Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 12 Apr 2021 16:31:47 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Vatten-rymden-stjarnor-Herschel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Vatten-rymden-stjarnor-Herschel.aspxDär stjärnor föds finns det också vatten<p><b>​​Astronomer har avslutat en omfattande kartläggning av vatten i rymden. Flera Chalmersforskare ingår i det internationella teamet som använt rymdteleskopet Herschel för att visa att livets viktigaste molekyl kan trivas i alla nyfödda solsystem – inte bara vårt.</b></p><div>För bara tio år sedan var det inte känt hur och var vatten bildas i rymden, och hur det så småningom hamnar på en planet som jorden. </div> <div><br /></div> <div>​Nu har femtio astronomer, ledda <span style="background-color:initial">av </span><span style="background-color:initial">Ewine van Dishoeck (Universitetet i Leiden, Nederländerna),</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">sammanställt allt som forskare vet om vatten i rymden mellan stjärnorna. Artikeln, som publiceras i tidskriften Astronomy &amp; Astrophysics, är baserad på observationer med </span><span style="background-color:initial">rymdteleskopet Herschel. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Projektet har lett fram till ny information om ursprunget till vatten i nyfödda, potentiellt beboeliga, planeter. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Rymdteleskop spelar viktig roll​</h3> <div>Det har varit en utmaning för astronomer att ens få syn på rymdens vatten, eftersom markbaserade teleskop påverkas av vattenånga i vår egen atmosfär. </div> <div><br /></div> <div>Efter en tidig pionjärinsats av <a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Satelliten-Odin-firar-20-ar-i-rymden.aspx">den svenska forskningssatelliten Odin​</a> sändes 2009 upp rymdteleskopet Herschel av den europeiska rymdorganisationen ESA. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Under sitt fyra år långa uppdrag</span><span style="background-color:initial"> hade </span>Herschelteleskopet som ett av sina huvudmål att undersöka vatten i rymden. Av särskilt betydelse var instrumentet HIFI, som byggdes under nederländsk ledning med betydande svenska bidrag. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/Rho_Ophiuchi_star-forming_region_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">I den nya studien har astronomen Ewine van Dishoeck och hennes kollegor kunnat kartlägga hur </span><span style="background-color:initial">vattenmolekyler följer med på varje del av processen när </span><span style="background-color:initial">nya stjärnor och planeter ska födas</span><span style="background-color:initial">.</span><br /></div> <div>​<br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Is är första steget​</h3> <div>Det mesta av vattnet bildas som is. Islager byggs upp på små partiklar som samlas i kalla, ljussvaga moln av stoft och damm i rymden. </div> <div><br /></div> <div>När delar av dess interstellära moln sedan störtar samman kan n<span style="background-color:initial">ya stjärnor och planeter börja bildas. </span><span style="background-color:initial">När det händer överlever vattenmolekylerna genom att fästa sig vid dammkorn och småsten. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Runt varje nyfödd stjärna samlas </span><span style="background-color:initial">dessa</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">istäckta småstenar</span><span style="background-color:initial"> i </span><span style="background-color:initial">en roterande skiva, och kan bygga frön till nya </span><span style="background-color:initial">planeter.</span></div> <div></div> <div><br /></div> <div>– V<span style="background-color:initial">atten </span><span style="background-color:initial">transporteras mestadels som is från stora interstellära </span><span style="background-color:initial">moln</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">till de här skivorna</span><span style="background-color:initial">. Isen tycks inte smälta av eller slås sönder på vägen in. Ännu </span><span style="background-color:initial">kan vi inte säga exakt hur mycket vatten som finns i de här skivorna, men det är gott och väl tillräckligt för att bilda oceaner på jordlika planeter, säger Per Bjerkeli.</span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><div>Vattnet på jorden har också vandrat hit på det här sättet, tror forskarna. De flesta nya solsystem är födda med tillräckligt med vatten för att fylla flera tusen hav, visar deras beräkningar.</div> <div><br /></div></div> <div><div>– Det är fascinerande att inse att när man dricker ett glas vatten tillverkades de flesta av dessa molekyler för mer än 4,5 miljarder år sedan i molnet ur vilket vår sol och planeterna bildades, säger Ewine van Dishoeck.</div> <div><br /></div></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/Water_trail-credit-ESA-ALMA-NASA-LE-Kristensen_72dpi_340x254.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Vattnets väg från interstellära moln till dricksglaset är komplex, visar forskarna. Redan tidigare studier med Herschelteleskopet visade hur varm vattenånga kastas ut i dramatiska strålar från stjärnor som höll på att bildas. Nu har forskarna även kunnat spåra både kall vattenånga och islagring i dessa stjärnsystem, bland annat genom att undersöka svaga signaler från tungt vatten (där molekylen H<sub>2</sub>0 innehåller ett eller två atomer av tungt väte, eller deuterium).</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Nya teleskop ska lösa fler frågetecken</h3> <div>Många mysterier kvarstår kring vattnets väg till planeterna, som nya och framtida teleskop får lösa. NASA/ESA:s James Webb-teleskop, som sänds upp senare i år, samt radioteleskopen <span style="background-color:initial">ALMA i Chile och</span><span style="background-color:initial"> framtidens radioteleskop SKA, </span><span style="background-color:initial">har alla roller att spela. Instrumentet MIRI ombord på James Webbteleskopet kommer att kunna upptäcka varm vattenånga i de innersta zonerna på dammskivor. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div>– Herschel har redan visat att planetbildande skivor är rika på vattenis. Med MIRI kan vi nu följa det spåret in i de regioner där jordliknande planeter bildas, säger Michiel Hogerheijde, astronom vid Universitetet i Leiden och Universitetet i Amsterdam.</div> <div><br /></div> <div>Pressmeddelande på engelska hos NOVA: <a href="https://www.astronomie.nl/nieuws/en/long-awaited-review-reveals-journey-of-water-from-interstellar-clouds-to-habitable-worlds-2733">https://www.astronomie.nl/nieuws/en/long-awaited-review-reveals-journey-of-water-from-interstellar-clouds-to-habitable-worlds-2733</a></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om forskningen och om rymdteleskopet Herschel</b></div> <div><br /></div> <div>Herschel var ett rymdteleskop från den europeiska rymdorganisationen (ESA), byggt i samarbete med NASA. Dess HIFI- och PACS-instrument användes för vattenforskningen. HIFI konstruerades och byggdes av ett konsortium av institut och universitet över hela Europa, Kanada och USA under ledning av Nederländska institutet för rymdforskning, SRON, med viktiga bidrag från Tyskland, Frankrike och USA. PACS-instrumentet utvecklades av ett konsortium av institut och universitet över hela Europa som leds av Max Planck-institutet för utomjordisk fysik i Tyskland. Ewine van Dishoeck ledde vattenforskningen i WISH-programmet (Water in Stjärnbildande regioner med Herschel).</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskningsresultaten publiceras i en artikel av Ewine F. van Dishoeck m. fl, Water in star-forming regions: Physics and chemistry from clouds to disks as probed by Herschel spectroscopy i tidskriften Astronomy &amp; Astrophysics. Länk till forskningsartikeln: </span><a href="https://www.aanda.org/10.1051/0004-6361/202039084">https://www.aanda.org/10.1051/0004-6361/202039084​</a><span style="background-color:initial"> (se även </span><a href="https://arxiv.org/abs/2102.02225">https://arxiv.org/abs/2102.02225</a><span style="background-color:initial">).</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Forskarteamet består av 50 astronomer från hela världen, bland dem Chalmersforskarna Per Bjerkeli, René Liseau och Magnus Persson, samt Bengt Larsson (Stockholms universitet).</div> <div><b><br /></b></div> <div><b><i>Bilder</i></b></div> <div><b><i><br /></i></b></div> <div><span></span><i>A (överst) - Vattenmolekylers väg från vidsträckta moln till potentiellt beboeliga planeter har spårats bland annat i s</i><i>tjärnfabriken Rho Ophiuchi, 440 ljusår bort i stjärnbilden Ormbäraren. Denna vidvinkelbild </i><i style="background-color:initial">från Herschelteleskopet</i><i style="background-color:initial"> är tagen i ljus med våglängd mellan 70 och 250 mikrometer med teleskopets kamera PACS, är 4 grader bred (motsvarande åtta fullmånar). I bildens ljusaste del (ovan till höger) ligger den unga stjärnan VLA 1623 som varit föremål för detaljerade observationer av vatten med instrumentet HIFI.</i></div> <div><i>Bild: ESA/Herschel/NASA/JPL-Caltech, CC BY-SA 3.0 IGO; Acknowledgement: R. Hurt (JPL-Caltech)</i></div> <div><i><a href="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/750x340/Rho_Ophiuchi_star-forming_region_H2O_300dpi_full.jpg">Ladda ned högupplöst bild (med molekyler) </a>eller <a href="https://sci.esa.int/web/herschel/-/59533-herschel-s-view-of-rho-ophiuchi">se originalbilden hos ESA</a></i></div> <div><br /></div> <div><i>B - <span style="background-color:initial">Stjärnfabriken Rho Ophiuchi ligger 440 ljusår bort i stjärnbilden Ormbäraren. Denna vidvinkelbild </span></i><i style="background-color:initial">från Herschelteleskopet</i><i style="background-color:initial"><span style="background-color:initial"> är tagen i ljus med våglängd mellan 70 och 250 mikrometer med teleskopets kamera PACS, är 4 grader bred (motsvarande åtta fullmånar). I bildens ljusaste del (ovan till höger) ligger den unga stjärnan VLA 1623 som varit föremål för detaljerade observationer av vatten med instrumentet HIFI.</span></i></div> <i></i><div><i>Bild: ESA/Herschel/NASA/JPL-Caltech, CC BY-SA 3.0 IGO; Acknowledgement: R. Hurt (JPL-Caltech)</i></div> <div><i><a href="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/750x340/Rho_Ophiuchi_star-forming_region_300dpi_full.jpg">Ladda ner högupplöst bild (utan molekyler)</a> eller <a href="https://sci.esa.int/web/herschel/-/59533-herschel-s-view-of-rho-ophiuchi">se i originalversion hos ESA</a><br /></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>C – I denna illustration visas vattnets resa från interstellära moln till bebodda världar. Från överst till vänster: vatten i ett kallt interstellärt moln; nära en nyfödd stjärna med ett utflöde; i en protoplanetär skiva; i en komet och hav på en planet. De vita linjerna visar de spår av vattenånga i spektrum som registrerats av instrumentet HIFI ombord på Herschelteleskopet (signalerna från det kalla molnet och den protoplanetära skivan har överdrivits jämfört med de från de unga, bildande stjärnan i mitten). </i></div> <div><i>Bild: ESA/ALMA/NASA/L. E. Kristensen<br /></i></div> ​<strong></strong>Tue, 13 Apr 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxStudenter är med och skapar framtidens vård<p><b>​​Dagens hälso- och sjukvårdssektor blir allt mer digitaliserad och teknikdriven. Hälsa är också ett område där Chalmers satsar stort. I kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places samverkar studenter från olika program, lärare och branschaktörer med olika kompetensområden för att hitta nya lösningar på den globala hälso- och sjukvårdens utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">För att främja utvecklingen inom hälsosektorn behövs bidrag från olika kunskapsområden, inte minst gällande arkitektur, organisationsutveckling och e-hälsolösningar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Chalmers har studenter som är starka inom de här tre områdena men det betyder inte att de automatiskt är bra på att samarbeta med varandra, de behöver få öva på det! Det var själva utgångspunkten när vi startade den här Trackskursen, berättar Patrik Alexandersson som är kursansvarig (Läs mer om Chalmers satsning Tracks i faktarutan).</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/SebastanRye_biltilltext.jpg" alt="sebastian rye, student" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:180px;height:180px" /><br /></div> <div>Chalmersstudenten Sebastian Rye deltog i höstas i första omgången av kursen <em>Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places</em>. Han läser idag sista året på Industriell ekonomi och skriver just nu sitt examensarbete där han undersöker hur användningen av artificiell intelligens på ett effektivt sätt kan organiseras inom sjukvården. <br /></div> <div><br /></div> <div style="font-size:14px">– Jag hade egentligen fyllt min kvot av valbara kurser men kombinationen av sjukvård, multidisciplinärt arbe<span style="font-family:&quot;open sans&quot;">te med blandade studentgrupper samt möjligheten att knyta kontakter ute i sjukvårdssektorn var lite för svår att motstå för mig. Det fick det bli en extra kurs helt enkelt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Verkliga och aktuella utmaningar </h3> <div>Tracks är en stor satsning på utbildning och nya lärandemiljöer som finansieras av Chalmersstiftelsen. Tracks valbara kurser ska komplettera studenternas program, introducera dem till nya ämnesområden och ge dem möjlighet till mer tvärdisciplinärt arbete. </div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är också uppkopplade mot den senaste forskningen och näringslivet. I denna kurs presenterades ämnesområdet tillsammans med representanter för det framväxande specialistsjukhuset i Högsbo och med Sahlgrenskas digitala FoUI-enhet (forskning, utveckling, innovation). Chalmers centrumbildning Centre for Healthcare Improvement (CHI) står också bakom kursen och även patienter har deltagit och gett feedback på studenternas projektarbeten.</div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är tänkta att snabbt kunna anpassa sig för att möta aktuella utmaningar i arbetslivet och samhället, och ovan nämnda kurs är ett tydligt exempel på detta. Under våren 2020 började det nya coronaviruset spridas över världen och lärarna beslutade sig då för att inkludera ett case med fokus på pandemihantering i kursen, vilket inte var tänkt från början. Studenterna kunde välja på tre olika case att grupparbeta kring; pandemi, livshändelse cancer och ”virtual hospital”.