Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 24 May 2019 15:04:55 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-far-arets-John-Ericsson-medaljer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-far-arets-John-Ericsson-medaljer.aspxDe får årets John Ericsson-medaljer<p><b>​Den 24 maj delades årets John Ericsson-medaljer ut, när sex studenter med framstående studieprestationer uppmärksammades i Chalmersska huset.</b></p>​<span style="background-color:initial">John Ericsson-medaljen instiftades 1897, och delas sedan 2012 ut årligen till de sex främsta studenter som tagit civilingenjörs- eller arkitektexamen under de senaste 12 månaderna. </span><div>Årets medaljörer är Emily-Claire Goksöyr, Ludwig Tranheden, Frida Nerdal, Jonathan Jogensjö, Emil Ejbyfeldt och Andréas Sundström. De fick ta emot en präglad medalj i solitt silver med sitt namn ingraverat, diplom och en bok om John Ericssons liv vid en högtidlig utdelning.</div> <div><br /></div> <div><div><br /></div> <div><strong>Vill väcka ungas intresse för naturvetenskap</strong></div> <div>”Jag har upplevt min studietid på Chalmers som utmanande, men även utvecklande. Efter min examen inom bioteknik studerar jag den kompletterande pedagogiska utbildningen på Chalmers för att få ämneslärarexamen i kemi och matematik på gymnasiet. Detta för att skapa en bredare kompetens, men även för att få möjlighet att göra avtryck i ungdomars liv gällande naturvetenskapligt intresse. Det känns fantastiskt att bli tilldelad medaljen och den visar på all den tid och engagemang jag lagt ner på mina studier”, säger Jonathan Jogensjö.</div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Forskar på högintensitetslasrar</strong></div> <div>”Beskedet om att jag skulle få denna medalj kom helt oväntat och det känns mycket hedrande. Jag gick teknisk fysik som har varit både utmanande och lärorikt. Civilingenjörsexamen innebar dock inte slutet på min Chalmerstid. Redan en månad in i mitt exjobb fick jag frågan om att stanna kvar och doktorera i laser-plasmafysik, så jag blir kvar på Chalmers ett tag till. Min forskning handlar om hur man kan använda högintensitetslasrar för att accelerera joner ur plasmat som bildas när lasern träffar sitt strålmål”, säger Andréas Sundström.</div></div> <div></div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial"><strong>Omvandlar plast från havet till byggmaterial</strong></span><div>”Det känns fantastiskt roligt och hedersamt att få vara en av pristagarna av John Ericsson-medaljen. Studierna på Chalmers kommer jag alltid se tillbaka på som en fin tid i livet. Under mastern fokuserade jag på hållbart byggande. Detta ledde till att jag tillsammans med min man Erik Goksöyr ägnade examensarbetet åt att utforska möjligheten att omvandla plast som samlats in från havet till arkitektur. Vi har nyligen startat ett företag där vi fortsätter att testa det vi kom fram till under examensarbetet och har en förhoppning om att kunna leverera ett nytt byggnadsmaterial av återvunnen marint avfall”, säger Emily-Claire Goksöyr.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Ger ut bok om arkitektdoldis</strong></div> <div>”Jag känner mig mycket tacksam och stolt över att ha blivit tilldelad denna utmärkelse. Jag har många fina minnen från min tid på Chalmers Arkitektur. Studietiden har inte bara gett mig fantastiska vänner och en kunskapsbas som jag bär med mig ut i arbetslivet, den har också stimulerat mig att gå min egen väg. För tillfället är jag sysselsatt med att ge ut en bok om den ouppmärksammade arkitekten Elsa Sundling, som också var ämnet för mitt examensarbete”, säger Frida Nerdal.</div></div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700">Har erfarenheter från Hongkong</span></span><br /></div> <div>”Studietiden på Teknisk fysik har varit givande och väldigt utvecklande. Under studierna har jag också varit engagerad i sektionen och varit på utbyte i Hongkong under ett år. Det är mycket bra jag tar med mig från Chalmerstiden, men det är kul att ta på sig nya utmaningar. Nu efter Chalmers jobbar jag som programmerare på Jeppesen Systems i Göteborg”, säger Emil Ejbyfeldt.</div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Arbetar som managementkonsult</strong></div> <div>”Det är en stor ära att ta emot John Ericsson-medaljen. Den återspeglar för mig den utbildningskvalitet Chalmers erbjuder tillsammans med ett fantastiskt studentliv, två nyckelfaktorer som gjort studieprestationerna möjliga. Den analytiska förmågan och det strukturerade sättet att närma sig problem som följt av fem år på Chalmers är något jag använder mig av på daglig basis i mitt yrke som managementkonsult på Triathlon Group”, säger Ludwig Tranheden.</div></div> <div><br /></div> <strong>​Text:</strong> Erik Krång<div><strong>Foto:</strong> Anna Carlin</div>Fri, 24 May 2019 14:55:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/hogtidligt-under-arets-doktorspromotion.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/hogtidligt-under-arets-doktorspromotion.aspxHögtidligt under årets doktorspromotion<p><b>​I Göteborgs konserthus hölls under lördagen den 18 maj årets doktorspromotion. Under ceremonin promoverades tre hedersdoktorer samt 74 teknologie eller filosofie doktorer, och fem priser delades ut.</b></p>​<span style="background-color:initial">Årets promotionsakt inleddes med ett inledningsanförande av rektor Stefan Bengtsson. Promotorn Sten Gromark, professor i arkitektur inom temat modern- och bostadsarkitektur, höll därefter en föreläsning om bland annat sin forskning kring den sociala aspekten inom arkitektur. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Tre forskare utsågs till hedersdoktorer under årets promotion; Atilla Incecik, Tomoko M Nakanishi samt Olof Bergstedt. Titeln hedersdoktor ges som ett erkännande för en framstående och djupgående yrkesprestation med anknytning till Chalmers ämnesmässiga kompetensområden. Göran Grimvall och Bengt Lundqvist utnämndes till jubeldoktorer, vilket betyder att det är 50 år sedan de promoverades till doktorer vid Chalmers. Därefter promoverades totalt 74 doktorer, till antingen teknologie eller filosofie doktor. </div> <div><br /></div> <div>Efter tal från doktor promotus Anand Kumar Rajasekharan och Studentkårens ordförande Gustav Eriksson delades fem priser och utmärkelser ut. Konferencier för årets doktorspromotion var Johan Randhem. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Årets utmärkelser</h2> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Chalmersmedaljen</span></h3></div> <div>Tilldelades Stig Ekman, Sven Engström, Carina Halvord och Barbro Osher. Chalmersmedaljen tillägnas de som genom intresse och värdefull insats främjat högskolans verksamhet och utveckling.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Årets forskarhandledare </h3> <div><span style="background-color:initial">Tilldelades forskarassistenten Johan Larsbrink, på avdelningen för industriell bioteknik vid institutionen för biologi och bioteknik. ”Hans flexibilitet och empatiska förmåga har gett studenter en unik tillgång till professionell och personlig utveckling inom och utanför hans grupp”, löd en del av motiveringen.</span><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Larsbrink-arets-forskarledare-2018-19.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om årets forskarhandledare här</a>.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Styrkeområdenas pris</h3> <div>Tilldelades Martin Andersson, Pernilla Wittung Stafshede och Fredrik Höök, för deras gemensamma forskningsprojekt där de utvecklar en unik metod för att studera proteiner och på så sätt öppna för nya kunskaper och större förståelse för proteiners funktion. <br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om årets pristagare i Styrkeområdenas pris här</a>.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Karin Markides Innovationspris</h3> <div>Tilldelades Francesco Gatto, för hans innovation som gör det möjligt att upptäcka cancer på ett tidigare stadium med hjälp av patientens blod eller urin – vilket kan ge en bättre och mer individanpassad behandling.<br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/innovationspriset-till-ny-cancermetod.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om årets pristagare i Innovationspriset här</a>.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stiftelsens pris</h3> <div>Tilldelades sex forskare. Pristagarna Karin Jonsson, Rikard Landberg och Nathalie Scheers kommer från institutionen för biologi och bioteknik, där de forskar på livsmedlens inverkan på människor och hälsa. Från institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap kommer pristagarna Christel Cederberg, Fredrik Hedenus och Stefan Wirsenius, som bedriver forskningsarbete kring, bland annat, hur jordens klimat och resurser påverkas av den mänskliga matproduktionen.<br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/sex-forskare-far-stiftelsens-pris.