodmaterial blir det också möjligt att använda material med hög kapacitet även vid battericellens andra pol, katoden. Då går det att få celler med tre till fem gånger så hög energitäthet som idag. </span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Dendriter_SV_250x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 15px;height:200px;width:200px" /><div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">​Undviker nålarna som sticker hål och kortsluter</h2> <div>Det stora problemet är dock säkerheten. I två nyligen publicerade vetenskapliga artiklar i de ansedda tidskrifterna Advanced Energy Materials och Advanced Science beskriver nu forskare från Chalmers, tillsammans med kollegor i Ryssland, Kina och Korea, hur litiummetallen kan användas på ett optimalt och säkert sätt. <span style="background-color:initial">De</span><span style="background-color:initial">t går ut på att metallen vid laddning av batteriet fördelar sig så att den blir tät och inte bildar vassa nålar – dendriter – som riskerar att kortsluta och i värsta fall antända batter</span><span style="background-color:initial">iet. Säkrare upp- och urladdning är alltså en nyckelfaktor. </span></div> <span></span><div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Shizhao_Xiong_.jpg_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:138px;width:120px" /><div><span style="background-color:initial">– Kort</span><span style="background-color:initial">slutning</span><span style="background-color:initial"> i litiu</span><span style="background-color:initial">mmetallbatterier beror oftast på att metallen lägger sig ojämnt vid cykling och att det bildats dendriter på anoden. De utstickande nålarna gör att anoden kommer i direkt kontakt med katoden. Därför är det avgörande att kunna undvika att sådana bildas. Där kan vi nu bidra med viktig vägledning, säger forskaren Shizhao Xiong på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Optimerad laddning ger säkrare batterier </h2> <div>Det finns ett antal olika faktorer som styr hur litiumet fördelar sig på anoden. I den elektrokemiska processen vid laddning påverkas litiummetallens struktur främst av strömtätheten, temperaturen och koncentrationen av joner i elektrolyten. </div> <div>Forskarna har använt både simuleringar och experiment för att komma fram till hur laddningen kan optimeras utifrån dessa parametrar. Syftet är att skapa en tät och bra struktur på litiummetallanoden. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Aleksandar%20Matic%20200930_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:140px;width:120px" /> </div> <div>​<br />​– Det är en svår utmaning att få jonerna i elektrolyten att placera sig på exakt rätt plats när de blir litiumatomer vid laddning. Den nya kunskapen om hur processen går att styra utifrån olika förutsättningar bidrar till både säkrare och mer effektiva litiummetallbatterier, säger professor Aleksandar Matic vid institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mia Halleröd Palmgren</div> <div><strong>Porträttfoton</strong>: <span style="background-color:initial">Anna-Lena Luncqvist (</span><span style="background-color:initial">Aleksandar Matic), Chalmers </span><span style="background-color:initial">(</span><span style="background-color:initial">Shizhao Xiong), ​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Illustrationer:</strong> Yen Strandqvist</span></div> <span></span><div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningsprojektet</h2> <div>Det internationella forskarsamarbetet mellan Sverige, Kina, Ryssland och Korea leds av professor Aleksandar Matic och forskaren Shizhao Xiong  vid institutionen för fysik på Chalmers. Forskningen i Sverige finansieras av FORMAS, STINT, EU och Chalmers styrkeområden.</div> <div><br /></div> <div>Läs den vetenskapliga artikeln <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/aenm.202002390">Role of Li‐Ion Depletion on Electrode Surface: Underlying Mechanism for Electrodeposition Behavior of Lithium Metal Anode</a> i Advanced Energy Materials. Artikeln är skriven av Xieyu Xu, Yangyang Liu, Jang‐Yeon Hwang, Olesya O. Kapitanova, Zhongxiao Song, Yang‐Kook Sun, Aleksandar Matic och Shizhao Xiong. Forskarna är verksamma vid, Lomonosov Moscow State University, Ryssland, Xi’an Jiaotong University i Kina, Chonnam National University och Hanyang University i Korea samt vid Chalmers tekniska högskola. </div> <div><br /></div> <div>Läs den vetenskapliga artikeln<a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/advs.202003301"> Insight into the Critical Role of Exchange Current Density on Electrodeposition Behaviour of Lithium Metal​</a> i Advanced Science. Artikeln är skriven av Yangyang Liu, Xieyu Xu, Matthew Sadd, Olesya O. Kapitanova, Victor A. Krivchenko, Jun Ban, Jialin Wang, Xingxing Jiao, Zhongxiao Song, Jiangxuan Song, Shizhao Xiong och Aleksandar Matic. Forskarna är verksamma vid Lomonosov Moscow State University och Moscow Institute of Physics and Technology i Ryssland, Xi’an Jiaotong University i Kina samt vid Chalmers tekniska högskola. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om nästa generations batterier</h2> <div>Det finns ett flertal batterikoncept som forskarna på sikt hoppas ska kunna ersätta dagens litiumjonbatterier. Fastfasbatterier, litiumsvavelbatterier och litiumsyrebatterier är tre exempel som ofta lyfts fram. I alla dessa koncept behöver litiummetall användas på anodsidan för att matcha kapaciteten i katoden och maximera energitätheten i cellen. </div> <div>Målet är att få fram energitäta och säkra batterier som tar oss längre till en lägre kostnad – både ekonomiskt och miljömässigt. Än så länge bedömer forskarna att genombrottet för nästa generations batterier ligger minst tio år bort. </div> <div>På Chalmers bedrivs forskning inom en rad projekt inom batteriområdet och forskarna deltar i både nationella och internationella samarbeten och är del av den stora europeiska satsningen 2030+ i projektet <a href="https://www.big-map.eu/">BIGMAP​</a>.  </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Battery_Illustration_Muhammad750x340.jpg" alt="" style="margin:0px" /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;text-align:right;background-color:initial">​                                                                                                                             Illustration: Muhammad Abdelhamid​</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;text-align:right;background-color:initial;font-size:20px"> </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler batterinyheter från Chalmers.  </h2> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ett bredbart sätt att stabilisera solid state-batterier:</a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Center för el- och laddfordon får 575 miljoner</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-koncept-oppnar-for-miljovanligare-batterier-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt batterikoncept öppnar för miljövänligare batterier</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Grafensvamp-kan-gora-framtidens-batterier-mer-effektiva.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grafensvamp kan göra framtidens batterier mer effektiva</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Storslam-for-Chalmers-i-Vinnovasatsning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt centrum för svenska batterier </a></div> <div><br /></div> <a href="https://www.batteriessweden.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><div style="display:inline !important"><a href="https://www.batteriessweden.se/">Läs gärna mer om svensk batteriforskning på hemsidan för Batteries Sweden (BASE)</a></div> <a href="https://www.batteriessweden.se/" style="background-color:window;font-size:8pt">.​</a><div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta: </h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Shizhao-Xiong.aspx">Shizhao Xiong</a>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 62 84, <a href="mailto:shizhao.xiong@chalmers.se">shizhao.xiong@chalmers.se </a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic​</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 76, <a href="mailto:%20matic@chalmers.se">matic@chalmers.se </a></div></div>Tue, 19 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Vackra-kollisioner-Hubble-visar-6-galaxkrockar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Vackra-kollisioner-Hubble-visar-6-galaxkrockar.aspxVackra kollisioner: Hubble visar sex galaxkrockar<p><b>För att fira ett nytt år har NASA och ESA:s rymdteleskop Hubble publicerat bilder på sex vackra galaxkrockar. Vart och ett av dessa sammanslagna system har studerats i ett nyligen avslutat projekt, där man undersökte ny stjärnbildning i sådana system. Krockar är en viktig aspekt av galaxutvecklingen och är bland de mest spektakulära händelserna under en galax livstid.​</b></p>Under en krock <span style="background-color:initial">genomgår galaxerna dramatiska förändringar i utseende och &quot;stjärninnehåll&quot;. Händelserna är utmärkta laboratorier om man vill spåra bildandet av stjärnhopar under extrema fysiska förhållanden.</span><div><br /></div> <div>I Vintergatan bildas vanligtvis stjärnhopar med en massa motsvarande 10 000 gånger vår sols massa. Det är ingenting i jämförelse med stjärnhoparna som bildas i krockande galaxer, som kan nå miljoner gånger solens massa.</div> <div><br /></div> <div>De täta stjärnhoparna lyser också extremt starkt. Även efter kollisionen, när de galaktiska systemen börjar gå över i en mer lugn fas, kommer de massiva stjärnhoparna att lysa upp hela sin värdgalax, som långvariga vittnen om tidigare kollisioner.</div> <div><br /></div> <div>Genom att studera de sex galaxkrockarna som visas här har undersökningen Hubble imaging Probe of Extreme Environments and Clusters (HiPEEC) undersökt hur stjärnhopar påverkas under kollisionerna och de snabba förändringarna som då drastiskt ökar den takt med vilken nya stjärnor bildas i galaxerna.</div> <div><br /></div> <div>– För mig var det mest intressanta resultatet att de två mindre sammanslagna systemen (dvs. när en massiv galax och en mindre massiv galax kolliderar) i studien har den överlägset högsta förekomsten av stjärnhopar, säger Sabine König, en av två Chalmers-astronomer som deltagit i studien.</div> <div><br /></div> <div><div>– Så förhållandena i de båda galaxerna stöder att mer av stjärnmassan i en galax ligger i stjärnkluster än vad vi observerat i de andra större sammanslagningarna som ingår i studien (kollisioner mellan två galaxer med lika stor massa). En anledning till skillnaden mellan hur effektivt stjärnhopar bildas kan vara att vi för de två mindre sammanslagningarna har funnit att stjärnhoparna inte finns där den molekylära gasen finns, där man normalt skulle förvänta sig att finna dem.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Därför tycker jag att det är särskilt viktigt att inte bara studera större galaxkrockar och deras betydelse för hur galaxer och universum utvecklas, utan också mindre krockar, som förekommer mycket oftare än de stora krockarna, säger Sabine König.</span></div> <div><br /></div> <div>Hubble har gjort det möjligt att lösa upp stora stjärnbildande &quot;knutar&quot; som visat sig vara kompakta unga stjärnhopar. Hubbles observationer i ultraviolett och nära infrarött ljus av dessa system har använts för att härleda stjärnhopars ålder, massa och lyvscykel, samt för att analysera stjärnbildningshastigheten inom dessa sex sammanslagna galaxer. HiPEEC-studien avslöjar att stjärnhoparna genomgår stora och snabba variationer i sina egenskaper, med de mest massiva klusterna bildade mot slutet av en kollision.</div> <div><br /></div> <div>Var och en av galaxkrockarna som visas här har tidigare publicerats av Hubble.