Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 28 Feb 2020 12:23:24 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Om-möss-och-människor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Om-m%C3%B6ss-och-m%C3%A4nniskor.aspxOm möss och människor – internationella musarmsdagen<p><b>​Den sista februari firar vi internationella musarmsdagen (International RSI Awareness Day) . Initiativet startade 2000 i Kanada och uppmärksammar belastningsskador av olika typer. Anna-Lisa Osvalder är en av Chalmers nestorer inom ergonomi och ger sina bästa tips om hur du undviker musarm.</b></p><br /><div><span style="background-color:initial"><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/200x249_AL-foto-CTH.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px 15px" />Varför får man musarm?</strong></span></div> <div>​Musarm (Repetitive Strain Injury, RSI) kan man få om man under en längre tid har ansträngt vissa muskler genom lågbelastande arbetsuppgifter. Som när man använder dator och datormus i sin arbetsvardag.  Musarmen visar sig vanligtvis genom att man känner värk i arm, nacke, handled och fingrar. Smärtan beror på att spänningen i musklerna ökar och att muskler, ledband, senor eller nerver blir överbelastade. Även stress kan öka risken för musarm eftersom man ofta spänner musklerna. </div> <div>När man arbetar med en datormus håller man handen i ett onaturligt läge, både när man håller i den och när man klickar på den. Handen är böjd bakåt, det blir en onaturligt stor vinkel mellan underarm och hand och musklerna är kontinuerligt spända. Dessutom brukar handen vikas lite åt sidan, med en vridning mot lillfingret. Det gör att det blir ett större tryck på vissa nerver samtidigt som man arbetar på ett onaturligt sätt med musklerna i underarmen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kom du fram till i din undersökning av så kallade ergonomiska datormöss?</strong></div> <div>Först vill jag poängtera att en så kallad ergonomisk datormus inte kan ha god ergonomi i sig själv. Det är först i samverkan med användaren som man kan studera hur bra den är på att undvika de felaktiga belastningsmönster som kan ge upphov till musarm. </div> <div>I vår utvärdering tittade vi närmare på fyra stycken ergonomiska datormöss av olika fabrikat. Vi undersökte två aspekter – <em>användningsproblem</em> (usability problems) och <em>felanvändning</em> (use errors) – i interaktionen med mössen. </div> <div>I studien av de fyra mössen fan​​n vi 75 möjliga sätt att hantera mössen fel! Användaren förstod inte från mössens utformning hur det var tänkt att man skulle hålla och greppa eller vilket finger man skulle trycka med. Utifrån det här kunde vi konstatera att det var svårt för användarna att gissa sig till hur en ergonomisk mus skulle används på rätt sätt. Och felanvändningen medför att man belastar handled, hand och fingrar felaktigt vilket på lång sikt kan leda till musarm.</div> <div>Studien visar på vikten av att informera och utbilda användare om hur man ska hantera en ergonomisk mus på rätt sätt. Vi konstaterade också att det är viktigt att utveckla möss där man intuitivt förstår hur den ska användas. Den bästa designen är den där man bara kan använda produkten på ett sätt – det korrekta sättet.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka är dina bästa tips för att undvika musarm?</strong></div> <div>Det finns ingen speciell behandling mot musarm. Man får istället hitta åtgärder för att förhindra att man belastar fel. Här finns några enkla tips för att förebygga musarm och minska redan uppkomna besvär: </div> <div><ul><li>Ta pa​us oftare! Hellre korta pauser och ofta än långa och mer sällan.</li> <li>Växla arbetsställning ofta. </li> <li>Sträck på dig och stretcha handleden (se bild ovan). </li> <li>Undvik att använda musen – lär dig istället att använda kortkommandon på tangentbordet.</li> <li>Byt mushand. Det är svårt i början men det går med lite träning. </li> <li>Se till att musen och tangentbordet är på lagom avstånd från kroppen, ju närmare desto bättre. </li> <li>Håll handleden rak, lite vriden mot lillfingret när du använder musen det vill säga försök ha handleden i sin naturliga hållning/sträckning för att minska belastningen.</li> <li>Minska stressen i arbetet.</li></ul> <div><div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b></div> <div><b><a href="/sv/personal/Sidor/anna-lisa-osvalder.aspx">Anna-Lisa Osvalder​</a> </b>(bild ovan) har forskat inom ergonomi (ergonomics) och biomekanik (biomechanics) sedan 1986. Hon är biträdande professor (professor) vid avdelningen Design &amp; Human Factors, Chalmers och även professor i Människa-maskinsystem (Human Machine Systems) vid Designvetenskaper, Lunds universitet. </div> <div><br /></div> <div>Studien som nämns ovan ingår i doktorsavhandlingen <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/162717/162717.pdf">”Predicting mismatches in user-artefact interaction”</a> av Lars-Ola Bligård <em>(sök efter Appendix A PEEA: Evaluation of ergonomic error in the interaction with computer mice). </em></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><b>FLER LÄSTIPS:</b></div> <div><a href="https://www.prevent.se/arbetsliv/tips-och-rad/2018/musarm---sa-kan-du-gora/">Musarm - så kan du göra</a></div> <div><a href="https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/armar-och-hander/musarm/">1177 rådgivning vid musarm</a></div> <div><a href="https://www.doktorn.com/artikel/musarm-symtom-orsak-och-behandling">Musarm – symptom och behandling</a></div> <div><a href="https://computersweden.idg.se/2.2683/1.15822/askungebeteende-ger-utslitna-muskler">Askungebeteende ger utslitna muskler</a></div></div></div> <div><br /></div>Fri, 28 Feb 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/stjarnjakten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/stjarnjakten.aspx1 000 elever ska jaga stjärnor med Chalmersastronomer<p><b>​Nu är anmälan öppen till årets upplaga av Forskarhjälpen, som arrangeras årligen av Nobel Prize Museum. Temat för året är ”Stjärnjakten”. Var finns nya stjärnor och under vilka förutsättningar bildas de? Det vill forskarna på Chalmers Tekniska Högskola ha hjälp att ta reda på. Totalt kommer cirka 1 000 högstadieelever från hela Sverige få möjlighet att delta i Stjärnjakten. Målet är att bidra med ny kunskap om vår galax.</b></p><div><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Star-hunt-Giuliana_Ruben_Jonathan.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />I Forskarhjälpen sammanför Nobel Prize Museum lärare, högstadieelever och forskare. Årets projekt &quot;Stjärnjakten&quot; blir den tionde upplagan. Projektet handlar om rymden och att identifiera stjärnor tillsammans med tre forskare från Chalmers, Giuliana Cosentino, Rubén Fedriani och Jonathan Tan, alla på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. 1 000 högstadieelever ska utforska varsin region i vår galax för att hitta nya stjärnor som föds ur interstellära moln.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi har redan mycket kunskap om rymden och stjärnorna i vår galax, men det finns fortfarande många mysterier kring hur nya stjärnor föds. Bildas stjärnor ensamma, som tvillingar eller i stora kluster? Studenternas arbete med att studera teleskopobservationer av stjärnor som bildas hjälper oss att bättre förstå denna process, inklusive ursprunget till vår egen sol, säger Jonathan Tan på institutionen för rymd,- geo- och miljövetenskap på Chalmers Tekniska Högskola.<br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div>Skoleleverna kommer med hjälp av forskarna att analysera bilder tagna i ljus med olika våglängder (från radio– till röntgenvågor), med teleskop på marken, från luften och från rymden. Giuliana, Rubén och Jonathan har sammanställt en introduktion till ämnet, samt korta filmer som presenterar de olika övningarna. <span style="background-color:initial">Varje elevpar kommer sedan att på egen hand utforska interstellära moln i vår galax genom regioner de tilldelats av forskarna. </span><span style="background-color:initial">​</span></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Det här projektet är en jättebra möjlighet för oss. När man jobbar med barn brukar det viktigaste vara att de ska ha kul och lära sig något nytt, men i det här fallet är ett huvudmål att de faktiskt ska kunna göra nya upptäckter som vi har nytta av i vår forskning, säger Rubén Fedriani. </div></div> <div><br /></div> <div>Projektet finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning.​<br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://nobelprizemuseum.se/skola/stjarnjakten/">Läs mer på Nobel Prize Museums webbplats</a>. </div>Wed, 26 Feb 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/LOFAR-Radio-Galaxy-Zoo-svarta-hal-allmanhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/LOFAR-Radio-Galaxy-Zoo-svarta-hal-allmanhet.aspxHjälp forskarna med nyupptäckta svarta hål i projektet LOFAR Radio Galaxy Zoo<p><b>​Forskare vid bland annat Onsala rymdobservatorium söker kraftkällorna bakom hundratusentals galaxer – och de vill ha allmänhetens hjälp. Galaxerna har upptäckts av världens största radioteleskop, LOFAR. I nya projektet Lofar ​​Radio Galaxy Zoo kan alla med en dator den leta reda på supermassiva svarta hål som skapat jättelika strålar miljontals ljusår tvärsöver.</b></p><a href="http://lofargalaxyzoo.nl/">​<span style="background-color:initial">Lofar Radio Galaxy Zoo</span></a><span style="background-color:initial"> heter ett nytt medborgarforskningsprojekt där forskare och allmänhet hjälps åt att tolka nya, spännande bilder av kosmos. </span><div><br /> <span style="background-color:initial">Cathy Horellou, biträdande professor vid Chalmers, ser fram emot vad projektet kan ge.</span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Galaxer ser verkligen annorlunda ut när man tittar med radioteleskop. Det är kul att många fler får nu vara med i detta aventyr och kan lära sig att identifiera galaxer med svarta hål, säger hon.</span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">Astronomer använder radioteleskop för att göra bilder av himlen på samma sätt som teleskop för synligt ljus – rymdteleskopet Hubble är ett exempel - gör kartor över stjärnor och galaxer. Skillnaden är att bilder tagna med ett radioteleskop visar en himmel som skiljer sig mycket från den man ser i synligt ljus. </span></div> <div> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/3C236_composite_inferno_4_72dpi_340x340.jpg" alt="" style="margin:5px" />När man tittar på himlen med hjälp av radioteleskop är den fylld av komplexa strukturer som är kopplade till de stora, tunga svarta hålen som ligger i mitten av de flesta galaxer. När gas, stoft och damm slukas av ett supertungt svart hål slungas en del av materian långt ut i rymden. Där bildas jättelika moln av upphettad gas och plasma som kan ses tydligt med radioteleskop.</div> <div><br /><span style="background-color:initial">Teleskopet Lofar (Low Frequency Array, lågfrekvensuppställning) drivs av Nederländska institutet för radioastronomi, Astron. Lofar gör just nu en enorm kartläggning av radiohimlen, och hittills har hela fyra miljoner radiokällor upptäckts. Några hundra tusen av dessa källor har så märkliga komplicerade strukturer att det är svårt att avgöra vilka galaxer som tillhör vilken radiokälla. Därför behöver forskarna hjälp med att svara på en fråga: vilket svart hål tillhör vilken galax?