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om årets pristagare i Stiftelsens pris här</a>.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> <div><strong>Foto:</strong> Anna-Lena Lundqvist</div> </div>Thu, 23 May 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Manga-Chalmersbolag-pa-Heta-listan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Manga-Chalmersbolag-pa-Heta-listan.aspxChalmersbolag vinnare på 33-listan<p><b>Sex av bolagen på listan över Sveriges 33 hetaste startup-bolag har ursprung på Chalmers. Och ytterligare tre är kopplade till Chalmersalumner.​</b></p><div>​För tol​fte året i rad har Ny Teknik och Affärsvärlden granskat omkring 400 startup-bolag i jakten på <a href="https://www.nyteknik.se/special/har-ar-alla-vinnarna-pa-33-listan-2019-6958385">Sveriges intressantaste unga teknikbolag</a>. <span style="background-color:initial">Och det visar sig att drygt en fjärdedel (9 av 33) av bolagen på den så kallade 33-listan har koppling till Chalmers.​</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Tre bolag har kopplingar till Chalmersalumner:</span><br /></div> <div> <div><span style="background-color:initial">Everdrone </span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">som utvecklar självkörande drönare som kan hjälpa räddningstjänsten att rädda liv.</span><br /></div> <div><div></div> <div><a href="https://chalmersindustriteknik.se/sv/pressmeddelanden/sjalvkorande-dronare-kan-hjalpa-raddningstjansten-radda-liv/" title="Extern länk till Chalmers industriteknik"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Everdrone</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Einride som utvecklar världsledande elektrifierade och autonoma lastbilar.<br /></div> <div><a href="/sv/samverkan/alumn/alumnportratt/Sidor/Robert-Falck---visionaren-som-far-det-att-handa.aspx" title="Länk till artikel på chalmers.se"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Einride</span></a><br /></div> <div><div><br /></div> <div>Annotell som utvecklar system för träningsdata för maskininlärning.<br /><a href="https://www.annotell.com/" title="Extern länk till Annotells webbsida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Annotell​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Vidare har ytterligare sex bolag </span><span style="background-color:initial">sitt ursprung i </span><span style="background-color:initial">universitetsinkubatorn Chalmers Ventures, såsom 1928 Diagnostics som arbetar mot antibiotikaresistens och Epishine som tillverkar organiska solceller och som båda är Guldbolag eftersom de har legat tre år på listan.</span><br /></div> <div><a href="http://www.chalmersventures.com/news/sex-bolag-fran-chalmers-ventures-med-bland-sveriges-33-hetaste-startups-enligt-ny-teknik/" title="Länk till artikel på Chalmers ventures"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om de sex bolagen från Chalmers Ventures</a></div></div></div></div> <div><br /></div> <div>Vad är det vi gör så bra? I filmen ovan kan du höra om hur vi tänker kring entreprenörskap.</div>Mon, 20 May 2019 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/stiftelse/nyheter/Sidor/Ny-ordförande.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/stiftelse/nyheter/Sidor/Ny-ordf%C3%B6rande.aspxTorbjörn Holmström ny ordförande för Chalmersstiftelsen<p><b>​Regeringen har förordnat ny ordförande och övriga externa ledamöter till styrelsen för Stiftelsen Chalmers tekniska högskola för de kommande tre åren.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Stiftelsen/TH.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="font-family:arial, sans-serif;font-size:10.5pt;background-color:initial">Till ny ordförande i Chalmersstiftelsen utses Torbjörn Holmström. Han har tidigare varit vice ordförande i Chalmers högskolestyrelse.  Han har ett långt förflutet inom Volvokoncernen där han är senior rådgivare till Volvo Groups VD. Han efterträder Stefan Johnsson som avslutat sitt ordförandeskap.</span><p class="MsoNormal" style="margin-bottom:7.5pt;line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif">  <br /> Chalmersstiftelsen får också en ny styrelseledamot, Anita Hansbo, som var tidigare rektor vid Jönköpings Universitet. <br /> <br /> Chalmersstiftelsens styrelse består av tio ledamöter, sju utsedda av regeringen, högskolans rektor har en styrelseplats, fakultetskollegiet och studentkåren utser en representant vardera. ​ </span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif"><br /><br /> </span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif"><br /></span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif"><br /></span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif"><br /></span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif"><br /></span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif">De förordnade av regeringen för perioden 1 maj 2019 – 30 april 2022 är:<br /> <br /> Torbjörn Holmström (ordförande), direktör<br /> Christel Armstrong Darvik (vice ordförande), senior rådgivare<br /> Anita Hansbo, tidigare rektor<br /> Nicolas Hassbjer, entreprenör<br /> Johan Malmquist, direktör<br /> Helene Odenjung, kommunalråd Göteborg<br /> M Johan Widerberg, direktör  <br /> <br /> </span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif">Utsedd av fakulteten:<br /> Per-Olof Arnäs, Universitetslektor</span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif">Utsedd av studentkåren:<br /> Daniel Langkilde, entreprenör</span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif">Självskriven ledamot:<br /> Stefan Bengtsson, rektor</span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt;font-family:arial, sans-serif"><br /> Stiftelsen Chalmers tekniska högskola äger Chalmers tekniska högskola AB, där högskoleverksamheten bedrivs. Stiftelsens syfte är att verka för att Chalmers bedriver utbildning och forskning på en internationellt hög nivå. Stiftelsen skall även se till att resurser utnyttjas effektivt samt finansiera uppdrag som är till värde för Chalmers.</span></p> Fri, 17 May 2019 12:55:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Forskare-pa-jakt-efter-hallbar-foda.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Forskare-pa-jakt-efter-hallbar-foda.aspxForskare på jakt efter hållbar föda<p><b>​”Glömda” växter, insekter och odling. I ett nystartat initiativ ska forskare studera den kunskap som finns på kenyanska landsbygden. Förhoppningen är att det ska bidra till bättre hälsa och hållbar livsmedelsförsörjning.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Kenya%20Ulf%20Svanberg.jpg" alt="Ulf Svanberg, Foto Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Min grundläggande inställning är att utmaningar ska definieras av dem som lever där. Ibland har vi idéer som kan vara bra, men utan riktigt fokus på de stora problem som finns där vi vill medverka till förändring. Men här tror jag vi är spot on, säger Ulf Svanberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Initiativet är det rektor Stefan Bengtsson</b> startat för ökad samverkan med universitet i Östafrika. Med tanke på FNs 17 globala mål, som ska bidra till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen, har Chalmers identifierat livsmedel, vatten och energi. Samarbetet baseras på chalmersforskare som har ett engagemang inom områdena.</div> <div><br /></div> <div>Tidigt i april träffades forskare från Chalmers och Jaramogi Oginga Odinga University of Science and Technology, JOOUST, för en workshop i den kenyanska hamnstaden Kisumu vid Victoriasjöns norra strand.</div> <div>Inför resan hade forskarna beskrivit sina specialområden. Men när Ulf Svanberg försökte hitta en presumtiv samarbetspartner med livsmedelsbakgrund så fanns det egentligen ingen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Monica_A_JOOUSTIMG_7194-(002).jpg" alt="Monica Awuor Ayieko bjuder på kakor. Foto: Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><b>Men så tillkom Monica Awuor Ayieko,</b> ledare för en forskargrupp som studerar näringsvärde, bland annat i insekter, inom centret Africa Center of Excellence in Sustainable Use of Insects as Food and Feeds, INSEFOODS.</div> <div>– Jag hade ingen koll på området, så jag läste en sammanfattande forskningsartikel från Holland. Insekter äter man i både Afrika och Asien, och jag såg genast kopplingen mellan Monica Awuor Ayiekos forskning och till min egen.</div> <div><br /></div> <div><b>Ulf Svanbergs erfarenhet inom livsmedelsvetenskap</b> är lång. I början av 80-talet fick han sin första doktorand i Tanzania, Alex Mosha som arbetade på landets livsmedelsinstitut. Där reste de runt och mätte och vägde barn på landsbygden för att undersöka utbredningen av undernäring och anemi.