Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 18 Jan 2019 09:59:12 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Hasselbladsstiftelsen-satsar-på-biobaserad-materialforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Hasselbladsstiftelsen-satsar-p%C3%A5-biobaserad-materialforskning.aspxHasselbladsstiftelsen satsar på biobaserad materialforskning<p><b>​Brina Blinzler är 2018 års mottagare av Hasselbladsstiftelsens årliga anslag till kvinnliga forskare. Anslaget kommer att användas för att ge en bättre förståelse för hur man gör biobaserade kompositer, vilket skulle generera en mängd nya hållbara material.</b></p>​Det är en ökad efterfrågan på miljösmarta material, det vill säga material som förbrukar mindre energi att tillverka, material som kan återvinnas eller återanvändas, material som kräver säkrare kemisk bearbetning och material som härrör från hållbara resurser vilka inte konkurrerar med resurser till livsmedelstillverkning.<br /><br /><div>Dagens existerande biobaserade fiberförstärkta polymerkompositer tillåter oss att bryta ner många olika varianter av naturfiber och sortera dessa till exempel nanofibriller och cellulosa nanokristaller. Dessa nanomaterial är härledda från cellulosa vilken är den mest förekommande naturliga polymeren i världen. </div> <div><br /> </div> <div>Brina menar att det är möjligt att framställa högkvalitativa biobaserade fiberförstärkta polymerkompositer från växtbaserade material och att utvinna hållbara hartser som är kompatibla med dessa.</div> <br /><div>-    Jag är väldigt glad och tacksam över det här anslaget från Hasselbladstiftelsen. Det kommer att göra det möjligt för mig att bedriva forskning inom tre nyckelområden genom användande av effektiva materialmodeller och numeriska metoder.</div> <div><br /> </div> <div><br /> </div> <img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/BrinaBrinzler_hasselbladsstiftelsen_190114_02_680pxl.jpg" alt="" style="margin:5px;width:416px;height:253px" />Först för att förutsäga mikrostrukturen hos fiberförstärkta polymerkompositer. <br /><div><br /> </div> <div>För det andra att förutspå mekaniska, fuktabsorberande, termiska och elektriska egenskaperna hos fiberförstärkta polymerkompositer. </div> <div><br /> </div> <div>Och för det tredje för att utveckla verktyg för materialspecialister att användas vid design av anpassade multifunktionella kompositmaterial för specifika ändamål. </div> <em>Brina gratuleras här av Hasselbladstiftelsens ordförande, Göran</em><br /><div><em>Bengtsson, och VD Christina Backman</em><br /><br /></div> <div>Genom att kombinera dessa tre nyckelområden kan jag utveckla en metod för att förutsäga mikrostruktur och multifunktionella egenskaper hos kompositmaterialen.</div> <div><br /> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om Brina</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/brina-blinzler.aspx">Brina Blinzler</a> är specialiserad på kompositmekanik. Hennes forskningsintressen innefattar optimering av bearbetningstekniker (värme- och tryckcykler vid härdning) inom polymera matrix kompositer (PMC), multifunktionella kompositmaterial, förnyelsebara material (bio-kompositer) och avancerade energimaterial. Brina medverkar också i flaggskeppet grafen. </div> <div><br /> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Hasselbladstiftelsen</h2></div> <div><a href="http://www.hasselbladfoundation.org/wp/sv/naturvetenskap/">Hasselbladstiftelsen</a> har delat ut anslaget sedan 2011 och syftet är att uppmärksamma och ge kvinnliga forskare möjlighet att fortsätta med att utveckla sin forskning. Avsikten är att avsätta 2 000 000 kronor per år för att användas som ytterligare forskningsfinansiering för två kvinnliga forskare (1 000 000 kronor vardera). <br />Marina Rafajlovic, forskarassistent vid Institutionen för marina vetenskaper Göteborgs universitet, var den andra mottagaren 2018.<br /><br /></div>Thu, 17 Jan 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-inom-organisk-elektronik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-inom-organisk-elektronik.aspxGenombrott inom organisk elektronik<p><b>​En enkel idé från forskare på Chalmers – om hur man i ett slag skulle kunna fördubbla effektiviteten hos organisk elektronik – visade sig hålla. OLED-displayer, plastbaserade solceller och bioelektronik är teknologier som nu kan bli mer konkurrenskraftiga genom upptäckten att det går att ”dubbeldopa” polymerer.</b></p><p>​Idag är största delen av elektroniken i vår vardag baserad på oorganiska halvledare som till exempel kisel. En avgörande teknologi som används för att få komponenter till solceller och LED-skärmar att fungera är en process som kallas dopning, där föroreningar vävs in i halvledaren för att förbättra dess förmåga att leda elektricitet. </p> <p>För organiska, det vill säga kolbaserade, halvledare är denna dopning av lika stor betydelse. Sedan upptäckten av elektriskt ledande plaster eller polymerer, en upptäckt som bland annat tilldelades Nobelpris år 2000, har forskning och utveckling inom organisk elektronik accelererat snabbt. OLED-displayer är ett exempel som redan finns på marknaden, bland annat i senaste generationen smarta telefoner. Andra tillämpningar har ännu inte nått dit, bland annat på grund av att de organiska halvledarna inte har varit tillräckligt effektiva. </p> <p>Dopning i de organiska halvledarna sker genom en så kallad redoxreaktion, vilket innebär att en dopningsmolekyl får en elektron av halvledaren. Den elektriska ledningsförmågan hos halvledaren ökar. Ju fler dopningsmolekyler det går att stoppa in i halvledaren desto bättre ledningsförmåga. Men bara till en viss gräns, sedan avtar ledningsförmågan. Gränsen för de dopade organiska halvledarnas effektivitet har satts av att dopningsmolekylerna bara kunnat ta emot en elektron vardera. </p> <p>I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Materials visar nu <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">professor Christian Müller</a> och hans forskningsgrupp, tillsammans med kollegor vid sju universitet, att det går att förflytta två elektroner till varje dopningsmolekyl. </p> <p>– Den blir då i ett slag, genom så kallad ”dubbeldopning”, dubbelt så effektiv, säger <a href="/sv/personal/Sidor/kiefer.aspx">David Kiefer</a>, doktorand i gruppen och förste författare av artikeln.</p> <p>Enligt Christian Müller handlar det egentligen inte om någon stor teknisk landvinning. Snarare om att se det andra inte sett.</p> <p>– Hela forskarfältet har varit helt inne på att studera en typ av material som bara tillåter en redoxreaktion per molekyl. Vi valde att titta på en annan typ av polymer, med lägre joniseringsenergi, som tillåter två elektronöverföringar. Det är egentligen väldigt enkelt, säger Christian Müller, professor i polymervetenskap vid Chalmers.</p> <p>Upptäckten kan komma att tillåta ytterligare förbättringar för nya teknologier som idag inte är tillräckligt konkurrenskraftiga för att nå ut på marknaden. Ett problem är att polymererna inte leder ström tillräckligt bra, och därför har effektivare dopningsteknik länge fokuserats inom polymerbaserad elektronik. Att nu kunna dubblera ledningsförmågan hos polymerer, med samma mängd dopningsmaterial och på samma yta som tidigare, kan komma att innebära just den injektion som flera teknologier behöver för att kommersialiseras. </p> <p>– Med OLED-displayer har utvecklingen redan kommit så långt att de finns på marknaden. Men för att andra teknologier ska lyckas ta sig hela vägen ut till marknaden behövs något extra. Vid organiska solceller till exempel, eller kretsar byggda av organiskt material, behövs en möjlighet att dopa vissa komponenter i samma utsträckning som vi idag dopar kiselbaserad elektronik. Vår metod är ett steg i rätt riktning, säger Christian Müller.</p> <p>Upptäckten är så pass grundläggande att den kan komma att hjälpa tusentals forskare att göra framsteg inom flexibel elektronik, bioelektronik och termoelektricitet. Själv driver Christian Müllers forskargrupp projekt inom flera olika tillämpningsområden, med polymerteknologi som grund. Bland annat utvecklar de elektriskt ledande textilier och organiska solceller.</p> <p>Läs mer i artikeln i den vetenskapliga tidskriften Nature Materials: &quot;<a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=efDx2YJlulFxrzWdtb9kVkPKHS6a0-2FWLmkaj1RtJBPGZ-2BRGJnmXR7EAz6CVOazWNDYOTsH6viQzKZ5zbXRB8mQ-3D-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toU8qbQFMoX-2FwvUaiIDtrGxPGyl-2BDZ-2BZbAfzQWm-2BTF9P3f3QJIB-2F5Z3bbPYlDzUx8BlSHnA16MjlV2s201IYDjWSxt7wDl50gQvfvaZNgzvhGfoyHk3dRQ4DfcJBh8BV56nM4leEOe9nBhxsZgWdL53f1FG-2FewMQ8LCPXkbRS6w5VRoLiZjuLWLgoSQtBmxXsyGce9IKHeRR-2BW-2BVVkIksPm1rupHtdz9yVF3pkvSwmsfYdAPMFfvaKABNKcDZRGrqjb5lRQes4QK73v2hfoWztaCcLqygq3D5dxaQ60TwjldrO1MCdwdFdYvu7qMwHMjNKAivUCnUHNUYAAL12DfG8qvA-3D-3D">Double Doping of Conjugated Polymers with Monomer Molecular Dopants</a>&quot;</p> <p>Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt Europeiska forskningsrådet, och genomförts i samarbete med kollegor från Linköpings universitet, KAUST (Saudiarabien), Imperial College (Storbritannien), Georgia Tech och University of California Davis (USA) samt tyska Chemnitz University of Technology.<br /></p>Mon, 14 Jan 2019 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/rivstart-for-jamstalldhetsprojektet-genie.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/rivstart-for-jamstalldhetsprojektet-genie.aspxRivstart för jämställdhetsprojektet Genie<p><b>​På tio år ska Chalmers öka andelen kvinnor i fakulteten från 17 procent till 40 procent och undanröja de kulturella hinder som bromsar kvinnors karriärer. Under januari påbörjas arbetet med Chalmers stiftelsesatsning Genie, jämställdhet för excellens.