</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial">Det internationella forskarlaget bakom Lofar består av fler än 200 astronomer från 18 länder, bland dem Sverige. Det är ändå för få för att ta på sig den tuffa uppgiften att identifiera vilka radiostrukturer som tillhör vilken värdgalax. </span></div> <div><br /><span style="background-color:initial">Därför ber nu astronomerna allmänheten att hjälpa till. Inom medborgarforskningsprojektet Lofar Radio Galaxy Zoo uppmanas allmänheten att själva granska bilder från Lofar tillsammans med bilder tagna i synligt ljus, för att kunna koppla ihop radiokällor med galaxer.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial">– Lofar:s nya kartläggning har avslöjat miljontals tidigare okända radiokällor. Med hjälp av allmänheten kan vi undersöka vilka dessa källor är. Var finns deras svarta hål? I vilken typ av galaxer finns de svarta hålen? undrar Huub Röttgering, astronom vid Leidenuniversitetet, Nederländerna.</span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">Kollegan Tim Shimwell, Astron och Leidenuniversitetet, förklarar hur projektet hjälper forskarna.</span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">– Din uppgift är att matcha radiokällorna med rätt galax. Detta kommer att hjälpa forskare att förstå hur radiokällor bildas, hur svarta hål utvecklas och hur stora mängder material kan slängas ut i djupa rymden med så makalösa mängder energi, säger han.</span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">Cathy Horellou hoppas att många vill vara med och granska Lofars otaliga galaxer.</span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">– Vi behöver all hjälp vi kan få eftersom det finns miljoner av radiokällor i kartorna. Det är att viktigt att flera personer tittar på varje källa så att man inte missar något viktigt, säger Cathy Horellou.</span></div> <div><br /><i style="background-color:initial">Länk till Lofar Radio Galaxy Zoo:<span style="background-color:initial"> </span><a href="http://www.lofargalaxyzoo.nl/">http://www.lofargalaxyzoo.nl</a><span style="background-color:initial">.</span><span style="background-color:initial"> </span></i></div> <div><br /> </div> <div><i>Pressmeddelande på engelska hos Astron: </i><a href="https://www.astron.nl/news-and-events/news/help-find-location-newly-discovered-black-holes-lofar-radio-galaxy-zoo-project"><i>https://www.astron.nl/news-and-events/news/help-find-location-newly-discovered-black-holes-lofar-radio-galaxy-zoo-project​</i></a></div> <div><br /> </div> <div><i>Tidigare pressmeddelande om Lofars kartläggning:<br /><a href="/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/lofar-radioteleskop-nya-karta.aspx">Astronomernas nya karta avslöjar hundratusentals okända galaxer</a> (21 februari 2019)</i></div> <div><br /> </div> <div><b>Mer om projektet, om Lofar och Onsala rymdobservatorium</b></div> <div><br /> </div> <div><div>Projektet <a href="http://lofargalaxyzoo.nl/">Radio Galaxy Zoo: Lofar</a> är en del av projektet Zooniverse, världens största och mest populära plattform för folkdriven forskning. Dess forskningsprojekt möjliggörs av frivilliga, och har samlat fler än en miljon människor runt om i världen för att hjälpa professionella forskare.<span style="background-color:initial">​</span></div></div> <div><br /> </div> <div>Projektet finns på sajten <a href="http://www.zooniverse.org/">zooniverse.org</a> och på adressen <a href="http://www.lofargalaxyzoo.nl/">http://www.lofargalaxyzoo.nl</a>. Radio Galaxy Zoo: Lofar finns på flera språk, bland dem svenska. (Den svenska versionen kommer under våren 2020​​.)</div> <div><br /> </div> <div><div>Det internationella teleskopet Lofar (Low Frequency Array) är ett radioteleskop som består av tusentals antenner utplacerade i hela norra Europa med en kärna i Exloo, Nederländerna. </div> <div><br /> </div> <div>Lofar är en vetenskaplig och teknisk vägvisare för SKA (Square Kilometre Array). SKA är ett globalt forskings- och teknikprojekt för att bygga världens största radioteleskop i områden fria från störningar i Afrika och Australien. SKA förenar 11 länder från hela planeten.  Sverige representeras i SKA-organisationen sedan 2012 av Onsala rymdobservatorium.</div> <div><br /> </div> <div>Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop, en station i teleskopnätverket Lofar, samt utrustning för forskning om jorden och atmosfären. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. </div></div> <div><br /> </div> <div><b><i>Bilder: </i></b></div> <div><i>​​<br /></i></div> <div><i>A (överst). Galaxen 3C31 sträcker sig över tre miljoner ljusår. I den här bilden kombineras en bild tagen med Lofar (i rött) med ett fotografi tagen i synligt ljus. 3C31 ligger omkring 209 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Fiskarna. Bilden finns i hög upplösning hos Lofar Survey Team på <a href="https://www.lofar-surveys.org/gallery.html?file=static/gallery/3C31_radio.png%E2%80%8B">https://www.lofar-surveys.org/gallery.html?file=static/gallery/3C31_radio.png​</a></i></div> <div><i>Bild: Volker Heesen/LOFAR Surveys Team</i></div> <div><i><br /></i> </div> <div><i>B. Radiogalaxen 3C236 sedd i radiovågor med LOFAR och i synligt ljus. </i></div> <div><i>Bild: Aleksandar Shulevski, Erik Osinga &amp; LOFAR Surveys Team</i></div> <div> </div> <div><div><span style="font-weight:700">Kontakter</span></div> <div><br /> </div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se</div> <div><br /> </div> <div>Cathy Horellou, biträdande professor i radioastronomi, Chalmers, 031 772 5504, cathy.horellou@chalmers.se</div></div> <div><br /> </div> <div><br /> </div>Wed, 26 Feb 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hans-metoder-kan-leda-till-battre-cancerbehandlingar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hans-metoder-kan-leda-till-battre-cancerbehandlingar.aspxHans metoder kan leda till bättre cancerbehandlingar<p><b>​Fredrik Westerlund, biträdande professor i kemisk biologi på Chalmers, har fått två anslag från Barncancerfonden för att utveckla metoder som kan leda till individanpassad cancerbehandling och bättre cancerdiagnoser.</b></p>Ett av anslagen är ett projektanslag i samarbete med läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Projektets långsiktiga syfte är att individanpassa cellgiftsbehandlingar för mindre lidande, effektivare behandling och färre permanenta skador hos patienter som genomgår cellgiftsbehandling. <div>​<div><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Vi ser ett stort behov av forskning inom det här fältet. Fler och fler överlever cancersjukdom, men många får permanenta skador av behandlingarna och barn är speciellt känsliga. Det är glädjande att Barncancerfonden ser att vi kan utföra relevant cancerforskning på Chalmers, säger Fredrik Westerlund, chef för avdelningen kemisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik. </span><div><div><h2 class="chalmersElement-H2">​<span>​Vissa människor är extra känsliga för cytostatika</span></h2> <p class="chalmersElement-P">Vanliga cellgifter, som används vid behandling av barncancer, dödar cancerceller genom att skada deras DNA − men friska cellers DNA skadas också under behandlingen. Därför måste man hitta en balanserad dos som dödar tumören och inte orsakar för stora skador på de friska cellerna. Situationen försvåras av att människor har olika känslighet för cellgifter och kan reagera olika på samma dosering. </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Alla celler har mekanismer för att laga trasigt DNA, eftersom det kan gå sönder av flera olika anledningar. Men vissa personer kan ha genetiska variationer som leder till fel på, till exempel, något av enzymerna som deltar i att laga DNA. Det kan leda till att en viss dos cytostatika blir extra skadlig för den individen, säger Fredrik Westerlund. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​​Enkelt blodprov ska upptäcka överkänslighet</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Metoden går ut på att − med hjälp av naturens egna system för att laga DNA − markera de skador som skett. Mängden skador kan sedan kvantifieras och jämföras mellan patienter. Det långsiktiga målet med metoden är att man genom ett enkelt blodprov från patienter ska kunna fånga upp patienter med överkänslighet för cytostatika i ett tidigt behandlingsskede, för att snabbt kunna justera dosen av medicineringen. Man skulle på detta sätt också kunna hitta släkter med genetiska defekter som innebär att de bör få justerade doser vid kommande behandlingar av cancer. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I nuläget räknas DNA-skadorna en och en i ett fluorescensmikroskop, men i det långa loppet är målet att ha en metod som är enklare att använda i klinisk praktik. Samarbetsgruppen på Sahlgrenska arbetar redan med anpassning av andra metoder för kliniskt användande, vilket är till stor hjälp även i detta projekt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Vår metod är en vidareutveckling av ett projekt vi fick anslag för av Barncancerfonden 2016. Vi tror verkligen att vi har hittat ett sätt att minska patientlidande på i framtiden, säger Fredrik Westerlund. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​​Diagnosticering av akut leukemi</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det andra projektet, även det ett samarbete med läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, rör metodutveckling för diagnosticering vid akut leukemi. Flera varianter av akut leukemi orsakas av att stora bitar DNA flyttas från en kromosom till en annan. Detta leder i sin tur till att cellerna producerar proteiner som inte ska finnas i friska celler, och de kan då utvecklas till cancerceller. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Metoden, som är i tidigt utvecklingsskede, har som syfte att hitta stället där DNA-brott har skett. Detta kan liknas vid det klassiska problemet att leta efter en nål i en höstack eftersom humangenomet består av miljarder baser och det är ett enda DNA-brott som är av intresse. Det är dessutom viktigt att veta exakt var brottet har skett för att kunna använda rätt behandling, eftersom behandlingen som sätts in är olika. Med den nya metoden ska man hitta det här brottets position så exakt som möjligt. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​Leukemi kräver snabb behandling</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Fredrik Westerlund har länge arbetat med en metod för att kartlägga DNA, men den har främst använts på bakterie-DNA. I det här projektet ska man istället använda humant DNA. Två strategier kommer att användas. Dels en metod där enorma mängder DNA avbildas för att hitta ”nålen”, dels en annan som går ut på att bara isolera den ”nål” man är intresserad av innan analysen. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Leukemi är en form av cancer där det är bråttom att sätta in behandling. Vi tror att vi är en metod på spåren som kan vara förhållandevis snabb för att den som drabbats av sjukdomen ska få rätt behandling och dosering så snabbt som möjligt, säger Fredrik Westerlund. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Foto:</strong> Johan Bodell</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Fakta: Fredrik Westerlunds anslag från Barncancerfonden</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Projektanslag F<em>örbättrad cancerbehandling av barn känsliga för DNA-skador</em>:</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>Projekt i samarbete med <strong>Ola Hammarsten</strong>, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet. </li> <li>Summa: 2,4 miljoner</li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Projektanslag medicinsk teknik <em>Förbättrad diagnos av akut leukemi hos barn</em>:  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>Projekt i samarbete med <strong>Linda Fogelstrand</strong>, läkare och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet. </li> <li>Summa: 3 miljoner</li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div></div></div>Tue, 25 Feb 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-feb-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-feb-2020.aspxWASP har fått AI, autonoma system och mjukvara att växa på Chalmers<p><b>​I februari besökte WASP:s ordförande Sara Mazur och KAW:s ordförande Peter Wallenberg Chalmers för att få en inblick i verksamheten. Det rekordstora forskningsprogrammet har växlat upp aktiviteterna på flera av Chalmers institutioner.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vid besöket fick Sara Mazur och Peter Wallenberg träffa flera av Chalmers WASP-forskare och veta mer om hur programmet landat på lärosätet. Först ut var tre av de forskningsledare som Chalmers rekryterat med finansiering från WASP. </span><div><br /></div> <div>Professor Ross D. King har rekryterats från The University of Manchester. Han har som ambition att göra forskningen mer effektiv med hjälp av artificiell intelligens, AI. På institutionen Biologi och bioteknik kommer han fortsätta sitt arbete med en ”robotforskare”. Fokus är att förstå hur människans celler fungerar – ett forskningsområde som är så omfattande att robotassistans behövs.</div> <div><br /></div> <div>Christopher Zach, som nyligen anslöt från Toshibas forskningslaboratorium i Cambridge, är nu forskningsprofessor vid institutionen för Elektroteknik, och Fredrik Johansson, med en postdoc från Massachusetts Institute of Technology, är nu forskarassistent vid institutionen för Data- och informationsteknik. </div> <div><br /></div> <div>Christophers forskningsämne är datorseende och bildanalys, och Fredriks forskningsområde är maskininlärning med fokus på medicinska tillämpningar. Med matematisk teori och modellering som vetenskaplig grund är målet att utveckla verktyg som kan användas som beslutsstöd i autonoma system och hälsovård. Är det möjligt att designa system med förmåga att resonera sig fram till rätt slutsats?</div> <div><br /></div> <div>– Artificiell intelligens erbjuder ett mycket lovande stöd inom radiologi för att identifiera tumörer och andra avvikelser i tomografi- eller röntgenbilder. Men det återstår arbete för att göra systemen robusta mot förändringar i personal, utrustning och patientgrupper, säger Fredrik Johansson.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">WASP-projekt på fem institutioner</h2> <div>WASP-programmet har växlat upp forskningen inom AI, autonoma system och mjukvara på Chalmers. Sedan starten 2018 har cirka 50 doktorander och postdocs rekryterats och ytterligare rekryteringar är planerade. Satsningen märks särskilt på institutionen Matematiska vetenskaper, enligt Daniel Persson, biträdande professor och handledare i WASP-programmet.</div> <div><br /></div> <div>– Matematik för AI har växt sig stort på institutionen, och inte minst har samverkan mellan forskargrupperna samt med näringslivet ökat. Totalt 14 forskningsprojekt inom AI pågår på institutionen idag – mycket tack vare att våra forskare har varit så framgångsrika i att få anslag från WASP, säger Daniel Persson.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers vicerektor för forskning och forskarutbildning Anders Palmqvist är mycket nöjd över hur WASP har fått förankring brett på lärosätet. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har WASP-projekt på fem olika institutioner. Chalmers har en strategisk ambition att arbeta på bredden genom sina styrkeområden, och Chalmers initiala arbete för att mobilisera inför starten av WASP hanterades i samarbete med styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik, säger Anders Palmqvist.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Framgångsrik forskarskola</h2> <div>Utöver forskningsprojekt och strategiska rekryteringar driver WASP också en forskarskola för doktorander med ett utbud av gemensamma kurser samt nätverksträffar. Christian Berger, från institutionen Data- och informationsteknik var involverad i uppstarten av forskarskolan.</div> <div><br /></div> <div>– Kurserna och nätverksträffarna, både nationellt och internationellt, erbjuder ett stort värde för doktoranderna. Det var en utmaning att hitta en utbildningsform anpassad för doktorander från många olika forskningsfält, men det vi åstadkommit ger dem både en värdefull bredd och inte minst en förmåga att kommunicera sin forskning mellan disciplinerna – vilket inte alltid är enkelt, säger Christian Berger.</div> <div><br /></div> <div>Under sitt besök på Chalmers fick Sara Mazur och Peter Wallenberg också besöka Chalmers Biomechatronics and Neurorehabilitation Lab. Föreståndare Max Ortiz Catalan demonstrerade två typer av forskningsprojekt med assistans från två patienter.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Om WASP</strong></div> <div>Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) är en storskalig nationell satsning på forskning och innovation inom artificiell intelligens, autonoma system och mjukvara, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillsammans med partneruniversiteten och medverkande industri. Fem lärosäten med stark IKT-forskning är involverade i programmet: Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet. Forskningsprojekt bedrivs även hos Uppsala universitet och Örebro universitet.</div> <div>Målet är att stärka, utveckla och förnya den nationella kompetensen genom strategiska rekryteringar, ett ambitiöst forskningsprogram, en nationell forskarskola och samarbete med industrin.</div> <div><a href="http://wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a></div> <div><br /></div> <div>På Chalmers finns ett etablerat samarbete mellan WASP och Chalmers AI Research centre, CHAIR, som ska säkerställa en välfungerande överlappning och goda synergier.</div> <div><a href="/sv/centrum/chair/Sidor/default.aspx">www.chalmers.se/chair</a></div> Tue, 25 Feb 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Klimatets-effekter-på-energisystemen-kan-aventyra-manniskors-ekonomi-och-vardag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Klimatets-effekter-p%C3%A5-energisystemen-kan-aventyra-manniskors-ekonomi-och-vardag.aspxKlimateffekterna kan äventyra människors vardag<p><b>​​En ny studie publicerad i Nature Energy av en internationell forskargrupp visar att klimatförändringarna kan fördröja införandet av förnybar energi. Studien beskriver klimatförändringsscenarier för 30 större städer i Sverige och visar att extrema händelser kan leda till avbrott i energiförsörjningen i framtiden, som i sin tur kan få effekter på ekonomin och vardagen. Forskarna pekar på behovet av att snabbt vidta åtgärder inom energisektorn och utforma robusta energisystem för att minska klimatförändringarna.</b></p><div><span style="background-color:initial">De framtida klimatförändringarna kommer att påverka framför allt städer och urbana områden. År 2050 förväntas hälften av jordens befolkning bo i städer. Förnybar energiteknik, som sol- och vindkraft kommer spela en viktig roll för omställningen av energisystemen i städerna och då krävs det att dessa system är motståndskraftiga och fungerar vid både extrem kyla och extrem värme. </span><span style="background-color:initial">Effekten av extrema väderhändelser </span><span style="background-color:initial">på energisystemen</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">har varit svår att kvantifiera på grund av ett osäkert framtida klimat. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2020/klimatzonskarta261.PNG" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />– Här utvecklar vi en beräkningsmetod som beaktar både vädervariationer med låg effekt och extrema händelser, säger Vahid Nik, en av forskarna i studien. Tillämpningen av metoden på 30 städer i Sverige, med 13 olika klimatförändringsscenarier, avslöjar att osäkerheten kring efterfrågan på förnybar energiteknik och dess potential, kan leda till en minskad tillgång på energi. Detta på grund av framtida klimatförändringar och en minskad tillförlitlighet hos energisystemen orsakad av extremt väder.</div> <div><br /></div> <div>Undersökningen jämför bland annat städer i olika klimatzoner och visar att till exempel Hudiksvall, Kalix och andra städer i klimatzon ett och två har sämre förutsättningar för förnyelsebar energiteknik i jämförelse med Malmö, Strömstad och Tjörn som ligger i klimatzon tre och fyra.</div> <div><br /></div> <div><em style="background-color:initial">En karta över Sverige som visar de fyra </em><em style="background-color:initial">klimatzonerna.</em><br /></div> <div style="text-align:right"><div> </div></div> <div>Försenas utvecklingen av teknik för förnybar energi kommer det att leda till ytterligare beroende av fossila bränslen, vilket kommer att accelerera ytterligare klimatförändringar och öka dess effekter. Det skapas en ond cirkel. <span style="background-color:initial">Användandet av sannolikhetsmodeller kan visserligen förutsäga långvariga klimatvariationer, men de kan inte garantera driften av energisystemen under extrema händelser. Därför menar forskarna att det är viktigt att ta hänsyn till klimatförändringarna vid designen av nya, robusta energisystem. Detta kommer att bidra till att öka de förnybara energisystemens andel med upp till 30 procent.</span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer information:</strong></div> <div>Läs artikeln publicerad i <em>Nature Energy </em><span style="background-color:initial">i februari 2020</span><span style="background-color:initial">: “</span><a href="https://www.nature.com/articles/s41560-020-0558-0">Quantifying the impacts of climate change and extreme climate events on energy systems</a><span style="background-color:initial">”</span><span style="background-color:initial">. </span><span style="background-color:initial">Artikelförfattare: Perera, A. T. D., Nik, V. M., Chen, D., Scartezzini, J.-L. &amp; Hong, T.