</div> <div>Järnbristanemi och undernäring är globala hälsoproblem som innebär nedsatt livskvalitet och en ökad risk att dö i infektionssjukdomar som mässling och malaria. Idag är mer än hälften av alla förskolebarn drabbade av järnbristanemi i Afrika, vilket gör att de får en hämmad utveckling.</div> <div><br /></div> <div>Doktoranden och Ulf Svanberg upptäckte Power flour, ett groddat mjöl som kunde omvandla den tjocka gröt barnen åt till en näringsrik välling vilket minskade antalet undernärda barn i regionen.</div> <div>– Får de också i sig för lite protein, blir barnen kortare i förhållande till sin ålder. Det finns forskning som visar hur det påverkar samhället, med bland annat lägre BNP i länder där befolkningen har järnbrist. Bra nutrition ger mer stabila samhällen, berättar Ulf Svanberg, och poängterar att nutrition, och livsmedel är centrala i FNs globala mål.</div> <div><br /></div> <div>– Det var så jag kom in. Jag har även bedrivit forskningsprojekt i fler länder som Etiopien, Uganda och Mozambique. Men Kenya var faktiskt fram till nu ett av de få länderna jag inte haft samarbete med i östra Afrika. </div> <div><br /></div> <div><b>Om nyttan med insekter då.</b> Järn i kött tas lätt upp av kroppen, medan det som finns i exempelvis spannmål och majs är svårare att komma åt.</div> <div>– Men då är det så listigt. Äter man lite kött ihop med spannmål, så får man i sig mer av det järn som finns i spannmålen. Att blanda in insekter i födan kan kanske påverka järnupptaget på ett positivt sätt, säger Ulf Svanberg.</div> <div><br /></div> <div>Under workshopen i Kisumu sydde forskarna inom livsmedel ihop ett forskningsprojekt som de döpte till ”Hidden treasures of underutilized plants and insects: from molecule to landscape”.</div> <div><br /></div> <div>Ulf Svanberg berättar att de ska studera och kartlägga insekter och ”glömda” växter, gröna näringsrika blad, som man i byar på landsbygden använder för andra ändamål än de som är kända för oss. Forskarna ska också studera markanvändning för odling. I Kenya är matsvinn ett problem. I städerna försvinner 30 procent av livsmedel med kort hållbarhet.</div> <div><br /></div> <div><b>– Så i projektet finns mycket att göra.</b> Det här är ett nytt universitet. Forskarna vi träffade är enormt duktiga. De har driv och en positiv inställning till forskningssamarbete. Vi har redan en doktorandaspirant därifrån. Ett samarbete inom de andra områdena är också på gång. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Kenya_kakor.jpg" alt="kakor med insekter i degen" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><b>Från JOOUST fick Ulf ett paket med kex,</b> där Monica Awuor Ayieko blandat in 10 procent insekter i degen.</div> <div>– Det smakar som brago-kex ungefär men med en liten besk eftersmak. I juni när vi berättar om det här samarbetet på avdelningen ska jag bjuda på kexen till vårt fika.</div> <div><br /></div> <div><b>Strax innan intervjun är över</b> visar Ulf Svanberg ett citat av USAs dåvarande president John F. Kennedy, från den första World Food Congress som hölls i Washington den 4 juni 1963:</div> <div>“We have the ability, as members of the human race, we have the means, we have the capacity to eliminate hunger from the face of the earth in our lifetime. We only need the will&quot;.</div> <div>– President Kennedy hade rätt, han förstod det här och han hade visionen. Det är 40 år sedan jag kom till Afrika för första gången, men nu är vi äntligen här för att förverkliga FNs Sustainable Development Goals, att eliminera hunger och undernäring till år 2030.<br /><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin, <br />Maria Grahn är fotograf till samtliga foton: Ulf Svanberg, <span style="background-color:initial">Monica Awuor Ayieko och kakorna.</span></div> <span></span><div><br /><b>RELATERAT:</b><br /><a href="https://www.jooust.ac.ke/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />JOOUST: Jaramogi Oginga Odinga University of Science and Technology​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halla-dar-Maria-Grahn.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Bygger broar med Östafrika</a><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Samarbete-med-Chalmers-minskar-undernaring.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Minskar undernäringen med hjälp av groddat mjöl​</a><br /><a href="https://www.globalamalen.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Globala målen för hållbar utveckling​</a></div> <div><br /></div> ​Thu, 16 May 2019 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Appen-som-sjalv-larmar-vid-en-mc-olycka.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Appen-som-sjalv-larmar-vid-en-mc-olycka.aspxAppen som själv larmar vid en mc-olycka<p><b>​På svenska vägar testas just nu ett nytt sätt att larma vid motorcykelolyckor. Tack vare en algoritm utvecklad på Chalmers kan information från sensorerna i mc-förarens egen mobiltelefon användas för att identifiera att en olycka inträffat och automatiskt kalla på hjälp via SOS Alarm.​</b></p>​​<span style="background-color:initial">Motorcykelförare är jämförelsevis utsatta och oskyddade i trafiken. Varje år skadas omkring 250 mc-förare allvarligt i Sverige enligt statistik från Transportstyrelsen. Trenden är ökande – 2018 omkom 47 motorcyklister, vilket är den högsta noteringen på tio år.</span><div><br /></div> <div>​– Inträffar en singelolycka och föraren hamnar medvetslös i diket kan det gå lång tid innan någon lägger märke till vad som hänt, säger Chalmersforskaren Stefan Candefjord, själv mc-förare och en av upphovsmännen till algoritmen som nu används i ett pilotprojekt hos SOS Alarm.<br /><span style="background-color:initial"></span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Appen%20som%20själv%20larmar%20vid%20en%20mc-olycka/Stefan_och_BAS_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><em><br /></em></div> <div><em>Forskarna Stefan Candefjord och Bengt Arne Sjöqvist har utvecklat algoritmen, som gör det möjligt att automatiskt via en app i mobiltelefonen larma SOS Alarm vid en motorcykelolycka. Tekniken med sensorlarm skulle även kunna användas för andra oskyddade trafikanter så som ryttare och fyrhjulingsförare. </em></div> <div><br /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Snabb och säker hjälp för oskyddade trafikanter</strong></div> <div>Stefan Candefjord och Bengt Arne Sjöqvist, som båda forskar vid Chalmers institution för elektroteknik, är aktiva inom området prehospital e-hälsa/Digital Health. Forskningen handlar om att utveckla smarta IT-lösningar för att ge vårdbehövande rätt omhändertagande och snabb behandling redan innan patienten förs till sjukhus. I det här fallet gäller det att snabbt kunna konstatera att en olycka inträffat för att larma ut rätt blåljusresurser för att minimera skador och dödsfall.</div> <div><br /></div> <div>– Vår utgångspunkt var att utveckla en funktion som liknar eCall, som moderna bilar idag är utrustade med, fast istället riktad till oskyddade trafikanter, säger Bengt Arne Sjöqvist. Finessen med en mobilapp är bland annat att den är betydligt enklare att distribuera till användarna än en specialdesignad hårdvara skulle vara – en smartphone finns ju redan i så gott som varje persons ficka.</div> <div><br /></div> <div>Inledningsvis var den tänkta målgruppen ensamutövare så som cyklister, ryttare och fyrhjulingsförare. 2017 fick forskarna så kontakt med en grupp masterstudenter via Chalmers Ventures, som nappade på idén. Företaget Detecht bildades med inriktning mot mc-förare – en homogen målgrupp med likartade intressen och högt säkerhetsmedvetande, som appen kan tillgodose.</div> <div><br /></div> <div>– Vi båda och Detecht kompletterar varandra väl. De är kunniga på området och drivande för affärsmodellen, medan vi kan koncentrera oss på själva forskningsdelen i projektet, säger Stefan, som även har en post i bolagets styrelse och kommer att fortsätta bidra i utvecklingsarbetet för att förbättra algoritmens funktioner.</div> <div><br /></div> <div>Bengt Arne arbetar å sin sida, inom ramen för ”Prehospital ICT Arena”, med ett relaterat forskningsprojekt, TEAPaN (Traffic Event Assessment, Prioritizing and Notification). Syftet är att etablera en IT-struktur som på ett samordnat sätt ska kunna koppla samman olika eCall-lösningar, där mc-appen är ett av flera exempel, med samhällets blåljusresurser så att de prioriteras rätt och insatsen optimeras utifrån vad som faktiskt har hänt.</div> <div><br /></div> <div>Vid sidan av säkerhetsaspekten erbjuder appen också användarna sociala funktioner som möjligheter att dela rutter, bilder och statistik med andra mc-förare. Något som förhoppningsvis gör appen ännu mer intressant för motorcyklister. Enbart i Sverige finns mer än 300 000 registrerade motorcyklar och även internationellt är intresset mycket stort, så marknaden bedöms vara betydande.</div> <div><br /></div> <div><strong>Testas av SOS Alarm och 15 000 mc-förare</strong></div> <div>Under tre månader, till och med maj med möjlighet till förlängning, testas appen i ett pilotprojekt hos SOS Alarm.