</div></div> <div><br /></div> <div>Texten bygger på ett <a href="https://esahubble.org/news/heic2101/">pressmeddelande från ESA/NASA: When Galaxies Collide: Hubble Showcases 6 Beautiful Galaxy Mergers​</a>, redigerat av Christian Löwhagen. </div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Mer information</h3> <div><a href="https://hubblesite.org/">The Hubble Space Telescope​​</a> drivs av NASA, National Aeronautics and Space Administration och ESA, the European Space Agency. </div> <div><br /></div> <div>The HiPEEC survey leddes av Angela Adamo, vid Stockholms Universitet. I det internationella teamet ingår också <span style="background-color:initial;font-weight:700">Susanne Aalto och Sabine König på Chalmers tekniska högskola, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. </span></div></div>Fri, 15 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspxResmönster kan förutsäga vårdbehov under pandemin<p><b>​Genom att hur mäta hur mycket folk reser på regionnivå har Philip Gerlee med flera forskare tagit fram en modell som kan användas för att förutsäga antalet patienter med covid-19 som behöver läggas in på sjukhus.</b></p><p>​Spridningen av covid-19 är beroende av antalet fysiska möten mellan människor, något som varierat under pandemins gång beroende på påbjuden och frivillig social distansering. Ett sätt att mäta och förutse denna spridning är att titta på hur mycket vi förflyttar oss, med antagandet att ju mer vi rör oss, desto fler fysiska möten har vi. </p> <p>I en preprint har Philip Gerlee och Torbjörn Lundh, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, tillsammans med flera andra forskare från universitet och universitetssjukhus i Göteborg, Linköping och Lund jämfört antalet inlagda patienter med covid-19 med mobilitetsdata i form av lokaltrafikanvändning och mobiltelefondata. Denna modell har visat sig kunna fånga både den första och början av den andra pandemivågen.</p> <h2>Resedata från Västtrafik och Skånetrafiken</h2> <p>Jämförelsen med mobiltelefondata gjordes för alla regioner i Sverige och modellen visade sig stämma något bättre för större regioner än för mindre, där slumpmässiga händelser kan ha en större effekt. Forskarna fick också resedata från Västtrafik och Skånetrafiken och kunde visa att denna data gav en ännu bättre anpassning av modellen. </p> <p>Eftersom det finns en fördröjning mellan ökad smitta och sjukhusinläggningar, så kan denna modell förutsäga behovet av sjukhusvård på regionnivå tre veckor i förväg genom tillgång till lokaltrafikdata.</p> <p>Preprinten ”<a href="https://arxiv.org/abs/2101.00823">Predicting regional COVID-19 hospital admissions in Sweden using mobility data</a>” kan läsas på webbplatsen arXiv. En preprint är en vetenskaplig artikel som ännu inte granskats och publicerats i en vetenskaplig tidskrift.<br /><br /><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspx">Intervju med Philip Gerlee från augusti om att förutsäga vårdbehovet för covid-19-patienter &gt;&gt;</a></p> <p>Kontaktuppgifter till <a href="/sv/personal/Sidor/gerlee.aspx">Philip Gerlee</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a> &gt;&gt;<br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström</p>Tue, 05 Jan 2021 10:20:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspx”Gör något konstruktivt av rapportens budskap”<p><b>​Pandemin kan erbjuda en sällsynt möjlighet för länder att ställa om till en ny och mer hållbar värld när återhämtningspaket nu ska delas ut. Det konstaterar forskare i en ny rapport som också visar att dagens utsläppsnivåer av koldioxid är oförenliga med klimatmålen om 1,5 till 2 graders temperaturökning. Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem, har tagit del av rapporten och kommenterar den här.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det gått fem år sedan Parisavtalet slöts. Den planerade utvinningen av fossila bränslen i världen är större än vad som är möjligt för att kunna begränsa den globala uppvärmningen enligt avtalet. I december kom en specialrapport, <a href="https://productiongap.org/">The Production Gap</a>, där forskare från flera forskningsinstitutioner tillsammans med FN:s miljöprogram undersökt hur mycket fossila bränslen världens länder planerar att använda fram till 2030 och jämfört det med den minskning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen enligt klimatmålen. Gapet har vuxit sedan förra året.<br /><br /></span><div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/filipj.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Rapporten </b>visar ett alldeles för stort gap mellan hur mycket världens fossilbränsleanvändning skulle behöva minska och olika länders planer för att utnyttja sina fossila bränslen. I många fall planerar man för utbyggnad av fossilbränsleanvändningen och i många fall subventioneras fossila bränslen. Det är viktigt att komma ihåg att det finns många länder, till skillnad från länder som Sverige, som har stora inhemska reserver av fossila bränslen och de tenderar att använda sin resurs. Vi pekade på den utmaningen för ett par år sedan på DNs debattsida: <a href="https://www.dn.se/debatt/ingen-minskning-av-fossil-energi-trots-storsatsning-pa-fornybart/">Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart</a>, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /></div> <div>– Det positiva är ändå att många företag har börjat kommunicera att de avser bli klimatneutrala vid ett visst år och att detta ska innefatta samtliga utsläpp som deras produkter orsakar, inklusive utsläpp i samband med utvinning av material och insatsvaror, själva produktionens utsläpp samt utsläpp som orsaks av att produkten används, säger Filip Johnsson som hoppas på att många politiker, företagsledare och aktörer på den finansiella marknaden tar åt sig budskapet i rapporten.</div> <div><br /></div> <div>Pandemin har pågått ett tag. Är den stora omställningen ens möjlig nu i en tid då flera branscher kämpar för sin överlevnad och regeringen tvingas lägga fram krispaket efter krispaket?</div> <div>– Jag tror det finns en vilja bland många politiker. Men mycket av åtgärderna och de stöd som hittills beslutats om är för att undanröja kortsiktiga effekter på permitteringar och arbetslöshet och då är påverkansutrymmet inte så stort. Men nu gäller det att planera för en omställning.<br /><br /></div> <div><b>Vad tycker du är det bästa med rapporten?</b></div> <div>– Att den visar svart på vitt att det är bråttom att ändra utvecklingen. Inte minst att hitta sätt för EU och Sverige att etablera så kallade gränsjusteringar så att klimatbelastande produkter som importeras från fossilrika länder beläggs med samma koldioxidavgift som vi har inom EU. Mycket pekar på att det skulle påskynda utfasningen av fossila bränslen i länder som Kina och andra länder från vilka vi importerar mycket av våra konsumtionsvaror. Det måste bli ute med fossilt.</div> <div><br /></div> <div><b>Vem bör läsa rapporten?</b></div> <div>– Ja, det är väl snarare så att det inte finns någon som inte bör läsa den. Men det gäller dock att inte bli för pessimistisk utan att göra något konstruktivt av rapportens budskap, avslutar Filip Johnsson.<br /><br />Text: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:<br /></b><a href="https://productiongap.org/">The Production Gap</a><br />DNs debattsida: <a href="https://www.dn.se/debatt/ingen-minskning-av-fossil-energi-trots-storsatsning-pa-fornybart/">Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart</a>,<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Coronans-tid-glantar-den-pa-dorren-till-en-ny-och-hallbarare-varld.aspx">Coronans tid – gläntar den på dörren till en ny och hållbarare värld?​</a><br /><br /></div> <div><br /></div> ​​Tue, 22 Dec 2020 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/chalmersstudenter-vill-gora-klader-lattare-att-atervinna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/chalmersstudenter-vill-gora-klader-lattare-att-atervinna.aspxStudenter vill göra kläder lättare att återvinna<p><b>​När den prestigefyllda internationella tävlingen Igem genomfördes fanns ett lag från Chalmers med. De vill göra det möjligt att återvinna mer textilier – med hjälp av enzymer.</b></p>​<span style="background-color:initial">IGEM, The International Genetic Engineered Machine Competition, startades 2003 på MIT i Boston och har sedan dess vuxit till en egen, fristående organisation. Ämnet för tävlingen är syntetisk biologi, som kortfattat innebär att dra nytta av kunskapen som finns om genetisk kod, och hur man kan förändra den för att påverka biologiska system. Ett exempel är framställningen av enzymer som kan användas för att påskynda kemiska reaktioner, vilket i sin tur kan användas i industriella processer.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Det är denna teknik som Chalmers Igemlag, bestående av tio studenter, riktade in sig på. </div> <div>– Vi ville använda enzymer för att bryta ned syntetisk fiber som finns i bomull, vilket försvårar återvinningen av textilier. Man blandar ofta i tre-fyra procent elastan, vars fibrer sedan slits ut under tiden jeansen används. Därför kan inte bomullen återvinnas eftersom den inte går att separera från de utslitna elastanfibrerna, säger Matilda Johansson, som pluggar fjärde året på Bioteknik.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Enzymatisk cocktail”</h2> <div>Hon berättar att eftersom det krävs stora resurser för att odla bomull är det mycket som går till spillo när kläder inte kan återvinnas.</div> <div>Därför utvecklade laget en ”enzymatisk cocktail”.</div> <div>– Vi identifierade nio enzymer som biotekniskt borde kunna bryta ned elastan. Dessa kan framställas i laboratorier och användas på textilier så de bryter ned elastanet – men förhoppningsvis inte bomullen.</div> <div><br /></div> <div>Årets tävling påverkades så klart av pandemin. Bland annat ställdes den avslutande ”Giant jamboree”, där man visar upp sina projekt på plats i Boston, in och blev digital. Coronaviruset påverkade även arbetet i själva projektet.</div> <div>– Labbmässigt var det klurigt eftersom tiden i labbsalarna var begränsad och vi max fick vara två personer åt gången. Där missade vi några veckor. Vi hann bygga upp de genetiska koderna för att få bakterien att producera de enzym som krävs, men hann aldrig testa dem. Det hoppas vi kunna lämna över till nästa års Chalmerslag eller att någon annan tävlande plockar upp tråden, säger Matilda Johansson.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nådde bronsnivå</h2> <div>I tävlingen kan man få utmärkelsen brons, silver eller guld, beroende på hur långt man lyckats ta sitt projekt och hur många kriterier man lyckats uppnå. För att få kliva upp en nivå krävs att samtliga kriterier är uppnådda. Chalmerslaget nådde brons, men var snubblande nära silver då det bara fattades något enstaka kriterie på silvernivån.</div> <div>– Det är en lång rad kriterier, till exempel Human practices om hur samhället påverkar projektet och vice versa. Vi lyckades få stor spridning på vårt budskap eftersom vi breddade det. Det spelar inte så stor roll vilken nivå vi slutade på, det viktiga var att vi fick väldigt bra feedback, säger Matilda Johansson. </div> <div><br /></div> <div>Tanken har funnits på att driva jobbet vidare, men verkligheten spelar också in. </div> <div>– Det finns potential, behovet finns ju hos till exempel kommunala aktörer och klädbutiker. Men tid och pengar är ett problem. Vi är med och rekryterar nästa års lag och hoppas att de ska vilja jobba vidare med detta, säger Matilda Johansson. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Fått med oss supermycket”</h2> <div>Chalmerslaget bestod av tio studenter, från olika årskurser och inriktningar, och även två studenter från Göteborgs universitet. </div> <div>– Vi försöker få till ett så brett lag som möjligt, eftersom till exempel webbdesign är en beståndsdel i projektet, säger Matilda Johansson.</div> <div><br /></div> <div>Hon tvekar inte att uppmana andra chalmerister att delta i Igem.</div> <div>– Vi har fått med oss supermycket. Man fick en helhetsbild av bioteknik och får vara med hela vägen: från idé via sekvenser, labbarbete och modellarbete till dokumentation. Framför allt lärde man sig extremt mycket om att jobba i projekt och grupp, och får prova på hur det är att göra detta på riktigt eftersom det är fritt och upp till oss själva att styra upp arbetet.