​</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontakt:</strong></div> <div><a href="/en/staff/Pages/Vahid-Nik.aspx">Vahid M. Nik</a>, docent och affilierad till forskargruppen Infrastrukturfysik, vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers, <a href="mailto:vahid.nik@chalmers.se">vahid.nik@chalmers.se</a> </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bijan-adl-zarrabi.aspx">Bijan Adl-Zarrabi</a>, docent och ledare för forskargruppen Infrastrukturfysik, vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers <a href="mailto:bijan.adl-zarrabi@chalmers.se">bijan.adl-zarrabi@chalmers.se</a> </div> <div>​<br /></div> <div>Text: Lotta Särnbratt</div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om forskargruppen Infrastrukturfysik</strong></div> <div>Forskargruppen Infrastrukturfysik behandlar utomhusklimatets påverkan på den kort- och långsiktiga prestandan hos fysikaliska infrastrukturer. Exempel på sådana infrastrukturer är transportinfrastruktur, fjärrvärmenät och rörsystem för vatten och avlopp. Fältmätningar, laboratoriemätningar och teoretisk modellering är de metoder som används för att bedöma prestandan för infrastrukturer.<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Relaterat:</strong></div> <div><a href="https://www.lu.se/article/framtidens-extremvader-kan-gora-oss-stromlosa">Framtidens extremväder kan göra oss strömlösa</a> (webbnyhet Lunds universitet).</div>Mon, 24 Feb 2020 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/de-blir-chalmers-hedersdoktorer-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/de-blir-chalmers-hedersdoktorer-2020.aspxDe utses till Chalmers hedersdoktorer 2020<p><b>​Simone Fischer-Hübner hedras för sina enastående bidrag till forskning om personlig integritet, och Harry Gray hedras för sina viktiga upptäckter kring elektronöverföring i proteiner.</b></p><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Simone Fischer-Hübner</strong></span><div>Simone Fischer-Hübner är professor vid Karlstads universitet, och är en världsledande forskare inom området personlig integritet. Hon har varit framgångsrik i att bedriva tvärvetenskaplig forskning för att överbrygga klyftan mellan tekniska och juridiska aspekter av integritet, och är mottagare av ett antal prestigefyllda priser från både det vetenskapliga samfundet och industrin.</div> <div><br /></div> <div>Hon har grundat och aktivt drivit SWITS (Swedish IT Security Network) sedan 2001, ett framgångsrikt nationellt nätverk av datasäkerhets- och integritetsforskare med stort deltagande från Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Simone Fischer-Hübner är inte bara en framstående forskare utan också en ledande integritetsförespråkare i samhället i stort. Hennes engagemang inkluderar medlemskap i informationssäkerhetsrådet vid MSB och att vara vice ordförande för IEEE Swedens Computer/Software Engineering Chapter, samt att vara expert för ENISA (Europeiska unionens byrå för cybersäkerhet) och Scientific Advisory Committee of Science Europé.</div> <div><br /></div> <div>Simone Fischer-Hübner får sitt hedersdoktorat för sitt enastående bidrag till forskning om personlig integritet och sitt engagemang i integritetsfrågor i samhället i stort. Hedersdoktoratet uppmärksammar hennes centrala roll i den svenska och internationella forskningsverksamheten, och i nätverk inom datasäkerhet och integritet – tvärvetenskapliga områden som är strategiskt viktiga på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Harry Barkus Gray</strong></div> <div>Harry Gray är en av de mest inflytelserika forskarna inom bio-relaterad oorganisk kemi och har stått för många avgörande bidrag till detta område under flera årtionden, med mer än 900 publicerade vetenskapliga artiklar som fått över 50 000 citeringar.</div> <div><br /></div> <div>Ett av hans mest betydelsefulla vetenskapliga bidrag är utvecklandet av fundamentala modeller av elektronöverföring över långa avstånd i proteiner, med viktiga tillämpningar för förståelsen av biologisk funktion och fotosyntesen. Kunskapen om hur elektroner kan transporteras långa sträckor genom proteinmatrisen, för att kunna utföra redoxreaktioner har fått stor betydelse för identifieringen av och förståelsen för molekylära material för infångande och omvandling av solenergi.</div> <div><br /></div> <div>Grays forskargrupp undersöker i nuläget hur man kan imitera den naturliga fotosyntesen för att använda oorganiska material och solljus för att generera vätgasbränsle genom vattensplittring.</div> <div><br /></div> <div>Harry Gray doktorerade i oorganisk kemi på Northwestern University 1960 och tillbringade sedan ett drygt år som post-doc inom teoretisk oorganisk kemi vid Köpenhamns universitet. Han anställdes därefter på Columbia University 1961, för att några år senare bli rekryterad till California Institute of Technology, Caltech. Där blev han professor och verkade också som ledare för Beckmaninstitutet.</div> <div><br /></div> <div>Harry Gray är medlem av National Academy of Sciences i USA, och utländsk ledamot i flera andra akademier (bland annat Royal Society of Great Britain och Kungliga vetenskapsakademien) och har fått flera prestigefyllda priser såsom Priestleymedaljen (1991), Wolfpriset i kemi (2004) och F.A. Cotton-medaljen (2018).</div> <div><br /></div> <div>Harry Gray är – förutom en mycket framstående vetenskapsman – också en hängiven lärare som haft många viktiga kopplingar till Chalmers genom åren, bland annat som extern utvärderare vid flera rekryteringar, som talare vid initiativseminarier och Molecular Frontiers-symposier på Chalmers samt som mentor för flera Chalmersprofessorer.</div> <div><br /></div> <div>Hedersdoktorerna tar emot sina utmärkelser vid Chalmers doktorspromotion den 6 juni.</div></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång</div> <div><strong>Bilder:</strong> Privat och Karlstads universitet</div>Mon, 24 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-lararutbildning-far-hogsta-betyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-lararutbildning-far-hogsta-betyg.aspxLärarutbildningen får högsta betyg<p><b>​När Universitetskanslersämbetet (UKÄ) nyligen offentliggjorde sin utvärdering av Sveriges ämneslärarutbildningar stack Chalmers ut. Av 22 ämneslärarutbildningar i matematik var det nio som visade sig ha hög kvalitet. Chalmers var en av dem.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmers ämneslärarutbildning är en kombinationsutbildning som leder till både civilingenjörs- och ämneslärarexamen genom masterprogrammet Lärande och ledarskap. Det är denna femåriga utbildning som har fått betyget högsta kvalitet i undersökningen. </span><div>– Det känns väldigt viktigt för oss att få detta erkännande i och med att vi är en relativt ny lärarutbildare och gör det på ett annorlunda sätt i form av en kombinationsutbildning. Därför känns det extra kul för oss, säger Samuel Bengmark, ansvarig för Chalmers lärarutbildning. </div> <div><br /> </div> <div>Syftet med UKÄ:s omfattande utbildningsutvärderingar är både att kontrollera utbildningarnas resultat och att bidra till lärosätenas utveckling av kvaliteten på de utvärderade utbildningarna. </div> <div>Att Chalmers sticker ut i undersökningen tror Samuel Bengmark har att göra med utbildningens nära samverkan med skolor och lärare.</div> <div>– Vi har mästarlärare, det vill säga gymnasielärare som jobbar 40 procent hos oss i två år samtidigt som de är verksamma på sin skola. Det ger oss en fördel när det gäller professionskompetensen. De både bidrar i våra kurser här på Chalmers och stöttar studenterna när de är ute på praktik (VFU). </div> <div><br /> </div> <div><strong>Hur arbetar ni med att bibehålla den goda kvaliteten?</strong></div> <div>– Vi tror på en verksamhet som innefattar övningsskolor där studenterna gör sin VFU på. Vi tror på fortsatt stark samverkan med skolorna och en praktiknära forskningssamverkan. Att vi bygger vår egen kompetens samtidigt som det stärker skolorna. </div> <div><br /> </div> <div>Studenterna som läser den kompletterande pedagogiska utbildningen på Chalmers tar del av samma kvalitativa utbildning. Nytt för i år är att man kommer att kunna läsa kompletterande pedagogisk utbildning på halvfart från och med i höst. Chalmers blir då ett av ett fåtal lärosäten som kan erbjuda den möjligheten. ​<br /></div> <div>– Vi inför detta eftersom vi ser att en del personer i arbetslivet som vill omskola sig har svårt att förlita sig på studielån eller alls få ihop det ekonomiskt eftersom man inte längre har några studiemedel kvar att ta ut. Tanken är att vi ska ge dessa studenter möjligheten att kunna jobba halvtid och samtidigt omskola sig. Förhoppningsvis leder det till att fler ingenjörer som vill bidra i skolan tar det steget, säger Samuel Bengmark. </div> <div><br /> </div> <div>Text: Vedrana Sivac</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3></div> <div><a href="https://www.uka.se/om-oss/aktuellt/nyheter/2020-02-19-utvarderingen-av-amneslararutbildningarna-klar.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om UKÄ:s undersökning</a><br /><a href="http://www.chalmers.se/sv/utbildning/masterprogram/sidor/larande-och-ledarskap.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Lärande och ledarskap</a><br /><a href="/sv/utbildning/vidareutbildning/Sidor/Kompletterande-pedagogisk-utbildning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om KPU – Kompletterande pedagogisk utbildning​</a></div>Fri, 21 Feb 2020 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kemiteknikstudent-hoppas-pa-EM.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kemiteknikstudent-hoppas-pa-EM.aspxKemiteknikstudent hoppas på EM<p><b>​Med en fallenhet för att prioritera, planera och pussla löser fälttävlansryttaren Vendela Eriksdotter Rubin livet som riksidrottsstudent på Chalmers, elitryttare, egen företagare och hästägare. Nu satsar hon på att kvala till senior-EM i Frankrike 2021.</b></p>​​<span style="background-color:initial">Vendela Eriksdotter Rubin är 20 år, föder upp hästar, driver eget företag, håller träningar, satsar dubbelt som elitryttare – i både dressyr och i fälttävlan (även om hon just nu har tagit en paus från de största tävlingarna i dressyren). Dessutom studerar hon till civilingenjör på Chalmers tekniska högskola. Som elitidrottare har hon möjlighet att läsa som riksidrottsstudent (RIU-student) och kan därigenom studera på halvfart och få en flexiblare studiegång. Men det är ändå bråda dagar och ett ständigt pusslande för att få tiden att räcka till och livet att gå ihop.</span><div>– Det handlar om att värdera sin tid, prioritera och sätta gränser. Jag kan inte delta i allt som jag skulle kunna göra, utan måste välja det som jag tror kommer att ta mig till toppen. De sakerna ska jag prioritera, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>Vendela Eriksdotter Rubin har lärt sig att styra och planera sin tid sedan gymnasiet eftersom hon läste på distans. Efter gymnasiet tog hon ett sabbatsår för att starta företag och elitsatsa. </div> <div>– Trots att dagarna var fyllda med fysiskt arbete blev jag snabbt rastlös mentalt! Jag kände att jag ville börja plugga för att stimulera hjärnan, säger hon.</div> <div>Hon sökte och kom in på Kemiteknik med fysik på Chalmers. </div> <div>– Under den första kursen så tänkte jag ”vad har jag gett mig in på, det kommer aldrig att gå!” Dessutom blev min bästa häst sjuk och dog, precis i samband med en stor tenta. Trots att jag inte trodde att det var möjligt, så klarade jag tentan! Det ger ju ett ökat självförtroende och en känsla av att saker löser sig, man klarar mer än man tror, säger Vendela Eriksdotter Rubin.