</div> <div><br /></div> <div>– SOS Alarm brukar vara restriktiva med att ta in nya funktioner, så därför är det glädjande att de välkomnar tekniken och vill utvärdera hur sensorstyrd alarmering kan bli ett hjälpmedel i deras arbete, säger Bengt Arne. </div> <div><br /></div> <div>Det har heller inte varit svårt att rekrytera mc-förare som vill testa.</div> <div><br /></div> <div>– Testresultaten för april månad visar att de cirka 15 000 motorcyklisterna som ingår i projektet totalt har kört 120 000 kilometer, motsvarande tre varv runt jordklotet. En enda lindrig olycka har inträffat under körningen. Kraschen detekterades på rätt sätt, larmet utlöstes planenligt och SOS-operatören skickade helt korrekt räddningsenheter till olycksplatsen, säger Stefan.</div> <div><br /></div> <div>– Falsklarmsfrekvensen har varit låg, bara en gång har larmet löst ut omotiverat. En möjlig orsak är att föraren eventuellt hade telefonen liggande löst under åkturen, vilket kan ha påverkat datan som appen registrerade och därför felaktigt tolkats som att motorcykeln välte under färd. Vi kommer att analysera alla sådana här händelser för att se vilka ytterligare förbättringar av algoritmen som kan göras.</div> <div><br /></div> <div>Planer finns även på att framöver bygga in funktioner baserade på artificiell intelligens för att förhöja mc-upplevelsen. Exempelvis kan appen då rekommendera körvägar, fikastopp och rutter baserade på förarens tidigare val och preferenser.</div> <div><br /></div> <div>Ur ett samhällsperspektiv är det ändå möjligheten att rädda liv som är den avgörande faktorn. Tiden som går från det att en olycka inträffar till dess att de drabbade får hjälp kan vara direkt avgörande för utgången. Förutom att ge ökad säkerhet för föraren är appen också en trygghet för familj och vänner, som snabbt kan få besked om olyckan skulle vara framme.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Appen%20som%20själv%20larmar%20vid%20en%20mc-olycka/5-Mockups-midle-min_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Så fungerar appen</strong></p> <div>Mobiltelefonens inbyggda sensorer registrerar hastighet, g-kraft och rotation. Informationen från körningen analyseras med hjälp av en algoritm som identifierar körbeteenden som tyder på att föraren inte längre har kontroll över motorcykeln. Om larmet aktiveras omotiverat har föraren 60 sekunder på sig att avblåsa larmet, i annat fall går ett larmmeddelande automatiskt till SOS Alarm med positionsangivelse. Larmoperatören söker då först telefonkontakt med föraren. Är föraren i behov av hjälp, alternativt inte kontaktbar, larmas räddningsenheter ut till den aktuella platsen.<br /><span style="background-color:initial">I princip vilken smartphone som helst kan användas, det enda som krävs är att föraren laddat ner och aktiverat appen ”Detecht – din motorcykelapp”. Det är fritt fram för alla intresserade att delta som testförare.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Yvonne Jonsson</span></div> <div><span style="background-color:initial">Foto: Detecht och Yvonne Jonsson (portträttfotot)</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.detecht.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Detecht – Automatic Crash Detection for Motorcyclists​</a><br /></span></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.sosalarm.se/pilotprojekt-sensorlarm-mc/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på hemsidan för SOS Alarm: Pilotprojekt för sensorlarm vid mc-olyckor​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta</h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-candefjord.aspx">Stefan Candefjord​</a>, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, institutionen för elektroteknik på Chalmers, </span><span style="background-color:initial"><a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">stefan.candefjor</a></span><span style="background-color:initial"><a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">d@chalmers.se</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bengt-arne-sjoqvist.aspx">Bengt Arne Sjöqvist</a>, docent och före detta ’Professor of Practice’ i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a>, samt programansvarig för <a href="https://picta.lindholmen.se/" target="_blank">Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park</a></div> <div><br /></div></span></div></div>Thu, 16 May 2019 12:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Stort-internationellt-firande-av-nya-forskningsmojligheter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Stort-internationellt-firande-av-nya-forskningsmojligheter.aspxStort internationellt firande av nya forskningsmöjligheter<p><b>Chalmers nya elektronmikroskop gör det möjligt för forskare att studera och designa framtidens smarta material. Den 15 maj var det stor internationell invigning av det unika mikroskopet som låter oss dyka in i atomernas värld. ​​</b></p><div><span style="background-color:initial">Det nya gigantiska elektronmikroskopet på Chalmers materialanalyslaboratorium väger fem ton och låter forskarna dyka in i atomernas värld. </span><span style="background-color:initial">Över hundra personer var med under invigningen som var </span><span style="background-color:initial">öppen för både forskare och allmänhet som ville lära sig mer om de nya möjligheter som mikroskopet skapar. <br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">Fysikprofessor Eva Olsson, som är </span><span style="background-color:initial">ansvarig för mikroskopisatsningen på Chalmers, höll i </span><span style="background-color:initial">trådarna under den stora dagen. Forskare från när och fjärran kom för att föreläsa, bekanta sig med den avancerade utrustningen och knyta nya band. Särskilt inbjudna var medlemmar i ett europeiskt nätverk för elektronmikroskopi, där Chalmers också ingår. </span><span style="background-color:initial">Ett antal ledande forskare från både Europa och övriga världen deltog också i invigningen. <br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">Till och med </span><span style="background-color:initial">Chalmers grundare, William Chalmers, tycktes ha fått nytt liv tack vare de nya möjligheterna. Genom en stark skådespelarinsats av Philip Wramsby hjälpte han till att moderera dagen som bjöd på spännande föreläsningar, inblick i mikroskopins värld och många möjligheter till nätverkande inför framtiden. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Eftersom det unika transmissionselektronmikroskopet är tillverkat i Japan av JEOL, fanns även representanter från tillverkaren på plats – både från Japan och Europa. Dagen slutade, som sig bör, därför med karaoke på japanska. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​</a></div> <div>Bilder: Johan Bodell, Helén Rosenfeldt och Mia Halleröd Palmgren</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=GLqbS2dTMFA"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se hela invigningsceremonin i Gustaf Dalénsalen på Chalmers den 15 maj 2019 </a></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Läs gärna också: </span><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Kom-och-upplev-Chalmers-varldsunika-elektronmikroskop.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="font-weight:600" /><span style="font-weight:600">Mikroskopet som låter forskarna dyka in i atomernas värld</span>​</a><span style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Så-designas-smarta-material-för-ett-hållbart-samhälle.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Så designas smarta material med hjälp av världsunika mikroskop ​</a><span style="background-color:initial;white-space:pre"> ​</span><span style="font-weight:600"><br /></span></div> <div><div><div><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/33-miljoner-till-unika-mikroskop.aspx%20S%c3%a5%20designas%20smarta%20material%20med%20hj%c3%a4lp%20av%20v%c3%a4rldsunika%20mikroskop" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />33 miljoner till unika mikroskop</a></div></div></div>Thu, 16 May 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-alternativ-till-flyget-viktigare-an-flygskam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-alternativ-till-flyget-viktigare-an-flygskam.aspxBra alternativ till flyget viktigare än flygskam<p><b>​​– Det kanske kan låta som att jag spelar ned betydelsen av utredningen, men jag vill ändå förvarna att vi inte kan tro att vi löser allting med biobränsle, säger Maria Wetterstrand, regeringens särskilde utredare för hållbara biobränslen inom flyget.Den 27 maj kommer hon till Chalmers för att berätta om utredningen på lunchseminariet Biobränsle, styrmedel, flygskam – Hur kan flyget minska sin klimatpåverkan?</b></p><div><span style="background-color:initial"><b>Vilka är dina insikter kring förnybara bränslen, kommer de i tid?