<span style="background-color:initial">​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://igem.org/Main_Page">Igems sajt</a></span></div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Erik Krång</div> <div><strong>Bild:</strong> Privat</div> </div>Tue, 22 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxChalmers bidrar till hållbar livsmedelssektor<p><b>​Nu kommer Chalmers att bidra ännu starkare till forskning och utveckling av nya lösningar för näringsriktig, mer hållbar matproduktion. Genom tre nya nationella centrum – Finest, Pan Sverige och Blå mat – ska forskarna vara med och utveckla framtidens livsmedel. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>När forskningsrådet Formas satsar 192 miljoner på fyra nationella centrum för livsmedelsforskning och innovation tar Chalmers plats i tre av dem. I nära samarbeten mellan forskare, näringsliv och andra samhällsaktörer ska hållbara livsmedelssystem i Sverige tas fram− där produktion av mer näringsriktig mat ökar, samtidigt som miljöpåverkan minskar. </span></p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Blå mat​</span></h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Blå mat, centrum för framtidens sjömat, ska resultera i helt nya svenska sjömatsprodukter som kan få en viktig roll i det pågående proteinskiftet. Detta skifte innebär att man lämnar rött kött som primär proteinkälla och väljer mer hållbara och hälsosamma alternativ. Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik, kommer som forskningskoordinator att ha en central roll inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag hoppas att Blå mat kommer att bidra till att fler av våra svenska blå råvaror förädlas nationellt – och att detta ska innebära en rad fördelar, från fler arbetstillfällen och höjd kompetens till en högre grad självförsörjning inom fisket och sjömatsindustrin i Sverige, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ett mål är att en större andel av den svenska vilda fisk som tas iland ska användas som livsmedel – ett annat är att utöka svenskt vattenbruk, det vill säga odling av till exempel fisk, musslor och alger. Idag går hela 85 procent av den vilda svenskfångade fisken inte till livsmedel, utan till produkter som sedan används i djurfoder. Detta innefattar både små fiskarter som sill och skarpsill, men också de delar av fisken som blir kvar när filén skurits ut. Dessa arter och styckningsdetaljer måste utnyttjas bättre. Men det krävs teknikutveckling för att lyckas. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Min forskargrupp har lång erfarenhet av metoder för processer som kan användas för att förädla såväl restprodukter som små fiskarter. I nästan 20 år har vi använt komplexa marina råvaror för att isolera funktionella proteiner, det vill säga proteiner som kan ge till exempel struktur åt livsmedel. Den kunskapen kommer att användas inom doktorandprojektet som Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap ska handleda i centrumet. När det gäller sjömatskvalitet har vi också lång erfarenhet, inte minst av hur man kan undvika oxidation av de omättade marina fetterna, som annars leder till att maten härsknar och förlorar näringsvärde, säger Ingrid Undeland. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Från avdelningen för livsmedelsvetenskap deltar även Mehdi Abdollahi och Ann-Sofie Sandberg, och Robin Teigland från institutionen för teknikens ekonomi och organisation (TME) då artificiell intelligens, AI, och digitalisering inom den blå sektorn är ett viktigt fokus inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Finest</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Finest </span><span style="background-color:initial">är en centrumbildning för framtida innovationer i ett hållbart livsmedelssystem. Här samlas forskning kring hållbarhet och nutrition, livsmedelsteknik, konsumentbeteende, innovationsledning och systemomställning. Till detta kommer en gemensam utveckling av metoder genom Food Transition Lab som drivs av Rise, och en co-creation-plattform (medskapande-plattform) som kommer att skapas inom centrumbildningen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet vill bidra till innovation i svenska livsmedelssektorn genom att involvera aktörer från alla delar av värdekedjan – för att gemensamt skapa förutsättningar för innovation, bidra till systemförändring och stötta konkreta projekt, bland annat om bär som råvara och experimentella värdekedjor.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Professor Maria Elmquist vid TME, berättar om Chalmers engagemang i Finest: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag kommer att leda ett arbetspaket tillsammans med Rise där vi ska arbeta med innovationsledning och studera hur etablerade aktörer kan hitta nya vägar till innovation genom att samarbeta på nya sätt och med nya parter. Vi kommer att rekrytera en doktorand med fokus på innovation i livsmedelssektorn, som bland annat kommer arbeta nära Ica och Hushållningssällskapet. Verksamheten i centrumet kommer utgöra en spännande forskningsarena och labbmiljö för oss, då vi kommer kunna samarbeta och studera de ingående aktörerna, och enkelt testa nya modeller och verktyg, säger hon.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Pan Sverige</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet Pan Sverige (plant based proteins for health and wellbeing) utvecklar i samverkan med näringsliv, universitet och forskningsinstitut ny kunskap och nya metoder för att ta reda på hur ökad konsumtion av växtbaserade proteiner påverkar hälsa och välmående. Miljöpåverkan från animaliska produkter måste begränsas, och innovativ användning av växtbaserade proteiner är ett alternativ som kan ge stora hållbarhetsfördelar. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Men mer forskningsbaserad kunskap om livsmedelsbearbetning, konsumtion och hälsofördelar med växtproteiner behövs. Pan samlar en unik uppsättning av tvärvetenskapliga kompetenser och skapar en ny infrastruktur som integrerar forskning om mat, nutrition, teknik, medicin och samhällsvetenskap. Forskarna vill skapa metoder och modeller som möjliggör nya livsmedelsinnovationer och ökad förståelse för hur växtbaserade produkter kan påverka fysisk och mental hälsa. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Marie Alminger, biträdande professor i livsmedelsvetenskap, ingår i ledningsgruppen för Pan och kommer att delta i den delen av centrumet där man fokuserar på karakterisering av växtbaserade proteiner. Bland annat vill forskarna undersöka hur olika livsmedelsprocesser och råvarornas egenskaper påverkar nedbrytning och upptag av olika näringsämnen i mag-tarmkanalen, och hur proteinerna kan påverka tarmflora och hälsa.  <span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">–<span> </span>Syftet är att jämföra utvalda växtproteiner (modellproteiner kombinerade med fiberkomponenter) med animaliska livsmedel, i detta fall kyckling. Vi vill identifiera råvaror med lovande egenskaper som fungerar bra i livsmedelsprocesser – men också få kunskap om vad det finns för möjligheter och hälsoeffekter, eller risker, med ökad användning av växtbaserade livsmedel, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Ström är biträdande professor på institutionen för kemi och kemiteknik. Hon ingår också i ledningen för Pan och håller i den del av centrumet som heter ”Biomolecular signatures in a precision nutrition perspective”. Här ska forskarna arbeta med huvudfrågan; hur vi tar upp växtbaserad näring och titta på processerna i matsmältningssystemet för att ta upp olika vegetabiliska proteiner. Som kemist bidrar Anna Ström med de fysikaliska kemiska aspekterna och är särskilt intresserad av att utforska en idé som hon ser som en mycket spännande inriktning i projektet: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Idén handlar om att ta fram en sensor som gör det möjligt att följa hur vi bryter ner olika växtbaserade proteiner och som skulle kunna göra att vi kan titta in direkt i tarmsystemet. Vi ser ett stort behov av sådana tekniska lösningar. Med hjälp av AI kan informationen översättas till ny, viktig förståelse för hur olika proteiner fungerar i våra matsmältningssystem, säger Anna Ström.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ytterligare något som ska utforskas är hur kombinationen mellan olika proteiner och höga respektive låga fiberhalter i kosten påverkar oss ur närings- och hälsoperspektiv. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs pressmeddelandet från Formas:</strong> <a href="https://formas.se/arkiv/nyheter/nyheter/2020-11-18-mangmiljonsatsning-pa-svenska-centrum-for-livsmedelsforskning-och-innovation.html">Mångmiljonsatsning på svenska centrum för livsmedelsforskning och innovation</a></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 22 Dec 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Att-dricka-mjolk-under-amning-kan-sanka-barnets-risk-för-matallergi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Att-dricka-mjolk-under-amning-kan-sanka-barnets-risk-f%C3%B6r-matallergi.aspxKomjölk under amning kan sänka allergirisk hos barn<p><b>​Barn till mammor som dricker förhållandevis mer komjölk under amningen löper minskad risk att utveckla födoämnesallergi. Den slutsatsen drar livsmedelsforskare på Chalmers i en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Resultatet bygger på en kartläggning av drygt 500 svenska kvinnors matvanor och förekomsten av allergi hos deras barn vid ett års ålder.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Vi har konstaterat att mammor till friska ettåringar konsumerade mer komjölk under amningen än mammor till allergiska ettåringar. Sambandet är tydligt, men vi påstår därmed inte att komjölk i kosten skulle vara något allmänt botemedel mot matallergi, poängterar Mia Stråvik, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik och studiens försteförfattare.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Det finns enligt henne många faktorer bakom risken för matallergi, inte minst ärftlig benägenhet.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Men kosten är en faktor där föräldrar själva har möjlighet att påverka. En del unga kvinnor undviker idag att dricka mjölk på grund av rådande trender och en obefogad rädsla, som är kopplad till myter kring kosten.</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Hon påpekar att allergi mot mjölkprotein är ovanligt hos vuxna, så de flesta kvinnor tål själva mjölk och ​mejeriprodukter. Laktosintolerans är något helt annat, som innebär att man inte kan bryta ned mjölksocker. Men då finns laktosfria mjölkprodukter som kroppen tolererar.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Hygienhypotesen</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Enligt professor Ann-Sofie Sandberg, Mia Stråviks handledare, kan mjölken i mammans kost innehålla ämnen som stimulerar immunsystemets mognad.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Det finns ett tidsfönster i barnets tidiga utveckling där denna stimulans är nödvändig för att barnet ska bli tolerant mot olika födoämnen.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Enligt den så kallade hygienhypotesen fungerar kontakten med olika mikroorganismer som något av en &quot;kickstart&quot; för barnets immunsystem, förklarar hon.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Men i avsaknad av mikroorganismer i vårt hygieniska samhälle kan ämnen i mammans kost vara ett annat sätt att stimulera immunsystemets mognad. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Mia Stråviks studie är inte den första som kopplar komjölk i kvinnans kost till minskad risk för allergi hos hennes barn. Tidigare studier har dock ofta byggt enbart på enkätsvar – både när det gäller matvanorna och förekomsten av allergi. I denna studie är både data och slutsatser betydligt mer robusta.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– I den här studien har vi kunnat verifiera kvinnans rapporterade intag av mjölk och mjölkprodukter genom biomarkörer i hennes blod och bröstmjölk. Det handlar om två fettsyror som bildas i kons mage och som är specifika för mjölkprodukter, säger Mia Stråvik.