Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 17 Sep 2020 15:24:04 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-bibehaller-hogsta-anseendet-i-Sverige-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-bibehaller-hogsta-anseendet-i-Sverige-.aspxChalmers bibehåller högsta anseendet i Sverige<p><b>​Kantar Sifo har mätt den svenska allmänhetens uppfattning om svenska lärosäten sedan 2012. I varje mätning har Chalmers anseendeindex pendlat mellan 86 och 90 – och alltid varit högst i Sverige. Så även i år. Kungliga tekniska högskolan, KTH, tar tillbaka andraplatsen från Lunds universitet.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmers har mest positiv mediebild bland de svenska universiteten, enligt analysföretaget, och är tillsammans med KTH det universitet i Sverige som flest känner till. Det är en viktig förklaring till toppnoteringen. Viktigast i grunden är dock alltid en väl fungerande verksamhet, enligt Kantar Sifo. </span><div><br /></div> <div>Enligt undersökningen bottnar allmänhetens höga förtroende i att Chalmers upplevs:</div> <div><br /></div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>hålla hög internationell klass</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>vara framgångsrikt</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>stå sig väl i konkurrensen med andra universitet</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>erbjuda stor studentnytta</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>ha stark koppling mellan utbildning och forskning</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>satsa på förnyelse och utveckling för studenternas bästa</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>spela en viktig roll i samhällsutvecklingen</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>och vara trovärdiga medialt</div> <div><br /></div> <div>De forskningstunga tekniska lärosätena och landets äldsta universitet har generellt högst anseende i Sverige. Efter Chalmers (87), KTH (85) och Lunds universitet (82) följde i år Uppsala universitet (80) och Lunds tekniska högskola (78). </div> <div><br /></div> <div>Årets anseendemätning genomfördes som en webbenkät i juli 2020 med svar från över 4000 personer. Totalt bedömdes 22 svenska lärosäten. 456 personer kände till och uttalade sig i detalj om Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><b>Text: </b>Christian Borg</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Läs mer: </strong></span><a href="https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/kantar-sifos-anseendeindex-larosaten-2020"><span style="background-color:initial">Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2020</span></a></div>Thu, 17 Sep 2020 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Ny-metod-hjalper-oss-forsta-naturens-renhallningsarbetare-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Ny-metod-hjalper-oss-forsta-naturens-renhallningsarbetare-.aspxNy metod hjälper oss förstå naturens renhållningsarbetare<p><b>​Bakterier är en förutsättning för livet på jorden och fungerar som naturens egna renhållningsarbetare. Men för att vi ska kunna använda dem på ett kontrollerat sätt och dra maximal nytta behöver vi förstå hur de fungerar och vad som skiljer olika bakteriesamhällen åt – något som tidigare varit svårberäknat. Med hjälp av en ny metodik har dock forskare från Chalmers hittat lösningen.</b></p><div>​Bakterier finns nästan överallt, både i naturen och i den byggda miljön. Många av dem hjälper oss att hålla oss friska och några gör oss sjuka. En del av dem utför viktigt arbete i vår infrastruktur, som i ett avloppsreningsverk där funktionen är helt beroende av att mikroorganismer bryter ner föroreningar, och inom dricksvattenproduktion där mikrobiell tillväxt spelar en viktig roll för vattenkvaliteten. Men bakterier kan också skapa problem; när det gäller betong- och metallkonstruktioner leder korrosion orsakad av mikroorganismer till enorma kostnader för samhället.</div> <div> </div> <div>  – För att få bakterierna att jobba för oss måste vi utforma system som gör det möjligt för dem att göra det vi vill, och då behöver vi också förstå relationerna mellan de system vi designar, de bakteriesamhällen som utvecklas och de funktioner de utför, förklarar Oskar Modin, biträdande professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.       <br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ordning i indexkaoset med Hill-nummer    </h3> <div>Oskar Modin och hans kollegor presenterar nu en metod för att bedöma skillnaden i sammansättning mellan olika samhällen av mikroorganismer. Metoden beskrivs i en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Microbiome.