</b></span><br /></div> <div>– I tid? Njä, flyget är ju alldeles för sent ute redan som det är nu. Med bara biobränslen så klarar inte flyget att uppfylla kravet på halverade utsläpp till 2030, som det ser ut i vår utredning, Biojet för flyget. Alltså, man borde börjat för länge sen, både med biobränslen och med andra insatser. </div> <div> </div> <div>Människor har alltid rest. I mitten av 50-talet startade de första charterresorna från Sverige, vilket möjliggjorde långresande för många fler. År 2017 flög totalt 1 043 miljoner passagerare från flygplatser inom EU. Det är sju procent fler än 2016 och nästan 40 procent fler jämfört med 2009. Idag ifrågasätts flygsektorns inverkan på klimatet.</div> <div><br /></div> <div><b>Vilken tycker du är den största utmaningen för flyget?</b></div> <div>– Att större delen av världens befolkning inte ens börjat använda flyg ännu. Om de också vill resa så som vi gjort och gör, hur tänkte flyget klara klimatutmaningen då? </div> <div><br /></div> <div>När det gäller styrmedel för att ställa om tror Maria Wetterstrand på flygskatt, helst internationellt och baserat på verkliga utsläpp, men annars nationellt och baserat på flygsträckan ifall internationellt inte är möjligt. Hon lyfter också inblandning av biodrivmedel och satsningar på alternativ till flyget.</div> <div>När det gäller kostnaden får de som flyger betala i slutänden, oavsett var i kedjan kostnaden läggs in. </div> <div>– Det enda jag kan se som staten kan bekosta är satsningar på alternativ till flyg och möjligen viss teknikutveckling som är av strategisk betydelse.</div> <div> </div> <div>Lunchseminariet lyfter också den svenska flygskammen, som har gått på export och diskuteras i medier världen över. </div> <div>Maria Wetterstrand tror att den kan spela en liten roll i omställningen. Särskilt om det leder till verkliga värderingsförändringar, inte bara att man skäms men ändå flyger. Utsläppen behöver minska och det gör de inte.</div> <div>– Men ekonomiska styrmedel och lagstiftning är mycket effektivare. Jag tror egentligen också att bra alternativ till flyget är viktigare än flygskam. Det kan vara tåg, men även videokommunikationsutrustning av hög kvalitet och god tillgänglighet. </div> <div> </div> <div>Maria Wetterstrand avslutar och säger att hon hoppas att de som tar del av lunchseminariet får en nyanserad bild av läget.</div> <div><br /><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/a16f884e-5603-4c57-8e59-d45cc42ea455"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig till seminariet​</a><br /><br />Av: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/biobransle-styrmedel-flygskam.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Biobränsle, styrmedel, flygskam – Hur kan flyget minska sin klimatpåverkan?​​</a><br /></div> <div><div><a><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201911/">Ladda ner utredningen Biojet för flyget från regeringens webbplats​</a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/492fd9/contentassets/1341d13391cb4d90acbe397ffa3ae187/styrmedel-for-att-framja-anvandning-av-biobransle-for-flyget-dir.-201810"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />M 2018:01 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget</a></div> <div><a href="https://www.svtplay.se/video/20645044/forum/forum-17-jan-09-00"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anna Elofsson presentera delar av utredningen för Trafikutskottet, start efter 1:12​</a></div></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-pa-flyget-skarps.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Klimatkraven på flyget skärps</a></span><br /></div> <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Maria_Wetterstrand"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Maria Wetterstrand – Wikipedia​</a>Wed, 15 May 2019 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/gemensam-plattform-for-hallbar-utveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/gemensam-plattform-for-hallbar-utveckling.aspxGemensam plattform för hållbar utveckling i Afrika, Asien och Latinamerika<p><b>​Chalmers och Göteborgs universitet har beslutat att etablera en gemensam samverkansplattform för forskning, utbildning och nyttiggörande för att bidra till en hållbar utveckling i Globala syd, det vill säga länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Den nya plattformen bygger på styrkor från centrumet Mistra Urban Futures och kommer att inrättas som en del av Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det finns idag många verksamheter vid Chalmers och Göteborgs universitet som syftar till att nå en hållbar utveckling i de länder i Afrika, Asien och Latinamerika som numera ofta betecknas som ”Globala syd”. Verksamheterna är dock spridda på många olika institutioner och genomförs i huvudsak som enskilda initiativ.  Det finns därför behov av att samordna existerande verksamheter för att stärka dem och underlätta etablering av nya initiativ för att bygga starka och varaktiga internationella partnerskap.  <br /></span><div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">–</span> Satsningen förenar vårt fokus på hållbar utveckling och de globala samhällsutmaningarna med en strävan att öka vår internationalisering, säger Mattias Goksör, prorektor vid Göteborgs universitet. </div> <div><br /></div> <div><strong>Ökat ansvar för en hållbar samhällsutveckling</strong></div> <div>Chalmers och Göteborgs universitet vill med den nya samverkansplattformen ta ett ökat ansvar för en hållbar samhällsutveckling tillsammans med universitet och andra partner i länder i Globala syd genom att bygga upp ny forskningsbaserad kunskap och bidra till att nyttiggöra denna kunskap i samverkan med viktiga samhällsaktörer.</div> <div><br /></div> <div>De båda lärosätena har verksamheter och kompetenser som kompletterar varandra och de kan tillsammans och i samarbete med andra aktörer bidra till att skapa de transformativa lösningar som krävs för en hållbar utveckling i Globala syd i enlighet med Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">–</span> Vi vill med den nya samverkansplattformen bygga vidare på redan etablerade samarbeten och särskilt på de erfarenheter och andra styrkor som byggts inom Mistra Urban Futures verksamhet, säger Fredrik Hörstedt, vicerektor vid Chalmers och styrelseordförande för Mistra Urban Futures.</div> <div><br /></div> <div><strong>Bygger vidare på Mistra Urban Futures styrkor</strong></div> <div>Den nya samverkansplattformen kommer bland annat att bygga vidare på erfarenheter från Mistra Urban Futures – ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling. Verksamheten har bedrivits framgångsrikt sedan 2010 med stöd från Mistra, Sida och konsortiemedlemmarna Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs Stad, Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och IVL Svenska Miljöinstitutet. Forskningsbidraget från Mistra till Mistra Urban Futures tar slut 2019 och kan inte förlängas. Vid årsskiftet upphör därför verksamheten i sin nuvarande form. Göteborgsplattformen inom Mistra Urban Futures fortsätter då som en separat organisation med fokus på hållbar stadsutveckling där Chalmers och Göteborgs universitet är värdar genom GMV. </div> <div><br /></div> <div>Den nya organisationen startar 1 januari 2020 och inrättas som en del av Chalmers och Göteborgs universitets gemensamma organisation Göteborgs centrum för hållbar utveckling. </div> <div>  </div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">–</span> Det är mycket glädjande att Chalmers och Göteborgs universitet nu kraftsamlar för att främja hållbar samhällsutveckling i ett globalt perspektiv. Det kommer leda till ökat samarbete och utbyte mellan länder som har olika utmaningar för att ställa om till en hållbar utveckling enligt Agenda 2030 säger Jan Pettersson, föreståndare GMV.</div> <div><br /></div>Wed, 15 May 2019 09:35:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stora-miljovinster-med-varldsunik-metod-for-metallatervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stora-miljovinster-med-varldsunik-metod-for-metallatervinning.aspxVärldsunik metod för metallåtervinning tas i bruk<p><b>​Hennes forskning ligger bakom en världsunik metod för att återvinna zink ur flygaska, en process som ger många och stora miljövinster, inte minst i form av minskad mängd avfall och minskad förbrukning av naturresurser. Nu bygger Renova som första aktör i världen en anläggning där tekniken appliceras i full skala.</b></p><div><a href="/sv/personal/Sidor/karin-karlfeldt.aspx">​Karin Karlfedlt Fedje</a>, docent i miljö- och materialteknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik delar sin tid mellan Chalmers och Renova. Hon har forskat om metallåtervinning, bland annat ur aska, under många år och disputerade inom ämnet 2010. Denna forskning har lett fram till att Renovas anläggning för så kallad ”asktvätt med zinkåtervinning” ska byggas vid avfallskraftvärmeverket i Sävenäs och beräknas spara mångmiljonbelopp åt det kommunägda bolaget.