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Dessutom har alla fall av allergi hos barnen diagnostiserats av en läkare specialiserad på barnallergi. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Studien ingår i ett mer omfattande forskningsprojekt uppbyggt kring en så kallad familjekohort – 655 familjer som födde barn vid Sunderby sjukhus utanför Luleå under åren 2015–2018. Projektet har startats och kohorten etablerats av Ann-Sofie Sandberg vid Chalmers, professor Agnes Wold vid Göteborgs universitet samt av överläkaren och barnallergologen Anna Sandin, knuten till Umeå universitet/Sunderby sjukhus.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Den nu aktuella studien är den första vetenskapliga publiceringen med huvudfokus på allergi som bygger på insamlade data från familjerna i Norrbotten.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">En tydlig koppling</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">De drygt 500 barnaföderskorna fick vid tre tillfällen utförligt redogöra för sina matvanor – i 34:e graviditetsveckan, en månad efter födseln och fyra månader efter födseln. Vid ett års ålder läkarundersöktes barnen och alla fall av födoämnesallergi, atopiskt eksem och astma identifierades.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Sedan materialet justerats för bland annat ärftliga faktorer och så kallad reverse causation kunde forskarna konstatera att det var just sambandet mellan mammans intag av mjölk och mjölkprodukter och den mindre förekomsten av födoämnesallergi hos deras barn som allra tydligast stod ut.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Hur vi än vrider och vänder på våra data, så kommer vi till samma slutsats, konstaterar Chalmersforskaren och medförfattaren Malin Barman, som är Mia Stråviks biträdande handledare.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Mekanismerna bakom mjölkens skyddande effekt mot allergi är dock fortfarande oklar.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">En förklaring till olika hypoteser finns beskrivna nedan.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ett annat resultat i studien som Mia Stråvik lyfter fram är att barn till ammande mammor som vid fyramånadersmätningen åt mycket frukt och bär tenderade att i betydligt högre utsträckning drabbas av eksem.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Men ytterligare studier måste till innan vi kan säga något med säkerhet kring detta samband.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I en pågående uppföljning undersöks nu barnens hälsotillstånd vid fyra års ålder. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Björn Forsman</p> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs artikeln i den vetenskapliga tidskriften <em>Nutrients</em>:</h3> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.mdpi.com/2072-6643/12/12/3680">Maternal Intake of Cow’s Milk during Lactation Is Associated with Lower Prevalence of Food Allergy in ​Offspring </a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Barnallergi</h3> <p class="chalmersElement-P">Allergi är den vanligaste kroniska sjukdomen som drabbar barn och den förekommer allt oftare, såväl i Sverige som i andra industrialiserade länder. Av de 508 barn som ingick i den aktuella studien hade:</p> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>7,7 procent av barnen (39 st) vid ett års ålder en diagnostiserad födoämnesallergi. Vanligast var allergi mot komjölk eller ägg (eller mot båda dessa).</li> <li>6,5 procent av barnen (33 st) diagnosen atopiskt eksem och lika många hade fått en astmadiagnos</li> <li>23 procent av barnen vid ett års ålder någon typ av allergi </li></ul> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur påverkar mjölken?</h3> <p class="chalmersElement-P">Det är oklart exakt på vilket sätt komjölk i mammans mat minskar risken för barnallergi. Enligt forskaren Malin Barman finns flera tänkbara förklaringar, som möjligen kan samverka. </p> <p class="chalmersElement-P">– En hypotes är att komjölken innehåller någon faktor som aktiverar barnets immunsystem och hjälper det att utveckla tolerans. Denna än så länge okända faktor skulle kunna finnas i mjölkens fett eller i dess proteininnehåll.</p> <p class="chalmersElement-P">Men det kan också vara så att mjölken i sig är neutral i förhållande till immunsystemet, menar Malin Barman. Då handlar det snarare om att ett högre intag av mjölkfett leder till ett förhållandevis lägre intag av fleromättat fett. </p> <p class="chalmersElement-P">– Detta är gynnsamt, eftersom vi tror att fleromättat fett i mammans kost kan motverka immunsystemets mognad i tidig ålder.</p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: forskningsfinansieri​ngen</h3> <p class="chalmersElement-P">Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Forte, Västra Götalandsregionen, Region Norrbotten, Magnus Bergvalls stiftelse, Wilhelm och Martina Lundgrens stiftelse, Per Håkanssons stiftelse, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg samt Jane och Dan Olssons stiftelse. Finansierarna hade ingen roll i utformningen av studien; vid insamling, analys eller tolkning av data; vid skrivning av manuskriptet eller i beslutet att publicera resultaten. Författarna framhåller att ingen intressekonflikt råder. </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: NICE-projektet</h3> <p class="chalmersElement-P">De 655 deltagande familjerna i den så kallade NICE-kohorten (Nutritional impact on Immunological maturation during Childhood in relation to the Environment) rekryterades under åren 2015–2018 i samband med att de gravida kvinnorna besökte Sunderby sjukhus i Norrbotten.</p> <p class="chalmersElement-P">Syftet är att kartlägga hur en rad faktorer i fostrets och spädbarnets näringsintag påverkar deras immunsystem och i förlängningen deras hälsa och utveckling. </p> <p class="chalmersElement-P">Förutom sambandet mellan föda och allergi, som är Chalmersforskarnas speciella ansvarsområde, studeras bland annat mikroorganismer och toxiska ämnen och deras betydelse för sådant som tandhälsa och neuropsykologisk utveckling.</p> <p class="chalmersElement-P">Till sin hjälp har forskarna byggt upp en omfattande biobank med prover från deltagarna – allt från moderkakor och navelsträngsblod till bröstmjölk, urin och saliv.</p> <p class="chalmersElement-P">Utöver Chalmers deltar även Umeå universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet i studier som utgår från NICE-kohorten – sammantaget är ett 30-tal forskare engagerade.</p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Mon, 21 Dec 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Varldens-kortaste-vaglangd-för-vertikalkavitetslasrar-demonstrerad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Varldens-kortaste-vaglangd-f%C3%B6r-vertikalkavitetslasrar-demonstrerad.aspxDe skapar kompakta lasrar vid rekordkorta våglängder<p><b>​Forskare på Chalmers tekniska högskola, med samarbetspartners vid Technische Universität Berlin, har demonstrerat den kortaste våglängd som hittills rapporterats för en ytemitterande laser med vertikal kavitet (VCSEL). Detta kan bana väg för framtida användning inom till exempel desinfektion och medicinsk behandling. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften ACS Photonics.</b></p> <div>– Även om det fortfarande kvarstår mycket arbete, särskilt för att möjliggöra elektriskt drivna komponenter, är denna demonstration en viktig byggsten för förverkligandet av praktiska ytemitterande lasrar som täcker större delen av UV-spektrat, säger artikelns huvudförfattare Filip Hjort, doktorand på avdelningen för fotonik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2.</div> <div> </div> <div>En så kallad VCSEL är en kompakt halvledarlaser som idag flitigt används inom till exempel ansiktsigenkänning i smarta telefoner och för optisk kommunikation i serverhallar. Hittills är dessa lasrar endast kommersiellt tillgängliga med röda och infraröda våglängder, men även andra synliga VCSEL:ar, som kan hitta applikationer i adaptiva strålkastare för bilar eller projektionsdisplayer, kommer snart att kommersialiseras. </div> <div>– Om vertikalkavitetslasrar skulle kunna skicka ut ultraviolett ljus (UV) skulle de kunna få en ännu bredare användning. UV-ljus kan användas för desinfektion, materialhärdning, excitering av fluoroforer och medicinsk behandling, och UV-emitterande VCSEL:ar skulle till exempel kunna användas i kompakta vatten-, luft- och ytdesinfektionssystem samt för behandling av hudsjukdomar, säger Filip Hjort.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/vcsel-laser_gruppfoto_20-12-14_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><span><em>Fyra av forskarna bakom de nya resultaten, fr v Johannes Enslin, Technische Universität Berlin, Michael Bergmann, Chalmers, Åsa Haglund, Chalmers, och Filip Hjort, Chalmers. Foto: Henrik Sandsjö</em><span></span></span><br /> </div> <div>För att realisera UV-ljus med en våglängd i ultraviolett B (UVB-ljus, 280–320 nm) och ultraviolett C (UVC-ljus, 200–280 nm), vilket behövs för de flesta av dessa tillämpningar, måste lasermediet vara tillverkat av halvledarmaterialet AlGaN. Forskargruppen på Chalmers, ledd av Åsa Haglund, biträdande professor på avdelningen för fotonik, har tidigare tillsammans med kollegorna på Technische Universität Berlin demonstrerat en elektrokemisk etsningsmetod som kan användas för att selektivt etsa specifika AlGaN-skikt. I den nya demonstrationen använder de två forskargrupperna denna metod för att skapa världens första optiskt pumpade UVB-emitterande VCSEL. </div> <div>– Med den elektrokemiska etsningsmetoden kunde vi avlägsna substratet och istället skapa släta AlGaN-membran. Därmed löste vi ett långvarigt problem för UV-emitterande vertikalkavitetslasrar. VCSEL:ar behöver två speglar som vardera reflekterar över 99% av ljuset och dessa speglar kan antingen tillverkas genom epitaxiell växt eller av dielektriska material. Tillräckligt hög reflektionsförmåga har tidigare inte uppnåtts med epitaxiellt växta speglar, och de substratborttagningsmetoder som vanligtvis används för att möjliggöra den andra dielektriska spegeln i en blå-emitterande VCSEL är inte lämpliga för AlGaN, förklarar Filip Hjort.</div> <div> </div> <div>Han fortsätter:</div> <div>– Men med vår metod kunde vi skapa AlGaN-membran som placerades mellan två högreflektiva dielektriska speglar. På detta sätt bildade vi en vertikal kavitet som lasrar under optisk pumpning.</div> <div> </div> <div>Den nu presenterade demonstrationen sätter nytt världsrekord: det är den kortaste våglängd som någonsin rapporterats för en VCSEL. Den elektrokemiska etsningsmetoden kan även användas för att skapa lasrar vi de ännu kortare UVC-våglängderna som behövs inom steriliseringstillämpningar för att till exempel bekämpa framtida pandemier och ge rent dricksvatten.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakter</h3> <div>Filip Hjort, doktorand, avdelningen för fotonik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, Sverige, <a href="mailto:filip.hjort@chalmers.se">filip.hjort@chalmers.se</a> </div> <div> </div> <div>Åsa Haglund, biträdande professor, avdelningen för fotonik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, Sverige, <a href="mailto:asa.haglund@chalmers.se">asa.haglund@chalmers.se</a> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs artikeln i ACS Photonics &gt;&gt;&gt;</h3> <div><a href="http://dx.doi.org/10.1021/acsphotonics.0c01382">dx.doi.org/10.1021/acsphotonics.0c01382</a> </div> Thu, 17 Dec 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Liten-kvantdator-har-lost-verkligt-optimeringsproblem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Liten-kvantdator-har-lost-verkligt-optimeringsproblem.aspxLiten kvantdator har löst verkligt optimeringsproblem<p><b>​Kvantdatorer har redan lyckats överträffa vanliga datorer i att lösa vissa uppgifter – dessvärre totalt onyttiga sådana. Nästa milstolpe är att få dem att uträtta användbara saker. Forskare på Chalmers har nu visat att de med sin lilla, men välfungerande kvantdator kan lösa en liten del av ett verkligt logistikproblem.