</div> <div><br /></div> <div>Caset som kallades Livshändelse cancer satte ljuset på att mer än bara vård av patientens sjukdomstillstånd behövs vid ett omvälvande cancerbesked. En frågeställning studenterna diskuterade var hur och med hjälp av vilka verktyg patienten och dess anhöriga kan stöttas på bästa sätt genom hela vårdkedjan. </div> <div><br /></div> <div>Virtual hospital och virtuell vård i allmänhet är ett aktuellt ämne inom sjukvården idag. Vård kan bedrivas i många former och behöver inte vara knuten till en vårdbyggnad. Åsa Holmgren, projektledare för vårdverksamhet och arbetssätt på Högsbo specialistsjukhus menar att fler tekniska lösningar behövs, men att de noga behöver undersökas – vilka lösningar är användningsbara inom vården? Till vad och när kan de tillämpas? </div> <div><br /></div> <div>– Genom att lära oss mer om hur olika tekniska lösningar kan möta behov i hälso- och sjukvården kan också formerna för hur vård bedrivs förändras. Ett exempel kan vara patientens möjlighet till att göra kontroller och mäta olika värden i hemmet som vården sedan kan följa upp och hantera, det kan exempelvis leda till att behov av förändring i läkemedelsdosering upptäcks snabbare. Studenterna i kursen imponerade med många insiktsfulla och nytänkande förslag i sina avslutningspresentationer! säger Åsa Holmgren.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna hade bland annat förslag på kontinuerliga mätningar av ett flertal hälsoparameterar hos patienter i hemmiljö. Detta är något man tror skulle kunna verka förebyggande, och ge patienten bättre kunskap om den egna hälsan samt bidra till mer gedigna beslutsunderlag för vårdgivaren. Även en ökad användning av Machine learning föreslogs, för att exempelvis kunna identifiera tidiga riskaparametrar för potentiell utveckling av cancersjukdom.</div> <div><div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Hoppas få fler intresserade av hälso- och sjukvårdssektorn</span></div></div> <div>När kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places senast genomfördes deltog Chalmersstudenter från åtta olika program och till höstens kursomgång hoppas Patrik Alexandersson på fler.</div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas att vår kurs kan hjälpa till att få upp kunskapen om och intresset för sjukvård hos arkitekt- och ingenjörsstudenter. Genom att medverka på kursen får studenterna en väldigt god insikt i sektorns utmaningar och logik, vilket är enormt positivt både för dem själva, Chalmers och för samhället i stort.</div> <div><br /></div> <div>Sebastian Rye var redan innan kursstart intresserad av ämnet, och han tycker att möjligheten att välja en kurs baserat på eget intresse gav honom mycket på många plan. </div> <div><br /></div> <div>– Lärarna var alla otroligt engagerade och kunniga på området och guidade oss med tips genom hela kursen, samtidigt var det projektinriktat och mycket självstyre. Jag tyckte verkligen att kursen kompletterade mitt program bra, för i Trackskurserna får man applicera s​​aker man lärt sig på ett ämne som man själv är intresserad av. Det gör ju att kunskapen från tidigare kurser man läst fäster väldigt bra! </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><div style="display:inline !important">Läs mer och ansök till kursen</div></a>​<div></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><div style="display:inline !important"><div style="display:inline !important">Aktuella Trackskurser på Chalmers studentportal</div></div></a><br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div><strong>Bilder:</strong> Västfastigheter, Sjukhusen i väster, Högsbo specialistsjukhus, <span style="background-color:initial">Sebastian Rye​</span><br /></div> <div><span style="font-family:&quot;akzidenz for chalmers&quot;;font-size:11pt;background-color:initial"></span></div> ​</div>Fri, 09 Apr 2021 14:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Materialvetenskap-och-bioteknologi-bryter-ny-mark.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Materialvetenskap-och-bioteknologi-bryter-ny-mark.aspxMaterialvetenskap och bioteknologi bryter ny mark<p><b>​Forskare inom materialvetenskap och industriell bioteknik vid Chalmers gör en gemensam satsning för att utveckla framtidens hållbara lättviktsmaterial. EU-projektet, som leds av Chalmers, har tilldelats det prestigefyllda EU-anslaget FET Open.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>FET Open-projektet har som målsättning att utveckla lättviktsmaterial från trämaterial. För att åstadkomma det tar forskarna hjälp av genetiskt modifierade mikroorganismer i tillverkningsprocessen. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Klimatförändringar, mikroplatsföroreningar och brist på råmaterial måste hanteras inom en snar framtid, och det kan bland annat ske genom att byta ut fossilbaserade resurser mot förnybara. Samtidigt måste vi utveckla miljövänlig processteknik för att skapa säkra och hållbara produkter som har minimal miljöpåverkan.</span></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Lättviktsmaterial för transport och sport</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−​<span> </span>Vårt projekt innebär ett unikt tillfälle för materialvetenskap och bioteknologi att mötas för att producera lättviktsmaterial, säger projektets koordinator Tiina Nypelö, docent vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers, och fortsätter: </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Vi ser transport- och sportsektorn som användningsområden för vårt material.</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Tiina Nypelös forskning kombinerar skogsindustriell teknik och materialvetenskap för att möjliggöra design av hållbara, innovativa material från förnybara råvaror. Hon är också ansluten till </span><a href="https://wwsc.se/" style="font-family:inherit">Wallenberg Wood Science Center </a><span style="font-family:inherit;background-color:initial">(WWSC).</span></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>&quot;Ny strategi för hållbar produktion&quot;​</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">I projektet samarbetar hon med Cecilia Geijer, forskarassistent vid institutionen för biologi och bioteknik och Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknologi, som också är vice föreståndare för WWSC. Deras forskning kretsar kring design av mikroorganismer och användning av dessa i processer där växtcellsmaterial omvandlas till biobränslen, biokemikalier och biomaterial.  </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">− Även om Lisbeth, Tiina och jag redan arbetar med teknik för hållbar produktion är strategin i detta projekt helt ny, vilket jag personligen tycker är väldigt coolt. Vi kommer att kombinera våra respektive forskarexpertiser för att skapa ett nytt, unikt lättviktsmaterial, och vi har siktet inställt på att få stort genomslag som leder till nytta för gemene man. Projektets tvärvetenskapliga upplägg är spännande och det skapar en viktig plattform för samarbete mellan våra forskargrupper, avdelningar och institutioner, säger Cecilia Geijer.</p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stor potential för samhällsgenomslag</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">EU-anslaget FET Open tilldelas projekt för forskning och teknikutveckling inom nya framtida teknologier med stor potential för samhällsgenomslag. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Projektet, som koordineras från Chalmers, löper över fyra år och har tilldelats tre miljoner euro. Förutom forskargrupperna från Chalmers deltar också fyra samarbetspartner från Österrike och Spanien (läs mer nedan). </span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh<br /><span style="background-color:initial"><strong>F</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>oto: </strong>Martina Butorac</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span></span><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Materialvetenskap-och-bioteknologi-bryter-ny-mark.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx"><strong>​</strong></a><span style="background-color:initial"><strong>Mer om projektets samarbetspartner:</strong></span></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><strong> </strong></h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><strong> </strong></h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><strong> </strong></h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">TU Graz​</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li><strong>Wolfgang Bauer</strong> och <strong>Stefan Spirk</strong>, Institute of Bioproducts and Paper Technology, Graz University of Technology i Österrike, kommer att bistå projektet genom att utveckla skräddarsydda startmaterial gjorda av cellulosa. <br />− Vi är väldigt glada över att arbeta tillsammans med Chalmers för att utveckla nästa generations lättviktsmaterial av cellulosa. Vår erfarenhet av att arbeta med cellulosamassor och fiber- och pappersfysik sträcker sig över ett decennium tillbaka och kommer att vara ovärderlig för detta samarbete, säger Wolfgang Bauer.</li> <li>​<strong>Hermann Steffan</strong> och <strong>Florian Feist</strong>, Institute for Vehicle Safety, Graz University of Technology, kommer att stå för expertisen inom krocksäkra material för att göra lättviktsmaterialet redo att användas industriellt.<br />−<span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vid utveckling av teknik för bilbranschen spelar hållbarhet en allt viktigare roll när man utvecklar nya material. För att ett nytt material ska kunna användas inom fordonsutveckling måste det kunna utvärderas genom datasimulering. Detta kräver omfattande karakterisering av materialets fysiska egenskaper och adekvata materialmodeller, säger Hermann Steffan. </span></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">TECNALIA</h3> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <ul><li><strong>Dr. Sonia García-Arrieta</strong>, Composite Materials Department of the Industry and Transport division of Tecnalia i Spanien, kommer att arbeta med demonstration av hur det nya cellulosamaterialet kan användas. <br />− Tecn<span style="background-color:initial">alia</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> strävar efter att utveckla och tillgodose marknaden med nya och innovativa material. Vår pilotanläggning har ett brett utbud av maskiner för fordons-, flyg- eller sportsektorer där kompositmaterial har sitt främsta användningsområde. I det här projektet ska vi skala upp tillverkningen av lättviktsmaterialet och utvärdera dess förmåga att gjutas och anpassas till komplexa former och studera de parametrar som påverkar möjligheten att skala upp processen. Målet är att erhålla en viktig beståndsdel för sportapplikation och att utvärdera hur materialet reagerar vid den typen av mekaniska förhållanden som det ska utsättas för vid användning, säger hon.</span></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3">BioNanoNet Forschungsgesellschaft mbH</h3> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><p class="chalmersElement-P">T​​he BioNanoNet Forschungsgesellschaft mbH (BNN), med bas i Österrike<span>, kompletterar projektkonsortiet med sin kompetens inom säker och hållbar design (SSbD) och kommer undersöka tillverkningsprocesserna för att identifiera viktiga parametrar redan under tidiga utvecklingsstadier. Dessutom kommer BNN att stödja projektet genom sitt unika globala nätverk för maximal synlighet och öka projektets genomslag.</span></p></li></ul> <p></p> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>University of</span>​<span> Vienna</span></h3> <ul><li><strong>​Alexander Bismarck, </strong>chef för the Institute of Materials Chemistry and Research, Faculty of Chemistry at the University of Vienna, kommer att leda arbetet med materialbearbetning och prestandaoptimering av lättviktsmaterialet som utvecklas. Hans team bidrar med en omfattande kompetens inom material- och kompositteknik och genom dem får projektet tillgång till det nyligen etablerade institutets infrastruktur där man kan använda avancerade metoder för att undersöka materialegenskaper.<br />− <span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i utvecklar ett starkt, förnybart lättviktsmaterial för en cool applikation. Frågan är hur vi kan gå från upptäckter i laboratoriet till industriell applikation? Baserat på vårt tvärvetenskapliga synsätt, som kombinerar grundläggande kemi, materialvetenskap, teknik och tillverkning, strävar vi efter att skapa en livskraftig materialprocess som kommer att leda oss mot ett mycket funktionellt och hållbart material med många framtida användningsområden, säger Alexander Bismarck.</span></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 06 Apr 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Teknik-som-integrerar-supraledare-och-halvledare-banar-vag-for-framtidens-superdatorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Teknik-som-integrerar-supraledare-och-halvledare-banar-vag-for-framtidens-superdatorer.aspxNytt projekt banar väg för framtidens superdatorer<p><b>​Forskare från Chalmers medverkar nu i lanseringen av ett internationellt forskningsprojekt som syftar till att skapa ett gränssnitt mellan supraledare och halvledare för framtidens superdatorer. – Det här projektet kommer att belysa en fysisk effekt som vi inte helt och hållet förstår och samtidigt bana väg för praktiska tillämpningar, säger Simone Gasparinetti, projektledare för forskargruppen från Chalmers tekniska högskola. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Superdatorer spelar en allt viktigare roll i samhället. Med superdatorernas förmåga att utföra komplicerade beräkningar kan de komma till stor användning inom en rad olika områden, till exempel för att ta fram väderprognoser, utföra genetisk materialsekvensering eller vid testning av läkemedel mot nya sjukdomar. Nu står dock industrin inför två stora utmaningar som dessutom står i kontrast till varandra: att förbättra de moderna superdatorernas prestanda och samtidigt göra dem mer energi-effektiva. </span><div><br /></div> <div>Som deltagare i det internationella forskningsnätverket SuperGate (Gate Tuneable Superconducting Quantum Electronics) medverkar nu forskare från Chalmers i ett EU-finansierat projekt som syftar till att skapa en ny grund för framtidens superdatorer. Projektet går ut på att utveckla en överbryggande teknik som kombinerar supraledare med halvledare med hjälp av en metod som ansågs vara fysiskt omöjligt fram till för bara några år sedan. De två tekniksystemen har fram till dess setts som inkompatibla på så vis att halvledare styrs av spänning och fungerar vid rumstemperatur, medan supraledare å andra sidan är ström-baserade och fungerar vid temperaturer på cirka minus 270 grader Celsius, nära absoluta nollpunkten. Att kombinera den kraftfullare och mer energieffektiva supraledartekniken med halvledartekniken är av stort intresse när det gäller utveckling av högpresterande datorer. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/SimoneGasparinetti_350x305px%20NY.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 15px;width:180px;height:157px" /><br />– Det här projektet kommer att belysa en fysisk effekt som vi inte helt och hållet förstår och samtidigt bana väg för praktiska tillämpningar, säger Simone Gasparinetti, projektledare för forskargruppen vid institutionen för Mikroteknik och Nanovetenskap vid Chalmers tekniska högskola. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">En banbrytande upptäckt</span><br /></h2> <div>SuperGate-projektet samordnas av Universitetet i Konstanz och är finansierat med cirka tre miljoner euro genom ett FET Open Grant (FET: Future and Emerging Technologies) från EU. Idén bakom projektet stammar från en banbrytande upptäckt som tidigare hade gjorts av fysiker vid Consiglio Nazionale delle Ricerche (CNR) i Pisa (Italien). De lyckades visa att supraledning i en svag länk kan styras genom att använda spänningar på elektrostatiska grindar, på liknande sätt som halvledande transistorer styrs av fälteffekten. En upptäckt som har potential att revolutionera utvecklingen av superdatorer då den banar väg för en teknik som skulle kunna kombinera fördelarna med halvledare och supraledare. Och upptäckten gick inte obemärkt förbi bland forskarna vid institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> När jag såg Pisa-gruppens första resultat för några år sedan blev jag nyfiken och började köra några experiment i vårt labb. Det var mer ett sidoprojekt som drevs med rätt begränsade resurser, och framstegen fick vänta på sig. Men med SuperGate har vi äntligen en möjlighet att ge det en riktig chans, säger Simone. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Banar väg för framtidens superdatorer</h2> <div>Även om metodens potential för praktiska tillämpningar betraktas som stor, är den bakomliggande fysiska mekanismen kring grindar i supraledare fortfarande höljd i dunkel. Dessutom har kontrollen endast demonstrerats vid låga frekvenser (dc och ljudband), medan de tillämpningar man hoppas på kräver omkoppling vid mycket högre frekvenser (GHz och högre). Huvuduppgiften för Chalmers forskargrupp är nu att undersöka effektens ursprung och testa responsen vid höga frekvenser. För att optimera hastighet och prestanda kommer Chalmers-teamet att testa olika material och geometrier och slutligen utveckla en rad logiska kretsar och kombinera dem med konventionell halvledarteknik.</div> <div><br /></div> <div>- Vår uppgift är nu att undersöka de supraledande svaga länkarna vid höga frekvenser. Tack vare vår bakgrund inom rf- och mikrovågsmätningar av supraledande kretsar är vårt team väldigt väl lämpat för att ta sig an den här utmaningen, säger Simone. </div> <div><br /></div> <div>Forskningsnätverket SuperGate utgörs av fyra universitet, ett forskningsinstitut och ett världsledande företag inom supraledande elektronik som tillsammans representerar en mångfald av erfarenheter och kunskap. Och om projektet lyckas ser man stora fördelar för utvecklingen av superdatorer såväl som för kvantdatorer i framtiden.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Om de här enheterna kan användas vid höga frekvenser ser jag tillämpningsområden inom kvantinformationsbehandling som sträcker sig utanför projektets ursprungliga omfattning. Något som jag tror att mitt team kommer att ha stora möjligheter att utforska. Även om vi tittar på en &quot;klassisk&quot; superdator är materialen som vi undersöker kompatibla med tekniken som WACQT använder för att bygga en kvantdator. Mycket av det vi kommer att lära oss kan vara av intresse för vår kvantteknikdivision och för hela MC2-avdelningen, som har en lång och framgångsrik tradition inom materialvetenskap, konstaterar Simone.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Fakta om forskningsprojektet SuperGate:  </h3> <div><span style="background-color:initial">Det internationella forskningsnätverket “Gate Tuneable Superconducting Quantum Electronics” (SuperGate) finansieras genom ett FET Open Grant från EU. </span><br /></div> <div><strong>Finansiering</strong>: 3 miljoner euro</div> <div><strong>Finansieringsperiod</strong>: Mars 2021 till augusti 2024</div> <div><strong>Projektpartners:</strong> University of Konstanz, CNR laboratories i Pisa och Salerno, Budapest University of Technology and Economics, Delft University of Technology, Chalmers tekniska högskola, SeeQC-EU (Italien)</div></div> <div>​<br /></div> <div><div><strong>Mer om:</strong> <a href="/sv/centrum/wacqt/Sidor/default.aspx">Wallenberg Center for Quantum Technology​</a></div> <div>Wallenberg Center for Quantum Technology, WACQT, är ett 12-årigt forskningscenter som syftar till att placera Sverige i framkant inom kvantteknologi. Huvudprojektet är att utveckla en avancerad kvantdator. WACQT samordnas från Chalmers och har aktiviteter vid KTH, Lunds universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Göteborgs universitet.</div></div>Wed, 31 Mar 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Svensk-solcellsindustri-i-skuggan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Svensk-solcellsindustri-i-skuggan.aspxSolceller i skuggan – trots lysande möjligheter<p><b>​Utbyggnaden av solenergi går framåt i Sverige. Men solcellerna som monteras på svenska hustak och i solparker är nästan uteslutande importerade från utlandet. Så hade det inte behövt vara – Sverige kunde haft en inhemsk industri för tillverkning av solceller, visar forskning från Chalmers tekniska högskola. Avsaknad av en tydlig nationell strategi är en av anledningarna.</b></p><div>​En ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Renewable and Sustainable Energy Reviews skildrar framväxten av industrin kring solenergi i Sverige. Artikelförfattarna är chalmersforskarna Johnn Andersson, Hans Hellsmark och Björn Sandén vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen för miljösystemanalys. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I takt med utbyggnaden av solenergi har en framgångsrik installatörsbransch växt fram i Sverige. Produkterna som installeras är däremot utvecklade och tillverkade utomlands, inte minst i Kina. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns ingen anledning att vi inte hade kunnat bygga upp en solcellsindustri även i Europa och Sverige. Går man tillbaka historiskt så tänkte man från början snarast tvärt om: &quot;vi kan bygga en svensk solcellsindustri, vi kommer däremot inte använda så mycket solceller här&quot;. Då trodde man inte att solcellerna skulle bli effektiva här uppe. Istället var det den industriella utvecklingen som vi inte lyckades med, eftersom man inte satsade på det på rätt sätt, berättar professor Björn Sandén.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Strategiska stödinsatser saknades </h2> <div> </div> <div>Det finns många förklaringar till att det blev så här. I artikeln diskuterar artikelförfattarna bland annat avsaknaden av strategiska politiska stödinsatser. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Politiska aktörer har inte haft ett helhetsperspektiv på utvecklingen och därför misslyckats att skapa ett sammanhållet innovationssystem, som skapar förutsättningar för inhemsk utveckling i alla delar av solcellens värdekedja: från tillverkning till installation, förklarar Johnn Andersson vars doktorsavhandling legat till grund för en stor del av forskningen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Hade vi satsat annorlunda så hade vi kanske kunnat vara med i industrialiseringsprocessen. Det är inte givet på vilket sätt, och det är inte lätt för ett litet land att klara av något sådant här. Men visst kan vi industrialisera saker här – om viljan finns. Ett exempel är batteritillverkning som nu kommer stort även i Sverige. Men vad gäller solceller finns det ingen som försöker se helheten och hur man kan satsa på området strategiskt, säger Björn Sandén.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Här har staten flera viktiga roller att spela. Staten har tillgång till styrmedel som inga andra aktörer har, kan sätta spelregler för marknaden, skapa infrastruktur, forma förväntningar och utveckla nätverk. Sedan är det upp till entreprenörer och andra aktörer att agera utifrån förutsättningarna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Är racet förlorat – är det för sent för Sverige att komma ikapp nu? </em></div> <div> </div> <div> – Vi befinner oss fortfarande bara i början av en utveckling. Det finns massor av outnyttjade möjligheter. Solenergin är idag bara någon promille eller procent av vad vi kommer landa i till slut, storleksmässigt. Det finns fortfarande en enorm tillväxt i alla möjliga riktningar. Vi pekar till exempel på tunnfilmerna som kan ha speciella tillämpningsområden, och när man kopplar ihop det med byggnadsmaterial eller tillämpningar i fordon eller vad det kan vara så kommer det uppstå många nya möjligheter, förklarar Björn Sandén.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Vad vore då poängen med tillverkning i Sverige? Förutom det uppenbara att det gynnar svensk ekonomi och svenska jobb, och kanske kortare transporter.</em></div> <div> </div> <div> – Allt fler företag tänker på hela livscykeln och hela försörjningskedjan: vad är det för etiska och miljömässiga konsekvenser som sker i den. Vad gäller solceller producerade i Kina finns en diskussion om att man använder kolkraft för att producera dem, och hur ser det ut med arbetsförhållanden, och så vidare. När man nu börjar fundera på hela produktionskedjan och konsekvenserna av den, då kan det påverka var man vill lokalisera. Det kan vara ett argument för att till exempel placera produktion i Sverige.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Björn Sandén menar att det finns en generell poäng att tänka ihop klimatomställning med industripolitik:</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Man kan vinna mycket att tänka på de här två frågorna samtidigt, så att man tar tillvara de industriella möjligheter som kommer med den globala energiomställningen. I synnerhet för ett land med avancerad kompetens som Sverige.</div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/solcellsforskarna_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Forskarna bakom studien: </em><span><em>Johnn Andersson, Hans Hellsmark och Björn Sandén</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Historiken kring svensk solcellsindustri</h2> <div> </div> <div>Utvecklingen har gått i olika faser. På 1980- och 1990-talet började man med kunskapsuppbyggnad kring tunnfilmsteknik. Det diskuterades hur man skulle kunna exploatera detta i Sverige, och man försökte även att kommersialisera tekniken. Det främsta typexemplet är företaget Solibro. De köptes upp av ett tyskt företag – som i sin tur togs över av ett kinesiskt bolag. Hos den svenska industrin var intresset svalt, bland annat då det inte fanns något liknande inom detta område sedan tidigare. Det fanns även andra spår med annan typ av teknik som ledde fram till mindre företag, men inget större. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Under 1990-talet började man sedan, frikopplat från den tidigare nämnda utvecklingen, att bygga upp en modulsammansättningsindustri i landet. Där importerade man celler som sattes samman och sedan exporterades de färdiga modulerna. Den industrin växte sig stor ett tag, men slogs sedan ut helt när priserna snabbt sjönk när den internationella konkurrensen hårdnade och stora anläggningar byggdes i Kina. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>När solcellerna blev allt billigare och med hjälp av nationella subventionsprogram började användningen att växa. Nu finns inte längre någon produktion av solcellsmoduler kvar i landet. Det finns en del mindre satsningar, som universitetsavknoppningar och andra småföretag inom området. Framförallt finns idag en växande installatörsbransch.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vetenskaplig artikel</h3> <div> </div> <div><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S136403212100188X" target="_blank">&quot;Photovoltaics in Sweden – Success or failure?&quot;</a> av Johnn Andersson, Hans Hellsmark, Björn Sandén</div> <div> </div> <div>Renewable and Sustainable Energy Reviews, Volume 143, June 2021, 110894 <br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Så genomfördes forskningen</h3> <div> </div> <div>Forskningen i artikeln utgår från ett sociotekniskt systemperspektiv på teknologisk innovation. Beskrivning och analys baseras på intervjuer med olika typer av intressenter, en omfattande genomgång av offentliga stödinsatser, vetenskapliga publikationer och nyhetsartiklar, samt granskningar av relevanta rapporter och hemsidor. Forskningen har finansierats av Energimyndigheten.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs även i SvD: <a href="https://www.svd.se/sverige-hade-kunnat-ha-egen-solcellsindustri/" target="_blank">&quot;Sverige hade kunnat ha egen solcellsindustri&quot;</a><br /><br /></div>Tue, 30 Mar 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-kan-effektivisera-lakemedelsutvecklingen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/AI-kan-effektivisera-lakemedelsutvecklingen.aspxAI kan effektivisera läkemedelsutvecklingen<p><b>​Nu går det att framställa nya och användbara proteiner med hjälp av Artificiell intelligens, AI. Det framgår av en nyligen publicerad studie från Chalmers. − Våra forskningsresultat visar en enorm potential för tekniken inom många användningsområden, till exempel snabbare och mer kostnadseffektiv utveckling av proteinbaserade läkemedel och vaccin, säger Aleksej Zelezniak, docent på institutionen för biologi och bioteknik.​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Proteiner är stora komplexa molekyler som spelar en avgörande roll i alla levande celler. De bygger, modifierar eller bryter ner andra molekyler. Proteiner fyller också en funktion nästan överallt i vår vardag och används i till exempel i djurfoder, tvättmedel och olika industriella processer. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>De spelar också en viktig medicinsk roll, i form av proteinbaserade läkemedel och terapeutiska antikroppar. Till exempel är diabetesmedicinen insulin och de mest effektiva, men också i särklass dyraste, behandlingsmetoderna mot cancer också proteinbaserade. Samma gäller för de antikroppsbehandlingar som används mot virusinfektioner, till exempel covid-19.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Från datordesign till fungerande protein på bara några veckor</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Dagens metoder för proteindesign bygger på att slumpmässiga mutationer introduceras i proteinsekvensen, i hopp om att skapa ett protein med nya, förbättrade egenskaper. Men för varje mutation man introducerar finns risk för att proteinaktiviteten minskar. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> Därför måste man utföra många serier av väldigt dyra och tidskrävande experiment där man testar miljoner av varianter, för att skapa nya effektiva proteiner och enzymer. Nu när vi har vi en AI-baserad metod kan vi gå från datordesign till fungerande protein på bara några veckor, säger forskningsledaren Aleksej Zelezniak</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Den nya studien har publicerats i ansedda Nature Machine Intelligence och är ett genombrott för forskningen inom syntetiska proteiner. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Aleksej Zelezniaks grupp på Chalmers har tillsammans med forskarkollegor i Litauen utvecklat en AI-baserad teknik som heter </span><span style="background-color:initial"><em>Protein</em></span><span style="background-color:initial"><em>GAN</em></span><span style="background-color:initial"><em></em></span><span style="background-color:initial"><em></em></span><span style="background-color:initial"><em></em></span><span style="background-color:initial">. Det är en så kallad </span><span style="background-color:initial"><em>generative deep learning approach</em></span><span style="background-color:initial">, vilket kan översättas med generativ djupinlärning. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Kort beskrivet förser man AI med en stor mängd data om välstuderade proteiner. AI-programmet analyserar denna data och använder den som underlag för att skapa nya proteiner. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Samtidigt försöker en annan del av </span><span style="background-color:initial">AI-systemet att lista ut om de protein som skapas är syntetiska eller naturliga. Proteinsekvenserna skickas sedan fram och tillbaka för utveckling och utvärdering tills systemet själv inte längre kan skilja på naturliga och syntetiska proteinsekvenser. </span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En kostnadseffektiv och hållbar m​odell</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Metoden används redan för att skapa foton och videor av människor som inte existerar. I den aktuella studien används tekniken alltså för att producera varianter av proteiner med samma fysiska egenskaper som naturliga proteiner, vars funktion sedan kan testas i experiment.</p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Proteinerna skapas med hjälp av bioteknik där man ändrar den ursprungliga proteinsekvensen i förhoppning om att skapa ett nytt syntetiskt protein som är mer effektivt och stabilt.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> Snabbare processer vid proteinsyntes är väldigt viktigt för att få ner utvecklingskostnaderna. Det är nyckeln till att skapa hållbara industriella processer och konsumentprodukter. Vår AI-modell och andra framtida modeller kommer att göra detta möjligt, och vår forskning är därför ett mycket viktigt bidrag, säger chalmersforskaren Martin Engqvist som varit delaktig i att utforma experimenten där de AI-genererade proteinerna testades.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Forskningen har utförts på avdelningen för systembiologi – i gränslandet mellan datavetenskap och biologi. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Den här sortens forskning är bara möjlig i en multidisciplinär miljö som den vi har inom vår avdelning. Vi har skapat perfekta förhållanden för att testa egenskaperna hos de proteiner som designas av AI-teknologin, säger Aleksej Zelezniak.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">N</span><span style="background-color:initial">ästa steg för forskarna är att testa hur tekniken kan användas i praktiken för att förbättra proteiners egenskaper. Det kan till exempel handla om​ att få fram mer stabila proteiner som kan komma till nytta inom industrin. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text</strong>: Susanne Nilsson Lindh &amp; Mia Halleröd Palmgren</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx" style="font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><strong>Mer om forskningsprojektet:  </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Studien är ett samarbete mellan Chalmers, Vilnius University Life Sciences Centre i Litauen och biotechföretaget Biomatters Designs. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-snabb-spridning-av-antibiotikaresistens.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a>Läs den vetenskapliga artikeln <span style="background-color:initial"><a href="https://doi.org/10.1038/s42256-021-00310-5">“Expanding functional protein sequence spaces using generative adversarial networks&quot;​</a> i Nature Machine Intelligence</span></div>Tue, 30 Mar 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Sa-kan-EU-minska-tropisk-avskogning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Sa-kan-EU-minska-tropisk-avskogning.aspxNy studie: Så kan EU minska tropisk avskogning<p><b>​Konsumtion av importerade varor i EU är en starkt bidragande orsak till att skog skövlas i andra delar av världen. I en ny studie har forskare vid Chalmers och universitetet i Louvain, Belgien utvärderat drygt tusen förslag om hur EU skulle kunna arbeta för att minska avskogningen, för att se vilka som dels skulle ha god effekt, dels vara möjliga att genomföra politiskt.</b></p><div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspx">​</a><span style="background-color:initial">– Föga förvånande är stödet svagt för hårdare och mer effektiva regleringar, som till exempel importbegränsningar på vissa varor. Men vår studie visar att det inte är helt nattsvart ändå. Det finns politiska förslag som både har starkt stöd hos många intressenter och som har potential att min</span><span style="background-color:initial">ska avskogningen, säger Martin Persson, docent i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.​</span></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspx">​<span style="background-color:initial">Tidigare forskning från Chalmers har visat på EU:s stora ansvar för tropisk avskogning.</span>​</a><span style="background-color:initial"> Mer än hälften av den tropiska avskogningen är kopplad till produktion för export av livsmedel och djurfoder, till exempel palmolja, sojabönor, trävaror, kakao och kaffe, varor som EU är en stor importör av. Frågan är vad EU kan göra för att minska sitt bidrag till avskogningen.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Den här frågan är extra intressant nu, eftersom EU i år planerar att lägga fram förslag på lagstiftning som ska leda till minskad avskogning orsakad av konsumtion i Europa. Frågan har varit aktuell i omgångar sedan 2008, men nu verkar det faktiskt börja hända något politiskt, säger Simon Bager, doktorand vid Université Catholique de Louvain, Belgien och huvudförfattare till studien.</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Tillsammans har artikelförfattarna kartlagt sammanlagt 1 141 olika förslag på hur EU skulle kunna arbeta för att bryta trenden med ökad tropisk avskogning. Dessa kommer i stor utsträckning från en öppen konsultation, där EU samlat in förslag från företag, intresseorganisationer och tankesmedjor. Utöver det har forskarna sammanställt förslag från en lång rad forskningsrapporter, debattartiklar och andra publikationer.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Två förslag står ut f​rån mängden</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Att hitta förslag på åtgärder som har politiskt stöd, skulle ha önskad effekt och som dessutom är möjliga att genomföra praktiskt har inte varit helt enkelt. Men efter den omfattande kartläggningen ser Martin Persson och kollegorna att EU framförallt har två möjliga vägar framåt. Den ena handlar om att den som importerar en vara också hålls ansvarig för sådant som händer i leverantörskedjorna, så kallad Due Diligence.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Om det visar sig att ett av de importerande företagens leverantörer har produkter som bidrar till avskogning kan företaget få betala skadestånd. Ett sådant system bedömer vi som både trovärdigt och möjligt att genomföra politiskt och praktiskt. Det finns också exempel från Frankrike och England där man har genomfört eller ska genomföra liknande system, säger Simon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Due Diligence är också det förslag som är vanligast i vår kartläggning och det förs fram av många olika typer av aktörer, vilket gör att vi bedömer stödet för det förslaget som stort. Det är dock viktigt att betona att om ett sådant system ska få effekt måste det vara noggrant kalibrerat, bland annat när det gäller vilka sanktionsalternativ som ingår och vilka företag som omfattas av kraven.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den andra möjliga framkomliga vägen är rundabordssamtal med olika intressenter, eller ”multi-stakeholder fora” som det kallas i studien. Då samlar man företag, organisationer och politiker till gemensamma samtal för att komma överens om möjliga åtgärder för att sätta stopp för avskogning kopplad till en leverantörskedja, vara eller område. Även här finns positiva exempel, det mest uppmärksammade är det brasilianska sojamoratoriet, eller Amazon Soy Moratorium, från 2006.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Då satte sig bland andra Greenpeace och Världsnaturfonden ner med de som producerar samt köper upp och exporterar soja och lyckades komma överens om att ett stopp för handel med soja från områden i Amazonas regnskog som avskogats efter ett visst datum.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/EU-Mercosur-martin-Persson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Sådana exempel gör att vi kan säga att rundabordssamtal kan få effekt. Och enligt vår bedömning är det en åtgärd som är lättare att få acceptans för, eftersom det då inte bara handlar om att lagstiftarna bestämmer, utan att de inblandade parterna får vara med och utforma åtgärderna själva, säger Martin Persson (bilden). Samtidigt kan rundabordsdiskussioner anpassas till det område eller den region där det införs, vilket ökar sannolikheten för att initiativet kommer att stödjas av lokala aktörer.<span style="background-color:initial"> </span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Balans mell​an olika åtgärder</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskarna har också utrett hur man kan hantera avvägningen mellan effekt och acceptans. En viktig del i detta är att kombinera olika åtgärder som stödjer varandra och som kan fungera som stöd för striktare regleringar. Handelsregleringar riskerar till exempel att slå hårt mot fattiga producerande länder och bör därför kombineras med bistånd som hjälper sådana länder att införa mer hållbar produktion och ökad avkastning, utan att behöva ta till avskogning.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det skulle också minska risken för att det som produceras på nyligen avskogad mark helt enkelt säljs på andra marknader än EU.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Om nu EU fokuserar på sitt bidrag till avskogningen, så kan effekten bli att sådant som produceras på nyligen avskogad mark säljs till andra länder, medan EU får de ”bra” produkterna. Därför är vår bedömning att EU bör se till att de åtgärder som införs kombineras med sådana som bidrar till omställning och förändring, säger Simon Bagar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Avslutningsvis sammanfattar forskarna tre principer för nya åtgärder, om EU menar allvar med att man vill minska sin påverkan på avskogningen i tropikerna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vidta åtgärder som faktiskt har en möjlighet att åstadkomma förändring. Använd en bred palett av åtgärder som kombinerar olika verktyg och som tillsammans bidrar till minskad avskogning. Och till sist: se till att involvera aktörer i leverantörskedjor i särskilt viktiga regioner först, för att sedan bygga ut och bredda åtgärderna över tid, säger Simon Bagar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Författarna hoppas att forskningen och de identifierade policyalternativen kan fungera som inspiration för beslutsfattare, icke-statliga organisationer, industrier och andra intressenter som arbetar för att ta itu med EU: s avskogningsavtryck. Med minst 86 olika alternativ finns det ett brett utbud av möjligheter att rikta in sig på problemet, och väldigt få av dessa är politiska 'no-starters' eller förslag som inte har effekt mot problemet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.cell.com/one-earth/fulltext/S2590-3322%2821%2900057-9">Läs mer i den vetenskapliga artikeln i One Earth: Eighty-six EU policy options for reducing imported deforestation​</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakter för mer information:</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Martin Persson, docent, fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola, martin.persson@chalmers.se, 031 772 2148</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Simon Bager, doktorand vid UCLouvain och MSCA fellow COUPLED, Belgien, simon.bager@uclouvain.be, +45 2721 7414</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer information: så gick studien till</h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><span style="background-color:initial">För att utreda hur effektiva och genomförbara de 1 141 förslagen är kategoriserades de först utifrån vem som lagt förslaget, vem som är tänkt att påverkas och vad som ska påverkas. Eftersom många av förslagen var lika eller liknande kunde de sedan sammanfattades i 86 unika förslag. Majoriteten av förslagen bygger på svagare styrning, som till exempel mer information och olika typer av stöd till producenterna, snarare än lagstadgade begränsningar och åtstramningar för import och export. Det tolkar forskarna som att stödet också är större för mjukare förslag. Men de förslagen bedömer forskarna å andra sidan som mindre effektiva.