<br /><br /> – Möjligheten att dela sin tid som jag gör har varit bidragande till resultaten, då vi har kunnat göra många försök genom att ha tillgång till labb, vetenskaplig litteratur samt inte minst alla duktiga kollegor med möjlighet till kunskapsutbyte. Samarbete mellan industri och akademi kan vara utmanande, men framförallt mycket givande som i detta fall, säger Karin Karlfeldt Fedje.<br /><br />Hon har initierat och lett projektet från labbstudier till pilotstudien i samarbete med bland andra Sven Andersson, adjungerad professor på institutionen för kemi och kemiteknik, och flera externa aktörer, som B&amp;W Völund som ska bygga tekniken. Metoden bygger på att flygaska, det vill säga askan som följer med rökgasen från förbränningen, tvättas med syra som också avskilts ur rökgasen. Tvättvätskan fångar upp zink som därefter filtreras ut, tvättas och blir ny zinkråvara. <a href="http://www.energiforsk.se/program/askprogrammet/rapporter/lakning-zinkatervinning-och-termisk-behandling-av-avfallsflygaska-2016-330/">Resultat från en tidigare pilotstudie</a> visar att cirka 70 procent av zinken i flygaskan kan återvinnas och säljas till metallindustrin.    </div> <div><br /></div> <div><span> – Metoden vi tagit fram har många fördelar och vinsterna för miljön är stora; mändgen miljöfarliga ämnen som kommer ut i miljön minskar, mängden avfall att deponera minskar, och vi minskar även omfattningen av brytning av ny zink, berättar Karin Karlfeldt Fedje. <span style="display:inline-block"></span></span><br /><br />I dag blandas flygaskan ihop med slammet från vattenreningen till en restprodukt som deponeras. Enligt en ny lagstiftning 2018 klassas den som farligt avfall, varför den måste transporteras till extern och dyrare hantering. Den tvättade flygaskan innehåller lägre halter av bland annat klorider och tungmetaller och kan återföras till förbränningen. Giftiga dioxiner som bildas under förbränningsprocessen och binds till askpartiklarna kan inte tvättas bort av syran, men bryts däremot ner om askan återförs. Enkelt uttryckt kan alltså värdefulla metaller återvinnas samtidigt som askresterna blir renare.<br /><br /> – Vi ser faktiskt inga nackdelar alls, säger Karin Karlfeldt Fedje. Pilotstudien visar att tekniken fungerar, det finns en ekonomisk potential och stora miljömässiga vinster. Vi behöver heller inte köpa in några nya kemikalier, fortsätter Karin. Vi har redan allt vi behöver eftersom syran också är en restprodukt.    <br /><br />Renovas anläggning ska börja projekteras under 2019 och beräknas kunna tas i drift under 2021.</div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/renova/pressreleases/renova-bygger-foer-vaerldsunik-metallaatervinning-2872667">Länk till Renovas pressrelease i sin helhet</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/karinka">Läs mer om Karins forskning </a></div> <div><br /></div>Mon, 13 May 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/innovationspriset-till-ny-cancermetod.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/innovationspriset-till-ny-cancermetod.aspxInnovationspriset till ny cancermetod<p><b>​Francesco Gattos innovation gör det möjligt att upptäcka cancer på ett tidigare stadium med hjälp av patientens blod eller urin – vilket kan ge en bättre och mer individanpassad behandling. Därför belönas han med Karin Markides innovationspris 2019.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den tidigare Chalmersdoktoranden Francesco Gatto togs med överraskning av beskedet att han tilldelats innovationspriset.</span><div>– Jag blev förvånad när Karin (Markides, Chalmers förra rektor) ringde. Att den här utmärkelsen bara tilldelas en person om året gör att jag känner mig ödmjuk och tacksam. Mycket arbete ligger fortfarande framför oss, men det här uppmuntrar mig och hela teamet att jobba vidare.</div> <div><br /></div> <div>Francesco Gatto var mellan 2012 och 2015 doktorand vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers, där han var en del av Nielsenlabbet. 2015 startade han ett projekt ihop med professor Jens Nielsen. Efter att det inkuberats inom Chalmers innovation systems tog de 2017 steget att starta företaget Elypta. </div> <div>– Ärligt talat var det Jens som pushade mig att ge entreprenörskapet en chans, säger Francesco Gatto, som idag är Chief scientific officer på Elypta, med uppgift att verkställa produktutvecklingar, kliniska studier och anpassningar till regelverk.</div> <div><br /></div> <div><strong>Både för upptäckt och uppföljning</strong></div> <div>Francesco Gatto sysslar med att förebygga cancerdödlighet genom att utveckla en teknik med flytande vävnadsprov, från blod eller urin. Den kan användas för både upptäckt och uppföljning, eftersom testfynden också visar hur patienten svarat på behandlingen. Tekniken bygger på 19 biomarkörer som Francesco Gatto identifierade under sin tid som doktorand på Chalmers. Användningen av maskininlärningsbaserade algoritmer bidrar till att upptäcka förekomst av cancer från biomarkörsmätningarna.</div> <div>– Att kunna ställa en cancerdiagnos i god tid är helt avgörande i många fall, för att kunna ge den mest effektiva behandlingen till patienten. Många gånger är sätten att se om man svarar bra på en viss behandling, eller om cancern kommit tillbaka efter behandling, ineffektiva. Vi utvecklar ett nytt test för att upptäcka cancer i blod- och urinprov genom att mäta en ny klass biomarkörer. Vi upptäckte dessa biomarkörer tack vare vår forskning om hur cancer reglerar sin metabolism, på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur fungerar detta i praktiken?</strong></div> <div>– Vårt första mål är att hjälpa patienter med njurcancer. Idag diagnostiseras den relativt tidigt och patienterna är lämpliga för operation och kan ofta leva ett normalt liv. Dock drabbas cirka 20% av dem av att cancern återkommer inom fem år. Ju tidigare vi upptäcker återfallet, desto fler behandlingsalternativ finns. I nuläget följer man upp med medicinsk bildskanning var 6-12:e månad – detta vill vi komplettera med vårt blod- och urinprov var tredje månad. Om vårt test är positivt, bör patienten kallas till bildskanning tidigare än planerat, och förhoppningsvis upptäcks därmed en återkommande cancer i tid.</div> <div><strong>Vad är viktigt för dig i ditt vetenskapliga arbete?</strong></div> <div>– Data talks, det är nummer ett inom vetenskapen. Vi har också överfört vetenskap på vår affärsmodell, där vi strävar efter att ta alla våra beslut på en analytisk och datadriven grund. Det tar förstås tid, men minskar också risken att man får ångra sig. Förutom det, så är vetenskapen den största passionen i mitt liv.</div> <div><br /></div> <div>Det speglas inte minst i Francesco Gattos svar på frågan om vad som väntar den närmaste framtiden.</div> <div>– Att fortsätta jobba. Det är en lång väg att gå, men jag kommer inte att vara nöjd förrän vi fått bekräftelse på att vi har hjälpt åtminstone en patient.</div> <div><br /></div> <div>Francesco Gatto tilldelas Karin Markides innovationspris vid Chalmers promotionshögtid den 18 maj.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/akademiska-hogtider/promotion/innovationspriset/Sidor/default.aspx"><span>Här hittar du tidigare vinnare</span> av Karin Markides innovationspris.​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Text: </strong>Erik Krång</div> <div><strong>Bild: </strong>Elypta</div> <div></div></div> <div><br /></div>Mon, 13 May 2019 15:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Stort-anslag-ska-ge-nya-robusta-mikroorganismer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Stort-anslag-ska-ge-nya-robusta-mikroorganismer.aspxStort anslag ska ge nya robusta mikroorganismer<p><b>​Hon vill utveckla tåligare mikroorganismer som är bra på att producera miljövänliga material, kemikalier och bränslen. För detta får professor Lisbeth Olsson över 14 miljoner kronor från Novo Nordisk Foundation.</b></p>​I dagarna stod det klart: Lisbeth Olsson får det prestigefyllda anslaget som Distinguished Investigator från danska Novo Nordisk Foundation, NNF. Anslaget ges till etablerade och seniora forskare som gör banbrytande forskning inom bioteknik, och är på motsvarande 14,3 miljoner SEK som betalas ut över fem års tid.<br /><br />– Det här känns väldigt fint. Det betyder att jag kan fokusera på en rejäl satsning och gå på djupet i min forskning, säger professor Lisbeth Olsson, som också är avdelningschef för Industriell bioteknik på Chalmers institution för biologi och bioteknik.<br />– Jag kommer att anställa två doktorander och en post-dok i projektet, och räknar med att de ansluter till oss i höst.