​​​</b></p><p class="MsoNormal">Intresset för att bygga kvantdatorer har tagit ordentlig fart de senaste åren och det arbetas febrilt på många håll i världen. År 2019 gjorde Googles forskarlag ett stort genombrott när deras kvantdator lyckades lösa en uppgift långt snabbare än världens bästa superdator. Baksidan är att den lösta uppgiften inte har någon som helst praktisk användning – den valdes enbart för att den bedömdes vara enkel att lösa för en kvantdator och samtidigt mycket svår för en konventionell dator.</p> <p class="MsoNormal">Därför är en viktig uppgift inom kvantdatorutecklingen nu att hitta användbara, relevanta problem som ligger utom räckhåll för vanliga datorer, men som en förhållandevis liten kvantdator skulle kunna lösa.</p> <p class="MsoNormal"><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/WACQT/PIs/GiuliaFerrini_180109_02%20kvadrat.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Giulia Ferrini" style="margin:5px;width:180px;height:180px" />– Vi vill vara säkra på att kvantdatorn vi utvecklar tidigt kan användas för att lösa relevanta problem. Därför arbetar vi tätt ihop med företag i industrin, säger teoretiska fysikern Giulia Ferrini, en av ledarna för Chalmers kvantdatorprojekt som startade år 2018.</p> <p class="MsoNormal">Giulia Ferrini har, tillsammans med Göran Johansson, lett det teoretiska arbetet när ett lag chalmersforskare, däribland en industridoktorand från flyglogistikföretaget Jeppesen, nu visat att en kvantdator kan lösa en del av ett verkligt problem inom flygbranschen. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Algoritmen bevisad på två qubits </h2> <p class="MsoNormal">För alla större flygbolag är schemaläggning en utmaning. Att avgöra vilket flygplan som ska flyga vilken rutt är ett optimeringsproblem som mycket snabbt växer i omfång och svårighet när antalet destinationer och flygplan ökar. </p> <p class="MsoNormal">Forskare hoppas att kvantdatorer kommer att kunna hantera sådana problem mycket bättre än dagens datorer. Kvantdatorns grundläggande byggsten – kvantbiten – bygger på helt andra principer än byggstenarna i dagens datorer, vilket gör att den har möjlighet att hantera enorma mängder information med relativt få kvantbitar. </p> <p class="MsoNormal">På grund av sin annorlunda uppbyggnad måste dock kvantdatorer programmeras på helt andra sätt än vanliga datorer. En föreslagen algoritm som tros kunna bli användbar på tidiga kvantdatorer är den så kallade Quantum Approximate Optimization Algorithm (QAOA). </p> <p class="MsoNormal">Chalmersforskarna har nu framgångsrikt kört nämnda algoritm på sin kvantdator – en processor med två kvantbitar – och lyckats lösa problemet med att tilldela flygplan rutter. I denna första demonstration kunde resultatet enkelt verifieras eftersom skalan var mycket liten – problemet involverade endast två flygplan. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Potential att hantera många flygplan</h2> <p class="MsoNormal">Med bedriften var de först att visa att QAOA-algoritmen fungerar i praktiken för att lösa problemet med att tilldela flygplan rutter. De lyckades också köra algoritmen en nivå längre än vad någon gjort förut, en prestation som kräver mycket bra hårdvara och exakt styrning. </p> <p class="MsoNormal"><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/WACQT/PIs/JonasBylander_171101_kvadrat.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Jonas Bylander" style="margin:5px;width:180px;height:180px" />– Vi har visat att vi har förmågan att lösa verkliga problem på vår kvantprocessor. Vi har än så länge få kvantbitar, men de fungerar bra. Vår plan har varit att först få allt att fungera väldigt bra i liten skala, innan vi skalar upp, säger experimentalisten Jonas Bylander som är en av ledarna av Chalmers kvantdatorbygge.</p> <p class="MsoNormal">Teoretikerna i forskarlaget har också simulerat att lösa samma optimeringsproblem för upp till 278 flygplan, vilket skulle kräva en kvantdator med 25 kvantbitar. </p> <p class="MsoNormal">– Resultaten blev fortsatt bra när vi skalade upp. Det indikerar att QAOA-algoritmen har potential att lösa den här typen av problem även i större skala, säger Giulia Ferrini.</p> <p class="MsoNormal">För att överträffa dagens bästa datorer krävs dock mycket större kvantdatorer än så. Forskarna på Chalmers har nu påbörjat uppskalningen och arbetar för närvarande med fem kvantbitar. Planen är att under år 2021 komma upp i minst 20 kvantbitar utan att göra avkall på prestandan.​</p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"><b>Text</b>: Ingela Roos<br /><b>Porträttbilder</b>: Johan Bodell</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="sv">Forskningsresultaten har publicerats i två artiklar i <em>Physical Review Applied</em>:</span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="sv"><span lang="EN-US"><a href="https://journals.aps.org/prapplied/abstract/10.1103/PhysRevApplied.14.034010"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Improved Success Probability with Greater Circuit Depth for the Quantum Approximate Optimization Algorithm</a><br /></span></span><a href="https://journals.aps.org/prapplied/abstract/10.1103/PhysRevApplied.14.034009"><span></span></a><a href="https://journals.aps.org/prapplied/abstract/10.1103/PhysRevApplied.14.034009"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://journals.aps.org/prapplied/abstract/10.1103/PhysRevApplied.14.034009"><span lang="EN-GB">Applying the Quantum Approximate Optimization Algorithm to the Tail-Assignment Problem</span></a><span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="EN-US"></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="EN-US"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"><b>Mer om: Den svenska kvantdatorsatsningen<br /></b></p> <p class="MsoNormal"><span lang="sv">​</span><span style="background-color:initial">Forskningen ingår i Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT) som är en tolvårig miljardsatsning med två huvudsyften: att utveckla svensk kompetens inom kvantteknologi och att bygga en fungerande kvantdator med minst hundra kvantbitar. Forskningscentret finansieras huvudsakligen av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="sv"></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">​<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span lang="sv"><b>Läs </b></span><b style="background-color:initial">vidare:</b></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/nyheter/Sidor/Nu-startar-bygget-av-en-svensk-kvantdator.aspx"><span lang="sv">Nu startar bygget av en svensk kvantdator</span></a><span lang="sv" style="background-color:initial"><font color="#000000"> (ursprungligt pressmeddelande från 2017)<br /></font></span><a href="/en/centres/wacqt/discover/Pages/default.aspx"><span lang="sv">Discover quantum </span></a><span><span lang="sv">technolo</span></span><span><span lang="sv">g</span></span><span><span lang="sv">y</span></span><span lang="sv" style="background-color:initial"><font color="#000000"> (popul</font></span><span lang="sv" style="background-color:initial"><font color="#000000">ärvetenskaplig introduktion till kvantteknologi)<br /></font></span><span lang="sv"><a href="/en/centres/wacqt/discover/Pages/Quantum-computing.aspx">Quantum computing</a></span><span lang="sv" style="background-color:initial"><font color="#000000"> (populärvetenskaplig introduktion till kvantdatorer)<br /></font></span><a href="https://wacqt.se/">Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT)</a><br /><a href="/en/centres/wacqt/research/Pages/Research-in-quantum-computing-and-simulation.aspx"><span lang="sv">Research in quantum computing and simulation</span></a><span lang="sv" style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"> (om kvantdatorforskningen inom WACQT)</span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span lang="sv"><b>För mer information, kontakta:​<br /></b></span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">Giulia Ferrini, forskarassistent i tillämpad kvantfysik, </span><a href="mailto:ferrini@chalmers.se">ferrini@chalmers.se</a><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">, 031-772 6417 (talar engelska och italienska)<br /></span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">Jonas Bylander, docent i kvantteknologi, </span><a href="mailto:jonas.bylander@chalmers.se">jonas.bylander@chalmers.se</a><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">, 031-772 5132 (eftermiddagar)</span></p> <div><div><div class="msocomtxt"> </div> </div> </div> ​​​​​Thu, 17 Dec 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utvinner-vardefull-zink-ur-aska.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utvinner-vardefull-zink-ur-aska.aspxUtvinner värdefull zink ur aska<p><b>Genom avfallsförbränning produceras varje år miljoner ton flygaska i Europa, och askan läggs ofta på deponier för farligt avfall. Flygaskan innehåller dock betydande mängder värdefulla metaller som zink, och med en unik metod utvecklad av forskare vid Chalmers kan nu en del av metallen utvinnas vilket leder till minskade miljöföroreningar, mindre deponi och färre transporter.</b></p><div>​​När vårt avfall förbränns avges rökgaser som bland annat renas genom att små partiklar av så kallad flygaska skiljs ut. Flygaskan innehåller giftiga ämnen och klassificeras därför normalt som farligt avfall som går till deponi. Men askan innehåller också värdefulla metaller som till exempel zink som därmed går förlorade. Med en ny metod från Chalmers tekniska högskola, stegvis utvecklad under flera år och testad i pilotskala, tvättas askan med syra som också avskilts från rökgasen. Zinkämnet kan sedan separeras från askan och bearbetas till ny råvara.    </div> <div> </div> <div>  – I vår pilotstudie fann vi att 70 procent av den zink som finns i flygaska kan återvinnas. Då utvinns inte zinken som ren metall vilket är en betydligt mer krävande process, utan som en zink-rik produkt som kan säljas till metallindustrin och bearbetas vidare i befintliga produktionslinjer, säger <a href="/sv/personal/Sidor/karin-karlfeldt.aspx">Karin Karlfeldt Fedje</a>, docent vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och forskare vid återvinnings- och avfallshanteringsföretaget Renova AB.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Aska blir till användbart material    </h2> <div> </div> <div>Efter att ytterligare ha förfinat metoden har forskarna kunnat minska toxicitetsnivån i askan avsevärt.    </div> <div> </div> <div>  – Efter utvinningen av zink förbränns askan igen för att bryta ner dioxinerna. Upp till nittio procent av det som sedan återstår är bottenaska som till exempel kan användas som konstruktionsmaterial”, förklarar Karin Karlfeldt Fedje.    </div> <div> </div> <div>Hur avfall hanteras internationellt varierar, men behovet av att hantera stora mängder aska efter förbränning är omfattande. I Sverige är förbränning av hushållsavfall vanligt och resulterar i cirka 250 000 ton flygaska varje år, som potentiellt kan behandlas med Chalmersforskarnas metod. I övriga Europa totalt är mängden aska ca tio gånger så hög.    </div> <div> </div> <div>Även om det är svårt att uppskatta hur många ton zink som går förlorade genom deponi av flygaska i Sverige och andra länder, kan metoden som utvecklats av Chalmersforskarna vara av stort intresse för alla aktörer inom avfallshantering. Den erbjuder god potential för återvinning av metaller på ett relativt enkelt sätt och kan ha en betydande inverkan på lönsamheten för avfallsförbränning, liksom dess roll i den cirkulära ekonomin.    </div> <div> </div> <div>  – Tekniken för att extrahera zink från flygaska kan ge flera positiva effekter, som att behovet av brytning av jungfrulig zinkråvara minskas, det blir lägre toxicitetsnivåer i askan och kraftig minskning i mängden avfall som behöver deponeras. Det kan innebära ett viktigt bidrag till samhällets strävan mot en mer cirkulär ekonomi, säger <a href="/sv/personal/Sidor/sveander.aspx">Sven Andersson</a>, adjungerad professor vid institutionen för Kemi och Kemiteknik samt FoU-chef vid Babcock &amp; Wilcox Vølund AB.