</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Ett exempel är miljömärkning, där syftet är att påverka konsumenterna så att de slutar handla produkter som bidrar till avskogning. Tanken är god, men det finns inte stöd i tidigare forskning att det skulle förändra konsumenternas beteende i så stor utsträckning att produktionen påverkas. Införs istället importbegränsningar på varor som är kopplade till avskogning vet man att det skulle få en direkt effekt, säger Martin Persson.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Efter att ha utvärderat effekten kommer nästa steg – vilka av förslagen är möjliga att få stöd för politiskt? För att utvärdera det krävdes metodmässiga innovationer.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Eftersom vi har kategoriserat de 1 141 förslagen som vi har gjort kan vi se hur många och vilka intressenter det är som föreslagit en viss typ av åtgärd. Kommer samma förslag från både miljöorganisationer, företag och myndigheter tolkar vi det som ett starkt stöd för en åtgärd, säger Martin Persson.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>De två sista stegen i bedömningen av åtgärderna handlar sedan om hur krångligt och dyrt det är att realisera förslagen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– EU skulle ganska enkelt kunna uppdra åt ett forskningsinstitut att utreda mer på detaljnivå vad som driver avskogning, medan en ny skatt eller strafftull på EU-nivå är jättekrångligt. Det finns vissa åtgärder som EU kan vidta på egen hand, medan andra kräver samarbete med medlemsstaterna eller andra länder. Och där har vi helt enkelt graderat hur svårt det är rent institutionellt att genomföra varje förslag, säger Simon Bagar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> <span style="background-color:initial">Den sista aspekten för att bedöma den politiska genomförbarheten är hur kostsamt förslaget är. </span></div> <div><span style="background-color:initial">– Påverkar man ett stort importflöde innebär det också stora ekonomiska konsekvenser, medan att styra om EU:s biståndsbudget för att stödja en övergång till mindre skogsintensiv produktion skulle påverka betydligt mindre kostnadsposter. Konsekvenserna för ekonomin beror också på hur stor del av marknaden som påverkas. Det är viktigt att det finns en vilja att ändra skatter eller regleringar inom det aktuella området, säger Martin Persson. ​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Text: Christian Löwhagen. </em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Bild: Regnskog: CC 0.0. </em></span><span style="background-color:initial"><em>Porträtt Martin Persson: </em></span><span style="background-color:initial"><em>Anna Lena Lundqvist / Chalmers</em></span></div>Mon, 29 Mar 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Larosaten-i-Vast-signerar-overenskommelse-om-mer-samarbete.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Larosaten-i-Vast-signerar-overenskommelse-om-mer-samarbete.aspxLärosäten i Väst överens om mer samarbete<p><b>​I fredags, den 26 mars, signerade rektorerna för Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Jönköping University en överenskommelse om allianssamarbete. Samarbetet benämns Lärosäten Väst och målet är att öka kvaliteten och mångfalden i parternas verksamhet.</b></p>​<span style="background-color:initial">–  Genom att utveckla vårt samarbete, inom utbildning, forskning och nyttiggörande, stärker vi både Chalmers och de västsvenska lärosätenas profilering och attraktivitet. Det ökar vår nationella och internationella konkurrenskraft, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.</span><div><br /></div> <div>Lärosätena samarbetar redan idag i olika former. Nu vill rektorerna ta ytterligare steg med överenskommelsen som grund. Främst inom utbildning på grund- och avancerad nivå, forskarutbildning, forskning, nyttiggörande och innovation samt verksamhetsstöd. </div> <div>Konkret kan det utökade samarbetet komma att röra kompetensförsörjning och kompetensutveckling, effektiva administrativa stödprocesser och att öka möjligheterna för studenter att studera vid flera av lärosätena.</div> <div><br /></div> <div>Vid signeringen närvarade även representanter från Länsstyrelsen Västra Götaland, Länsstyrelsen Jönköpings län och Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingsdirektör i VGR, Helena L Nilsson, har följt utvecklingen av samarbetet och ser forskning och utbildning som avgörande för regionens utveckling:</div> <div>– Vi gratulerar till att överenskommelsen är på plats och känner oss delaktiga. Det är intressant att vår vision Det goda livet talar om det ”västsvenska universitetet” som bygger på samarbete mellan självständiga universitet och högskolor. Ibland blir visioner verklighet.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Styrgrupp och samordningsgrupp tillsätts</h2> <div>För att stödja utvecklingen av Lärosäten Väst bildas en styrgrupp bestående av rektorerna, en förvaltningschefsgrupp och en samordningsgrupp. En administrativ resurs kopplas till samordningsgruppen och finansieras gemensamt av parterna. Ordförandeskapet kommer att rotera årligen och innehas initialt av Eva Wiberg, Göteborgs universitet.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Lärosäten Väst består av:</strong></div> <div><ul><li>Chalmers tekniska högskola </li> <li>Göteborgs universitet</li> <li>Högskolan i Borås</li> <li>Högskolan i Skövde</li> <li>Högskolan Väst</li> <li>Jönköping University</li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong>Prioriterade samarbetsområden:</strong></div> <div><ul><li>Effektiva administrativa stödprocesser. </li> <li>Kompetensförsörjning och kompetensutveckling på grund- och avancerad nivå inom t.ex. vård, lärarutbildning och ingenjörsvetenskap. </li> <li>Möjliggörande av huvudhandledarskap inom forskarutbildningar. </li> <li>Att öka möjligheterna för studenter att studera vid flera av våra lärosäten under sin utbildning. </li> <li>Att inom valda områden synka kursutbuden på avancerad nivå och forskarnivå, på sådant sätt att det ökar studenternas möjlighet att välja kurser/kursmoduler från samtliga parter. </li> <li>Att identifiera områden för hållbart internationellt samarbete. </li> <li>Att identifiera några flervetenskapliga forskningsområden där samarbete kan stimuleras</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Mon, 29 Mar 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Klart-med-ny-prorektor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Klart-med-ny-prorektor.aspxKlart med ny prorektor<p><b>​Ny prorektor för Chalmers tekniska högskola blir Charlotte Wiberg. Hon tillträder uppdraget 1 april och kommer också att vara vice VD i högskolebolaget. Det senare föreläggs högskolestyrelsen för beslut vid dess möte den 15 april.</b></p><div><span style="background-color:initial">– Vi hade tio mycket starka kandidater, vårt slutliga val föll på Charlotte Wiberg utifrån den kravprofil vi satt upp, säger rektor Stefan Bengtsson. Charlotte har bred ledarerfarenhet och en kompetensprofil som passar väl som prorektor i den utvecklingsfas som Chalmers är i.</span><br /></div> <div> </div> <div>Som prorektor kommer Charlotte Wiberg att arbeta ihop med rektor och vicerektorer i många olika frågor. Hon kommer att ha särskilt ansvar för forskarutbildning, digitaliseringsfrågor och samordning av jämställdhet. I samband med hennes tillträde förändras arbetsuppgifterna något i rektorsgruppen. Charlotte Wiberg tar över ansvaret för Chalmers forskarutbildning från Anders Palmqvist, som nyligen fick förlängt förordnande i ytterligare tre år, och som vid sidan av forskningsfrågorna också kommer att ansvara för styrkeområdena och excellensinitiativet.</div> <div>– Jag är såklart både glad och hedrad att få detta förtroende, säger Charlotte Wiberg. Chalmers har ett starkt varumärke, internationell spjutspets, och fantastiska medarbetare. Vi har stark forskning och attraktiva utbildningar. Jag kommer bistå rektor samt hoppas bidra med nya perspektiv för fortsatt stark utveckling. Chalmers har ledordet – Avancez – så jag säger som jag brukar säga, framåt tillsammans!</div> <div><br /></div>Fri, 26 Mar 2021 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Vagen-till-kostrad-gar-via-tarmen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Vagen-till-kostrad-gar-via-tarmen.aspxVägen till kostråd går via tarmen<p><b>​I framtiden kan ett enkelt blodprov visa vad vi ska äta för att må bra. Men vägen till de individanpassade kostråden är slingrig; den går via tarmen, där vår bakteriesammansättning får oss att reagera olika på maten.</b></p>​<span style="background-color:initial">Forskare – bland annat på Chalmers – jobbar hårt för att kunna få fram kostråd på individnivå, eller till att börja med på gruppnivå. Men det är inte enkelt. Mycket beror på tarmfloran som är unik hos oss alla.<br /><br /></span><div>Ett exempel är kostfibrer, som vi generellt vet ingår i en nyttig kost. I en forskningsstudie som uppmärksammades förra året kunde Chalmersforskare visa att fullkorn från råg sänker kolesterolvärdet mer än fullkornsvete. Men sänkningen varierade beroende på tarmbakteriernas sammansättning hos individen. Studien visade att det är svårt att ge råd som är lika effektiva för alla – men att det också finns stor potential för att anpassa råd utifrån individens egen tarmflora, vilket ger större hälsoeffekter.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett hett forskningsområde</h2> <div>Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers och en av föreläsarna på tvådagarseventet Engineering Health i april, pekar på att forskning som sätter tarmflorans betydelse i relation till kost och kostråd är hett just nu.<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Rikard_Landberg_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Hur och när ska vi ta hänsyn till bakteriefloran? Hur ska vi designa kost som är optimal för individen? Allt det här gör att vi är ganska långt från individuella kostråd – det finns väldigt mycket mer vi måste veta först, säger han.<br /><br /></div> <div>Samtidigt kommer redan nu exempelvis appar där en person själv kan försöka identifiera sin idealkost. Många av testerna är oseriösa, menar Rikard Landberg. De bygger inte på annat än äldre kunskap kring generella effekter av livsstil och kost, och hälsosamband mellan dessa och tarmfloran. Men redan om fem-tio år kan läget vara ett helt annat:<br /><br /></div> <div>– Då tror jag att vi har möjlighet att hitta grupper av individer som till exempel mår bra av en viss diet, säger Rikard Landberg och förklarar:</div> <div>– Det innebär att man kan identifiera en viss grupps profil, med hjälp av tarmflora och metaboliter – alltså de molekyler som bakterierna bildar. Sedan kan vi också, exempelvis via blodprov, mäta kroppens svar på dieten. Utifrån dessa faktorer kan vi avgöra om du som tillhör en särskild profil gagnas av att till exempel äta vegetariskt, eller en viss typ av kostfiber. Och att veta vilken kost som är idealisk för din grupp blir förstås hjälpsamt om du har anledning att se över vad du äter, exempelvis om du har förhöjd risk för hjärt-/kärlsjukdom.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kost- och tarmexperter arbetar tillsammans</h2> <div>Rikard Landberg samarbetar med Fredrik Bäckhed, professor på avdelningen för molekylär och klinisk medicin på Göteborgs universitet. Fredrik Bäckhed är expert på tarmflora. Han försöker bland annat optimera probiotiska bakteriestammar som kan hjälpa vår tarm att må bättre och minska risken att drabbas av sjukdom. En bestående förändring av tarmfloran är svår att få till, men möjligheterna varierar mellan olika delar av bakteriefloran.</div> <div>– I höst startar också en studie där vi ska titta närmare på kost som är sammansatt för att främja en hälsosam bakterieflora i tarmen. Kosten har designats utifrån en systematisk litteraturgenomgång, där vi gått igenom 8000 vetenskapliga artiklar. Vi vill undersöka om det faktiskt är möjligt att med optimal kost baserad på ”vanlig mat” påverka de tarmbakterier som visat sig kopplade till ökad risk för hjärt-/kärlsjukdom. Konstigt nog har inte detta gjorts i någon vetenskaplig studie, säger Rikard Landberg.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nya klimatanpassade kostråd</h2> <div>Just nu pågår en revision av de svenska kostråden. Ett hundratal experter går igenom, och värderar, forskningsresultat. Bland annat tittar man på vilken hälsopåverkan olika näringsämnen och livsmedel ger. Kostråden sätts i en nordisk kontext, man tar alltså hänsyn till vilka näringsämnen vi i Norden kan behöva mer av – som D-vitamin, som kan vara svårt att få tillräckligt av i våra solfattiga länder – med utgångspunkt i vilken typ av livsmedel vi normalt äter. Dessutom klimatanpassas kostråden; råden ska inte bara vara hälsosamma för folk utan också hållbara ur ett klimatperspektiv.<br /><br /></div> <div>Men i väntan på uppdaterade kostråd och forskning på tarmbakterier: vad kan vi då egentligen säga? Ett problem är just att många forskare – och media – drar för stora växlar på enskilda studier, menar Rikard Landberg. Det finns en önskan att gå direkt från forskningsresultat till rekommendation.</div> <div>– Detta bidrar tyvärr till att många människor får uppfattningen av råden ändras hela tiden. Resultat från olika studier visar ofta olika resultat, av olika anledningar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vegetariskt sannolikt mer hälsosamt</h2> <div>Om han ändå ska våga ge ett råd, utöver de officiella kostråden, så ger Rikard Landberg ett som ligger i linje med en nyligen genomförd studie tillsammans med Örebro universitet och Fredrik Bäckhed:<br /><br /></div> <div>– Jag är ganska övertygad om att en kost med mer vegetariskt och mindre kött är bättre för de flesta av oss. Men hur bra det är kommer att variera mellan individer, och dessutom får vi inte glömma riskerna förknippade med en sådan kost för vissa grupper. Många kvinnor har till exempel järnbrist, och för dem kan en vegetarisk diet innebära att de får i sig för lite tillgängligt järn – det blir ju inte bra, säger han.