</div> <div><br /></div> <div><strong>Gör en plan med studievägledaren</strong></div> <div>– Som RIU-student har jag ansvar att själv se till att jag får med alla kurser i min utbildning, men jag får en större flexibilitet och rörlighet inom kurserna. Och inför varje termin lägger jag upp en plan tillsammans med min studievägledare som jag sedan utgår ifrån, berättar hon.</div> <div>Vendela Eriksdotter Rubin har valt att vara i skolan 2–3 dagar per vecka, eftersom det är långt att pendla till Chalmers från gården utanför Varberg. Hennes övriga tid går till att sköta både familjens och ibland andras hästar, träning för både henne själv och hästarna och åka på tävlingar. </div> <div>I månadsskiftet februari–mars 2020 åker hon till Barroca International Horse Trials i Portugal för att kvala till senior-EM i Frankrike 2021.</div> <div>– Jag kommer att rida den yngre av mina hästar i den tävlingen, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>I dagsläget har hon fem egna hästar som mest får gå på lösdrift, det vill säga i flock i en större hage utomhus.</div> <div>– Det är ganska ovanligt bland elittävlings- och avelshästar, för det finns en något ökad risk för akuta skador. Men för mig är det en etisk fråga. Jag vill kunna se min häst i ögonen, så efter tävlingen låter jag den springa fritt med sina kompisar i några veckor. Ibland tar jag till och med av den skorna. Efter ett tag kommer hästen till mig och jag märker att den är hungrig på träning igen. Det känns gott i hjärtat, säger hon.</div> <div><br /></div> <div><strong>Många möjligheter som ingenjör</strong></div> <div>Om hon fortsätter att studera på halvfart kommer hon att ta civilingenjörsexamen 2028. Idag vet hon inte exakt vad hon vill jobba med, men det kommer garanterat att ha med ridsport och hästar att göra. Och hon ser att många vägar öppnar sig med en civilingenjörsexamen.</div> <div>– Det finns en tradition att man ska mocka sig till en karriär inom hästvärlden och det är så onödigt för det finns ny teknik och nya innovationer som bara väntar på att användas och utvecklas. Inte minst när man bygger nya stall, säger Vendela Eriksdotter Rubin. </div> <div>– Men det är fortfarande slitsamt för kroppen att hålla på med hästar ett helt liv, så jag vill ha en bra utbildning att falla tillbaka på. Och det får jag på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial">Läs m</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial">er:</span><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/default.aspx" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Program på grundnivå</a><br /><a href="/sv/utbildning/masterprogram/Sidor/default.aspx" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> M</a><span style="font-size:14px;background-color:initial"><a href="/sv/utbildning/masterprogram/Sidor/default.aspx">asterprogram</a><br /><a href="/sv/utbildning/masterprogram/Sidor/default.aspx"></a></span><a href="/sv/samverkan/samverkan-med-Goteborgs-universitet/Sidor/Riksidrottsuniversitet.aspx" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Riksidrottsuniversitetet på Chalmers​</a></h2></div>Fri, 21 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-svensk-indiskt-samarbete-om-trafiksakerhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-svensk-indiskt-samarbete-om-trafiksakerhet.aspxNytt svensk-indiskt samarbete om trafiksäkerhet<p><b>​Varje år sker mer än 150 000 trafikrelaterade dödsolyckor i Indien. Nu går Chalmers, som enda svenska akademiska part, in i ett nytt samarbete mellan företag och institut i Sverige och Indien. Samarbetet ska öka trafiksäkerheten och ge grund för nya innovationer och kunskapsutbyte.</b></p>​<span style="background-color:initial">Torsdagen den 20 februari signerades det samarbetsavtal som markerar starten för Sitis, Svensk-indiska transportinnovations- och säkerhetspartnerskapet. Genom avtalet samlas ledande svenska och indiska företag och institutioner kring ett långsiktigt och globalt samarbete.<br /><br /></span><div>– Avsikten med detta samarbete är att skapa en framstående plattform för tillämpad forskning och innovation inom området säkra och hållbara transporter, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor, och fortsätter:</div> <div>– Trafiksäkerhet är en brådskande och omedelbar fråga i alla delar av vår värld, och också en kritisk sådan när det gäller uppbyggnaden av välstånd i en nation. Vi är väldigt glada över att kunna ingå i detta bilaterala partnerskap som kommer att ta itu med viktiga utmaningar, såväl i Indien som i Sverige.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/rickshaw_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div><div>Planerna för samarbetet har arbetats fram under det gångna året, och Chalmers har funnits med i från start. Såväl övergripande innehåll som potentiella enskilda projekt har diskuterats under resans gång. För Chalmers del liknar det nu ingångna samarbetet ett avtal för trafiksäkerhetssamarbete med Kina, China-Sweden Research Centre for Traffic Safety, som skrevs under 2012.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Styrkor på olika områden</h2></div> <div>Genom Chalmers fordons- och trafiksäkerhetscentrum Safer, som samlar 35 parter från akademi, industri och samhälle, har Chalmers stor erfarenhet av samarbeten just inom trafiksäkerhetsområdet. Magnus Granström, föreståndare för Safer, poängterar att såväl Sverige som Indien har hög kapacitet för att utveckla teknologi, koncept och lösningar. Men kompetensen ligger delvis inom olika områden; Sverige är globalt ansett för sitt trafiksäkerhetsarbete, medan Indien har en stark it- och datavetenskapssektor.<br /><br /></div> <div>– Chalmers kan bidra med exempelvis kunskap om intelligenta transportsystem, artificiell intelligens och cybersäkerhet, trafikssäkerhetsforskning och kunskap om hur man etablerar testbäddar. Här är vi mycket starka, säger Magnus Granström.</div> <div><div>– Vi ser fördelen i att ha en plattform för samarbeten med svenska företag och institut kring utmaningar i Indien. Flera av de ingående parterna har Chalmers redan idag samarbeten med genom kompetenscentrumet Safer, och med Sitis på plats kan vi nu vidareutveckla dessa. Avtalet ger oss dessutom möjlighet att hitta nya samarbeten med indiska parter.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Annorlunda utmaningar</h2></div> <div>Indien är ett enormt och snabbt växande land, med ansenliga klyftorna mellan hög- och lågutbildade och stora utmaningarna inom transportsektorn. Sitis-partnerskapet kommer att bygga en djupare förståelse för trafiksäkerheten i landet. Därmed ges också insikt i kärnutmaningarna för andra snabbväxande ekonomier med liknande problem, och potentiella lösningar kan tas fram.</div> <div>– Vi kommer att kunna dra nytta av att lära oss hur behoven ser ut i ett land som är annorlunda jämfört med vårt, när det gäller såväl kultur som infrastruktur. Hur utvecklar man ett transportsystem i ett sådant land? Hur servar man befolkningen med gods- och persontransporter? Dessa frågor behöver besvaras för att man ska kunna bygga ett hållbart och välmående samhälle, säger Magnus Granström.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/SITIS_Sinisa_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div><strong>FAKTA: Sitis, Svensk-indiska transportinnovations- och säkerhetspartnerskapet</strong></div> <div>Avtalet för Sitis undertecknades i Stockholm, i samband med FN-konferensen om trafiksäkerhet. På plats fanns infrastrukturminister Tomas Eneroth och den indiska ministern för transport och motorvägar, Nitin Gadkari, samt ledningsrepresentanter från ett stort antal svenska och indiska företag och institut. Sinisa Krajnovic, ledare för Chalmers styrkeområde Transport, signerade för Chalmers.<br /><br /></div> <div>Medlemmarna i Sitis är alla ledande inom trafiksäkerhetsområdet. De är:</div> <div>• Volvokoncernen (som också varit initiativtagare)</div> <div>• Autoliv</div> <div>• Ericsson</div> <div>• Manipal Hospital</div> <div>• Altair</div> <div>• Saab</div> <div>• Tech Mahindra</div> <div>• India Institute of Science (IISc)</div> <div>• Transport Research and Injury Prevention Program</div> <div>• Indian Institute of Technology Delhi (TRIPP, IITD)</div> <div>• Chalmers</div> <div>• Rise</div> <div>• ARAI</div> <div>• Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)<br /><br /></div> <div>Sitis kommer också att samarbeta med Vision Zero Academy vid Trafikverket samt Niti Aayog, National Institution of Transforming India.<br /><br />Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Magnus Granström, Rana Prathap, Pixabay</div> Thu, 20 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-Ventures-gar-in-i-ny-fas-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-Ventures-gar-in-i-ny-fas-.aspxChalmers Ventures går in i ny fas – rekrytering av ny vd påbörjad<p><b>​Sedan starten 2015 har Chalmers Ventures haft en fantastisk utveckling. Halvvägs in i den tioåriga etableringsperioden ska verksamheten nu växla upp ytterligare. Styrelsen har påbörjat rekrytering av ny vd som ska ersätta avgående vd Linnéa Lindau. Gunnar Fernström går in som tillförordnad vd.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmers Ventures är frukten av Chalmers vilja att konsolidera sin verksamhet inom venture creation. Det helägda dotterbolaget startades genom att Chalmers tekniska högskola AB samt Stiftelsen Chalmers tekniska högskola beslutade tillföra 150 miljoner i driftsmedel respektive 300 miljoner i investeringskapital för en tioårig etableringsperiod. </span><div><br /></div> <div>Bolagets första verksamhetsår var 2015 och verksamheten är nu fem år gammal, halvvägs igenom sin avtalade finansieringsperiod.</div> <div><br /></div> <div>Linnéa Lindau har varit vd för Chalmers Ventures sedan starten. Hon har genomfört strategin för den första fasen och tillsammans med personalen på Chalmers Ventures framgångsrikt etablerat verksamheten och utvecklat Chalmers Ventures till en internationellt ledande inkubator och investeringsverksamhet. I november utsågs bolaget till en av världens tio bästa universitetsinkubatorer vid World Incubation Summit 2019 i Doha, Qatar.</div> <div><br /></div> <div>Verksamheten är nu mogen att växlas upp och gå in i en ny, mer expansiv fas. Halvvägs in i den avtalade tioårsperioden har Chalmers Ventures styrelse startat ett strategiarbete kring långsiktig målbild. I samband med översynen har styrelsen och ägare i dialog konstaterat att tidpunkten även är lämplig för ett ledarskifte. Ägare och styrelse ser detta som ett naturligt steg i verksamhetens utveckling. </div> <div><br /></div> <div>Rekrytering av ny vd är påbörjad. Avgående vd Linnéa Lindau lämnar över till Gunnar Fernström som går in som tillförordnad vd från och med idag.</div> <div><br /></div> <div>– Styrelse och ägare vill tacka Linnéa Lindau för hennes ovärderliga insats i att etablera Chalmers Ventures som en internationellt ledande inkubator och investeringsverksamhet, och gratulerar henne till den bedriften. Vi önskar henne all lycka inför kommande uppdrag, säger Johan Inden, ordförande för Chalmers Ventures.