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Används i full skala i Sverige    </h2> <div> </div> <div>Karin Karlfeldt Fedje delar sin tid mellan Chalmers och Renova och har tillbringat många år med att utveckla de olika stegen i metoden i samarbete med flera externa aktörer. Tillsammans med Sven Andersson har den fullskaliga processen utvecklats. Deras forskning har lett till att B&amp;W Vølund nu bygger Renovas asktvättanläggning med zinkåtervinning i Göteborg, en investering som varje år beräknas spara miljonbelopp för det kommunalt ägda avfallshanteringsföretaget.  </div> <div> </div> <div>Läs artikeln ”<a href="https://doi.org/10.1016/j.wasman.2020.07.017" target="_blank">Zinc recovery from Waste-to-Energy fly ash – A pilot test study</a>” published in the journal Waste Management.   </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Catharina Björk</em><br /><br /></div>Tue, 15 Dec 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-centrum-for-forskning-om-bionik-och-smarta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-centrum-for-forskning-om-bionik-och-smarta.aspxNytt centrum för forskning om bionik och smärta<p><b>​Ett nytt tvärvetenskapligt centrum etableras i Göteborg för att främja forskning, utveckling och kliniskt införande av ny teknik och nya behandlingsmetoder för sensoriska och motoriska funktionsnedsättningar, såsom amputationer och nervskador. Tack vare frikostiga donationer kan Center for Bionics and Pain Research, förkortat CBPR, hjälpa patienter att återfå livskvalitet genom världsledande teknik och behandlingar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det nya centrumet är en samarbetsplattform för experter inom teknik och medicin. De tre ingående parterna är Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">Satsningen möjliggörs tack vare betydande forskningsanslag från Stiftelsen Promobilia och IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, som riktats till Chalmersforskaren Max Ortiz Catalan, docent och föreståndare för Center for Bionics and Pain Research. Max Ortiz Catalan är forskaren som lett utvecklingen av världens första tankestyrda och känselförsedda armprotes, som nu används av patienter i vardagslivet.</span><div><br /></div> <div>Det övergripande målet för samarbetet är att utveckla medicinteknik och behandlingsmetoder för att återställa förlorade känsel- och rörelsefunktioner, exempelvis hos människor som amputerat en kroppsdel eller drabbats av nervskador, samt att lindra smärta som kan uppstå på grund av sensomotorisk funktionsnedsättning. Sensomotorik handlar om människans sinnen i kombination med kroppens förmåga till rörelse.</div> <div><br /></div> <div>Även forskning om effekterna av sådana tekniker och metoder kommer att bedrivas samt hur säkerhetsaspekter och hälsoekonomiska faktorer inverkar. Att öka kunskapen om orsakerna till sensomotorisk smärta, såsom fantomsmärta, blir en viktig del av forskningen vid centrumet. </div> <div><br /></div> <div><strong>Svenska forskningsstiftelser möjliggör kraftfull satsning</strong></div> <div>Satsningen har blivit möjlig tack vare betydande forskningsanslag, främst från två privata svenska stiftelser. Den största finansiären är <a href="https://www.promobilia.se/" target="_blank">Stiftelsen Promobilia</a> som bidrar med 50 miljoner kronor till centrumet.</div> <div><br /></div> <div>– Det är med stor glädje och hög förväntan som vi deltar som bidragsgivare i det nu startade projektet, säger Stiftelsen Promobilias ordförande Kaj Sigstam. Den forskning och utveckling som ryms inom centrumet har samma värdegrund som Promobilia, att bidra till ett självständigare liv för personer med funktionsnedsättning. Vi ser också det fina i att forskningen och utvecklingen kommer nära och direkt implementeras hos användarna inom vården, så att de goda resultaten snabbare kan nå de behövande.</div> <div> </div> <div>En annan viktig bidragsgivare är <a href="https://www.lundbergsstiftelsen.se/" target="_blank">IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse</a> som finansierar inköp av utrustning till centrumet med 15 miljoner kronor.</div> <div><br /></div> <div>– Vi är mycket glada över att bidra till denna viktiga forskning. Genom det nya centrumet kan Max Ortiz Catalans världsunika teknologi fortsätta att utvecklas i ännu snabbare takt och ge allt bättre hjälp till fler patienter, kommenterar Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. </div> <div><br /></div> <div><strong>Underlättar framgångsrikt forskningssamarbete</strong></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nytt%20centrum%20för%20ledande%20forskning%20om%20bionik%20och%20smärta/Max_Ortiz_Catalan_300x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:290px" />– Sedan flera år tillbaka har jag ett gott samarbete med forskare från Sahlgrenska och Göteborgs universitet. Jag ser det nya centrumet som en plattform som gör det möjligt för min forskargrupp att arbeta ännu närmare våra medicinska partners. På så sätt kan vi hela tiden fortsätta att utveckla ännu effektivare tekniker för att övervinna funktionsnedsättningar och smärta, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <div>Samarbetet har redan lett till utveckling av banbrytande teknik såsom neuromuskuloskeletala proteser. Det vill säga konstgjorda kroppsdelar, främst armproteser, som är kopplade till patientens skelett, nerver och muskler.</div> <div><br /></div> <div>– Att införa ny medicinsk teknik är lika viktigt som att utveckla den. Inom CBPR kommer vi att arbeta tillsammans med kliniker och industripartners för att se till att den nya tekniken som utvecklas testas med hänsyn till alla intressenters behov och enligt de bästa kliniska metoderna. Detta gör ett sömlöst kliniskt införande möjligt, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <div><strong>Spännande projekt med stor nytta för patienter</strong></div> <div>Etableringen av centrumet medför många fördelar, vilket även framhålls av representanter för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:</div> <div><br /></div> <div>– Denna etablering är en välkommen utveckling av det framgångsrika forskningssamarbete vi har bedrivit inom Centrum för Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter (CARE), som resulterat i bland annat utvecklingen av världsunika tankesstyrda armproteser och uppmärksammad forskning om fantomsmärta, säger Carina Reinholdt, verksamhetschef Handkirurgi och chef för CARE, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div>– När nu CBPR öppnar i det nybyggda R-huset på Mölndals sjukhus kommer många spännande projekt att kunna påbörjas; projekt med stor nytta för patienter med amputationer och behov av proteser, patienter med nervskador, smärta i rörelseorganen, ryggmärgsskador, stroke, förlamningar och spasticitet, fortsätter Carina Reinholdt.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har en hel del att lära av varandra i mötet mellan människa och teknik, mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det här samarbetet är väldigt positivt för alla inblandande, framför allt för patienterna i slutändan, säger Anna Nilsdotter, verksamhetschef Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div><strong>Samlar bred kompetens med spetskunskaper</strong></div> <div>– Ortopedin vid Sahlgrenska akademin ser verkligen fram emot ett utvidgat samarbete med Chalmers. Målsättningen för forskning inom rörelseorganens sjukdomar och skador är att hitta nya eller mer effektiva åtgärder för att förbättra funktion och lindra smärta. Samarbetet inom centrumet kommer att ge en bred kompetens för klinisk medicinskteknisk forskning inom området och erbjuda goda möjligheter till att utveckla nya behandlingsmetoder, säger Ola Rolfson, professor i ortopedisk kirurgi på Göteborgs universitet.</div> <div><br /></div> <div>Detta är något som även Peter Dahm, överläkare och chef för verksamhetsområde Anestesi, Operation, Intensivvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, instämmer i:</div> <div><br /></div> <div>– Våra samarbetspartners erfarenhet och kompetens kommer att bidra med värdefull kunskap till vår organisation, vi gläder oss och hälsar dem varmt välkomna, säger han. Vi ser stor utvecklingspotential i framtida gemensamma projekt, framför allt till patientgrupper med protesbehov i extremiteter och de som plågas av neuropatisk smärta. </div> <div><br /></div> <div>Flera industripartners är involverade, exempelvis Ottobock och Össur, som är de två största protes- och ortopediföretagen i världen, det italienska robotikföretaget Prensilia samt implantatföretaget Integrum AB med sin bas i Sverige.</div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på framgångsrika forskningsprojekt</strong></div> <div>De tre parterna har redan tidigare samarbetat med varandra i projektform och nått mycket goda resultat. Centrumet etableras för att förstärka och underlätta fortsatt nära samverkan. </div> <div><br /></div> <div>Exempel på projekt som genomförts under ledning av Max Ortiz Catalan:</div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Tankestyrda armproteser med känsel – nu i vardagen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-fingerfardiga-handprotesen-implanterad.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Första fingerfärdiga handprotesen implanterad</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Konstgjord-led-ger-underarmsamputerade-rorelseformaga-tillbaka-i-handleden.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny led ger amputerade rörelseförmåga tillbaka</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-fantomsmartor-visar-vagen-mot-effektivare-behandling.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny teori om fantomsmärtor visar vägen mot effektivare behandling​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer information</strong></div> <div><a href="https://cbpr.se/" target="_blank">Läs mer om Center for Bionics and Pain Research (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta om Promobilia</strong></div> <div>Stiftelsen Promobilia bildades 1965 av läkaren Per Uddén för att utveckla en eldriven rullstol, det som senare blev Permobil. Den ledande idén var att även personer med funktionsnedsättning skulle kunna komma ut och röra sig på egen hand, såväl i städer som i naturen. Efter trettio års utveckling med framgångsrik etablering, förutom i Sverige också i andra EU-länder samt i USA, har verksamheten med Permobil avyttrats och stiftelsen har fått större möjligheter att på annat sätt stödja forskning för funktionsnedsatta. Idén är dock densamma, att möjliggöra för alla att kunna leva och röra sig fritt.</div> <div><a href="https://www.promobilia.se/" target="_blank">Mer information finns på Promobilias hemsida</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För ytterligare information kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan</a>, docent vid enheten för bionik vid institutionen för elektroteknik, Chalmers, samt föreståndare för Center for Bionics and Pain Research, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a></div> <div><strong>Carina Reinholdt</strong>, chef för verksamhetsområde Handkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 070-085 26 12, <a href="mailto:%20carina.reinholdt@vgregion.se">carina.reinholdt@vgregion.se </a></div> <div><strong>Anna Nilsdotter</strong>, chef för verksamhetsområde Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 070-082 56 05, <a href="mailto:%20anna.nilsdotter@vgregion.se">anna.nilsdotter@vgregion.se</a></div> <div><strong>Ola Rolfson</strong>, professor i ortopedisk kirurgi, vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-343 08 52, <a href="mailto:%20ola.rolfson@gu.se">ola.rolfson@gu.se</a></div> <div><strong>Peter Dahm</strong>, chef för verksamhetsområde Anestesi Operation Intensivvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 031-34 250 59, <a href="mailto:%20peter.dahm@vgregion.se">peter.dahm@vgregion.se</a></div> <div><br /></div> <div><em>Porträttfoto på Max Ortiz Catalan: Oscar Mattsson</em><br /><em>Övriga bilder: Chalmers</em><span style="background-color:initial">​</span></div></div></div>Tue, 15 Dec 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Digitalt-julbord-ny-kartradition.