</b></p>​<span style="background-color:initial">Med en budget på 300 miljoner kronor ska Chalmers på tio år skapa en jämnare könsbalans och en bättre arbetsmiljö, för alla. Jämställdhetsprojektet Genie sträcker sig från 2019 till 2028. <br /></span><span style="background-color:initial"><br />Pernilla Wittung Stafshede, som är professor på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers, är en av initiativtagarna till projektet och leder satsningen.<br /><br /></span><div> <h4 class="chalmersElement-H4">Vad kommer ni göra för insatser i projektet under våren?</h4> <div><span style="background-color:initial">– Under de kommande två månaderna kommer vi besöka prefekterna på samtliga institutioner för att diskutera deras situation och vad de har för planer och önskningar runt jämställdhet. Utifrån det kommer vi att träffa fler grupperingar inom varje institution och sedan rekommendera skräddarsydda åtgärder. Olika institutioner kommer ha olika mycket behov av hjälp; det finns goda exempel på Chalmers också. Därefter kommer vi återkomma regelbundet till institutionerna för att se över framstegen och ge ytterligare råd eller hjälpmedel. <br /></span><span style="background-color:initial"><br />– Senare i vår kommer vi utlysa anslag för interna projekt, som i bred mening ämnar att bidra till att öka jämställdheten på Chalmers. Utöver det kommer vi anordna flera campusbreda insatser, bland annat seminarier om jämställdhetsfrågor med experter och pubkvällar för informella diskussioner. Vi planerar också för ett internationellt gästforskarprogram.<br /><br /></span></div> <h4 class="chalmersElement-H4">​Hur ser dina förväntningar ut för projektet?</h4> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Det är väldigt spännande, allt är nytt och fokus just nu ligger på att se till att allting kommer på fötter. Det är en oerhört viktig poäng att vi som driver Genie är fakultet, vi arbetar själva i miljön där vi vill göra förbättringar vilket underlättar för oss att kunna vara konkreta och se både problem och lösningar. Arbetet med jämställdhet har pågått länge på Chalmers, men med Genie hoppas vi på att kunna snabba på förändringarna genom att få ämnet att bli högsta prioritet ute hos institutionsledningarna. Vi har dessutom pengar att investera där det är lämpligt.<br /><br /></span></div> <h4 class="chalmersElement-H4">När tror du att man kommer kunna se en förändring?</h4> <div><span style="background-color:initial">– Om man ser till sådant som kan mätas, som antalet kvinnor i fakulteten och respons i medarbetarenkäten kring jämställdhet, så tror jag att man kommer kunna se en effekt redan nästa år, 2020. Det finns en positiv förväntan på Chalmers, tycker jag. Vi har redan satsat Geniepengar på höstens avslutade forskarassistentutlysning eftersom den innehöll så många topprankade kvinnliga kandidater. Men långsiktiga förändringar i antal, system och kultur tar tid, så vi ska nog räkna med att den riktiga förändringen tar flera år. Jämställdhetsarbete tar tid, så vi måste ha tålamod, men det är det värt för jag tror att Genie kommer ha en stor positiv påverkan på Chalmers framtid.<br /></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Läs mer: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Kraftfull-satsning-ska-gora-Chalmers-jamstallt.aspx">”Kraftfull satsning ska göra Chalmers jämställt”</a> </div> <div>Läs mer: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Jamstalldhet-ett-kraftfullt-verktyg-for-hogre-kvalitet.aspx">”Jämställdhet ett kraftfullt verktyg för högre kvalitet”</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Sophia Kristensson</em></div> </div>Mon, 14 Jan 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Europa-satsar-på-Göteborg-för-innovation-inom-tillverkningsindustri.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Europa-satsar-p%C3%A5-G%C3%B6teborg-f%C3%B6r-innovation-inom-tillverkningsindustri.aspxEuropa satsar i Göteborg för innovation i industrin<p><b>​Göteborg blir ett av fem europeiska centra i det nya nätverket för innovation och utbildning i framtidens industriföretag. European Institute of Innovation &amp; Technology, EIT, beslutade 5 december att satsa 450 miljoner Euro för att skapa det nya EIT Manufacturing. Pengarna går till konsortiet där Chalmers, AB Volvo, Sandvik och forskningsinstitutet RISE samarbetar med 46 andra EU-partners.</b></p><div><span style="background-color:initial">Målet är att lyfta europeisk industri till en så hög nivå att EU kan möta den stenhårda, globala konkurrensen om kunder och jobb kring tillverkningsindustrin. EIT Manufacturing skall skapa kraftfulla innovationsmiljöer, avancerade utbildningar och massiva fortbildningsinsatser.</span><br /></div> <div>– Det är otroligt viktigt för svensk och europeisk industri att kunna konkurrera på en global marknad. Chalmers är stolta över att vara nordeuropeisk värd för en så kraftfull satsning på industriell innovation, utbildning och fortbildning. EIT Manufacturing kommer att stärka Chalmers förmåga att göra nytta för ett långsiktigt hållbart samhälle, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <div>Huvudkontoret för EIT Manufacturing placeras i Paris. Programmets fem innovationscentra skall finnas på Lindholmen i Göteborg samt i Wien, Milano, Bilbao och Darmstadt.</div> <div>– Konkurrensen var tuff. Men vårt konsortium kunde tydligt visa hur industri, akademi och institut kan samarbeta över hela Europa, för att skapa entreprenörskap, nya företag och jobb, säger Johan Stahre, professor vid Chalmers, som har koordinerat den nordeuropeiska gruppen i det vinnande konsortiet.</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div><a href="mailto:johan.stahre@chalmers.se">
Johan Stahre</a>, professor, Chalmers, och nordeuropeisk koordinator för EIT manufacturing, 031-772 12 88
</div> <div><a href="mailto:klaus.beetz@siemens.com">Klaus Beetz</a>, ordförande för EIT manufacturing</div> <div>
</div> <div><strong>Mer om: EIT Manufacturing
</strong></div> <div>EIT Manufacturing är en sjuårig satsning, med start i januari 2019. Programmet skall vara i full drift 2020. Med parternas medfinansiering omfattar investeringen totalt två miljarder euro. Strategiska mål är att träna upp medarbetare och engagera studenter, bygga effektivare innovationssystem, genomdriva full digitalisering, sätta individuella kunders efterfrågan i fokus och göra industritillverkning och produkter säkrare, mer miljövänliga, mer hälsosamma och hållbara ur alla tänkbara aspekter. Resurser för innovation, utbildning och fortbildning kommer efter hand att göras tillgängliga för alla intresserade företag, universitet och institut.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer på EIT:s hemsida: <a href="https://eit.europa.eu/eit-community/eit-manufacturing">Leading manufacturing innovation is made by Europe</a></div> <div><br /></div> <div>Samt i pressmeddelande: <a href="https://eit.europa.eu/newsroom/eit-announces-two-innovation-communities-manufacturing-urban-mobility">EIT announces two winning innovation communities in manufacturing and urban mobility​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Mer om: EIT, European Institute of Innovation &amp; Technology
</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">EIT är en oberoende organisation inom EU, med huvudkontor i Budapest, som sattes upp 2008 för att stärka innovation och entreprenörskap över hela Europa. EIT har sedan dess successivt finansierat och lanserat nätverk av universitet, forskningslabb och företag i satsningar med fokus på klimat, digitalisering, mat, hälsa, energi, råmaterial, tillverkning och urban mobilitet.</span><br /></div> <div><a href="https://eit.europa.eu/">Läs mer på: EIT:s hemsida</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 10 Jan 2019 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Testbadd-ger-ringar-pa-vattnet-for-energiforskningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Testbadd-ger-ringar-pa-vattnet-for-energiforskningen.aspxTestbädd ger ringar på vattnet för energiforskningen<p><b>​Att som forskare ha tillgång till en testarena för att pröva sina teorier i verklig miljö är ovärderligt. Det vet David Steen på Chalmers som är involverad i projektet FED – Fossil-free Energy Districts, där campusområdet används som testarena för en lokal energimarknad för värme, kyla och el.</b></p>​<span style="background-color:initial">– FED har blivit startskottet för vår forskargrupp att titta mer på integrerade energisystem och den här demonstrationsarenan som vi bygger upp kommer vi även att använda i framtida forskningsprojekt. Vi har redan fått två andra projekt beviljade där Chalmersarenan kommer att agera testbädd, säger David Steen, forskare vid institutionen för elektroteknik på Chalmers. </span><div><br /></div> <div>Utöver att bekosta omfattande investeringar i bland annat solpaneler och olika typer av energilager har FED-projektet kopplat byggnadernas energistyrsystem till en molnbaserad marknadsplats. Där kan fastigheterna i egenskap av både konsumenter, producenter och lager handla värme, kyla och el med varandra utifrån vad som över tid är mest fördelaktigt ur kostnads- och miljöperspektiv. </div> <div><br /></div> <div><div>David Steen och hans kollegor har bidragit i projektet genom att skapa en simuleringsmodell av Chalmers campusområde för att kunna mäta energiflöden av värme, kyla och el. Det som gör FED unikt är att man kopplar ihop de tre olika energibärarna i ett gemensamt system.</div> <div><br /></div> <div>– Vi försöker utnyttja flexibiliteten i, till exempel, värmesystemet för att hjälpa elsystemet, eller tvärtom. Att göra det med hjälp av en lokal energimarknadär det så vitt jag vet ingen annan som har gjort tidigare.