</div> <div>– Sedan gäller förstås de vanliga råden; att till exempel inte äta för mycket och att undvika sockersötade drycker. Vi ser också att det finns en övertro på fysisk aktivitet när det gäller att hålla vikten – kosten är faktiskt viktigast för den som behöver tänka på sin vikt, men självklart ska vi vara aktiva för att må bra och förebygga sjukdom. Sen ska vi ju inte heller glömma att kost är mycket mer än hälsa! Vi äter ju till exempel inte choklad för att må bra, utan för att det är gott. Det måste man också få göra!<br /><br /></div> <div><strong>FAKTA: Vill du veta mer om kost och tarmflora?</strong></div> <div>Se Rikard Landbergs och Fredrik Bäckheds föredrag <em>Diet meets the gut microbiome – implications for cardiometabolic disease</em> på Engineering Health den 14 april klockan 11.00. Eventet kommer att sändas live via YouTube. <a href="http://www.chalmers.se/en/areas-of-advance/health/news/Pages/Engineering-Health-2021.aspx">Mer information hittar du här</a>.<br /><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Pixabay och Annika Söderpalm</div> <div>​<br /></div>Fri, 26 Mar 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Elitidrottare-far-entreprenorspris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Elitidrottare-far-entreprenorspris.aspxElitidrottare får entreprenörspris<p><b>​Chalmersstudenterna och elitidrottarna Johan Rogestedt och Johan Högstrand prisas för sitt examensprojekt som kan komma att revolutionera sportteknologin. I år delas även två särskilda priser ut för viktiga insatser med att bekämpa smittspridningen av covid-19.</b></p>​<span style="background-color:initial">Laktatmätning är en allt populärare metod inom idrottssammanhang som går ut på att man mäter mjölksyrenivåerna i blodet för att kunna optimera sin träning. I dag är metoden både krånglig och dyr då den kräver kontinuerliga blodprovstagningar med maskinavläsning vilket innebär avbrott i träningen. Men tänk om det gick att få fram samma värden med teknologi som kontinuerligt mäter laktatvärdet så att man kan anpassa träningen därefter? </span><div>Det var utgångspunkten för Johan Rogestedts och Johan Högstrands examensarbete som nu får Bert-Inge Hogsveds pris för bästa entreprenörskap. Årligen går Bert-Inge Hogsveds entreprenörspris till en teknolog eller en grupp av teknologer från Teknisk fysik, Teknisk matematik eller Kemiteknik med Fysik på Chalmers för bästa entreprenörskap.</div> <div>– Historiskt är det många spännande idéer som har fått priset, så det känns fint och ärofyllt att uppmärksammas på samma sätt. Det ger framför allt motivation in i framtiden, säger friidrottaren Johan Rogestedt som<a href="/sv/nyheter/Sidor/SM-guld-till-Chalmersstudent.aspx" target="_blank"> sprang hem SM-guld tidigare i år.</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hade idrotten gemensamt</h2> <div>Både han och orienteraren Johan Högstrand är Riksidrottsuniversitetsstudenter på Chalmers. De fann varandra under masterstudierna med idrotten som gemensam nämnare. Båda har personliga erfarenheter av laktatmätningar och ser kommersiell potential med sin uppfinning, då en teknisk metod skulle kunna användas av fler än bara elitidrottare. Till exempel inom vården och av alla slags motionärer som ägnar sig åt pulsträning. </div> <div>– I dag är det vedertaget med pulsmätning i exempelvis sportklockor, men hade laktatmätning varit standard hade man kunnat få fram bättre mått på både intensitet och utmattning, menar Johan Högstrand.</div> <div>– Med dagens metod kan man inte stanna mitt i en tävling för att ta ett blodprov. Om man hade kunnat få fram värdet på andra sätt hade man kunnat optimera sin utgångsfart och prestera bättre, säger Johan Rogestedt. </div> <div>En prototyp finns framtagen och trots att examensarbetet avslutas i december fortsätter arbetet med projektet på Chalmers Innovationskontor under våren. Nästa steg är att fokusera på vilken signakvalitet som kan uppnås i deras innovation. </div> <div>– Vi kommer att ta vid där exjobbet slutar och fortsätta jobba deltid med projektet. Målet är att nå kvalitet i våra mätningar med hjälp av slutsatserna vi drog under exjobbet. Vi behöver bara finjustera lite elektronik fram till dess, säger Johan Högstrand.</div> <div>– Vi vill helt enkelt bottna ur frågan med laktatmätning och se hur långt det räcker för att få fram en kommersiell produkt, menar han. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Arbetar inom sportteknologi</h2> <div>Förutom framgångarna med examensarbetet tar Högstrand och Rogestedt examen från Chalmers i sommar med en ljus framtid inom sportteknologin vid sidan av idrottskarriären. Johan Rogestedt arbetar redan som mjukvaruutvecklare för ett träningsoptimerande bolag i Silicon valley, men är stationerad i Göteborg. Johan Högstrand driver eget bolag efter sitt kandidatarbete om <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Skidstjarnan-vassar-akningen-med-teknik-fran-Chalmers.aspx" target="_blank">effektmätande stavhandtag inom längdskidåkning​</a> som vann affärsutvecklingstävlingen Chalmers ventures startup camp. Efter kandidatarbetets slut fortsatte han att utveckla handtagen med stöd från Vinnova.</div> <div>– Det finns en tid efter idrotten också. För oss var det givet att utbilda sig vid sidan av, men det är många pusselbitar som ska falla på plats inom en elitsatsning, säger Högstrand. </div> <div>– Att vara en del av ett Riksidrottsuniversitet har gjort stor skillnad för oss eftersom det finns en förståelse på Chalmers att vi är både idrottare och studenter. Vi har fått lättare för att kunna anpassa studierna och kunnat göra tentor på distans när vi till exempel har varit på träningsläger. Den flexibiliteten har varit väldigt viktig för att kunna uppnå det som vi har gjort hittills, säger Rogestedt. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Särskilt pris delades ut</h2> <div>Bert-Inge Hogsveds pris för bästa entreprenörskap inkluderar i år även två särskilda priser. De delas ut till fyra Chalmersstudenter som har utfört viktiga insatser i arbetet med att bekämpa smittspridningen av covid-19 under våren 2020, när bristen på medicintekniska produkter inom sjukvården och äldreomsorgen var akut. </div> <div>Carl Strandby och Joel Martinsson Budillon lyckades samla studenter och andra frivilliga och <a href="/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspx">tillverkade 12 000 förkläden under två månader. </a></div> <div>– Det fanns en enorm brist på förkläden här i Göteborg när pandemin slog till. Vi gick in och började tillverka dessa för att täcka behovet så gott vi kunde. Att vi får det här priset innebär att andra ser ett värde i det vi har gjort. Vinsten delar vi med alla som har varit med och hjälpt till i det här projektet, säger Carl Strandby. </div> <div><div><span style="background-color:initial">Även Edward Hadziavdic och Marcus Örtenberg Toftås </span><a href="/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspx" target="_blank">lyckades engagera ett stort antal studenter och frivilliga. </a><span style="background-color:initial">De tillverkade, bland annat med hjälp av universitetets 3D-skrivare, 15 000 visir som levererades direkt till sjukvården under pandemins inledande fas. </span><br /></div></div></div> <div>​</div> <div>Text: Vedrana Sivac​​</div> <div>Foto: Hogiagruppen</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/samverkan/samverkan-med-Goteborgs-universitet/Sidor/Riksidrottsuniversitet.aspx" target="_blank" title="Läs mer om RIU"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Riksidrottsuniversitetet</a></div>Thu, 25 Mar 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-modell-visar-hur-celler-påverkas-av-metaller.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-modell-visar-hur-celler-p%C3%A5verkas-av-metaller.aspxNy modell visar hur celler påverkas av metaller<p><b>​Metalljoner, till exempel järn, är helt nödvändiga för många biologiska funktioner i celler. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat en matematisk modell för att se hur metaller påverkar ämnesomsättningen i bagerijäst. Modellen kan användas för att förbättra industriella jäststammar som används för att producera olika bioprodukter − eller för att designa kosttillskott. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Bagerijäst, <em>Saccharomyces cerevisiae</em>, används som modellorganism för att studera till exempel metabolism (ämnesomsättning) i mänskliga celler. Men mikroorganismerna kan också fungera som så kallade cellfabriker. Då används de industriellt för hållbar industriell produktion där förnybara råvaror omvandlas till bioprodukter, till exempel bioetanol, läkemedel och kemikalier. </span><span style="background-color:initial">Med ökad kunskap om metabolisme​n i jäst kommer också möjligheterna att öka produktionshastighet och livskraft hos cellfabrikerna −</span><span style="background-color:initial"> genom genetisk modifikation och optimerade tillväxtförhållanden. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Modellen förutsäger cellens svar på minskad järntillgång</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Metalljoner spelar en vikti</span><span style="background-color:initial">g roll för metabolismen eftersom de fungerar som kofaktorer, en slags hjälpmolekyler, till ett stort antal enzymer som till exempel ingår i cellsystem för cellandning eller avgiftning. Även om forskningen visar att många enzymer samspelar med metalljoner har det hittills saknats ett samband mellan tillgång av metalljoner och metabolism.  </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/Yu-Chen_2019-09-02_350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på Yu CHen" style="margin:5px;width:250px;height:218px" />−<span> </span>Vi skapade en modell baserad på bagerijäst, <em>Saccharomyces cerevisiae</em>. Modellen visade goda resultat när det gällde att förutsäga intracellulär tillgång på metalljoner och hur metabolismen svarade på minskad tillgång av dem, säger <strong>Yu Chen</strong>, postdoc på institutionen för biologi och bioteknik, som är förstaförfattare till den <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33723053/">vetenskapliga artikeln​</a> som nyligen publicerades i PNAS.   </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Järnbrist leder till resursfördelning i cellen</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskningsgruppen undersökte också järns roll i metabolismen och de upptäckte att modellen fångade upp omfördelning av resurser vid järnbrist. Detta kan betyda att jästcellerna optimerar fördelningen av järn för cellens behov. Det innebär att jäst ser till att järnet fördelas till de enzymer som behövs för biosyntes av aminosyror, de proteinbyggstenar som krävs för celltillväxt.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskarna bekräftade också modellens resultat experimentellt genom genetisk modifiering av jäst avsedd för produktion av biomolekyler. Dessa försök visade att otillräcklig tillgång på järn kan begränsa biosyntes av <em>p</em>-coumarinsyra, en kemikalie av stort kommersiellt intresse som används för produktion av färger och polymerer som används i många material. Jästcellermas produktion av<em> p</em>-coumarinsyra styrs av ett enzym som innehåller järn. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Förbättra cellfabriker och kost&quot;</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">−<span> </span>Vi tror att vår modell kan användas för att förbättra jästcellfabriker och optimera deras tillväxtförhållanden. Men ännu viktigare är att modellen skulle kunna användas för att studera hur metalljoner påverkar den mänskliga metabolismen. Modellen skulle till exempel kunna användas för att förklara varför mineralbrist uppstår och hur man ska lägga upp kost och kosttillskott för att undvika detta, säger Yu Chen.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-weight:700">Läs den vetenskapliga studien i PNAS:</span> <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33723053/">Yeast optimizes metal utilization based on metabolic network and enzyme kinetics </a><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 25 Mar 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/EHT-magnetfalt-svart-hal-i-M87.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/EHT-magnetfalt-svart-hal-i-M87.aspxSvarta hålets magnetfält avslöjas av Event Horizon Telescope<p><b>​​Nya mätningar från Event Horizon Telescope-samarbetet visar hur det supermassiva svarta hålet i mitten av galaxen M 87 ser ut i polariserat ljus. Observationerna berättar om hur energirika jetstrålar bildas i galaxens kärna. Astronomer från Chalmers ingår i det stora internationella forskarlaget, som arbetat med den nya bilden på det svarta hålet och dess omgivningar.</b></p><div><span style="background-color:initial"><span></span><div>Event Horizon Telescope-konsortiet, som 2019 presenterade <a href="/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Event-Horizon-Telescope-forsta-resultat.aspx">den första bilden av ett svart hål</a>, har nu offentliggjort en ny bild av det supermassiva svarta hålet i centrum av galaxen M87 som visar ljusets polarisation. </div> <div><br /></div> <div>Det är första gången som astronomer har kunnat mäta polarisation <span style="background-color:initial">så nära kanten av ett svart hål.</span><span style="background-color:initial"> Polariserat ljus i galaxer är en indikation på förekomsten av magnetfält</span><span style="background-color:initial">. Observationerna är avgörande för att förstå hur energirika jetstrålar bildas i M 87, som är belägen på 55 miljoner ljusårs avstånd.</span></div></span><span style="background-color:initial"><div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Monica Mościbrodzka är biträdande professor vid Radbouduniversitetet i Nederländerna och tillsammans med Iván Martí-Vidal <span></span></span><span></span><span style="background-color:initial">ledare för EHT Polarimetry Working Group.</span><br /></div> <div><br /></div></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi har nu fått nästa viktiga ledtråd för att kunna förstå hur magnetiska fält fungerar i närheten av svarta hål, och hur aktiviteten i detta mycket kompakta område i rymden kan ge upphov till energirika jetstrålar som når långt bortom galaxen, säger hon.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Den 10 april 2019 presenterade astronomer den första bilden någonsin av ett svart hål. Den visade en ljus ringliknande struktur med ett mörkt centralområde - det svarta hålets “skugga”. Sedan dess har EHT-konsortiet dykt djupare i datan, som samlades in 2017. De har nu upptäckt att en avsevärt del av ljuset från området kring det svarta hålet i M87 är polariserat.