<br /><br /><strong>Miljövänlig produktion med mikroorganismer</strong><br /><br />Mikroorganismer kan producera många ämnen som vi behöver – exempelvis bioetanol, plaster och farmaceutiska proteiner – med till exempel biomassa som råmaterial. Men när mikroorganismerna plockas från sin naturliga miljö för att jobba i annan omgivning, kan de stressas. Denna stress leder till skador i cellen och dess försök att reparera skadan kostar energi. I slutänden kan mikroorganismens produktionsförmåga, eller rent av deras överlevnadsförmåga, stå på spel.<br /><br />För att få igång nya industriella processer där mikroorganismer används, och även effektivisera befintliga processer, behövs därför ytterligare kunskap. Forskarna vill ta reda på hur mikroorganismerna kan bli mer tåliga – mer robusta – så att de klarar även utmanande växtförhållanden.<br /><br />– När jag först kom till Chalmers, för 11 år sedan, definierade jag mikrobiell robusthet som ett av de områden som jag ville fokusera på. Under åren har vi också haft ett antal doktorander som arbetat just med detta. Men nu ska vi utveckla konceptet ytterligare, förklarar Lisbeth Olsson.<br />– Vi ska använda oss av storskaliga verktyg och utnyttja den biodiversitet som finns i naturen och den vi skapat i labbet. Våra metoder kommer att vara nya, samtidigt som vi drar nytta av den forskning vi gjort tidigare. Det här blir ”mikrobiell robusthet 2.0”. Förut har vi också varit väldigt inriktade mot biomassa, nu tittar vi på en teknik som blir mer generaliserad.<br /><br /><strong>Skriver om bioteknik</strong><br /><br />Forskarnas arbete med att söka anslag innebär att mycket tankekraft läggs ner i varje problemställning, menar Lisbeth Olsson:<br /><br />– För varje ansökan skruvar man ett extra varv, och vrider och vänder på de relevanta frågorna. Det är jätteroligt att nu ha fått det här anslaget – nu får jag möjlighet att förverkliga det jag har tänkt.<br /><br />Hon arbetar parallellt med att editera och skriva delar i en bok om biobränslen, där ett kapitel ägnas åt just mikrobiell robusthet. Det blir en uppföljning till en bok som kom ut för tio år sedan.<br /><br />– Det är jättespännande att arbeta med kollegor runt om i världen och förhålla oss till hur vi drivit fram detta område under de senaste åren, avslutar Lisbeth Olsson.<br /><br />Fotnot: Du kan läsa mer om forskarledarprogrammet hos Novo Nordisk Foundation <a href="https://researchleaderprogramme.com/">här</a>. Läs också deras text om årets anslag <a href="https://researchleaderprogramme.com/news/the-novo-nordisk-foundation-awards-dkk-99-million-to-excellent-research-leaders-within-biotechnology-based-synthesis-and-production-research/">här</a>, eller mer specifikt om mottagarna inom bioteknik inriktad mot syntes och produktion <a href="https://researchleaderprogramme.com/recipients/?a=biotechnology-based-synthesis-and-production-research">här​</a>.<br /><br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Foto: Martina Butorac<br />Thu, 09 May 2019 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Statistiker-efterfragade-inom-medicin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Statistiker-efterfragade-inom-medicin.aspxStatistiker efterfrågade inom medicin<p><b>​Staffan Nilsson arbetar sedan länge med medicinsk statistik. Idag är han till hälften anställd på Matematiska vetenskaper, till hälften på Sahlgrenska Akademin.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Staffan Nilsson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/staffannilsson250x300.jpg" style="margin:5px" />– Att vara statistiker är, tvärtemot vad många tror, ett väldigt socialt yrke. För att kunna göra ett bra jobb så måste man få god kontakt med experterna inom det område där man ska tillämpa statistiken, det kräver en social kompetens och att kunna skala av prestigen.</p> <p>Staffan har medverkat i otaliga medicinska forskningsprojekt under årens lopp och varit medförfattare till 200 artiklar. Ofta är han bihandledare till en doktorand från Sahlgrenska Akademin i projekten. Just nu håller han på att avsluta ett stort arbete om metaanalyser av SSRI-preparat, som är mediciner mot depression. Värdet av dessa läkemedel har varit starkt ifrågasatt från en del håll och tillsammans med Elias Eriksson och Fredrik Hieronymus på avdelningen för farmakologi har Staffan gjort en ordentlig genomlysning av medicinernas effektivitet. Slutsatsen är att de är bättre än vad man tidigare trott.</p> <p>Ett nystartat projekt handlar om retinasjukdom till följd av prematurfödelse. Ögat utvecklas sent och för tidigt födda barn riskerar att bli blinda, projektet handlar om att kunna prediktera så bra som möjligt vilka barn som kommer att behöva behandling. Här handleder Staffan tillsammans med Ann Hellström på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus en statistiker, Aldina Pivodic. Man använder metoder för överlevnadsstatistik utvecklade av Anders Odén, som disputerade på MV 1977, och projektet innebär också att grundligt dokumentera dessa metoder.</p> <h2>Genetik nytt och hett på 90-talet</h2> <p>När Staffan vid 40 års ålder sadlade om från datorkonsult till doktorand i matematisk statistik så fanns redan tanken om att en dag jobba med medicinska tillämpningar, hans hustru och flera vänner är läkare. Ändå var det en slump att professorn i klinisk genetik Jan Wahlström kontaktade Matematiska vetenskaper vid den tiden och att Staffans doktorandprojekt kom att handla om genetik. Efter det har samarbetena med Sahlgrenska bara fortsatt.</p> <p>– En tidig höjdpunkt var att få vara med som sakkunnig i den parlamentariska utredningen om genetisk integritet som gjordes då, jag satt som motvikt till försäkringsbolagen och det var väldigt roligt och annorlunda.</p> <p>Under Wallenbergssatsningen Swegene som pågick 2003–2007 var Staffan föreståndare för avdelningen Bioinformatics, och det tillsammans med att han var ansvarig för statistikutbildningen för Sahlgrenskas doktorander under många år har varit grunden för ett stort kontaktnät. När Swegene tog slut ville många fortsätta samarbetet vilket låg till grund för ett avtal mellan institutionerna under tio år, som för ett par år sedan ersattes med dagens 50/50-anställning.</p> <h2><img width="350" height="305" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Staffan Nilsson, Martina Olsson Lindvall, Sofia Klasson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/medicinskstatistik350x305.jpg" style="margin:5px" />Behovet av statistiker är stort</h2> <p>– Jag har trivts väldigt bra under de här åren, jag gillar att jobba med människor och är värdelös på att säga nej. Jag har jobbat med genetikstudier av celiaki, MS, Parkinsons, Alzheimers, stroke, bröstcancer, koloncancer, neuroblastom mm, men också mycket med HIV och andra infektionssjukdomar.  På senare år har jag också varit involverad i flera projekt relaterade till förtidsbörd där vi ibland använder registerdata. Det är den här variationen från stora registerstudier till små experimentella försök med cellinjer som är så tilltalande.</p> <p>Staffan får ofta frågor som ”har du någon statistiker som skulle kunna arbeta i mitt projekt”. Även om det redan idag finns många statistiker anställda på Sahlgrenska så är behovet ännu större. En ny kurs startar till hösten där statistikstudenter samläser med ett doktorander på Sahlgrenska, alla med ett projekt som inkluderar att det behövs kunskaper inom statistik.  Kursen heter Logistisk regression och överlevnadsanalys men idén skulle kunna tillämpas på flera kurser menar Staffan.</p> <p>– Det är viktigt att få prova på verkligheten under utbildningen, att statistikerna får träffa på praktiska problem och framtida kunder. I Göteborg finns det läkemedelsföretag, biotechföretag och en stor medicinsk fakultet, och väldigt många av de som ska arbeta med statistik i den här staden kommer att hamna inom den medicinska sfären. <br /><br /><strong>Text och porträttfoto</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Foto</strong>: Ewa-Lotta Kärrstedt. Staffan arbetar tillsammans med Martina Olsson Lindvall och Sofia Klasson i ett projekt om stroke.</p>Thu, 09 May 2019 09:40:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Kungligt-stipendium-till-tva-Chalmersforskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Kungligt-stipendium-till-tva-Chalmersforskare.aspxKungligt stipendium till två chalmersforskare<p><b>​Den 8 maj fick två av Chalmers forskare – Fredrik Lind och Anna Palme – stipendium ur stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. ​Fredrik Lind får priset för framsteg inom förbränningsteknik som minskar utsläppen och ökar effektiviteten, medan Anna Palme får stipendiet för återvinning av textil som innehåller polyester och bomull.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Fredrik-Lind-270.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" />Fredrik Lind är docent vid avdelningen Energiteknik på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap och får stipendium på 100 000 kronor för ”Användning av ilmenit för att reducera globala koldioxidutsläpp”: </h3> <div><strong><br /></strong></div> <div><div><strong style="background-color:initial">Vad handlar din forskning om?