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Digitalt-julbord-ny-kartradition.aspxDigitalt julbord – ny kårtradition?<p><b>​Pandemin må göra att vi inte kan samlas för traditionellt julbord, men en sann chalmerist ser inte problem – endast utmaningar. Så Chalmers Studentkår ordnade ett digitalt julbord där 800 streamer startade med deltagare på distans från studentlyor, hyresrum och kollektiv runtom i Göteborg.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmerist eller inte. Alla som ville välkomnades att förboka sin veganska eller traditionella jultallrik hos Kårrestaurangen och hämta ut den på angiven tid under fredagen eller lördagen. Det var sillar eller inlagd shiitake, Janssons och Veganssons frestelse, köttbullar, skinkor och sallader, varvat med ostar och julgodis. Därtill hade restaurangen listat rekommenderade måltidsdrycker av olika styrka och smak, men man fick införskaffa dem på egen hand. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><strong>Spännande smaker att vänta</strong></div> <div>Några av de som hängde på låset för att hämta sin mat var de internationella studenterna Sofia och Annalena.</div> <div>– Jag tycker att detta är en fantastisk idé av Kåren och som internationell student ser jag det som en unik chans att få smaka på Sverige, nu när vi inte kan göra det på annat sätt, sa Annalena från Tyskland som läser masterprogrammet Civil Engineering.</div> <div>Material Engineering-studenten Sofia från Italien höll med.</div> <div>– Ja, jag ser verkligen fram emot att få se vad det är för mat. Och mot sändningen! sa hon.</div> <div>Näst i kön, på behörigt avstånd, stod de två bioteknikstudenterna Albin och Erik och väntade tillsammans med Filip, som läser Teknisk fysik.</div> <div>– Jag tror att det här blir en oförglömlig upplevelse, sa Albin. </div> <div>– Verkligen, höll Filip med. </div> <div>– Det ska bli spännande att smaka det veganska julbordet, det blir första gången för mig, sa Erik.</div> <div>Ingen av dem visste riktigt vad de hade att förvänta sig av sändningen, men de var överens om att initiativet bringade lite ljus i denna märkliga tid med socialt avstånd och distansstudier. </div> <div>– Jag ser framför allt fram emot att få lite julkänsla. Julkänsla och brysselkål! sa Albin. </div> <div><br /></div> <div><strong>Alla bidrog till succén</strong></div> <div>Lördagen den 12:e december var det så dags. Framför brasan i en egenbyggd studio i Kårhuset hälsade värdarna Viktoria Bogren och Sebastian Ringqvist välkomna med en juldikt. Sedan tände de ljusen och kalaset var igång. </div> <div>Chalmerskören stöttade i allsången och under kvällen varvades klassiska inslag som rimstuga och julpyssel med humor och spex. Och för att ge tid och utrymme att njuta av maten spelade Svea Skivgarde middagsmusik.</div> <div>Ett par dagar senare har upplevelsen hunnit sjunka in hos julvärdarna.</div> <div>– Det är så häftigt hur vi på Chalmers kan dra ihop en sådan här produktion, helt ideellt, säger Sebastian Ringqvist. Vi hittar på något och sedan bidrar alla med sin kompetens. Och jag tycker att vi fick ihop något riktigt fint i sann Chalmersanda.</div> <div><br /></div> <div>Uppfinningsrikedomen och kreativiteten hos studenterna var något som både rektor Stefan Bengtsson och kårordförande David Welander hyllade i sina respektive tal under julmiddagen. Att chalmeristerna ständigt tänker utanför boxen och samarbetar som en stor familj.</div> <div><br /></div> <div>– Det var så imponerande uppstyrt av våra kårföreningar och med alla som bidrog från olika håll, säger Viktoria Bogren. Det allra finaste under kvällen tyckte jag var engagemanget från tittarna, med alla rim som de skickade in till rimstugan. Vi hade ju en önskan att få med tittarna och det lyckades över förväntan!</div> <div>Sebastian Ringqvist instämmer.</div> <div>– Ja, jag kommer att bära med mig familjekänslan länge. Detta blev en fantastisk möjlighet för fler än vanligt att vara med. Det kändes inte alls som någon nödlösning, tvärtom. Och det ska bli spännande att se vilka nya traditioner som kan tänkas komma av detta!</div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg</div> <div>Foto: CFFC</div> </div>Mon, 14 Dec 2020 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxDe utvecklar AI-drivet fartygsstödsystem<p><b>​En grupp svenska teknikentreprenörer och forskare från Chalmers har gått samman för att utveckla ett AI-baserat stödsystem som ska skapa de mest energieffektiva sjöresorna.</b></p>​Lean Marine AB, med expertis inom optimering av fartygsframdrivning och Molflow, applikationsutvecklare inom AI arbetar sedan augusti 2020  i ett projekt tillsammans med forskare från Chalmers för att utveckla ett AI-drivet, semi-autonomt system som ger stöd till att planera och utföra mer energieffektiva sjöresor. Projektet går under namnet Via Kaizen och finansieras av Trafikverket <h3 class="chalmersElement-H3">AI-system ger kaptenen råd om hur sjöresan ska genomföras </h3> <div>Teknologin som finns i företagen möjliggör en hög grad av digitalisering och automatisering av fartygs framdrift. Där finns system som optimerar framdrivningsmaskineriet i realtid baserat på kommandon från det AI-system som utvecklats. Data som samlas in från AI-systemet och andra system ombord matas sedan in i molnbaserade analys- och rapporteringsverktyg. Med AI-tekniken &quot;Deep Learning&quot; kan systemen förutspå hur fartyget kommer att uppföra sig i olika väderförhållanden och systemet kommer att kunna beräkna den mest energieffektiva resan utifrån planerad rutt, väderlek samt fartygets begränsningar. Baserat på detta kommer instruktioner kunna ges om hur sjöresan faktiskt skall genomföras. </div> <div><br /></div> <div>Linus Ideskog, utvecklingschef på Lean Marine, berättar att när den perfekta simulerade resan är bestämd kliver deras system in och skapar ett gränssnitt mellan kaptenen och den AI-baserade lösningen för reseplanering. </div> <div><br /></div> <div>– Detta ger människa och maskin möjlighet att samarbeta och utföra resan på ett optimalt sätt. Systemet kan automatiskt och direkt optimera framdrivningsmaskineriet baserat på kommandon givna av kaptenen eller mottagna direkt från AI-reseoptimeringslösningen, säger Linus Ideskog. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Bidrar till att minska utsläpp från sjöfart </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Forskare vid Chalmers arbetar i nära samarbete med Lean Marine och Molflow med att utveckla nya metoder, modeller och algoritmer från ett akademiskt perspektiv. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– I projektet kommer vi på Chalmers att utveckla dynamiska modeller för fartygshastighet genom att kombinera teoretisk skeppsteknik med AI för att förutsäga hur fartygets framdrivningskraft påverkas när fartyget stöter på olika vind- och vågförhållanden, säger Wengang Mao som är biträdande professor på avdelningen Marin teknik på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare inom socialantropologi och beteendevetenskap vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet forskar kring hur processer och beteenden utvecklas ombord och i land när den nya tekniken införs. Svensk Sjöfart deltar också i projektet med viktiga insikter och input från sjöfartsnäringen och bidrar till spridning av forskningsresultat och utvecklingspotential till den svenska sjöfartsindustrin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Utöver projektparterna är tankerrederiet Stenersen, PCTC rederiet UECC och ytterligare ett rederi involverade i projektet. Genom att erbjuda sina fartyg för teknik- och produktvalidering möjliggör de test ombord. Resultaten kommer att utvärderas inom ramen för projektet. Mikael Laurin, VD för Lean Marine, säger att han tror att projektet kommer att bidra avsevärt till att minska utsläppen från både internationell och nationell sjöfart, vilket är viktigt för att göra den svenska sjöfarten mer hållbar och konkurrenskraftig på lång sikt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer</span></h3> <div><span><a href="https://leanmarine.com/2020/12/09/ai-powered-ship-operation-support-system-developed-by-swedish-consortium/">Pressmeddelande från Lean Marine AB</a></span></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/wengang-mao.aspx">Wengang Mao</a></div> <div><span><br /></span></div> <div></div>Fri, 11 Dec 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxNu designas framtidens 6G-nät<p><b>​Lagom när 5G börjar introduceras för oss vanliga användare är forskarna redo att utforma 6G. Chalmers är en av aktörerna i ett europeiskt projekt som ska lägga grunden för nästa generations mobila kommunikationsnät. Genom att integrera artificiell intelligens byggs en smart väv upp som ska kunna knyta samman våra fysiska, digitala och personliga världar. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Förhoppningarna är stora och önskelistan lång för vad som ska bli möjligt med 6G-kommunikation inom tio år, kanske till och med tidigare. 6G nämns som möjliggöraren för ”Internet of Senses”. Människans alla fem sinnen ska kunna omfattas av upplevelser via internetapplikationer, inte enbart syn och hörsel som idag. Våra hem, kontor, fabriker och städer kommer att kunna avbildas i en ständigt uppdaterad interaktiv karta, som förutsäger vad som kommer att hända i den verkliga världen. Vi kommer att kunna kommunicera via hologram och smarta ytor med tredimensionella positionsangivelser och orienteringsinformation.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/Tommy-Svensson_I0A5568_350px.jpg" alt="Tommy Svensson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /> <span style="background-color:initial">– 6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, </span><span style="background-color:initial">integration av sensornätsfunktionalitet, </span><span style="background-color:initial">nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Lägger grunden till en global standard</strong></div> <div>Europa har hela tiden varit ledande i att ta fram standarder för mobil kommunikation och 6G är inget undantag. Vid årsskiftet startar projektet Hexa-X, som finansieras via EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020. Syftet är att definiera de tekniska principerna för 6G-systemet och att lägga grunden till arbetet med en global standard, vilket blir utgångspunkten för telekombranschen när de sedan utvecklar sina produkter och tjänster.</div> <div><br /></div> <div>– Det är mycket glädjande att vi på Chalmers än en gång får förtroendet och förmånen att vara med och lägga grunden till standarden för en ny generation mobilnät, säger Tommy Svensson som koordinerar Chalmers deltagande i Hexa-X och leder ett delprojekt inom distribuerade stora antennsystem, samt medverkar i Hexa-X arbete kring vision, arkitektur och systemaspekter. </div> <div><br /></div> <div><strong>Byggs på artificiell intelligens redan från start</strong></div> <div>Redan idag används algoritmer och artificiell intelligens för att på olika sätt optimera mobilnäten, men i 6G kommer stödet för artificiell intelligens och maskininlärning att finnas redan från start. Det innebär att applikationer kan tränas för komplexa uppgifter och utföra dem parallellt, när information och beräkningskraft samtidigt kommer närmare användarna, längre ut i mobilnäten. </div> <div><br /></div> <div>6G kräver att ett nytt radiospektrum tas i bruk, vilket är en stor teknisk utmaning. För att kunna uppnå datatakter i skalan Terabit/sekund och svarstider ner mot 0,1 millisekund måste signalerna sändas i frekvensband som närmar sig Teraherz-området, gärna bortom 300 GHz. Det ger mycket hög bandbredd men också mycket kort räckvidd för radiosignalerna. Signalerna kommer att blockeras av väggar och andra hinder, vilket innebär behov av nya typer av antenner – små och många som ger täckning men bara används när de verkligen behövs. Även basstationerna kommer att bli fler och mindre i storlek.