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Iván Martí-Vidal är GenT Distinguished Researcher vid Valencias universitet i Spanien, och <span style="background-color:initial">är även han ledare för EHT Polarimetry Working Group.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Detta arbete är en viktig milstolpe: det polariserade ljuset bär på information som gör det möjligt för oss att bättre förstå fysiken bakom den bild vi såg i april 2019. Att beräkna denna nya bild av polarisationen tog flera år i anspråk på grund av de komplicerade tekniker som krävdes för att samla in och analysera datan, säger han.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Vanligt ljus polariseras när det passerar genom speciella filter, som polariserade solglasögon, eller när det strålar ut från heta områden i rymden som omges av magnetfält. På ett sätt som är analogt med att solglasögonen gör det möjligt att se detaljer genom reducera ljusstarka reflektioner från ljusa objekt, kan astronomerna få bättre insyn i området kring ett svart hål genom att studera dess polariserade strålning. Med polarisationen blir det möjligt att kartlägga hur de magnetiska fältlinjerna fördelar sig i rymden vid gränsen till det svarta hålet.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> <div>– De nya bilderna över polarisationen hjälper oss att förstå hur magnetfältet styr hur material faller in i det svarta hålet och hur det kan skapa energirika jetstrålar, säger Andrew Chael, medlem i EHT-konsortiet och NASA Hubble Fellow vid Princeton Center for Theoretical Science och Princeton Gravity Initiative i USA.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Polarisationslinjernas styrka har att göra med magnetfältets styrka. Men det finns också andra faktorer vi måste ta hänsyn till när vi beräknar hur magnetfältets struktur ser ut, som turbulensen i gasen och teleskopets förmåga att urskilja detaljer. Allt detta ingår i våra modeller, förklarar Iván Martí-Vidal.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/eso2105b_72dpi_340x227.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />De ljusa jetstrålarna av energi och materia som utgår från M 87:s kärna sträcker sig minst 5 000 ljusår bort och är en av galaxens mest svårförstådda och energirika fenomen. Det mesta av materialet som befinner sig nära gränsen till det svarta hålet faller in i det, men vissa partiklar lyckas fly undan i sista ögonblicket och kastas istället ut från området i form av jetstrålar.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Det finns flera modeller för hur materia beter sig nära det svarta hålet. Astronomerna vet ännu inte hur jetstrålarna, som kan vara längre än hela galaxen, kan kastas ut från ett centralt område lika stort som solsystemet, eller hur materia faller in i det svarta hålet. Den nya EHT-bilden ger en första möjlighet att studera området precis utanför det svarta hålet och samverkan mellan infallande och utkastad materia. </span></div> <div><br /></div> <div>Forskarna fann också att de enda teoretiska modellerna som kunde förklara strukturen i det polariserade ljuset baserades på het och starkt joniserad gas som lätt fångas upp av starka magnetiska fält.</div> <div><br /></div> <div>– Observationerna indikerar att det magnetiska fältet vid det svarta hålets kant är starkt nog att motverka att den heta gasen dras in i det svarta hålet av den starka gravitationen, förklarar Jason Dexter, biträdande professor vid University of Colorado Boulder, USA, och ledare för EHT Theory Working Group.</div> <div><br /></div> <div>Materian i de relativistiska jetstrålar som uppstår vid det svarta hålet avlägsnar sig från området genom att energi överförs till partiklarna från det svarta hålet, berättar Iván Martí-Vidal vidare. </div> <div><br /></div> <div>– Vi förstår inte detaljerna kring denna process i dag, men vi tror att magnetfältet kan spela en avgörande roll. Genom att studera det polariserade ljuset så nära händelsehorisonten kan vi direkt testa förutsägelserna från våra olika modeller av hur materia faller in i och lämnar det svarta hålet i form av jetstrålar, säger han.</div> <div><br /></div> <div>För att observera det svarta hålet i centrum av M87 kopplade astronomerna samman åtta radioteleskop världen över för att skapa ett virtuellt teleskop, EHT, som är lika stort som jorden. </div> <div><br /></div> <div>I EHT ingår bland annat teleskopen ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) och APEX (Atacama Pathfinder Experiment), i norra Chile. Sverige deltar i båda som medlemsland i det Europeiska sydobservatoriet ESO, och i APEX där Onsala rymdobservatorium är en partner. </div> <div><br /></div> <div>Den fantastiska upplösning som nås med EHT kan jämföras med storleken på ett kreditkort på månens avstånd.</div> <div><br /></div> <div>Ciska Kemper är European ALMA Programme Scientist vid ESO. <br /></div> <div><br /></div> <div>– Med ALMA och APEX, som genom sitt sydliga läge dramatiskt utökar storleken på det virtuella EHT-teleskopet, kunde europeiska forskare spela en central roll i forskningsprojektet. Med dess 66 antenner dominerar ALMA helt förmågan att samla in polariserat ljus, medan APEX har varit en kritisk komponent för att kalibrera bilden, säger hon.​</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/eso2105d_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div>– ALMA-data var också nödvändiga för att kalibrera, avbilda och förklara EHT-observationerna genom att bidra med strikta gränsvärden för de teoretiska modellerna, som förklarar hur materia beter sig nära det svarta hålets händelsehorisont, kompletterar Ciriaco Goddi, forskare vid Radbouduniversitetet och Leidens observatorium i Nederländerna, som ledde en parallell studie som enbart baserades på ALMA-observationerna.</div> <div><br /></div> <div>Forskningsresultaten publiceras den 24 mars 2021 av EHT-konsortiet i en artikel i tidskriften Astrophysical Journal Letters. Forskningsprojektet har involverat över 300 forskare från ett stort antal organisationer och universitet över hela världen.</div> <div><div>– EHT utvecklas snabbt med ny teknik och nya deltagande observatorier. Vi förväntar oss att framtida EHT-observationer kommer att avslöja magnetfältsstrukturen runt det svarta hålet i större detaljrikedom och ge mer information om fysiken hos den heta gasen i området, sammanfattar Jongho Park, medlem i EHT-konsortiet och East Asian Core Observatories Association Fellow vid Academia Sinica Institute of Astronomy and Astrophysics i Taipei.</div></div> <div><br /></div> <div><b>Avgörande bidrag från Sverige</b></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Michael Lindqvist, astronom vid Onsala rymdobservatorium vid Chalmers, berättar om det svenska bidraget till forskningen. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– I Onsala har vi sedan 1960-talet varit delaktiga i utvecklingen av den teknik som kallas långbasinterferometri (VLBI) som nu används av EHT. Onsala rymdobservatorium är en av tre partners som driver APEX, ett av teleskopen i EHT-nätverket, och vi har under flera år arbetat tillsammans med våra partners med att bygga upp VLBI-kapaciteten på APEX, säger han.</div> <div><br /></div> <div>– Det svenska bidraget till denna forskning har varit betydande, säger Iván Martí-Vidal, som tidigare var verksam vid Onsala rymdobservatorium. </div> <div><br /></div> <div><div>Noggrann kunskap om mätningar med Alma är avgörande för att kunna dra de slutsatser om det supermassiva svarta hålet som nu presenteras, menar <span></span><span style="background-color:initial">Iván Martí-Vidal.</span></div></div> <div><br /></div> <div>– Onsalaobservatoriet har även ansvarat för kalibreringen av ALMA-data och dess roll som en partner i APEX-teleskopet har varit kritiskt för att kunna beräkna och kalibrera för instrumentpolarisationen som uppstår i ALMA, avslutar han.</div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial">​</span></div></div> <div> <div><b>Kontakter:</b></div> <div> </div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, 070 4933114, robert.cumming@chalmers.se</div> <div><br /></div></div> <div>Michael Lindqvist, astronom, Onsala rymdobservatorium, michael.lindqvist@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div><b style="background-color:initial">Mer om forskningen</b><br /></div> <div><br /></div> <div>Forskningsresultaten presenteras i två artiklar av EHT-konsortiet i tidskriften Astrophysical Journal Letters: &quot;First M87 Event Horizon Telescope Results VII: Polarization of the Ring&quot; (doi: 10.3847/2041-8213/abe71d) och &quot;First M87 Event Horizon Telescope Results VIII: Magnetic Field Structure Near The Event Horizon&quot; (doi: 10.3847/2041-8213/abe4de). Kompletterande forskningsresultat presenteras i artikeln “Polarimetric properties of Event Horizon Telescope targets from ALMA&quot; (doi: 10.3847/2041-8213/abee6a) av Goddi, Martí-Vidal, Messias och EHT-konsortiet, som har accepterats för publicering i Astrophysical Journal Letters.</div> <div><a href="https://www.eso.org/public/sweden/news/eso2105/">Se ESO:s pressmeddelande för länkar till forskningsartiklarna</a>.</div> <div><br /></div> <div>EHT-konsortiet omfattar över 300 forskare i Afrika, Asien, Europa samt Nord- och Sydamerika. Detta internationella samarbete syftar till att ta de mest detaljerade bilderna någonsin av svarta hål genom att skapa ett virtuellt radioteleskop lika stort som jorden. Inom EHT kopplas enskilda teleskop samman för att uppnå en tidigare ouppnådd vinkelupplösning.  </div> <div><br /></div> <div>Chalmersastronomerna Michael Lindqvist och John Conway (båda vid Onsala rymdobservatorium, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap) ingår i forskarlaget.​<span></span></div> <div><br /></div> <div>I EHT ingår radioteleskopen ALMA och APEX vid ESO, IRAM:s 30-metersteleskop, IRAM:s NOEMA-observatorium, James Clerk Maxwell Telescope (JCMT), Large Millimeter Telescope (LMT), Submillimeter Telescope (SMT), South Pole Telescope (SPT), Kitt Peak Telescope samt Greenland Telescope (GLT). </div> <div><br /></div> <div><div>APEX är ett samarbete mellan Max Planck-institutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola och ESO, det Europeiska sydobservatoriet. Drift av Apex vid Chajnantor sköts av ESO.<br /></div> <div><br /></div> <div></div></div> <div><span style="background-color:initial">ALMA är en internationell anläggning för astronomi och ett samarbete mellan Europa, Nordamerika och Ostasien i samverkan med Chile. I Europa stöds ALMA av ESO, i Nordamerika av US National Science Foundation (NSF) i samarbete med Kanadas National Research Council (NRC) samt av Taiwans Nationella vetenskapsråd (NSC), i Ostasien av Nationella instituten för naturvetenskap (NINS) i Japan i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan. Konstruktionen och driften av ALMA leds för Europas del av ESO, för Japan av Nationella astrono</span><span style="background-color:initial">miska observatoriet i Japan (NAOJ) och för Nordamerika av National Radio Astronomy Observatory (NRAO), som drivs av Associated Universities, Inc. (AUI). Joint ALMA Observatory (JAO) står för övergripande ledning och organisation under konstruktionen, driftsättningen och driften av ALMA.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b><i>Bilder:</i></b></div> <div><b><i><br /></i></b></div> <div><i><span></span><a href="https://www.eso.org/public/sweden/news/eso2105/">Se ESO:s pressmeddelande för högupplösta bilder, filmer och mer</a>.</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>A (överst) - Det supermassiva svarta hålet i M 87 sett i polariserat ljus. <span style="background-color:initial">Bilden visar polarisationen i området kring det svarta hålet i galaxen M 87. De tunna linjerna visar ljusets polarisationsriktning som bestäms av det magnetiska fältet kring det svarta hålets skugga i mitten av ringen.</span></i></div> <div><span style="background-color:initial"><i>Bild: EHT-samarbetet</i></span></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>B - M 87:s supermassiva svarta hål och jetstråle i polariserat ljus. Här visas bilder från olika radioteleskop som avbildat jetstrålen från mitten av galaxen, och som visat hur ljuset från strälen är polariserat. Överst syns ALMA:s mätningar som togs samtidigt som EHT:s mätningar (nederst). I mitten visas mätningar med uppställningen VLBA i USA. </i></div> <div><i>Bild: <span style="background-color:initial">EHT Collaboration; ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), Goddi et al.; VLBA (NRAO), Kravchenko et al.; J. C. Algaba, I. Martí-Vidal</span></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>C: ALMA's image of M87 jet in polarised light </i></div> <div><i>Credit: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), Goddi et al.</i><br /></div> <div><br /></div>Wed, 24 Mar 2021 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/KAW-matematikprogrammet-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/KAW-matematikprogrammet-2021.aspxSymmetri och harmoni i fokus för ny matematikforskning<p><b>Modulära former, degenererade elliptiska operatorer och brutna symmetrier. Tre forskningsprojekt på Matematiska vetenskaper får anslag när Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses matematikprogram delar ut 25 miljoner kronor till femton matematiker. Det ska räcka till att rekrytera tre forskare från utlandet till postdoktorala tjänster i Sverige. Dessutom får två nyligen disputerade anslag för en postdoktoral tjänst i utlandet.</b></p><div> </div> <div><span>Matematikprogrammet har haft stor betydelse för matematikforskningen i Sverige. Starka miljöer som gjort internationellt avtryck har utvecklats och blivit attraktiva för ledande forskare runt om i världen. <br /></span></div> <div> </div> <div><span><br /></span></div> <div> </div> <div><span>– Avancerade kunskaper i matematik är en viktig grund för många andra vetenskaper och för utvecklingen av ny teknik. Det visar inte minst den snabba utveckling som skett inom data driven life science, AI och kvantteknologi. Om Sverige ska fortsätta att hänga med i utvecklingen så är det viktigt att vi också har matematiker som ligger i framkant, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.  <a href="https://kaw.wallenberg.org/press/nytt-tillskott-pa-25-miljoner-kronor-till-matematisk-grundforskning"><div>Läs hela pressmeddelandet från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse här.