</strong><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Man kan säga att min forskning handlar om att utveckla ny teknik för att effektivisera förbränningen i nutida och framtida kraftvärmeanläggningar. Genom att ersätta dagens bäddmaterial i så kallad <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Fluidisering">fluidiserade bäddpannor</a> med det vanligt förekommande mineralet ilmenit så kan vi tillgodogöra syret i förbränningsluften mycket effektivare. Detta leder till en förbättrad bränsleomvandling, att emissioner av skadliga ämnen minimeras och en framtida möjlighet till koldioxidavskiljning. Enkelt uttryckt: ”Cleaner and Better”. Målet är att det arbete vi gör i befintliga pannor ska bygga upp nödvändig kunskap och bana väg för att ta nästa tekniksprång, och på så sätt möjliggöra koldioxidavskiljning i stor skala. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Vad har hänt sedan dess?</strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Genom vårt samarbete med <a href="https://www.improbed.com/">Improbed AB</a>, som är en frukt av denna upptäckt och ett långvarigt samarbete mellan Chalmers och E.ON, så håller vi som bäst på att implementera och utvärdera tekniken i kraftvärmeanläggningar på flera håll i Sverige. Genom vår forskning i industriell miljö har vi nu också kunnat utveckla en magnetisk separationsanläggning som medför att vi kan återanvända ilmeniten i hög grad och därmed minimera uttag av jungfruligt material samtidigt som vi minskar mängden aska.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Vad innebär priset för dig?</strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Framförallt så är det ju en stor ära att få ta emot denna utmärkelse men det visar också på att den forskning som jag och min grupp gör är betydelsefull. Mitt mål är att vår teknik skall nå ut bredare så att även andra länder kan ställa om till effektivare förbränning. Jag kommer att använda de 100 000 kronorna för ett samarbete med Tsinghua universitetet i Beijing, där vi genom en workshop med forskare och industrirepresentanter skall diskutera teknikens möjligheter.</span><br /></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Läs mer tekniken i pressmeddelandet: </span><span style="background-color:initial"><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/ny-typ-av-sand-saetter-turbo-paa-kraftvaermeverk-1230721">Ny typ av sand sätter turbo på kraftvärmeverk​</a>.</span></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Energy/Nyheter_tom180731/Kungabesök%202015/kungen_ilmenit_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><em>Kung Carl XVI Gustaf känner på materialet ilmenit vid sitt besök på Chalmers i november 2015. Skålen med den &quot;kungliga ilmeniten&quot; har för övrigt en hedersplats på avdelningen Energiteknik sedan besöket.</em> Foto: <span style="background-color:transparent">Jan-Olof Yxell.</span></div> <div><span style="background-color:transparent"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energiforskning-lockade-kungen-till-Chalmers.aspx">Läs mer och se en film från besöket</a>. </span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/kungl-stipendium-anna-palme.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="width:270px;height:166px" />Anna Palme arbetar på avdelningen </span><span>Skogsindustriell kemiteknik, institutionen för Kemi och kemiteknik och får stipendiumet för </span><span>”Återvinning av textil innehållande en blandning av polyester och bomull”.</span></h3> <div><br /></div> <div><strong>Vad handlar din forskning om?</strong></div> <div><span style="background-color:initial">Det handlar om textilåtervinning. I projektet skulle jag ta fram en process för att återvinna textil från vården, så som lakan och patientkläder och liknande. Eftersom tyget oftast består till hälften av polyester och till hälften av bomull var jag först tvungen att ta fram ett sätt att separera dessa två från varandra. Resultatet blev en process som separerar bomull från polyester, och därefter gör viskos av bomullen med samma kvalitet som den viskos som framställts av icke återvunnet material. Även de viktigaste bitarna av polyestern, de två monomererna som polyester bygger på, återvinns med bibehållen kvalitet i processen.</span></div> <div> </div> <div><strong>Vad har hänt sedan dess? </strong></div> <div><span style="background-color:initial">Både jag och min projektledare har varit föräldralediga så det har stått still ett tag, men nu är vi i slutfasen av nya ansökningar för fortsatta samarbeten ned industrin. Projektet var redan från början industrinära. Min handledare arbetar på Södra och även Rise var med i projektet och det är Södra, Rise och Chalmers som vill fortsätta jobba med detta. </span></div> <div> </div> <div><strong>Vad innebär priset för dig?</strong></div> <div><span style="background-color:initial">Jag får 85 000 kr som jag kan använda för en konferens. Nu slutar jag på Chalmers i dagarna, men eftersom jag kommer fortsätta jobba inom skogsindustrin så kommer de komma till nytta ändå. Men framför allt tycker jag att äran är det jag tycker är störst för mig. Bara att nomineras till priset är jättefint så det betyder mycket för mig. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2019pressmeddelanden/utdelningavstipendierurstiftelsenkonungcarlxvigustafs50arsfondforvetenskapteknikochmiljo.5.78ef352d169d87c34d5a19f.html">Läs mer på Svenska Kungahusets webbplats​</a>. </span></div>Wed, 08 May 2019 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/planet-earth-a-scientific-journey.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/planet-earth-a-scientific-journey.aspxNobelpristagare möter gymnasister för att berätta om planeten<p><b>Nobelpristagarna Frances Arnold, Jack Szostak och Ben Feringa är några av det dussin världsledande forskare som samlas i Aula Magna i Stockholm 9-10 maj för att möta 800 deltagare, varav de flesta är gymnasieelever.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmers rektor Stefan Bengtsson invigningstalar när Molecular Frontiers hittills största symposium anordnas i Stockholm. ”Planet Earth: A Scientific Journey” äger rum 9-10 maj i Aula Magna på Stockholms Universitet och innefattar föredrag av tolv världsledande forskare, varav tre Nobelpristagare. Av symposiets 800 deltagare utgörs knappt 500 av gymnasieelever från Sverige, Danmark, Finland, Norge, Estland och USA. Eleverna kommer som brukligt vid Molecular Frontiers evenemang att ges stort utrymme att ställa frågor till talarna.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Under symposiet kommer det även ske prisutdelning för den uppsatstävling för gymnasieelever, som anordnats av den vetenskapliga tidskriften Molecular Frontiers Journal. Förstapriset på 5000 dollar går till författaren av den främsta uppsatsen på det högaktuella temat ”Solutions for Planet Earth”.</div> <div><em><br /></em></div> <div><strong>Du kan följa symposiets livesändning nedan:</strong><em><br /></em></div> <div><a href="https://csp.screen9.com/video?auth=MJf0AogRW6ZVKj_2am41w9tt3u9AhDQvpoH4VGGXPlF6YsVjJRul7P7-1CDysKx4Ijd9UGUoWDHW_FQO8FJ9P1-dFUFJX_dBqf2c5tvFIyWvU8IDP1csTmP_10NYy-iYDvQB2mCXb1_8bwVJEDMIpjHcmdfImLXpFR1Kz9cSnasc1H91d1CC3g" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Livesändning torsdag 9 maj, start kl 09:00</a>.</div> <div><a href="https://csp.screen9.com/video?auth=MJf0AogRW6ZVKj_2am41w9tt3u9AhDQvpoH4VGGXPlF6YsVjJRul7P7-1CDysKx4Ijd9UGUoWDHW_FQO8FJ9P1-dFUFJX_dBqf2c5tvFIyWvU8IDP1csTmP_10NYy-iYDvQB2mCXb1_8bwVJEDMIpoYG3xVDvIAoH26bBilVKdu_90DZacvwCQ" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Livesändning fredag 10 maj, start kl 09:00</a>.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:<br /></strong></div> <div><a href="https://www.planetearthsymposium.org/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">o</span><span style="background-color:initial">m programmet på s</span><span style="background-color:initial">ymposiets hemsid</span><span style="background-color:initial">a: </span><a href="https://www.planetearthsymposium.org/" target="_blank">Planet Earth: A Scientific Journey</a>.</div> <div><span></span><a href="http://www.molecularfrontiers.org/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">om </span><a href="http://www.molecularfrontiers.org/" target="_blank">Molecular Frontiers på deras hemsida</a><span style="background-color:initial">.</span></div> <div><br /></div> <div><em>Molecular Frontiers är ett globalt nätverk av forskare och pedagoger som arbetar för att öka allmänhetens förståelse för molekylär vetenskap, att stimulera ungdomars intresse för naturvetenskap, samt föra samman framstående forskare inom olika fält för samtal kring ämnen av global betydelse.</em></div></div>Tue, 07 May 2019 13:00:00 +0200