</div> <div><br /></div> <div>– Det innebär att en väv av smart radiokommunikation byggs upp, men som enbart används där och då den har en uppgift att utföra, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>– De väldigt smala och styrbara antennloberna ger helt nya möjligheter för exakt positionering. För gemene man innebär det att mobilen kommer att innehålla alltmer sofistikerade kartfunktioner. För mobilsystemets del innebär det att en sändares position kan bestämmas i alla tre rumsdimensionerna, samt även dess orientering, exakt på under en centimeter, säger Henk Wymeersch, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på kooperativa system, som leder Hexa-X arbetspaket inom lokalisering och avkänning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Helhetstänkande för hållbar vidareutveckling</strong></div> <div>– En utmaning i utvecklingen av 6G-teknik är att vi måste tänka mycket mer holistiskt, säger Tommy Svensson. Det handlar inte längre om att hitta isolerade smarta funktioner, utan om att bygga en helhet där det finns inbyggda kontrollsystem för hur tekniken fungerar och tillåts användas till nytta för samhället och i den enskilda privatpersonens intresse. Aspekter i form av hållbarhet, miljöhänsyn, demokrati, inkludering och personlig integritet måste därför byggas in i de kommunikationssystem som vi forskare och telekombranschen nu tar fram.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser livscykelanalyser som ett kommande intressant verktyg för att göra hållbarhetsanalyser inom 6G. På så sätt kan vi förstå inte enbart vilka viktiga designkrav som bör ställas på 6G, utan även analysera nyttan med 6G för digitalisering av helt nya områden, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>Text : Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoto: Anna-Lena Lundqvist​​<br />Övriga bilder: Hexa-X</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/hexa-x-digital-world2_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /><br /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><div><br /><span></span><em>Projektet Hexa-X syftar till att knyta samman vår mänskliga sinnevärld, byggd på intelligens och värderingar, med den digitala världens informationsöverföring och processflödena i den fysiska världen.</em></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Sex forskningsutmaningar för att lägga den tekniska grunden för 6G:</b></div> <div><ul><li><em>Conn</em><em>ecting</em><em></em><em></em><em> intelligence</em>: Integrera artificiell intelligens och maskininlärning som verktyg för att påtagligt förbättra effektiviteten och upplevelsen av tjänster som tillhandahålls genom mobilnäten</li> <li><em>N</em><em>etwork</em><em></em><em></em><em> of networks</em>: Förena olika typer av resurser i ett digitalt ekosystem som bildar ett enda nätverk av nätverk</li> <li><em>Sustainability</em>: Bygga upp teknik som i sig är hållbar ur energisynpunkt samt möjliggör resurseffektiva och hållbara digitala lösningar för industri och samhälle, som även fungerar som underlag för beslutsfattande</li> <li><em>Global service coverage</em>: Utveckla effektiva och prisvärda tekniska lösningar som ger global tillgång till tjänsterna, även på svåråtkomliga platser</li> <li><em>Extreme experience</em>: Utmana gränserna för överföringshastigheter, svarstider, kapacitet, positionering och avkänning</li> <li><em>Trustworthiness</em>: Säkerställa att kommunikationssystemen är robusta och säkra samt värnar användarnas integritet</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om projektet Hexa-X</strong></div> <div>Projektet samlar en lång rad tekniskt framstående samarbetspartners i Europa för att gemensamt utveckla sjätte generationens mobilnät, 6G. Hexa-X startar i januari 2021 och beräknas pågå 2,5 år. De ingående parterna representerar hela värdekedjan inom kommunikationsbranschen inklusive forskningsinstitut och universitet, såsom exempelvis Nokia, Ericsson, Intel, Orange, Qamcom och Siemens. Från den akademiska världen deltar bland annat Chalmers och universiteten i Helsingfors (Aalto), Dresden, Kaiserslautern, Pisa, Turin och Uleåborg.</div> <div><a href="https://hexa-x.eu/" target="_blank">Läs mer på projektets webbplats (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tommy-svensson.aspx">Tommy Svensson​</a>, koordinator för Hexa-X på Chalmers, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, där han leder forskningen inom området trådlösa system, vid institutionen för elektroteknik</div> <div><a href="mailto:%20tommy.svensson@chalmers.se">tommy.svensson@chalmers.se</a></div></div> </div>Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Avancerat-antennlabb-tas-i-drift-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Avancerat-antennlabb-tas-i-drift-pa-Chalmers.aspxAvancerat antennlabb tas i drift på Chalmers<p><b>​En antennkammare för mätning av millimetervågor och teraherz-frekvenser har nyligen installerats på Chalmers. Antennkammaren är en toppmodern infrastruktur för utbildning och forskning om antennteknik. Motsvarigheten finns bara på några få andra platser i Europa.​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Detta är en investering för framtiden, säger Marianna Ivashina, professor och ledare för forskargruppen inom antennsystem vid Chalmers. Den nya antennkammaren positionerar Chalmers som en viktig aktör i utvecklingen mot terahertz-frekvenser och massiva MIMO-system (Multiple Input Multiple Output), där antenner, elektronik och digital signalbehandling i hög grad är integrerade med varandra.</span><div>​<br /></div> <div>Antenner är en viktig del i alla trådlösa kommunikations- och sensorsystem som använder energin från elektromagnetiska vågor för att överföra information trådlöst genom luft och rymd. Idag finns det många olika användningsområden som driver utvecklingen av antennsystem framåt. Till de vanligaste hör telekommunikation, radar, transport, astronomi och rymdvetenskap.</div> <div><br /></div> <div>Antennlabbet är en ekofri kammare; ett avskärmat och isolerat rum som är utformat för att dämpa den elektromagnetiska vågenergin hos ekon, det vill säga reflekterade elektromagnetiska vågor. De inre ytorna i rummet är täckta av kilformat absorberande material. Utrustningen som ska testas tar emot signaler från en signalkälla i kammaren utan att de överförda vågorna reflekteras vidare. Detta säkerställer att antennen som testas inte påverkas vare sig av externt eller internt reflekterat brus.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ett flexibelt mätsystem</strong></div> <div>Mätutrustningen i det nya antennlabbet kan användas för karakterisering av alla standarder och parametrar för passiva och aktiva antennsystem, inklusive antenner och enheter som är utvecklade för 5G- och 6G-kommunikation samt efterföljande system. Mätsystemet är flexibelt och kan konfigureras och anpassas för alla typer av antenntester, från forskning och utveckling till prototyper och godkännande av slutprodukter.</div> <div>Investeringen är en strategisk gemensam satsning som Chalmers institution för elektroteknik gör tillsammans med företag i Göteborgsområdet som arbetar med antennteknik, exempelvis Ericsson, QAMCOM, Gapwaves, Bluetest, Provinn och RanLOS.</div> <div><br /></div> <div>– Vi erbjuder forskare och studenter, som vill utforska vilken potential den här toppmoderna infrastrukturen har, att samarbeta med oss och använda kammaren i utbildningssyfte eller i vetenskapliga projekt, säger Ashraf Uz Zaman, som är ansvarig för millimetervåg/teraherz-kammaren. Antennkammaren är tillgänglig för våra samarbetspartners från januari 2021.</div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Förstklassig%20kammare%20byggs%20för%20antennforskning/THzAntennaLab_AshrafUzZaman_201105_01_750x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ansharf Uz Zaman i antennlabbet" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><div><em>​Antennlabbet är en ekofri kammare​ där rummets ytor är täckta av ljudabsorberande material. Här ses forskaren Ashraf Uz Zaman förbereda tester i labbet. Mätsystemet är flexibelt och kan konfigureras och anpassas för alla typer av antenntester, från forskning och utveckling till prototyper och godkännande av slutprodukter.</em></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><strong>På väg mot teraherz-frekvenser</strong></div> <div>Det finns bara ett fåtal andra antennmätkammare i Europa som har jämförbara egenskaper och liknande kapacitet som den som nu börjar användas på Chalmers. Dessa antennkammare kommer från samma leverantör och finns i Frankrike, Italien och Storbritannien.</div> <div><br /></div> <div>För närvarande sträcker sig mätfrekvensområdet för kammaren på Chalmers från 700 MHz upp till 300 GHz. Installationen kan uppgraderas ytterligare så att den även omfattar frekvenser i teraherz-området. I det elektromagnetiska spektrumet finns terahertz-vågor mellan mikrovågor och infrarött ljus, mellan forskningsfälten elektronik och optik.</div> <div><br /></div> <div>– Inom några år planerar vi för en uppgradering för att kunna utföra mätningar även bortom 300 GHz, säger Marianna Ivashina. Den typen av mätningar närmar sig gränsen för vad som för närvarande är möjligt att åstadkomma, och är därför utmanande och kräver mycket avancerad teknik.</div> <div><br /></div> <div>Företaget Antenna Systems Solutions, ASYSOL, är huvudleverantör för antennkammaren. ASYSOL är en världsledande leverantör av antennsystem för försvarsindustri, myndigheter och företag inom trådlös kommunikation.</div> <div><br /></div> <div>Läs en artikel från ASYSOL om projektet (på engelska): <a href="http://asysol.com/en/news/detail/antenna-systems-solutions-to-supply-millimetre-wave-system-to-chalmers-university-gothenburg-sweden" target="_blank">Antenna Systems Solutions to supply Millimetre wave system to Chalmers University of Technology, Sweden)​</a></div> <div><div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta om vilka mätningar som kan utföras på Chalmers</strong></div> <div>Antennkammaren innehåller en inställningsbar mekanisk konstruktion som möjliggör olika typer av mätningar:</div> <div><ul><li>direkta fjärrfältsmätningar (FF) som använder ett större avstånd mellan signalkällan och antennen som testas (AUT)</li> <li>sfäriska närfältsmätningar (SNF) för elektriskt större antenner</li> <li>indirekta fjärrfältsmätningar för elektriskt större antenner, där ett system för kompakt antenntestomfång (CATR) används</li> <li>MIMO-mätningar (Multiple-input Multiple-Output), kalibrering, algoritmutvärdering etc i <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=508028">MATE-testbädden​</a>. Testbädden har både ett system för millimetervågor vid 29 GHz och konfigurationer i området 1-3 GHz samt ett webbgränssnitt för fjärrstyrning.</li></ul></div> <div><a href="/en/departments/e2/research/Communication-systems/Antenna-systems/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om antennkammaren och Chalmers forskning på antennsystem (på engelska)​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på forskningsprojekt där den nya antennkammaren används</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9352" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />MyWave – Efficient Millimetre-Wave Communications for mobile users</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9708" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Forward – Hardware For Next generation Millimeter Wave Automotive Radar Sensor</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9779" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Antenna technologies for beyond 5G​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktuppgifter för mer information</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/marianna-ivashina.aspx">Marianna Ivashina</a>, professor och ledare för forskargruppen Antennsystem vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20marianna.ivashina@chalmers.se">marianna.ivashina@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ashraf-uz-zaman.aspx">Ashraf Uz Zaman</a>, ansvarig för millimetervåg/THz-kammaren, docent i forskargruppen Antennsystem vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20zaman@chalmers.se">zaman@chalmers.se</a><span style="background-color:initial">​</span></div> ​Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100