</div></a> <div><br /></div> <div>Forskarna från Matematiska vetenskaper som fått anslag presenterar sina projekt nedan. <br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny teori när fysik möter matematik</h2> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Docent Martin Raum  </h3></div> <div><div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/raum.aspx">Kontakt</a></div> </div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/KAW%202021/KWA_Raum.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt Martin Raum" style="margin:5px" />Alltsedan utvecklingen av den matematiska analysen på 1600-talet har fysiken inspirerat utvecklingen inom matematik. Så sker även idag i fysikens teorier om allting, till exempel strängteorierna, som ska förena all känd materia och alla krafter i naturen i en enhetlig teori. I den nyutvecklade matematiken för strängteorierna spelar modulära former en central roll. Det är också modulära former som är basen för mitt planerade projekt.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> Modulära former är matematiska funktioner som uppfyller vissa speciella symmetrivillkor. Alltsedan de skapades för två hundra år sedan har de spelat en viktig roll för utvecklingen av talteorin och andra grenar av matematiken. Numera finns det många olika typer av modulära former och generaliseringar av dessa. Att finna en ny klass modulära former ingår som en del av det planerade projektet.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Modulära former hjälper även till att förstå många fenomen som involverar geometriska objekt. Till dem hör de små strängar som är strängteoriernas grundobjekt. När strängarna kolliderar kan de smälta samman till nya strängar. Sannolikheten för att detta ska ske beskrivs av strängamplituder, vilka visar sig passa överraskande väl in i ett aritmetiskt ramverk som är nära besläktat med så kallade motiviska perioder i matematiken. Ett syfte med projektet är att med bidrag från strängteorin bygga upp en bredare teori som ska beskriva sambandet mellan olika motiviska perioder i familjer av geometriska objekt. </div> <div><br /></div> <div> </div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Degenererade elliptiska operatorer med breda tillämpningar </h2> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Professor Andreas Rosén  </h3></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/andreas-rosen.aspx">Kontakt</a></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/KAW%202021/ARosen_180.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt Andreas Rosén" style="margin:5px" />Den harmoniska analysen är en gren av matematiken som utvecklades i början av 1800-talet av den franske matematikern Joseph Fourier i hans studium av värmeledningsekvationen. För att komma fram till lösningen uttryckte han allmänna funktioner som oändliga serier av harmoniska svängningar, fourierserier. Det planerade projektet handlar om att utveckla tekniker från harmonisk analys för att studera material där värmeledningsförmågan varierar stort i olika riktningar.<br /></div> <div><br /></div> <div>Vid sidan av fourierserierna finns det numera många fler sätt att utveckla funktioner som oändliga serier av en uppsättning basfunktioner. Till exempel wavelets som när de kom på 1980-talet revolutionerade den harmoniska analysen. Drivkraften bakom utvecklingen kom mycket från tillämpningarna – wavelets används idag brett för att komprimera, lagra och återskapa data, bland annat inom elektroteknik, bild- och signalbehandling. <div><br /></div> <div> I början av 2000-talet kom nya genombrott då den harmoniska analysen utvecklades vidare i nära relation till men bortom wavelets. Andreas Rosén är expert på dessa nya metoder och har tillämpat dem på så kallade elliptiska partiella differentialekvationer. Den planerade studien rör de ekvationer där värmeledningsförmågan i vissa punkter tillåts vara oändlig eller noll och där kunskapen fortfarande är ofullständig. Hur mycket får ekvationskoefficienterna variera innan teorin bryter samman? Och hur blir det i de fall där värmeledningsförmågan tillåts vara både noll och oändlig i en och samma punkt, fast i olika riktningar där?</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> På jakt efter brutna symmetrier </h2> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Professor Genkai Zhang  </h3></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/genkai.aspx">Kontakt</a></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/KAW%202021/GZhang_180.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt Genkai Zhang" style="margin:5px" />Det planerade projektet handlar om representationsteori, som är en studie om abstrakta algebraiska strukturer genom att låta dem representeras av enklare och mer välbekanta strukturer i analytiska sammanhäng. Metoderna används inte bara inom algebra utan även inom andra områden som geometri och teoretisk fysik. Bland annat används representationsteori i standardmodellen för partikelfysik.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Nyckelbegreppet här är symmetri. Till vardags tänker vi oftast på symmetri som en spegelbild, men det finns många andra symmetrier som länge har varit centrala både inom matematik och teoretisk fysik. Som exempel kan man betrakta två barn som gungar på en bräda: Vertikala och diagonala symmetrier kan placeras i en större grupp, och när man undersöker bara en av dessa två så är symmetrier brutna. Symmetribrott ligger bland annat bakom upptäckten av många nya elementarpartiklar. Regler för symmetribrott (som av matematiker kallas förgreningsregler) inom representationsteorin är ämnet för detta projekt.</div> <div><br /></div> <div>Symmetrier kan vara svåra att upptäcka. Ett sätt att finna dem är att studera deras verkan, det vill säga deras representationer på tillstånd som är manifestationer av symmetrier. En sådan studie kan bli lättare att hantera om representationen begränsas till en mindre grupp av symmetrier. Regler för sådana begränsningar är just förgreningsreglerna. Inom projektet kommer forskarna att söka efter och studera förgreningsregler för vissa begränsade representationer med hjälp av metoder från matematisk analys och geometri.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Anslag till postdoktoral tjänst utomlands</h2> <div>Dessutom har Antonio Trusiani och Milo Viviani, som båda disputerade vid Matematiska vetenskaper under 2020, tilldelats anslag för postdoktorala tjänster vid vid Institut de Mathématiques de Toulouse, Frankrike, respektive Scuola Normale Superiore, Pisa, Italien. <br /></div> <div><br /></div> <div> </div> </div></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Läs mer om deras projekt hos Stiftelsen Knut och Alice Wallenberg</h3> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/antonio-trusiani">Antonio Trusiani<br /></a></div> <div> </div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/milo-viviani">Milo Viviani</a><br /> </div> ​Wed, 24 Mar 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-termometer-kan-paskynda-kvantdatorutvecklingen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-termometer-kan-paskynda-kvantdatorutvecklingen.aspxNy termometer kan påskynda kvantdatorutvecklingen<p><b>Forskare vid Chalmers har utvecklat en ny typ av termometer som enkelt och blixtsnabbt mäter temperatur vid kvantberäkningar med extremt stor noggrannhet. Genombrottet är av stort värde för alla som utvecklar supraledande kvantdatorer och deras komponenter – och öppnar samtidigt för experiment inom det spännande området kvanttermodynamik.​​​​​</b></p><div><p class="MsoNormal">En nyckelkomponent i kvantdatorer är koaxialkablar och vågledare – strukturer som överför mikrovågssignaler och kopplar ihop kvantdatorn och den klassiska elektronik som styr den. Mikrovågspulser färdas i vågledarna till kvantprocessorn och kyls ner till extremt låga temperaturer längs vägen. Vågledarna dämpar och filtrerar pulserna, och möjliggör att den extremt känsliga kvantdatorn kan arbeta med stabila kvanttillstånd i sina kvantbitar.<br /><span style="background-color:initial"><br />För att ha maximal kontroll över mekanismen måste forskarna vara säkra på att dessa vågledare inte adderar brus, på grund av termiska elektronrörelser, till de pulser som behövs för att styra kvantdatorn. Med andra ord måste de mäta temperaturen på de elektromagnetiska fälten vid den kalla änden av mikrovågsvågledarna, den punkt där styrpulserna levereras till datorns kvantbitar. Att arbeta vid lägsta möjliga temperatur minimerar risken för att införa fel i kvantbitarna.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Hittills har forskare bara kunnat mäta denna temperatur indirekt, med relativt stor fördröjning. Nu, med Chalmersforskarnas nya termometer, kan mycket låga temperaturer mätas direkt vid den mottagande änden av vågledaren – mycket exakt och snabbt.</span></p></div> <div><p class="MsoNormal"><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/SimoneGasparinetti_350x305px%20NY.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:180px;height:157px" /><br />– Vår termometer är en superledande krets, direkt ansluten till änden av den vågledare som mäts. Den är relativt enkel – och förmodligen världens snabbaste och mest känsliga termometer för just detta ändamål på millikelvin-skalan, säger Simone Gasparinetti, forskarassistent vid Quantum Technology Laboratory och institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers.<br /><span style="font-size:20px;color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial;font-family:inherit"><br /><br />Viktig för att mäta kvantdatorers prestanda</span><span style="background-color:initial;font-family:inherit"><font color="#212121"><span style="font-size:20px"><br /></span></font></span></p></div> <div> <p class="MsoNormal">Forskarna vid Wallenberg Center for Quantum Technology, WACQT, har som mål att bygga en kvantdator baserad på supraledande kretsar med minst 100 väl fungerande kvantbitar, som senast år 2030 utför användbara beräkningar. Det kräver en arbetstemperatur för processorn nära den absoluta nollpunkten, helst nedåt 10 millikelvin. Den nya termometern ger forskarna ett viktigt verktyg för att mäta hur bra deras system är och vilka brister som finns – ett nödvändigt steg för att kunna förfina tekniken och uppnå målet.​<br /><span style="background-color:initial"><br /><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/PerDelsing_171101_02%20(1).jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;width:180px;height:157px" />– En viss temperatur motsvarar ett givet antal fotoner, och antalet minskar exponentiellt med temperaturen. Om vi lyckas sänka temperaturen där vågledaren möter kvantbiten till 10 millikelvin minskar risken för fel i våra kvantbitar drastiskt, säger Per Delsing, professor vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers, och ledare för WACQT.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Noggrann temperaturmätning är också nödvändig för leverantörer som behöver kunna garantera kvaliteten på sina komponenter, exempelvis kablar som används för att hantera signaler ner till kvantkomponenter.<br /></span><span style="background-color:initial;font-family:inherit"><font color="#212121"><span style="font-size:20px"><br />Nya möjlighet</span></font></span><span style="background-color:initial;font-family:inherit;color:rgb(33, 33, 33);font-size:20px">er inom området kvanttermodynamik</span></p></div> <div><p class="MsoNormal">Kvantmekaniska fenomen som superposition, sammanflätning och dekoherens innebär en revolution inte bara för framtidens datorer utan potentiellt även inom termodynamiken. Det skulle kunna vara så att de termodynamiska lagarna på något sätt ändras när man arbetar i nanoskala, på ett sätt som en dag skulle kunna utnyttjas för att producera kraftfullare motorer, snabbladdande batterier med mera.<br /><span style="background-color:initial"><br />– I 15–20 år har forskare studerat hur termodynamikens lagar kan modifieras av kvantfenomen, men sökandet efter en verklig kvantfördel inom termodynamiken är fortfarande öppet, säger Simone Gasparinetti, som nyligen startade sin egen forskargrupp och planerar att bidra till denna forskning med en ny typ av experiment.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Den nya termometern kan till exempel mäta spridningen av termiska mikrovågor från en krets som fungerar som en kvant-värmepump eller ett kvant-kylskåp.<br /></span></p></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Marco%20Scigliuzzo%20(2).jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:180px;height:157px" /><br /></span></div> <div><p class="MsoNormal">– Standardtermometrar var grundläggande för att utveckla klassisk termodynamik. Vi hoppas att vår termometer i framtiden kanske kommer att betraktas som avgörande för att utveckla kvanttermodynamiken, säger Marco Scigliuzzo, doktorand vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers.</p></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Läs mer i den vetenskapliga artikeln i Physical Review X:<br /></strong></span><a href="https://journals.aps.org/prx/abstract/10.1103/PhysRevX.10.041054">Primary Thermometry of Propagating Microwaves in the Quantum Regime</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Mer om: Hur den primära termometern fungerar<br /></b></span><span style="background-color:initial">Det nya termometerkonceptet bygger på samspelet mellan faskoherent och inkoherent spridning från en krets som drivs på resonans. Kretsen är starkt kopplad till änden av den vågledare som mäts. Termiska fotoner i vågledaren leder till en mätbar minskning i den koherent spridda signalen, som mäts kontinuerligt. På detta sätt kan antalet fotoner i mikrovågvågledaren mätas – detta motsvarar en temperatur. Chalmersforskarnas termometer, som använder en supraledande krets och fungerar vid gigahertz-frekvenser, är relativt enkel, har stor bandbredd, hög känslighet och försumbara förluster.<br /></span><span style="background-color:initial"><br /><b>Mer om: Wallenberg Center for Quantum Technology</b></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/centrum/wacqt/Sidor/default.aspx">Wallenberg Center for Quantum Technology​</a>, WACQT, är ett 12-årigt forskningscenter som syftar till att placera Sverige i framkant inom kvantteknologi. Huvudprojektet är att utveckla en avancerad kvantdator. WACQT samordnas från Chalmers och har aktiviteter vid KTH, Lunds universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Göteborgs universitet.</span><span style="background-color:initial">​</span></div> ​Tue, 23 Mar 2021 11:30:00 +0100