</div> <div><br /></div> <div>Projektet FED slutar 2019 men marknadsplatsen är tänkt att finnas kvar och vara öppen för både forskare och företag att testa de nya energilösningar som behövs för att ställa om till ett hållbart samhälle. Forskarna på Chalmers ska bland annat i två EU-finansierade projekt undersöka avancerade lösningar för framtidens distributionssystem (<a href="https://united-grid.eu/" target="_blank">United Grid</a>) och hur olika mikronät kan samverka för att underlätta för elnätet att ta emot mer förnybar energiproduktion (<a href="https://m2m-grid.eu/" target="_blank">From Micro to Mega - GRID</a>). Ytterligare två FED-partners, Göteborg Energi och RISE, är också med i dessa projekt.</div> <div><br /></div> <div>– Det är väldigt unikt att ha tillgång till en sådan här testbädd och att kunna testa lösningar i så nära samarbete med näringslivet, säger David Steen. Det har hjälpt oss väldigt mycket och jag tror inte att vi hade fått de här två projekten om vi inte hade haft FED-projektet och testarenan här.​</div></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontakta</strong></div> <a href="/sv/Personal/Sidor/david-steen.aspx"><div><strong>David Steen</strong><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51);font-weight:300">, forskare vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</span></div></a><div><div><a href="mailto:%20david.steen@chalmers.se">david.steen@chalmers.se </a></div> <div>Claes Sommansson, Projektkoordinator FED, Johanneberg Science Park</div> <div><a href="mailto:%20claes.sommansson@johannebergsciencepark.com">claes.sommansson@johannebergsciencepark.com</a></div></div> <div><br /></div> <div>Text, film och foto: Johanneberg Science Park​<br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om projektet</strong></div> <div>Projektet Fossil-free Energy Districts, FED, är en innovativ satsning av Göteborgs Stad för att minska energianvändningen och beroendet av fossila bränslen i fastigheter. En unik lokal handelsplats för el, fjärrvärme och fjärrkyla utvecklas tillsammans med nio starka partners.</div> <div><br /></div> <div>Göteborgs Stad, Johanneberg Science Park,Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Ericsson, RISE Research Institutes of Sweden, Akademiska Hus, Chalmersfastigheter och Chalmers bidrar alla med sin expertis och sitt kunnande för att FED ska bli attraktivt även i andra europeiska städer.</div> <div><br /></div> <div>Under 2017−2019 utgör Chalmersområdet i Johanneberg själva testbädden. FED samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden genom initiativet Urban Innovative Actions, Europakommissionens satsning för att låta städer testa nya lösningar för sina utmaningar.</div></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Unikt-energisystem-testas-pa-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Unikt energisystem testas på Chalmers​</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Följ FED på Twitter: <a href="https://twitter.com/fedgbg" target="_blank">https://twitter.com/fedgbg​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.uia-initiative.eu/en/uia-cities/gothenburg" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om FED och UIA, Urban Innovative Actions</a></div> <div><a href="https://www.johannebergsciencepark.com/projekt/fed-fossil-free-energy-districts" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om FED på www.johannebergsciencepark.com​​</a></div> <div><br /></div>Tue, 08 Jan 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Radda-klimatet-en-pedagogisk-utmaning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Radda-klimatet-en-pedagogisk-utmaning.aspxRädda klimatet – en pedagogisk utmaning<p><b>En av Chalmers nyaste doktorer är övertygad om att vi behöver göra klimatkunskap rolig, lättbegriplig och engagerande för att vi ska gå från ord till handling. – Alla är överens om att vi måste göra något åt klimatet NU, men ändå händer väldigt lite, säger Erik Sterner på Chalmers tekniska högskola. ​</b></p><div>– Vi som forskar och arbetar med de här frågorna måste bli bättre på att förstå varför det händer så lite och vad vi kan göra åt det. Att bara fortsätta att säga samma sak om och om igen kommer inte förändra beteenden. Det är bråttom och som Greta Thunberg poängterar vet vi redan det vi behöver veta – nu krävs det ledarskap och att kunskapen vi har används, fortsätter Erik.  <br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> ​<span style="background-color:initial">Få doktorander på Chalmers har troligen gjort en svängigare resa till doktorshatten än Erik, men å andra sidan innebar Eriks helomvändning i halvtid en återgång till det som alltid legat honom närmast om hjärtat – pedagogiken. Innan tiden som doktorand var Erik delaktig i starten av <a href="https://www.intize.org/">Intize</a>: mentorskap inom matematik för gymnasieelever och <a href="http://www.chalmers.se/sv/utbildning/masterprogram/Sidor/larande-och-ledarskap.aspx">Lärande och ledarskap​</a>: en Chalmersutbildning som leder till både civilingenjörs- och ämneslärarexamen.</span><div><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Erik_Sterner_Portratt.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det är framförallt pedagogik och utveckling av möjligheter för transformativt lärande som jag brinner för. Lärares (och ledares) roll i vårt samhälle är viktigare än någonsin, med det överflöd av information som sköljer över oss från så många olika kanaler och källor. Inspirerande och engagerande ledarskap där alla lär sig tillsammans är nödvändigt för de hållbarhetsomställningar vi står inför! </div> <div><br /></div> <div>Den andra stora frågan som driver Erik är klimatet och under sina första två år som doktorand arbetade han därför med att modellera hur klimatet påverkas av utsläpp av olika ämnen. </div> <div><br /></div> <div>– Även så kallade ”kortlivade klimatpåverkande ämnen” påverkar klimatet på lång sikt, till exempel har vi visat att sotpartiklar som stannar i atmosfären i bara några veckor bidrar till havsnivåhöjningen i över hundra år. </div> <div>Efter ett par års doktorandstudier slog det Erik mer och mer att det finns en hel del relativt grundläggande insikter inom klimatvetenskapen – så som att de fossila koldioxidutsläppen måste upphöra för att klimatet ska kunna stabiliseras – som verkar svåra att förstå. Insikter som dessutom är centrala för att allmänheten och beslutsfattare ska börja agera.  Erik såg en pedagogisk utmaning han ville lära sig mera om. Och eftersom han efter licentiatexamen fick möjligheten att följa sina intressen blev det till att skifta fokus för doktorandstudierna. </div> <div><br /></div> <div>– Vad behöver världen? Vad vill jag göra? Vad är jag bra på? Svaren på de frågorna blev min nya inriktning: Lärande om hållbar utveckling och klimat, med en kombinerad naturvetenskaplig och pedagogisk utgångspunkt. Jag ville grotta ner mig mer i hur och när kunskap påverkar åsikter och beteenden. Som tur var fann jag några forskare (Martin Persson, Ulrika Lundqvist och Tom Adawi) som tyckte att ämnet var intressant och viktigt och som gjorde det möjligt för mig att forska inom detta.​</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kunskap och förståelse​​</h5> <div>Erik började så läsa programmet Lärande och Ledarskap parallellt med sina doktorandstudier, som nu istället handlade om hur allmänhetens förståelse för klimatfysiken ser ut och framförallt hur kunskapsnivån påverkar hur man ställer sig till exempelvis hårdare klimatpolitiska styrmedel. </div> <div><br /></div> <div>– Den som ska ta beslut om nya politiska klimatåtgärder behöver ha god kunskap, men måste också få legitimitet för sina beslut. Och då behövs en förståelse i samhället i stort för hur långlivad klimatpåverkan är från våra utsläpp och hur bråttom det är att minska utsläppen. Däri ligger utmaningen. Speciellt med tanke på att i princip alla länder måste samarbeta och kunskapen måste nå ut globalt om vi ska nå upp till Parisavtalet. </div> <div><br /></div> <div>–  Vi har inte tid med ineffektiv klimatkommunikation som inte engagerar tillräckligt många tillräckligt mycket. Så samtidigt som jag engagerar mig i att nå ut med kunskap, vill jag fortsätta att studera hur man når ut på bästa sätt. </div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Klimatkoll - kortspelet som ska göra skillnad​</h5> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Klimatkoll_200x300.jpg" alt="Kortspelet Klimatkoll" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:200px;height:300px" />Ett sätt att nå ut med budskapen är kortspelet Klimatkoll som först utvecklades och testades som koncept på Chalmers men som Erik nu driver i ett företag tillsammans med tre kollegor.  I spelet rangordnar deltagarna olika vardagsaktiviteter utifrån vilka utsläpp de ger upphov till, och är ett sätt att just öka förståelsen för hur mycket vi själva kan vara med och påverka i ett roligt sällskapsspelsformat. (Läs mer om spelet längre ner på sidan). </div> <div><br /></div> <div>– Huvudmålgruppen trodde vi var ungdomar, men det verkar vara minst lika uppskattat hos vuxna. Många får en aha-upplevelse och diskussionerna spelet föder leder förhoppningsvis till att fler börjar göra mer medvetna val i sin vardag. </div> <div><br /></div> <div>Parallellt med Klimatkoll och forskningen arbetar Erik med ett förslag till något som han hoppas ska bli ett internationellt utbildningsprogram på masternivå. Det heter Collaborative Climate Change and Developments Economics och är tänkt att samla studenter från olika delar av världen för att tillsammans tackla klimatutmaningar utifrån sina olika perspektiv. Att studera pedagogiska utmaningar kopplat till globala lärandeutbyten blir också en del av Eriks post-doc som han påbörjar på Handelshögskolan under 2019.