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Christian Borg</div> Tue, 18 Feb 2020 14:40:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Optimering-pa-systemniva-gor-internet-energisnalare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Optimering-pa-systemniva-gor-internet-energisnalare.aspxOptimering på systemnivå gör internet energisnålare<p><b>​Forskare på Chalmers har i ett nyligen avslutat femårigt forskningsprojekt studerat hur fiberoptiska kommunikationssystem kan göras mer energieffektiva. Bland åtgärderna som forskarna föreslår finns smarta, felrättande datachips som konstruerats så att de förbrukar tio gånger mindre energi. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga artiklar, bland annat i publikationen Nature Communications.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi strömmar film och musik, använder molnbaserade lagringstjänster, kollar sociala medier och är ständigt uppkopplade mot alla möjligheter som internet erbjuder. Men vår digitala livsstil kräver att stora mängder data transporteras genom fiberoptiska kablar – och datamängden ökar i en närmast ofattbar takt, vilket också medför en enorm förbrukning av elektricitet. Denna utveckling är ohållbar för samhället. </span><div><br /></div> <div>Om ökningstakten fortsätter på samma sätt, utan att några energieffektiviserande åtgärder görs, kommer enbart internet inom tio år att konsumera mer än hela världens nuvarande elproduktion. Produktionen av el kan inte öka i samma takt utan att en drastisk ökning sker i användningen av fossila bränslen, vilket även skulle resultera i en betydande ökning av koldioxidutsläppen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Peter-Andrekson_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Peter Andrekson" style="margin:5px;width:200px;height:263px" />– Utmaningen är att tillgodose den stora efterfrågan på datakapacitet och prestanda, samtligt som kostnaderna hålls på en rimlig nivå och miljöpåverkan minimeras, säger Peter Andrekson, professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Peter Andrekson har lett det femåriga forskningsprojektet <a href="https://research.chalmers.se/project/?id=5914" target="_blank">‘Energieffektiv optisk fiberkommunikation’</a>, som resulterat i flera framsteg inom området.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskarna identifierade inledningsvis var energitjuvarna finns i dagens fiberoptiska system. Med detta som utgångspunkt har de därefter konstruerat och byggt en modell av ett system för dataöverföring som förbrukar så lite energi som möjligt. Energibesparingen kan bli betydande om de ingående delarna i systemet optimeras mot varandra.</div> <div><br /></div> <div>En komponent som hittills ansetts vara en av de mest energikrävande är datachips för felrättning – integrerade kretsar som används i de optiska systemen för att kompensera för störningar och brus. På Chalmers har forskarna nu lyckats designa sådana chips där kretsarna i sig själva optimeras.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Per-Larsson-Edefors_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Per Larsson-Edefors" style="margin:5px;width:200px;height:263px" /><span style="background-color:initial">– Våra mätningar visar att energiåtgången vid användning av det här data</span><span style="background-color:initial">chipset blir tio gånger mindre än för konventionella felrättande data</span><span style="background-color:initial">kretsar, säger Per Larsson-Edefors, professor i datorteknik vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Forskarna har på systemnivå också demonstrerat fördelarna med att använda så kallade optiska frekvenskammar istället för att ha separata lasersändare för varje frekvenskanal. En optisk frekvenskam sänder ut ljus i alla våglängder samtidigt, vilket gör sändaren mycket frekvens-stabil. Det i sin tur ger mycket enklare mottagning av signaler – och därmed mindre energiförbrukning.  </div> <div><br /></div> <div>Energibesparingar kan också göras i styrningen av fiberoptiska kommunikationsnätverk. Genom att matematiskt modellera energiförbrukningen i olika nätverksresurser kan datatrafiken styras, så att resurserna utnyttjas på ett optimalt sätt. Detta är speciellt värdefullt om trafiken varierar över tid, vilket är fallet i de flesta nätverk. Genom att använda den optimeringsalgoritm som chalmersforskarna tagit fram kan energiförbrukningen då minskas med upp till 70 procent. </div> <div><br /></div> <div>Framgångsreceptet har varit den breda ansatsen i projektet, där forskare från tre olika forskningsområden samarbetat för att finna en så energibesparande helhetslösning som möjligt, utan att ge avkall på prestanda i systemet.</div> <div>​<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Erik-Agrell_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Erik Agrell" style="margin:5px;width:200px;height:263px" />Dessa forskningsrön innebär att det finns stora möjligheter att göra framtidens internet betydligt energieffektivare. Flera vetenskapliga artiklar har publicerats inom de tre forskningsområdena optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk.</div> <div><br /></div> <div>– För att förbättra energieffektiviteten i dataöverföringen krävs tvärvetenskaplig kompetens. Utmaningarna ligger i skärningspunkterna mellan optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk. Det är därför det här projektet har varit så framgångsrikt, säger Erik Agrell, professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Det femåriga forskningsprojektet ’Energieffektiv optisk fiberkommunikation’ genomfördes 2014-2019 och har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskningen bedöms ha stor potential att göra framtidens internetanvändning betydligt mer energisnål. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga publiceringar inom forskningsdisciplinerna optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk, bland annat följande tre artiklar: </div> <div><ul><li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO4-2F3NrlX2-2Fnm4FQcveXCi43isecyOuYW7oWnBr4foZiiDxPTbB82z7TI6BXHyW07hfQ-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXRkCTRLkkbhfMNmxjd1h7iXQb-2BOPNzQT4bZTPmb1ZIjaOFnwDCQE5HLYh3Mri-2BWrjHOC4kzMhCIBi1-2FNW8vRW76K7Tk7QGjX780n-2BSbUF7FlOtYLygDDS4wPuoHqi3RKntryQc11wS-2B7ixuLgOjOpxfR0LworYeAvjl6WCn-2F7MRPmR9TqGwYnOmpd8PUhD68XM-2BE0bkDD309Y4u6oF0oqFYVv7m0PMWSqA7I-2Fumtm0si" target="_blank">Phase-coherent lightwave communications with frequency combs</a>, i tidskriften Nature Communications</li> <li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO476aL63ZsrzN6XM2ZyLUkt4LVCzdaMF6a-2BbtzhvUwUNAPg5CrkovkVIZl32zUyuVDA-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXaMOvQXSbSnPVHd7JGZmXlLnNRGpyxYUzDnnGBpduNzYe59Jypgq3i2XlfcsP3jyAOgvphzUmCJDC0Doc3P2lWApRkWgPn53L8Xv7KLoBaBTMKdagQ-2BJt-2FYg3iMSvkdvxHKZEyxe0Bbwdd9j-2Fon9v3dZ9qXSGo6nPuhjSydnrT4zt4i7YlM7aHkKlCOiYXwIrd7fIJjwM0w79a51f3XNP6B5K-2FV-2FLX0I5BKZjP6Hha7Q">Energy-Efficient High-Throughput VLSI Architectures for Product-Like Codes</a>, i tidskriften Lightwave Technology</li> <li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO45ylyOQAxTlckGFPvpsOSfmETKhei9ty-2FGzNz3WavkKCxfhOKjZjQLgQnwnpXvl6PzOwocXiDbtcgAQSLukL6jFQGZmg46jsdzSB6P9sSovl_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXfRTKFpEtDMh-2BfW9a51nHBFj7O70TmIHGP9cZbVbjLNtwxgdvzK3G-2B-2BUvZCdlRa1y6qdR3Gzw-2Fa7FLh5DIO1hSoc9uXCYiuoXAlgUNsCi6w9tFtxDTkABgoqpHycm-2BoZ8DvOdQQNR7816C8YXaXbHueyTSeBUqpVxpxb73U6FJUpGqLvpqiMbUbxJwR47BTFERCY88tAvDa7PhfAFsUA5gcgdDirN4WjS4k76MksJoVd" target="_blank">Joint power-efficient traffic shaping and service provisioning for metro elastic optical networks​</a>, i tidskriften ​IEEE/OSA Journal of Optical Communications and Networking </li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Mer information om den integrerade kretsen – det smarta felrättande datachipset:</strong><br /></div> <div>Datachipset (den integrerade kretsen) har designats på Chalmers och specialtillverkats i Grenoble i Frankrike. Därefter har chalmersforskarna verifierat chipsets funktion och uppmätt energiförbrukningen, som knappt uppgår till en tiondel av vad dagens motsvarande felrättande kretsar drar.</div> <div>Vid en hastighet för dataöverföringen på 1 terabit per sekund (1 terabit = 1 biljon bitar) har forskarna visat att chipset är så effektivt att det drar mindre energi än 2 pico joule (1 pico joule = 1 biljondels joule) per överförd bit. Detta motsvarar en effektförbrukning av 2 Watt vid denna datatakt. Jämförelsevis ligger energiåtgången vid så höga överföringshastigheter annars på cirka 50 pico joule per bit, det vill säga 50 Watt.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoton: Johan Bodell, Chalmers, Laurence L Levin</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div>Optisk hårdvara: </div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Peter-Andrekson.aspx">Peter Andrekson</a>, ledare för forskningsprojektet och professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers </div> <div><a href="mailto:%20peter.andrekson@chalmers.se">peter.andrekson@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elektroniksystem: </div> <div><a href="mailto:%20Per%20Larsson-Edefors">Per Larsson-Edefors</a>, professor i datorteknik vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20perla@chalmers.se">perla@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Kommunikationsnätverk:</span><br /></div> <div><a href="mailto:%20Erik%20Agrell">Erik Agrell</a>, professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20agrell@chalmers.se">agrell@chalmers.se</a></div></div>Thu, 13 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Så-ska-trafikdödlighet-halveras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/S%C3%A5-ska-trafikd%C3%B6dlighet-halveras.aspxGlobalt samarbete ska halvera dödsfallen i trafiken<p><b>​Varje år dör över 1,3 miljoner människor i trafikolyckor. Därmed är också trafikolyckor den vanligaste dödsorsaken i vissa åldersgrupper. Nu samlas världens experter i Stockholm för att diskutera nya FN-mål för trafiksäkerhet, som tagits fram under ledning av Chalmersprofessorn Claes Tingvall.</b></p>​<span style="background-color:initial">Transporter och trafik är en grundläggande del av livet för de flesta av oss. Från våra hem går vi ut i ett trafiksystem som tar oss till jobbet, skolan, affären, sjukhuset eller till nära och kära.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">Samtidigt dör 1,3 miljoner människor i trafikolyckor och 50 miljoner människor skadas – varje år. Den största andelen olyckor, hela 93 procent, sker i låg- och medelinkomstländer där resurser och tekniska lösningar för trafiksäkerhet saknas i stor utsträckning.<br /> </p> <p class="MsoNormal">– Problemet med trafikolyckor har inte minskat i den omfattning som vi önskat. Det vi i expertgruppen nu pekar på är rekommendationer på insatser som verkligen är effektiva – så nu handlar det om det blir gjort eller inte, säger Claes Tingvall, adjungerad professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers och ordförande i den akademiska expertgruppen som tagit fram nya FN-mål för trafiksäkerhet i världen.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Claes%20Tingvall_300.