</div> <div><br /></div> <div>– En global utmaning som klimatfrågan kräver inte bara att vi kan arbeta tillsammans med människor från andra delar av världen, utan också att vi sätter oss in i och förstår deras världsbild och prioriteringar. För studenterna som vi har arbetat med hittills – och för mig – har det varit otroligt inspirerande att se hur vi trots dessa olikheter kan arbeta tillsammans för lösningar på stora frågor och vilken nyfikenhet och energi som frigörs hos både lärare och elever när man lyckas få till kollaborativt globalt lärande, säger Erik Sterner.</div> <div><br /></div> <div><i>Text: Christian Löwhagen.</i></div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Läs mer om: Klimatkoll </h5> <div>Orsakar en flygresa till New York mer klimatpåverkan än att äta en biff om dagen i ett år? Orsakar en total köksrenovering mer än flygresan? Kortspelet Klimatkoll hjälper spelarna att förstå hur vår vardag påverkar klimatet. Spelet garanterar livliga diskussioner och aha-upplevelser! En omgång kan spelas på en kvart av två eller fler spelare över 12 år. Uppskattningarna av klimatpåverkan i spelet baseras på beräkningar av forskare vid Chalmers tekniska högskola. Mer information finns på <a href="https://kortspeletklimatkoll.se/">Kortspelet Klimatkolls webbplats</a>. </div> <div>​<br /></div> </div>Fri, 04 Jan 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Chalmerianas-grundare-tackar-for-sig.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Chalmerianas-grundare-tackar-for-sig.aspxChalmerianas grundare tackar för sig<p><b>​Vad sade Pehr Dubb i sitt tal när Chalmers invigdes 5 november 1829? Vad är det som är så speciellt med cortègeprogrammet från 1941? Och vilken bok gav Lunds universitet till Chalmers när huvudbiblioteket stod färdigbyggt 1961? Svaren finns i Chalmeriana, en samling som inte hade funnits till om det inte hade varit för Marie Ekman.</b></p><p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Innehållet i en av hyllorna på plan 3 på Huvudbiblioteket skiljer sig från de andra. Om man börjar titta bland sakerna som finns i den hittar man cortègeprogram från 1927 och framåt, en guldfärgad nyckel, menyer från doktorspromoveringar och en väldig mängd andra föremål med kopplingar till Chalmers.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Det är nog 40 hyllmeter vid det här laget, säger bibliotekarien Marie Ekman.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Vid årsskiftet lämnar hon den arbetsplats som hon kom till i december 1972. Då hade en bekant tipsat henne om att det fanns chans till en tremånaders anställning på Chalmers bibliotek. Ett tekniskt bibliotek, kan det vara verkligen vara kul, tänkte den nyutbildade Marie, men hon gav det ändå chansen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Ingångslönen var på 500 kronor, men vid årsskiftet efter bara en månad på jobbet så fick jag en löneförhöjning på 200 procent. Den höjningen har de inte matchat sedan dess, säger hon med ett leende.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/CLS/nyheter/PublishingImages/Marie%20Ekman%202018%20JPG_2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:330px;height:212px" />Chalmers bibliotek visade sig vara en roligare arbetsplats än Marie Ekman först kanske hade trott, och 46 år efter att hon gick innanför dörrarna är hon fortfarande kvar. Att säga att saker och ting har förändrats i biblioteket under de åren är en rejäl underdrift. Under 70-talets första hälft fanns det inte ens en elektrisk skrivmaskin i huset.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Och det fanns naturligtvis inga datorer, utan det var katalogkort som gällde. Allting gjordes för hand. Men grundjobbet är egentligen detsamma i dag – det handlar om att hitta relevanta informationsresurser. Jag är väldigt organisatorisk av mig, och jag har varit katalogorganisatör större delen av tiden. Jag beskriver saker och ser till så att de står på en plats där andra kan hitta dem – metadata som det heter nuförtiden.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Unik företeelse</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Idén till det som i dag omfattar över 40 hyllmeter med saker som på ett eller annat sätt är kopplade till Chalmers och dess historik väcktes 1977. Skolans 150-årsjubileum låg runt knuten, och tillsammans med kollegan Erik Thid som var chef för bokmagasinet fick Marie Ekman en idé: att samla föreläsningsanteckningar, teknologtidsskrifter och andra udda saker som rör Chalmers historia i en och samma hylla.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Så jag kollade med min chef. Eller, jag tror att jag gjorde det i alla fall – jag har en tendens att testa först och fråga sedan. Men jag har alltid haft väldigt bra chefer här som inte har lagt sig i det jag gör.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Marie Ekman och Erik Thid skred till verket och hjälptes åt att plocka ihop materialet, ”han visste var udda saker stod och jag visste hur kortkatalogen fungerade”, och 1978 var grunden till samlingen klar – med god marginal till jubileet året efter. Det latininspirerade namnet ”Chalmeriana” var Marie Ekmans förslag.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/CLS/nyheter/PublishingImages/Marie%20Ekman%202018%20JPG_5.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:330px;height:225px" />I Sverige är samlingen en unik företeelse. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– I USA finns lite mer känsla för sådant här, men jag känner inte till något liknande här, säger Marie Ekman. Den behandlar högskolans historik, utan att ha med vetenskapliga rön, forskningsresultat och sådant.</span></p> <p class="chalmersElement-P">Sedan starten har Marie Ekman kontinuerligt samlat in saker till Chalmeriana. Vissa saker går att prenumerera på, som tidningarna Tofsen och Avancons, medan andra saker är långt mycket svårare att få tag på. Ett brett nätverk av kontakter har hjälpt henne att få in material, men ett återkommande problem är tillfälligheten i personers uppdrag – en bra kontakt med en student kan fungera som en ingång till nytt material under en period, men när studenten går vidare i sitt liv måste Marie Ekman etablera en ny kontakt.</p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Ett tag var det en som jobbade med doktorspromoveringen som skickade mig allting därifrån – menyer, entrébiljetter… men det var då det. Sedan dess har jag försökt gå på promoveringen och norpa det som går.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Tillgängligt för alla</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Chalmeriana är tillgängligt för alla som är nyfikna, och minst ett par gånger i månaden kommer det någon till </span><span style="background-color:initial">informationsdisken på huvudbiblioteket med en fråga som rör samlingen. Så bland alla dessa föremål som ger en bild av 189 år historia, har hon själv någon personlig favorit?</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Jag gillar alltihop, men det objekt som jag använder oftast är boken från 1929 som visar alla som hade </span><span style="background-color:initial">studerat på Chalmers fram till dess. Det är den vanligaste frågan som jag får också, ”när gick min äldre släkting på Chalmers?” Då går det att hitta det där. Boken sammanställdes av Gösta Bodman, en professor i oorganisk kemi och mineralogi som var väldigt intresserad av den sortens saker.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Vid årsskiftet lämnar hon biblioteket som anställd bibliotekarie för sista gången, och ansvaret att förvalta Chalmeriana går över till kollegan Ellen Åberg (”de var väl nöjda här när de hittade en nörd till”, som Ellen säger). För Marie Ekman väntar en ny tillvaro.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Jag ska ta det lugnt, säkert spela mycket piano och disponera dagarna som jag vill. Men det har varit en förmån att få stanna kvar här så pass länge. Förut gjorde jag alla möjliga sorts saker, de senaste två åren har jag kunnat fokusera på det som jag tycker är det roliga.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><em></em></span></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Om Chalmeriana</h4> <p class="chalmersElement-P">Samlingen består av alla möjliga sorters chalmersföremål som inte är direkt kopplade till forskning och vetenskapliga rön. Sedan den startades för 40 år sedan har den huserat på olika ställen i Huvudbiblioteket – ett tag hade Marie Ekman den på sitt kontor, ett annat tag fick samlingen ett eget rum på plan 1. I dag består den av drygt 40 hyllmeter material och det mesta finns på plan 3 i Huvudbiblioteket.</p> <h4 class="chalmersElement-H4"><span>Marie Ekman om...</span></h4> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Pehr Dubbs invigningstal:</strong> </span><span style="background-color:initial">&quot;Pehr Dubb var läkare och grundade Sahlgrenska sjukhuset, och han var den som övertalade William Chalmers att donera pengar för att starta skolan. Dubb höll tal på Chalmers invigning, den 5 november 1829. Det talet finns i Chalmeriana, jag har läst det men det är länge sedan nu.&quot;</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Cortègeprogrammet från 1941:</strong> </span><span style="background-color:initial">&quot;Det programmet kan sätta myror i huvudet på en. På omslaget står det nämligen 1940. Anledningen är att framsidan till programmet trycktes upp som vanligt, men eftersom man kände sympati med Finland som låg i krig med Ryssland just då så gav man inte ut något program 1940. Så framsidan återanvändes sedan 1941, för att man inte ville slösa på pengar.&quot;</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Boken Fritjofs saga av Esaias Tegnér: </strong></span><span style="background-color:initial">&quot;Det är en väldigt fin utgåva som biblioteket fi</span><span style="background-color:initial">ck från Lunds universitetsbibliotek när Chalmers nya huvudbibliotek invigdes 1961. När biblioteket sedan byggdes ut i mitten av 80-talet fick Chalmers en guldfärgad nyckel av Kungliga byggnadsstyrelsen, det som sedan blev Akademiska hus. Den nyckeln finns också i Chalmeriana.&quot;</span></p> <p class="chalmersElement-P"><em><strong>Text:</strong> Robert Karlsson. </em><em><strong>Foto:</strong> Magnus Axelsson och Torgil Störner.</em><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <div> </div> <div><div><div class="msocomtxt"> </div> </div> </div> <div> </div>Fri, 28 Dec 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Stjarna-i-burk-ska-losa-framtida-energiforsorjning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Stjarna-i-burk-ska-losa-framtida-energiforsorjning.aspx”Stjärna i burk” ska lösa framtida energiförsörjning<p><b>​I december möttes forskare i ett av Europas största energiforskningsprojekt på Chalmers, med det gemensamma målet att återskapa solens fusionsenergi på jorden, och i förlängningen hjälpa till att lösa den framtida energiförsörjningen. – Fusionsenergi är en form av kärnkraft, men med den skillnaden att den har alla de goda egenskaperna som finns hos vanlig kärnkraft, men ingen av de dåliga, säger Pär Strand, biträdande professor på Chalmers och en av de centrala personerna i projektet Eurofusion.</b></p>​<span style="background-color:initial">Fusionsenergi är enkelt uttryckt den energi som frigörs när lätta atomer förenas och bildar en ny atom genom fusion. Men enkelt att genomföra är det inte! För att åstadkomma fusion behöver nämnda atomer hettas upp till temperaturer på över 100 miljoner grader och kontrolleras under tillräckligt lång tid. Det fungerar i solen där gravitationen håller samman bränslet, men är betydligt svårare att återskapa på jorden, Här hålls istället atomerna i den starkt upphettade gasen – plasmat – på plats inne i reaktorn med hjälp av ett magnetfält. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Par-strand-foto_BW-200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det har gjorts många olika vägval i fusionsforskningen – när det gäller allt från val av material och form för en reaktor, vilket bränsle man ska använda och så vidare. Men sedan 70-talet finns en tydligt utstakad väg där vi tillsammans arbetar med att utveckla en reaktortyp som kallas <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tokamak">Tokamak</a>.  Bränslet är väteisotoperna deuterium och tritium som fusioneras i en torusformad reaktor (som en donut) för att skapa ren energi. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Än så länge har vi bara uppnått fusion av plasman i mycket korta intervall, beroende på begränsningar i nuvarande experiment,  men på sikt kan det bli en både ren och i princip självförsörjande energiproduktion. Den kan då ersätta vanlig kärnkraft och vara ett säkert komplement till variabla förnybara energikällor som vind och sol.  </div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Tre milstolpar: JET, ITER och DEMO</h5> <div><a href="https://www.euro-fusion.org/">Det stora och gemensamma projektet Eurofusion​</a> har en finansiering från EU på 100 miljoner Euro årligen och de deltagande länderna förväntas bidra med nästan lika mycket. Utvecklingen har tre stora milstolpar, centrerade kring de tre gemensamma reaktorerna. </div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">JET – the Joint European Torus – togs i bruk redan 1983 och är den enda tokamaken i världen där fusion av deuterium och tritium har genomförts. Försöken med JET på 90-talet visade att den tänkta fusionsprocessen fungerar. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">ITER – betyder ”vägen” på latin – är i en större skala och ska när den är färdigbyggd 2025 visa att fusion är en trovärdig framtida energikälla. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">DEMO – är sist i raden av planerade forskningsreaktioner. DEMO ska anslutas till elnätet och bevisa att </span><span style="background-color:initial">fusionsenergi i sådana mängder att det även är kommersiellt gångbart. Ska stå klar 2050.</span><br /></li></ul></div> <div>Även om Pär Strand har bevittnat många uppskjutna tidsplaner och målsättningar under sin karriär är han övertygad om att Eurofusions långsiktiga satsning och tydliga färdplan kommer att bära frukt. </div> <div><br /></div> <div>– Det är lätt att bli otålig men vi måste ta ett steg i taget. JET har visat att vi förstår plasmafysiken och kan konstruera en reaktor. Jag är övertygad om att ITER kommer att fungera som vi har tänkt oss och både ge ett nettoutbyte av el (för 50MW som går in i ITER ska 500MW kunna plockas ut) och ge svar på en del återstående frågor. ITER kommer också att ge svar på en del frågetecken som finns idag kring hur den ännu större DEMO ska konstrueras. </div> <div><br /></div> <div>– Samtidigt går delar av utvecklingen fort. Under de åren sedan ITER började byggas har stora framsteg gjorts, till exempel har kapaciteten tredubblats för de magnetfält som ska hålla plasman på plats. Det bådar gott för <span style="background-color:initial">DEMO, även om en reaktors effektivitet inte enbart beror på magnetfältets kapacitet.</span></div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Chalmers ett av 150 inblandade lärosäten</h5> <div>150 lärosäten och industrier är involverade i delprojekt med olika inriktningar och i centrum står ITER och det gemensamma målet att uppnå storskalig fusionsenergi. Dels pågår mer praktiskt inriktat arbete med att arbeta med och bygga reaktorer samt testa material och komponenter. Dels pågår mer teoretisk forskning – modellering och simulering av fusionsprocessen – något som blivit Chalmers specialitet. </div> <div><br /></div> <div>Mötet i december handlar om strategiska forskningsval och detaljbudget för de närmaste åren. På lite längre sikt hoppas Pär Strand hoppas också få möjlighet att stärka Chalmers roll och den specialistkompetens som finns här idag ytterligare framöver. </div> <div><br /></div> <div>– Även om vi kanske inte en så stor spelare i Eurofusion om man räknar till antal forskare, leder vi arbetet inom våra fält och jag hoppas att vi kan bilda ett teori- och modelleringscentrum för projektet här. Det skulle ge oss bättre möjligheter att stärka och säkra upp kompetens på Chalmers för lång tid framöver, så att vi kan fortsätta att spela en viktig roll inom Europas fusionsenergiforskning framöver. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Löwhagen</em></div> <div><em>Foto och video ovan: Eurofusion. </em></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.euro-fusion.org/">Läs mer om Eurofusion på projektets hemsida</a>. </div>Fri, 21 Dec 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Utveckla-staden-i-en-digital-tvilling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Utveckla-staden-i-en-digital-tvilling.aspxUtveckla den verkliga staden i en digital tvilling<p><b>​Att skapa ett digitalt simuleringsverktyg för stadsplanering har länge funnits med på forskaren Anders Loggs önskelista. Nu är projektet verklighet och det engagerade projektteamet utvecklas snabbt i såväl omfång som kompetensnivå- och variation, och uppmärksamheten utifrån ökar stadigt.</b></p><p>– Jag har alltid velat arbeta med ett projekt som Virtualcity@Chalmers, förklarar <strong>Anders Logg</strong>, professor i beräkningsmatematik vid Chalmers och ledare (SOL) för styrkeområde Samhällsbyggnad.</p> <p>– Mitt forskningsområde fokuserar på matematisk modellering och simulering, och ett projekt som detta ger en utmärkt möjlighet att testa, utveckla och implementera avancerade multifysikmetoder.</p> <br /> <p>Virtualcity@Chalmers är ett projekt med syfte att utveckla en digital simuleringsplattform i 3D-miljö för stadsplanering, i vilken stadsplanerare, arkitekter, byggföretag, forskare och andra intresserade parter ska kunna simulera och visualisera olika förhållanden i stadsmiljöer, förhållanden såsom vindmönster, luft- och ljudföroreningar, placering av träd och buskar, brokonstruktioner, etc. Simuleringsverktyget ska ge möjlighet att testa olika vägval och därmed till att kunna fatta välunderbyggda beslut innan de slutliga planerna fastställs och byggnation startas. Möjligheten att simulera i förväg kommer inte bara att vara ett hjälpmedel i planeringsprocessen utan kan också medverka till bättre kostnads- och tidseffektivitet, och vara en hjälp i utformningen av bästa möjliga levnadsförhållanden i de planerade områdena.</p> <br /> <p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Built%20environment/News/streamlines_both-1_440x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:360px;height:168px" /> Städer är bland de mest komplexa av människans skapelser, och detta blir tydligt vid skapandet av digitala tvillingar. Behovet av många höga, olika och mycket specialiserade kompetenser i produktionen är påtagligt, och produktionsteamet växer stadigt i både antal och kompetenser.</p> <br /> <p><br /></p> <p><strong>Vasilis Naserentin</strong>, forskningsingenjör vid institutionen för matematiska vetenskaper, och som just nu håller på att avsluta sin doktorsavhandling inom &quot;Computational Fluid Dynamics&quot;, var en av projektets första medlemmar. <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Inom projektet Virtualcity@Chalmers är det min smått komplicerade roll att agera utvecklingsledare och att leda mjukvaruuppbyggnaden. Jag är en del av produktionen men samtidigt är jag också personen som ser till att alla de beslut vi fattar landar och implementeras på rätt ställe inom hela projektet. Jag är personen som försöker placera alla olika små bitar på rätt plats i detta enorma projektpussel.