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p class="MsoNormal">Målsättningen är att halvera antalet dödsfall och allvarliga skador till följd av trafikolyckor till år 2030. För att lyckas nå målet på tio år ger Claes Tingvall en tydlig riktlinje: </p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Vi måste hela tiden peka på vetenskapen som lösning på samhällsproblemen. Och sen hålla oss till det och agera därefter!</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En folkhälsofråga</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">Den 19 till 20 februari 2020 samlas världens ledande experter inom trafiksäkerhet tillsammans med beslutsfattare i Stockholm för den tredje globala konferensen om trafiksäkerhet inom FN. Där kommer expertgruppens utlåtande vara vägledande i det globala samarbetet för en säkrare trafik.</p> <p class="MsoNormal">Den akademiska expertgruppen, där Claes Tingvall är ordförande, är en sammansättning av 13 experter från hela världen och har haft uppdraget att ta fram kompletterande metoder, processer och verktyg för det nya decenniets globala trafiksäkerhet. Utgångspunkten har varit de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030. </p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Bristen på trafiksäkerhet är en folkhälsofråga. Mer än 100 000 barn omkommer varje år i trafikolyckor, vilket gör det till den vanligaste dödsorsaken i vissa åldersgrupper. Men det är möjligt att komma till rätta med problemet, förutsatt att man använder vetenskapligt utvecklade metoder, säger Claes Tingvall.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete är nyckeln</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">På Chalmers bedrivs idag bred forskning inom fordons- och trafiksäkerhet. Fokus ligger bland annat på att förstå varför olyckor sker och hur de kan förebyggas samt minimering av skador på människokroppen när den utsätts för de extrema belastningar som ofta förekommer i trafikolyckor. Även historiskt sett har fordons- och trafiksäkerhet varit ett starkt forskningsområde på Chalmers och utveckling av moderna säkerhetsbälten, bilbarnstolar och krockkuddar har sitt ursprung på högskolan. </p> <p class="MsoNormal">Forskningens roll kommer att bli än mer betydelsefull i framtiden då mängden trafik hela tiden ökar. Enligt FN:s prognoser kommer världens städer att växa med över 50 procent de närmsta 30 åren. När vägar och infrastruktur byggs ut är det viktigt att kunskap om hur det görs på bästa sätt finns, samtidigt som vetenskap tillämpas och utvecklas i befintliga trafiksystem.</p> <p class="MsoNormal">Magnus Granström är föreståndare för kompetenscentret Safer på Chalmers där man bedriver tvärvetenskaplig forskning inom trafiksäkerhet. På Safer kopplar olika forskningsområden – som till exempel system för att undvika olyckor, förarbeteende, krockskydd och säkerhetsutvärderingar – in i varandra. Magnus Granström menar att det finns många delområden att satsa på inom trafiksäkerhet, och oskyddade trafikanter blir en speciell utmaning eftersom vi ser ett ökande antal cyklister, elsparkcyklar och gångtrafikanter.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/Magnus_Granstrom_350_cropped.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p class="MsoNormal">– Universiteten behöver fortsätta att satsa på en bredd i sin forskning eftersom det inte finns ett enskilt svar på frågan om hur trafiken ska fortsätta att bli säkrare. Framförallt behöver man förstå komplexiteten i framtida trafiksystem med olika typer av trafikanter, säger Magnus Granström.</p> <p class="MsoNormal">För att lyckas nå målet om en halvering av antalet dödsfall och skador tror Magnus Granström att forskningsvärlden behöver få insikt om de hinder som finns. Han pekar på exempelvis en övertro på automatiserade fordon och deras bidrag till ökad säkerhet samt brist på systemtänk hos forskare och finansiärer vilket leder till för mycket fokus på enskilda områden och individer.</p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Huvudnyckeln för att nå målet är samverkan mellan de olika aktörerna – industri, akademi och samhällsaktörer, säger Magnus Granström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Rekommendationer med tydlig vision</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">Den akademiska expertgruppen har kommit fram till totalt nio vetenskapligt baserade rekommendationer. Om rekommendationerna följs menar expertgruppen att målet om en halvering av dödsfall troligen kommer att nås år 2030. Rekommendationerna är tydligt sammankopplade och kommer vara styrande för arbetet med trafiksäkert som en del av de globala målen. Och för första gången är trafiksäkerhet nu inkluderat i internationella målsättningar genom agenda 2030. Enligt Claes Tingvall är det en styrka:</p> <p class="MsoNormal">– Genom de globala målen, som pekar ut vem som ska göra vad, får vi tillgång till både den privata och offentliga världen, och kan på så vis få draghjälp av de synergier som finns mellan klimat, hälsa och rättvisa. Till exempel kopplar hastigheter till ren luft, klimat och trygghet.</p> <p class="MsoNormal">Samtidigt påpekar han att det är de stora verktygen som också kommer ge de största framstegen. Då handlar det främst om hållbarhetsrapportering och offentlig upphandling. Om arbetet med trafiksäkerhet integreras med de verktygen kan extremt stora effekter nås. I den rapport som expertgruppen nyligen släppt poängteras samarbeten mellan politik, akademi, näringsliv och andra organisationer på en global skala.</p> <p class="MsoNormal">– För att lösa problemen i låginkomstländer, där problemen är störst, behöver man tillämpa de enkla och billiga lösningar som redan finns. I höginkomstländer måste alla kända metoder tillämpas – det är inte konstigare än så, säger Claes Tingvall.<br /><br /></p> <p class="MsoNormal">Text: Anders Ryttarson Törneholm och Mia Malmstedt<br /><span style="background-color:initial">Foto</span><span style="background-color:initial">: Rune Borgström, Emmy Jonsson och Pixabay</span></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Globala målen</h3> <p class="MsoNormal">Globala målen är en agenda för hållbar utveckling som världens länder antagit. Den finns till för att uppnå fyra saker till år 2030:</p> <p class="MsoNormal">• Att avskaffa extrem fattigdom<br /><span style="background-color:initial">•</span><span style="background-color:initial"> Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen<br /></span><span style="background-color:initial">• Att främja fred och rättvisa<br /></span><span style="background-color:initial">• Att lösa klimatkrisen<br /></span><span style="background-color:initial"><br />För att lyckas med det har 17 globala mål tagits fram. Trafiksäkerhet är direkt kopplat till två av dem:</span><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Mål 3: God hälsa och välbefinnande<br /></span><span style="background-color:initial">Delmål 3.6:  Minska antalet dödsfall och skador i vägtrafiken<br /></span><span style="background-color:initial">Mål 11: Hållbara städer och samhällen<br /></span><span style="background-color:initial">Delmål 11.2: Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Trafiksäkerhet påverkar också många fler av målen indirekt.<br /></span><a href="https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/">Läs mer om de globala målen här.​</a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Nio rekommendationer för säkrare trafik</h3> <p class="MsoNormal">De nio rekommendationer som expertgruppen tagit fram delas upp i:<br /></p> <p class="MsoNormal">1. Modal Shift<br /><span style="background-color:initial">2</span><span style="background-color:initial">. Sustainable Practices and Reporting<br /></span><span style="background-color:initial">3. Safe Vehicles across the Globe<br /></span><span style="background-color:initial">4. Childrens Health<br /></span><span style="background-color:initial">5. Public Procurement<br /></span><span style="background-color:initial">6. Speed limit of 30 kph<br /></span><span style="background-color:initial">7. Upgrade Infrastructure<br /></span><span style="background-color:initial">8. Zero Speeding<br /></span><span style="background-color:initial">9. Technology</span></p> <p class="MsoNormal"><br /><a href="https://www.roadsafetysweden.com/about-the-conference/recommendations-from-academic-expert-group/">Här kan du titta på filmklipp där Claes Tingvall förklarar rekommendationerna!</a><br /><a href="https://www.roadsafetysweden.com/contentassets/c65bb9192abb44d5b26b633e70e0be2c/200113_final-report-single.pdf">Läs expertgruppens rapport här.</a></p> <p class="MsoNormal"></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Safer</h3> <div>Safer är ett kompetenscentrum för fordons- och trafiksäkerhet som bedriver samverkande, gränsöverskridande forskning och kunskapsutbyte för att eliminera dödsolyckor och allvarliga skador i trafiken. Chalmers är värd för centrumet som samlar totalt 35 partners från akademi, industri och samhälle.</div> <p></p> <p class="MsoNormal"><a href="https://www.saferresearch.com/">Läs mer om Safer.</a><br /></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Kvällsevent före FN-konferensen anordnas av Safer<br /></h3> <span></span><p class="MsoNormal">På kvällen den 18 februari, dagen före FN-konferensen, anordnar Safer ett kvällsevent i Stockholm. Temat för kvällen är framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete genom samverkan, och en utställning på plats kommer att ge en mängd exempel på detta. Medverkar som inspirationstalare gör bland annat Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande, samt talare från EU-kommissionen, VTI och Volvo Group. Cirka 200 gäster väntas, däribland EU-kommissionärer, beslutsfattare, svenska riksdagspolitiker och representanter från olika organisationer som arbetar med trafiksäkerhet. Flertalet av gästerna kommer från länder med många trafikolyckor med dödlig utgång, däribland Uganda, Liberia, Indien och Nigeria.</p> <p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">– Vi hoppas att vi dels kan sprida budskapet om vårt sätt att samverka till de internationella parter som är där, och att vi samtidigt skapar ännu bättre överhörning mellan både partners och forskningsområden, säger Magnus Granström, föreståndare för Safer.<br /><br /><a href="https://www.saferresearch.com/events/borderless-research-save-lives-dinner-event-how-vision-zero-can-be-addressed-collaboration">Läs mer om eventet här!</a><br /><span style="background-color:initial"><br />Läs tidigare nyhet om Claes Tingvall: </span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-ta-fram-nya-varldsmal-for-trafiksakerhet-i-FN.aspx">Ska ta fram fram nya världsmål för trafiksäkerhet i FN​</a><br /></p>Wed, 12 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tva-nyheter-nar-Chalmershindret-firar-fem-ar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tva-nyheter-nar-Chalmershindret-firar-fem-ar.aspxDubbla nyheter när Chalmershindret firar fem år<p><b>​​Chalmershindret på Gothenburg Horse Show 2020 undersöker hästens språngkurva, alltså var i förhållande till hindret som hästen har sin högsta punkt. När Chalmershindret nu firar femårsjubileum tas två nya kliv – dels är tekniken för första gången baserad på maskininlärning, dels kommer de samlade mätteknikserfarenheterna från hindret att flytta in i Svenska ridsportförbundets utbildningsanläggning Strömsholm.