</p> <br /> <p>Teamet består av ett stort antal digitala kompetenser, av vilka produktion och implementering i Unreal Engine (UE) är av stor vikt. <strong>Gavin Milroy</strong>, teknisk UE-konstnär, utbildare och producent av utbildningsmaterial, med hemvist i Storbritannien, beskriver sin roll i projektet: <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min uppgift är att stötta teamet vid implementering i UE 4. Det kan handla om experimenteringar, utveckling av användargränssnitt och interaktiv spelmiljö, med flera utvecklingsområden. Jag vill alltid arbeta med team som utmanar gränserna för utveckling inom UE, och Virtualcity@Chalmers ligger i framkant för vad som är möjligt att göra i en kraftfull realtidsmotor. Hur skulle jag inte kunna vara intresserad av ett sådant projekt? Räkna med mig!</p> <br /> <p>Projektet involverar också andra kompetenser. <strong>Fabio Latino</strong>, projektets designledare, har sin examen inom arkitektur:<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min bakgrund är inom arkitektur, med ett specialintresse för hållbar stadsutveckling. Jag känner att mina kompetenser är mycket användbara inom projektet och jag får också mycket ut av att kunna använda dem i detta. Min roll i projektet är mycket varierande, ena dagen utvecklar jag 3D-kreationer och nästa dag diskuterar jag användarupplevelser i nya funktioner, producerar rörlig grafik eller vidareutvecklar projektets identitet. Jag såg Virtualcity@Chalmers som en spännande möjlighet, mycket för dess flerdisciplinära identitet och dess stora potential inom stadsplanering och -forskning, och så här långt har projektet levet upp till alla mina förhoppningar.</p> <br /> <p>Virtualcity@Chalmers är ett projekt i samarbete mellan Chalmers, Fraunhofer Chalmers Centre och Göteborgs Stad, och det har redan efter mindre än ett års verksamhet, erhållit mycket och ett växande intresse från såväl industri och akademi och på sistone även från nationell media, då Anders Logg intervjuades i TV4:s nationella kvällsnyheter. <a href="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Anders-Logg-pratar-vindsimulering-på-TV4.aspx" title="Syntolkning:länk till inslag på TV4 Nyheterna">Anders Logg på TV4:s kvällsnyheter »</a></p> <br /> <p>Projektet har redan uppvisat en snabb utveckling, men hur långt tror teammedlemmarna att Virtualcity@Chalmers har nått om fem år?</p> <br /> <p>Så här lång har vi lyckats skapa ett kraftfullt kärnsystem som vi fortsätter att utveckla vidare, från dag till dag, konstaterar spelmotorutvecklare <strong> Orfeas Eleftheriou</strong>. <br />– Inom fem år är jag övertygad om att vårt projekt kommer att ha expanderat i en sån omfattning att det kommer att påverka det dagliga livet för tusentals människor.</p> <br /> <p><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag är övertygad om att Virtualcity@Chalmers har en enorm potential att växa, och att utvidgas i flera olika riktningar, säger nivådesigner och mjukvaruutvecklare <strong>Luis Almeida</strong>, på plats i Portugal. Han fortsätter: <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Mina förhoppningar är att vi har kunnat flytta fram positionerna så långt att vi har en solid plattform med flera sammankopplade system, helt enkelt ett fullt fungerande virtuellt ekosystem, vars innehåll kan användas och utforskas av alla som är intresserade.</p> <br /> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Built%20environment/Virtual%20City/VC-puffbild_SOBF_210px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px" /> <p>Att utveckla ett simuleringsverktyg som Virtualcity@Chalmers kräver omfattande resurser, av hög och specialiserad kompetens, tid och finansiella tillgångar, speciellt med projektets uttalade syfte att skapa ett verktyg som kan vara till hjälp i att utveckla städer till väl fungerande områden med goda levnadsmiljöer. Projektets skapare <strong>Anders Logg</strong> känner sig trygg:<br /> <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Om fem år vill jag att vårt projekt har erkänts som en viktig öppen plattform för stadsmodellering, -simulering, -visualisering och -planering, inom såväl akademi som industri. Och jag tror att vi, med de tillgångar vi har i våra teammedlemmar och den drivkraft alla involverade besitter, har en unik möjlighet att nå hela vägen.</p> <br /><br /> <p>Läs mer om Virtualcity@Chalmers på projektets hemsida: <a href="https://virtualcity.chalmers.se/sv/front-page/" title="virtualcity.chalmers.se">virtualcity.chalmers.se »</a></p>Thu, 20 Dec 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/De-vill-oka-svenskens-fullkornskonsumtion.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/De-vill-oka-svenskens-fullkornskonsumtion.aspxNytt projekt ska få fler svenskar att äta fullkorn<p><b>Mer fullkorn är bra för folkhälsan, det är forskningen enig om. Men nio av tio svenskar äter för lite. Nu startar ett stort samarbetsprojekt i syfte att få fler att äta fullkorn i exempelvis bröd, pasta och flingor. Initiativet kommer från Chalmers.</b></p><p>Chalmers tekniska högskola och ytterligare tio aktörer från livsmedelsindustrin, konsumentföreningar, offentliga aktörer och ideella föreningar är med när startskottet går för det nya Vinnovafinansierade projektet. Och fler är välkomna att delta.<br /><br />– Styrkan i det här nya samarbetet ligger i att vi att utgår från väl etablerad forskning där resultaten är tydliga och att vi är många olika aktörer med olika fokus och erfarenhet som samlas kring en gemensam målsättning, nämligen att förbättra den svenska folkhälsan genom att få fler att äta mer fullkorn. Mixen av aktörer skapar goda förutsättningar för att lyckas, säger Rikard Landberg, professor på institutionen för biologi och bioteknik.<br /><br />Forskningen visar tydligt att ett högt fullkornsintag förebygger många av våra stora folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancerformer och diabetes typ 2. Faktiskt klassas fullkorn som den enskilt största kostfaktorn för att förebygga ohälsa. Enligt nordiska näringsrekommendationer behöver vi få i oss 75 gram fullkorn per dag – men nio av tio äter för lite.<br /></p> <p><br /><strong>Dansk föregångare</strong><br />I Danmark har det framgångsrika Fuldkornspartnerskabet sedan starten 2007 ökat danskarnas intag av fullkorn från 32 till 63 gram per dag. Det svenska samarbetet kommer att hitta inspiration i det danska exemplet, samtidigt som man utgår från svenska förutsättningar avseende samarbete, matvanor, innovation och kommunikation.<br /><br />Startskottet för projektet, med namnet Morgondagens spannmålskonsumtion, gick den 19 december, då aktörerna träffades för ett första möte. Projektledare är Karin Jonsson, forskare på Livsmedelsvetenskap på Chalmers.<br />– Nästa steg är att bjuda in fler aktörer. På workshops under våren kommer vi tillsammans att utveckla våra planerade aktiviteter och sätta en plan inför steg två i detta samverkansprojekt. Det här handlar om att översätta väl underbyggda forskningsresultat till matvanor som gagnar folkhälsan och det är underbart att vi nu kan ta oss an detta tillsammans, säger hon.<br /><br /><strong>Flertalet insatser planeras</strong><br />Samarbetsprojektet har som syfte att förbättra folkhälsan genom olika insatser. Man vill öka utvecklingen av fullkornsprodukter, öka och förbättra kommunikationen om fullkornets hälsofrämjande egenskaper och göra fullkornsprodukter mer tillgängliga.<br /><br />– Vi har allt att vinna på att äta mer fullkorn och det är också något som finns runt om oss på våra sädesfält, i butiker och bagerier. Lika självklart som man använder olivolja runt Medelhavet borde det vara för oss att använda fullkorn i högre grad. Fullkorn har minst lika stor hälsopotential. Det är mycket positivt att det är framstående forskare inom mat och hälsa, och specifikt fokuserade på fullkorn, som har tagit initiativ till det här projektet.  säger Maria Sitell, talesperson och dietist på Brödinstitutet.<br /><br /><strong>FAKTA: Medverkande aktörer vid start</strong><br />Chalmers tekniska högskola, Brödinstitutet, Fazer, Göteborgs Stad – Offentliga måltider, Hjärt- och Lungfonden, Konsumentföreningen Stockholm, Lantmännen, Leksands knäckebröd, Livsmedelsföretagen, Nestlé och Pågen.</p> <p><br />Text: Mia Malmstedt/Maria Sitell<br />Foto: Martina Butorac och Pixabay<br /></p>Thu, 20 Dec 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/elektronegativitet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/elektronegativitet.aspxNy skala för elektronegativitet framtagen av chalmersforskare<p><b>​Elektronegativitet är en av de mest välkända modellerna för att förklara varför kemiska reaktioner sker. Nu omdefinieras elektronegativitet i grunden i en ny, mer omfattande, skala som publiceras i tidskriften Journal of the American Chemical Society. Bakom studien står, förutom en nobelpristagare, Martin Rahm som är forskarassistent inom fysikalisk kemi på Chalmers.