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hur en häst hoppar över ett hinder skiljer sig mellan både individer och ekipage. En del hästar hoppar för tidigt eller för sent så att högsta punkten hamnar före eller efter bommen. I ett optimalt hopp ligger högsta punkten precis över hindret, eftersom hästen då bör ha använt rätt teknik och precis lagom med kraft för sitt språng.</span><div><br /></div> <div><strong>För första gången används maskininlärning</strong><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Till årets hinder kommer hindergruppen för första gången att använda sig av tekniken Image Processing, där en dator genom maskininlärning tränas att upptäcka hästens hovar i ett filmat språng och därigenom kan beräkna koordinaterna för den högsta positionen i språnget över hindret. </div> <div><br /></div> <div>– Det här innebär tekniska svårigheter. Tidigare år har Chalmershindret mätt en variabel i taget. Vi ska mäta både den högsta punkten i ett vertikalt led från marken, och var den punkten förhåller sig till hindret i ett horisontellt led, säger Anna Skötte som är student och projektledare för Chalmershindret 2020.</div> <div><br /></div> <div>Chalmershindret drivs av Chalmersstudenter i samarbete med Gothenburg Horse Show i syfte att med ny smart teknik utöka kunskapen om hästars hoppteknik och därigenom kunna ge vetenskapligt underlag för hållbara tävlings-, tränings- och avelshästar. Liksom förra året bjuds tävlingsryttarna i Gothenburg Horse Show in till Chalmers monter i Scandinaviums foajé för att ta del av sina mätresultat.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ridsportförbundet kommer att använda tekniken</strong></div> <div>Projektet med Chalmershindret tar ytterligare ett nytt och viktigt steg när den samlade erfarenheten från fem års mätningar på Gothenburg Horse Show flyttar in på Svenska ridsportförbundets ridhus Strömsholm. Det är efter önskemål från landslagsledare inom Ridsportförbundet om mer utvecklade vetenskapliga mätningar, som Chalmers engageras för att tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet och Hästnäringens riksanläggningar vidareutveckla det uppkopplade ridhuset på Strömsholm och komplettera med bland annat kameror och sensorer för biomekanik. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad betyder detta samarbete för hästnäringen och ridsporten i Sverige?</strong></div> <div>– Inom hästvärlden har vi en herrans massa vedertagna sanningar som vi inte har haft möjlighet att testa vetenskapligt. Nu finns den möjligheten och då är det bara fantasin som sätter gränser framåt, säger Tomas Torgersen som är tävlingsledare för Gothenburg Horse Show.</div> <div><br /></div> <div>Daniel Svensson är huvudlärare i hoppning vid Ridskolan Strömsholm och en av de drivande personerna bakom samarbetet med Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad hoppas du att Chalmers ska bidra med till utvecklingen av Strömsholms ridhus?</strong></div> <div>– Precis som landslag inom andra idrotter vetenskapligt mäter hur de kan förändra sin träning och nå bättre resultat, behöver vi mäta hur hästen beter sig, vad ryttarna gör och hur det påverkar hästarna. Chalmers har ju utvecklat sådana mätmetoder under flera år och de erfarenheterna vill vi ta del av, istället för att uppfinna hjulet igen, för att undersöka vad som är mest gynnsamt för hästen och ger bäst resultat i tävlingssammanhang, säger Daniel Svensson.</div> <div><br /></div> <div>Med projektet ”<a href="/sv/centrum/sportteknologi/utbildning/Sidor/Tracks-kurs-Chalmershindrets-fortsattning.aspx">Chalmershindrets fortsättning</a>”, som ingår i Chalmers nya <a href="/sv/nyheter/Sidor/tracks-forbereder-studenter-for-framtiden.aspx">utbildningssatsning Tracks​</a>, kommer studenter från olika utbildningsområden att utmaningsdrivet jobba vidare med att utveckla både nya och befintliga tekniker för hästars välfärd och prestation.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilken betydelse har samarbetet med Strömsholm för Chalmers? </strong></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/MagnusKarlsteen_180130_270x170.jpg" alt="Syntolkning: Magnus Karlsteen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:15px;height:155px;width:245px" /></div> <div><span style="background-color:initial">– Det innebär att tekniken som demonstreras på Gothenburg Horse Show genom Chalmershindren utvecklas</span><div> vidare och ges en möjlighet att via Strömsholm nå ut i hästvärlden. Dessutom får Chalmers studenter och alumner medverka i att ta fram teknik som utvecklar ridsporten på högsta nivå, i samverkan med personer och hästar på en av Sveriges finaste ridsportsanläggningar, och även i ett senare skede göra tekniken tillgänglig för den vanliga ryttaren, säger Magnus Karlsteen som är ansvarig för Chalmershindret och Chalmers samlade hästsportsatsning. ​</div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg</div> <div>Bild: Johan Bodell/Mia Halleröd Palmgren/Chalmers</div> <div><br /></div> <span></span></div>Wed, 12 Feb 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Diskussionsledare-pa-distans.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Diskussionsledare-pa-distans.aspxDiskussionsledare på länk minskar miljöpåverkan<p><b>​Vid IMS licentiatseminarium befann sig doktoranden på Chalmers och diskussionsledaren Malcolm Powell i Australien.​​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Forskarna vid institutionen för industri- och materialvetenskap (IMS) verkar i både nationella och internationella forskningsnätverk. Det innebär att djupkunskap inom institutionens forskningsområden inte bara finns i Sverige, utan över hela världen. Resekostnaderna och den miljöpåverkan det innebär att de bästa forskarna inom varje område reser till och från Chalmers för att medverka som diskussionsledare, opponent och för deltagande i betygskommitteer kan minskas. Därför provade IMS den 7 februari att genomföra ett licentiatseminarium med diskussionsledaren på distans. </span><div><br /></div> <div><b>​Deltagare i flera länder</b><div><span style="background-color:initial"></span><div>Diskussionsledaren, Malcolm Powell från University of Queensland, fanns då med via länk från Australien. Även många av doktoranden Haijie Lis kollegor vid FLSmidths huvudkontor i Danmark fanns med via länk liksom deltagare från andra universitet och företag.  </div> <div><br /></div> <div>– Det finns säkert mer sofistikerade sätt att göra detta men vi lyckades genomföra licentiatseminariet med enkla medel, säger Magnus Evertsson, avdelningschef för produktutveckling och examinator.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/_Haijie%20Li_20200207_skärm_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">Malcolm Powell (på bilden) kunde via länken följa presentationen både bild- och ljudmässigt och när det var hans tur kunde alla i auditoriet se och höra hans diskussion med doktoranden. Skärmen delades så åhörarna samtidigt kunde se diskussionsledaren och doktorandens bilder.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><strong>Sparar pengar och miljö</strong></div> <div><span></span><div><span style="background-color:initial">Magnus Evertsson är mycket nöjd med arrangemanget vilket gjorde att</span><span style="background-color:initial"> Malcolm Powell, trots en skada som förhindrade honom att resa, ändå kunde agera diskussionsledare.</span><br /></div></div> <div>– Detta möjliggör att många fler kan delta vid licentiatseminarier och disputationer, både aktivt och som åhörare, samtidigt som det sparar både pengar och miljö, säger Magnus Evertsson.</div> <div><br /></div> <div>Rikard Söderberg, prefekt vid institutionen, var också nöjd med försöket:</div> <div>– På Industri- och materialvetenskap arbetar vi hela tiden för att öka nyttan av vår forskning. Genom att spela in och livesända föreläsningar har vi spridit och tillgängliggjort vår forskning för industri, allmänheten, studenter och kollegor världen över. Nu kan vi även addera möjligheten för deltagare vid våra akademiska högtider att vara med utan extra kostnader och samtidigt bidra till att minska Chalmers negativa miljöpåverkan.  </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/_Haijie%20Li_20200207_installerar_%20300x328.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Krossning av SAG-kvarnsgrus</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Det var Haijie Li (till vänster på bilden), industridoktorand på avdelningen för produktutveckling vid institutionen för industri- och materialvetenskap, som presenterade sin licentiatavhandling vid tillfället. </span><span style="background-color:initial">Han är industridoktorand vid Chalmers Rock Processing Research Group (CRPR), avdelningen för produktutveckling, finansierad av FLSmidth A/S och Danish Innovation Fund. Hans forskning fokuserar på modellering och optimering av krossning av SAG-kvarnsgrus.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><em style="background-color:initial;font-size:10px">Kanishk Bhadani (höger på bilden), även han doktorand vid avdelningen för produktutveckling,  såg till att allt fungerade under seminariet. På bilden instruerar han doktoranden Haijie Li hur han ska skifta mellan skärmarna. Gauti Asbjörnsson IMS, deltog som modererator för deltagarna som följde via separat länk. </em><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/_Haijie%20Li_20200207_Magnus%20Evertsson_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div><strong>Kan spara 10 procent</strong></div> <div>Magnus Evertsson (på bilden till höger)  förklarar:</div> <div>– Haijie arbetar med simulering och optimering av malningsprocesser för framtagning av metall. Detta är av stor vikt för hela mänskligheten då cirka 2 procent av all världens energi går åt till malning (avsevärt mer i länder som Sydafrika, Sydamerika, Australien, Kanada). Enbart så kallade SAG-mills förbrukar 50 procent av denna energi, det vill säga 1 procent av världens energiuttag. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Vi tror att vi kan spara 10 procent av SAG-mill-energin genom bättre styrning av konkrossar som arbetar tillsammans med dessa SAG-mills. Det skulle alltså vara en potential som är möjlig att nå på en tusendel av all världens energi. Det är mycket i sammanhanget och för utvecklingen mot en fossilfri industri.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span></span><div><a href="https://research.chalmers.se/person/haijiel" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs Haijie Li’s avhandling ” Dynamic Modeling and Simulation of SAG Mill Circuits with Pebble Crushing” </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/maskinelement.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om forskargruppen Maskinelement, avdelningen för produktutveckling, IMS​</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em><strong>Institutionen för industri- och materialvetenskap stärker framtidens industri i ett hållbart samhälle med kunskap och tekniska lösningar. Genom excellent forskning, innovation och utbildning skapar vi framtida industriella värdekedjor.</strong></em></div> <div><br /></div> <div>Text: Kate Larsson/Erik Krång</div> <div>Bild: Kate Larsson</div> </div> ​​​​</div>Tue, 11 Feb 2020 00:00:00 +0100