</b></p><p>​Teorin kring elektronegativitet ger en grundläggande förståelse av hur grundämnen reagerar med varandra och bildar olika typer av material med olika egenskaper. Det är ett centralt koncept som dagligen används av kemister och materialforskare över hela världen. Konceptet i sig har sitt ursprung i den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius forskning på 1800-talet, och lärs ofta ut till elever redan på högstadiet. </p> <p>Elektronegativitet beskriver hur starkt olika atomer attraherar elektroner. Med hjälp av elektronegativitetsskalor kan man snabbt, utan kvantmekaniska beräkningar eller spektroskopiska studier, förutspå en ungefärlig laddningsfördelning i olika molekyler och material. På detta sätt kan man även få en uppfattning om hur olika atomer och molekyler kan reagera när de förs samman. Detta är mycket viktigt för att förstå av alla möjliga typer av material och för att kunna designa nya. </p> <p><a href="/sv/personal/Sidor/rahmma.aspx">Martin Rahm, forskarassistent </a>inom fysikalisk kemi på Chalmers har nu tillsammans med kollegorna Toby Zeng vid Carlton University i Kanada och Roald Hoffmann, nobelpristagare i kemi 1981 och verksam vid <img width="7268" height="4850" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Martin%20Rahm.jpg" alt="" style="height:194px;width:290px;margin:5px" /><br /><br />Cornell University i USA, utvecklat en helt ny elektronegativitetsskala, som de nyligen publicerat i <a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.8b10246?hootPostID=e2affafef46ebdf6d7cf35987bd82d77">the Journal of the American Chemical Society​</a>. Den nya skalan är framtagen genom att kombinera experimentella fotojonisationsdata för atomer med kvantmekaniska beräkningar för de atomer där experiment saknas. </p> <p><br />En motivation för forskarna att ta fram den nya skalan var att det visserligen finns flera olika definitioner på konceptet sedan tidigare, men att dessa enbart använts för att täcka upp delar av det periodiska systemet. En ytterligare utmaning för kemister är hur man kan förklara vad det innebär när elektronegativitet ibland misslyckas med att förutspå kemisk reaktivitet eller polaritet i kemiska bindningar. </p> <p>– Det gamla och mycket användbara kemiska konceptet har nu fått en ny definition. Den nya definitionen är den genomsnittliga bindningsenergin av de yttersta och svagast bundna elektronerna, de så kallade valenselektronerna. Dessa värden har vi tagit fram genom att kombinera experimentella data med kvantmekaniska beräkningar. I stora drag förhåller sig ämnena på samma sätt som tidigare, men den nya definitionen har även lett till att några grundämnen har bytt plats i elektronegativitetsordningen. Vissa grundämnen har även fått sin elektronegativitet uträknad för första gången, säger Martin Rahm.</p> <p>Bland annat har både syre och krom flyttats i rangordningen i förhållande till närliggande ämnen i det periodiska systemet. Skalan omfattar 96 grundämnen, vilket är en markant ökning jämfört med flera tidigare skalor. På detta sätt finns nu elektronegativitet att tillgå från den första atomen, väte eller H, till den nittiosjätte, curium, Cm. </p> <p><br /></p> <p>Ytterligare en fördel med den nya definitionen av elektronegativitet är att den ingår i ett ramverk som kan hjälpa till att förklara varför vissa kemiska reaktioner inte styrs av elektronegativitet. Förklaringen till sådana reaktioner handlar ofta om elektronernas komplicerade växelverkan med varandra. Vad som i själva verket bestämmer utgången för de flesta kemiska reaktioner är förändringar i den totala energin. I sin förklaringsmodell presenterar forskarna en ekvation där den totala energin av en atom beskrivs som summan av två termer, där en term är elektronegativiteten och den andra beskriver elektronernas genomsnittliga växelverkan. Genom att beräkna hur storleken och tecknet på dessa termer förändras över en kemisk reaktion kan man förstå hur pass mycket elektronegativiten styr kemin.  </p> <p>– Det är en omfattande skala som jag tror och hoppas kommer påverka forskning inom kemi och materialvetenskap. Elektronegativitet används rutinmässigt inom kemiforskning och med vår nya skala kommer arbetet underlättas då en mängd kvantmekaniska beräkningar kan undvikas. Den nya definitionen av elektronegativitet kommer även att kunna användas för att analysera elektronisk struktur som är kvantmekaniskt beräknad, genom att göra sådana resultat mer lättbegripliga, säger Martin Rahm.</p> <p>Det finns oändligt många sätt att kombinera atomerna i det periodiska systemet och skapa nya material. Elektronegativitet ger en första viktig insikt i vad som kan förväntas från dessa kombinationer. Utveckling av olika typer av nya kemiska reaktioner och material kan komma att gå snabbare med den nya skalan som verktyg. Detta eftersom den nya definitionen möjliggör för kemisk intuition och förståelse som i sin tur kan hjälpa att guida både experiment samt tidskrävande kvantmekaniska beräkningar.</p> <p>Som kuriosa kan nämnas att FN utsett år 2019 till Periodiska systemets år. Elektronegativitet ses ofta som en tredje dimension av det periodiska systemet. <br /></p>Thu, 20 Dec 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/arets-nobelpristagare-om-att-ta-kontroll-över-evolutionen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/arets-nobelpristagare-om-att-ta-kontroll-%C3%B6ver-evolutionen.aspxÅrets Nobelpristagare om att ta kontroll över evolutionen<p><b>​Riktad evolution av enzymer ledde till årets Nobelpris i kemi. Under sitt besök på Chalmers förklarar pristagaren Frances H. Arnold hur vi med hjälp av den forskningen kan skräddarsy naturen.​</b></p>​<span style="background-color:initial">I föreläsningen, med titeln “Innovation by Evolution: Bringing New Chemistry to Life”, berättar Frances H. Arnold om sin ständiga fascination för biologins krafter och om forskningen som ledde ända fram till Nobelpriset.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />– Vi vet hur man redigerar DNA, men vi kan inte komponera det. Jag brukar säga att det är som en Beethovensymfoni, där vi fortfarande försöker lära oss att hålla i pennan som skriver noterna. Men naturen, evolutionen, vet hur man komponerar DNA. Så jag bestämde mig för att det var den processen som jag skulle försöka efterlikna i laboratoriet.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Frances H. Arnold tilldelades Nobelpriset i kemi för så kallad ”riktad evolution av enzymer”. Genom att formge enzymer har hon gjort stora insatser i utvecklingen av läkemedel, och inom kemi i stort. Hon har utvecklat metoder för att framkalla mutationer hos de gener som kodar för respektive enzym. Med hennes metod går det att välja ut varianter av enzym som har en önskad egenskap. <br /></span><span style="background-color:initial"><br />Efter föreläsningen fick publiken ställa frågor till Nobelpristagaren. Flera forskare och studenter på Chalmers passade på att få svar på funderingar runt Frances H. Arnolds forskning och den sista frågan för dagen handlade om hur hon tänker kring att sträva efter perfektion i forskningen. Nobelpristagaren avslutade då med att dela med sig av några ord om prestation.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />​–  Det var länge sedan som jag slutade bry mig om att göra allt perfekt. Jag är expert på begreppet ”tillräckligt bra”!<br /></span><span style="background-color:initial"><br />I samband med föreläsningen fick Pernilla Wittung Stafshede, professor och chef för avdelningen kemisk biologi på Chalmers, möjligheten att prata med Nobelpristagaren. <a href="https://youtu.be/97PR6psmrdY">Se filmen om deras samtal kring vad som definierar en bra idé inom forskning och om råd till unga forskare​</a>.</span><div><br /></div> <div><em>Text: Sophia Kristensson</em><br /><span style="background-color:initial"></span><div> </div> </div>Wed, 19 Dec 2018 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/femteklassare-tar-emot-pris-av-nobelpristagare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/femteklassare-tar-emot-pris-av-nobelpristagare.aspxFemteklassare tar emot pris av Nobelpristagare<p><b>​Närmare 2 500 elever deltog i tävlingen Rädda ägget tidigare i höst och i samband med årets Nobelföreläsning i Göteborg fick eleverna bakom de vinnande bidragen ta emot sina pris av en av årets Nobelpristagare i kemi.</b></p><p>​<span style="background-color:initial">Rädda ägget, tävlingen för femteklassare som går ut på att konstruera en lösning som gör det möjligt att släppa ett vanligt ägg från 15 meters höjd utan att det spricker, lockade många elever till Chalmers tidigare i höst. I samband med årets Nobelföreläsning fick eleverna med de vinnande bidragen komma tillbaka till Chalmers för att ta emot sina pris av en av årets pristagare i kemi, Frances Arnold. Inför en fullsatt hörsal fick femteklassarna komma upp på scen och ta emot sina diplom. <br /></span><span style="background-color:initial"><br />P</span><span style="background-color:initial">riserna delades ut i tre kategorier; den tekniskt smartaste lösningen, den roligaste konstruktionen och den bästa presentationen.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Efter prisutdelningen fick eleverna även chans att ställa frågor till Nobelpristagaren. Eleverna hade många funderingar och undrade allt ifrån vad hennes nästa vetenskapliga projekt är till vad som är hennes favoritsport och om hon har några husdjur.<br /></span><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/kreativitet-och-teknik-möttes-under-årets-rädda-ägget.aspx">Läs mer om årets upplaga av Rädda ägget</a><span style="background-color:initial">.</span></p> <p><a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/Grundskolan/radda-agget-och-upplev-teknik/Sidor/Årets%20Rädda%20ägget%20-%20utmärkelse.aspx">Läs mer om de tre vinnande bidragen.​</a></p> <p><span style="background-color:initial"><br /><i>Text: Sophia Kristensson</i></span></p>Tue, 18 Dec 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mojligt-med-ny-mat-av-rester-fran-olbryggning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mojligt-med-ny-mat-av-rester-fran-olbryggning.aspxMöjligt med ny mat av rester från ölbryggning<p><b>​Kornresterna efter ölbryggning innehåller höga halter av fiber och protein som kan bli bas i livsmedel. Men idag blir det så kallade dravet ofta avfall, eller som bäst djurfoder. Det vill forskarna ändra på.</b></p>​Vårt öldrickande ökar; år 2016 producerades 263 miljoner liter svensk öl. Mikrobryggerier har också poppat upp som svampar ur jorden, inte minst här i Göteborg.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/IMG_3874_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på produkt från drav" style="margin:5px;width:220px;height:220px" />I takt med att allt mer öl bryggs ökar också möjligheterna att ta tillvara dravet, den restprodukt som består av fasta delar av det mältade kornet. Bryggerierna producerar över 50 000 ton drav årligen. Idag betraktas sidoströmmen oftast som avfall, trots att det innehåller mer än 50 procent fiber och runt 20 procent protein och därför skulle lämpa sig utmärkt som källa i hälsosamma livsmedel.<br /><br /><strong>Mer blev djurmat 2018</strong><br />–    De små bryggerierna betalar för att någon ska komma och frakta bort dravet. De skulle gärna se att det åtminstone används som djurfoder, men det är krångligt och inte minst logistiskt svårt, förklarar Joshua Mayers, forskare vid institutionen för biologi och bioteknik, som tillsammans med forskare från RISE och parter från såväl livsmedels- som bryggerinäringen vill titta närmare på frågan.<br /><br />I ett första projekt, som leds av Chalmers Industriteknik, kartlägger forskarna vad som händer med dravet idag, vilka förutsättningar som finns för en förändrad hanteringsprocess samt intresset hos bryggerierna.<br /><br />–    De riktigt stora bryggerierna har löst detta genom att sälja sitt drav som djurfoder, eller använda det som biobränsle i de egna anläggningarna. I år ser vi också att mängden drav som gått till djurfoder ökat, även hos de mindre bryggerierna. Sannolikt beror det på sommarens torka; lantbrukarna behöver helt enkelt foder. Det är bra både för lantbrukarna och för bryggerierna, som slipper betala för bortforsling, förklarar Max Björkman på Chalmers Industriteknik, och Joshua Mayers lägger till:<br />–    Hos de mindre aktörerna finns det inte riktigt någon långsiktig plan. Men vi tror att ett skifte kommer. Vi ser också att många är intresserade av att utveckla livsmedel från drav. Det pågår många projekt i USA och även inom Europa – här ligger Sverige efter.<br /><br /><strong>Flingor, mjöl eller köttsubstitut</strong><br />Drav har i Sverige använts i ett fåtal småskaliga projekt med mjöl, till exempel till pizzadeg, men de möjliga användningsområdena är många fler. Det kan bli ingrediens i energy bars, frukostflingor, ersätta potatis- eller kornstärkelse, puffas till en ostbågeliknande produkt, eller rentav bli en ersättning till kött och sojaprodukter.<br /><br />–    Det har kanske inte samma smak, men definitivt bättre nytta eftersom det har lägre kolhydrathalt, och högre protein- och fiberhalt, säger Joshua Mayers.<br /><br />För bryggerierna kan en viss investering behövas för att ta tillvara dravet, samtidigt som de alltså skulle spara pengar som idag läggs på bortforsling. Allra först måste dock logistiken och hanteringen av drav – som har hög vattenhalt och snabbt förstörs – lösas. Forskarna vill också titta närmare på hur dravet påverkar texturegenskaperna hos en produkt, liksom smaken förstås.<br /><br /><strong>Alternativa lösningar välkomnas</strong><br />–    Vi vet att det fungerar att använda drav, men vi måste svara på ett antal frågor först. Det finns utmaningar – men också många som är intresserade av att lösa dem, sammanfattar Joshua Mayers, och Erika Brockberg, kvalitetschef på bryggeriet Poppels, håller med:<br />–    Drav utgör en majoritet av allt vårt avfall, så det är viktigt för oss att vi kan göra oss av med det på ett tryggt och ansvarsfullt sätt. Vi donerar idag vårt drav så att det kan användas som djurfoder, men om den processen skulle avbrytas innebär det stora problem. Hela flödet skulle störas och produktionstakten riskeras; det kan alltså bli dyrt att lösa. Vi är glada att vi kan delta i det här projektet och tycker att det ska bli spännande att se vilka alternativa lösningar som finns.<br /><br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Foton: Bild på Chalmersstudenter som dricker öl, Fredrik Åvall/CFFC.se. Bild på produkt från drav, Sophia Wassén på RISE.Tue, 18 Dec 2018 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Nytt-laboratorium-för-multifunktionella-kompositer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Nytt-laboratorium-f%C3%B6r-multifunktionella-kompositer.aspxNytt laboratorium för komposittillverkning<p><b>Efterfrågan på lätta konstruktionsmaterial ökar ständigt, vilket har lett till en kraftigt ökad användning av fiberförstärkta polymerkompositer i viktoptimerade strukturer. Nu stärks Chalmers forskning med ett nytt laboratorium för komposittillverkning. ​​</b></p><span style="background-color:initial">Chalmers nya laboratorium för komposittillverkning invigdes 19 december. Maria Knutson Wedel, vice rektor för utbildning och livslångt lärande, och Anders Palmqvist, vicerektor för forskning och forskarutbildning var med och inledde ceremonin med att sätta igång en vakuuminjicering där Chalmers logga framträdde. <br /><br /></span><div><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/InvigningLaboratorieKomposittillverkning_181219_03_600pxl.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Leif Asp, Anders Palmqvist och Maria Knutson Wedel inspekterar Chalmers logga efter vakuuminjicering av harts</em>.<br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">- Det känns bra att vi nu har kommit igång och vi ser fram emot att få utnyttja de nya faciliteterna så fort som möjligt. Det stärker verkligen vår forskning att kunna ha ett labb så nära, säger Leif Asp som är föreståndare.<br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">lera pågående forskningsprojekt står i kö att nyttja de nya faciliteterna. Ett av dessa projekt är den uppmärksammade studien som har visat att det går att lagra energi direkt i kolfiber som batterielektroder. Det öppnar nya möjligheter för så kallade strukturella batterier vilket skulle kunna halvera vikten på framtidens fordon. </span><br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Kolfiberrulle_webb.jpg" alt="" style="margin:5px 20px;width:235px;height:353px" /><span style="background-color:initial"></span></div> <div><br /></div> <div>Flygindustrin har även visat ett stort intresse för användning av kolfiberkompositer. Detta ställer höga krav på säkerhet, och man behöver utveckla metoder för att kunna kontrollera kolfiberkompositernas hållfasthet över tid, forskning pågår för att få fram metoder för att materialen själva ska kunna skicka signaler vid utmattning. <br /></div> <div><div> <div><br /></div> <div><span>Forskningen bedrivs framförallt av forskare och forskarstuderande inom Chalmers styrkeområde Materialvetenskap, men avsikten är att göra labbet tillgängligt för alla som är en del av Chalmers. Chalmers initiativ för Sport &amp; Teknologi är en av de aktörer som har visat intresse för utvecklingen av lättviktiga komposit-material för allt inom skidsport, segling och motorsport.<br /></span></div> <div><br /> </div> <div><br /><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:italic;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;float:none;background-color:transparent"></span></div> <div><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:italic;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;float:none;background-color:transparent"></span><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:italic;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;float:none;background-color:transparent">På bilden en spole med kolfibergarn</span><br /> </div> <div> </div> <div>Forskningen bedrivs framförallt av forskare och forskarstuderande inom Chalmers styrkeområde Materialvetenskap, men avsikten är att göra labbet tillgängligt för alla som är en del av Chalmers. Chalmers initiativ för Sport &amp; Teknologi är en av de aktörer som har visat intresse för utvecklingen av lättviktiga komposit-material för allt inom skidsport, segling och motorsport.<br /></div> <div><br /> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om labor​atoriet</h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/FormulaStudent_180315_12.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />I labbet kommer det att finnas utrustning för tillverkning och karaktärisering av multifunktionella kompositer, i synnerhet strukturella batterier och labbet kommer att användas både inom utbildning och forskning. Studenterna inom Chalmers Formula Student kommer att vara särskilt aktiva i labbet.</div> <div> </div> <div>Tillverkning och bearbetning av fiberförstärkta polymerkompositer är några av huvudområdena. Verksamheten inriktas särskilt på kolfiberförstärkta härdplastkompositer, som tillverkas med injiceringstekniker eller pressformning. Det finns även utrustning för tillverkning och karaktärisering av multifunktionella kompositer, i synnerhet strukturella batterier. <br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information​<br /></h2> <div><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;float:none;background-color:transparent">Chalmers forskning inom materialområdet har den senaste tiden uppmärksammats såväl nationellt som internationellt. Läs mer på länkarna nedan.<br /></span></div> <div><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;float:none;background-color:transparent"><br /></span> </div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kolfiber-som-kan-lagra-energi-prisas-som-ett-av-årets-genombrott.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ett av årets topp tio vetenskapliga genombrott​</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Forskning om hur man kan lagra energi direkt i kolfiber som batterielektroder​​</a><br /></div> <div>​<br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Airbus-i-samarbete-kring-multifunktionella-material-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Airbus samarbete med Chalmers kring multifunktionella material​​</a><br /></div> <div><br /> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt f​orskning</h3> <div>Föreståndare professor <a href="/sv/personal/Sidor/leifas.aspx">Leif Asp​</a> vid Institutionen för industri- och materialvetenskap.</div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">​Kontakt kommu​nikation</h3></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/marcus-folino.aspx">Marcus Folino​</a></div> <div><br /> </div></div></div></div> ​​​​​Mon, 17 Dec 2018 13:00:00 +0100