</div> <div> </div> <div>  – När vi utvecklar åtgärder och tekniker behöver vi förstå hur de påverkar den mikrobiella sammansättningen. Detta görs vanligtvis med hjälp av matematiska index som beskriver olikheten mellan två mikrobiella samhällen. Det finns en mängd index och olika forskare har sina favoriter.     </div> <div> </div> <div>Med studien ”Hill-based dissimilarity indices and null models for analysis of microbial community assembly” har forskargruppen försökt bringa ordning i indexkaoset. Forskarna visar att för vissa data så kommer man till helt olika slutsatser beroende på vilka index man väljer att använda, men vad de nu också kunnat visa är att det finns en lösning på problemet.</div> <div> </div> <div>  – Genom att analysera sin data med en familj av index som är baserade på något som kallas Hill-nummer så kan forskare dra robusta slutsatser. Vi har dessutom utvecklat en fritt tillgänglig mjukvara som vi och andra forskare kan använda för att beräkna den här typen av index, fortsätter Oskar.  </div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Välbehövlig metodik</h3></div> <div>Resultaten från gruppens forskning är en viktig pusselbit för att kunna utveckla metoder för att styra sammansättningen och funktionen hos de komplexa mikrobiella samhällen som förekommer i den byggda miljön.</div> <div> </div> <div>  – Just nu driver vi bland annat projekt som syftar till att förbättra funktionen hos avloppsreningsprocesser och förstå korrosion av betong i tunnlar. Den nya metodiken vi arbetat fram kommer att ge oss betydligt bättre möjligheter att tolka data från experiment och provtagningar.     </div> <div> </div> <div>Artikeln “Hill-based dissimilarity indices and null models for analysis of microbial community assembly” finns tillgänglig via tidskriften Microbiome: <a href="https://microbiomejournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40168-020-00909-7">https://microbiomejournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40168-020-00909-7</a>  <br /></div> <div><br /><em>Studien är utförd vid avdelningen för vatten, miljö, teknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers, och vid Göteborgs universitet. </em></div> <div><strong> </strong></div> <strong> </strong><div>Text: Oskar Modin / Catharina Björk</div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt: </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/oskar-modin.aspx">Oskar Modin</a>, bitr professor, avdelningen för vatten miljö teknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</div></div> <div>oskar.modin@chalmers.se tel. 031-7722138<br /></div>Thu, 17 Sep 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-vaxlar-upp-for-klimatet-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-vaxlar-upp-for-klimatet-.aspxChalmers växlar upp för klimatet<p><b>Chalmers tar nu ytterligare ett stort kliv för att befästa sitt arbete för klimatet. Med hjälp av en ny klimatstrategi ska universitetets utsläpp av växthusgaser från den egna verksamheten halveras till år 2030, med målet att nettoutsläppen till år 2045 ska vara nere på noll.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmers har utbildat och forskat inom miljövetenskap i över 40 år, och sedan 2008 är universitetets vision ”För en hållbar framtid”. Som ett led i att befästa visionen lanseras nu <a href="/sv/om-chalmers/chalmers-for-klimatet/chalmers-klimatstrategi/Sidor/default.aspx">Cha​lmers klimatstrategi​</a>, som innehåller sju kraftfulla åtgärdsområden för att minska utsläppen från den egna verksamheten, med målet att nettoutsläppen till år 2045 ska vara nere på noll. </span><div><br /></div> <div>Chalmers har tidigare, tillsammans med KTH initierat <a href="/sv/om-chalmers/chalmers-for-klimatet/klimatramverk/Sidor/default.aspx">Klimatramverket för svenska lärosäten</a>, där de 37 universitet och högskolor som har skrivit under förbinder sig att till år 2030 ha genomfört åtgärder i linje med Parisavtalets så kallade 1,5-gradersmål. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Grundlig kartläggning</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Den nya strategin tar avstamp i Klimatramverket och genom att först göra en grundlig kartläggning, har Chalmers lokaliserat de områden inom verksamheten med störst potential att reducera utsläppen av växthusgaser. </span></div> <div><br /></div> <div>– Samtidigt som vårt främsta bidrag till den nödvändiga samhällsomställningen naturligtvis är vår forskning – att våra resultat sprids och nyttiggörs i samhället och att studenter tar med sig kunskaperna till sina framtida arbetsplatser – ska vi ju själva också leva som vi lär, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Så att genom att också nagelfara vår egen verksamhet vill vi bli en föregångare i hur ett lärosäte kan minska sin egen klimatbelastning. </div> <div><br /></div> <div>Forskare, ledningsgrupp, studenter och anställda har fått komma med egna åtgärdsförslag och därefter har inriktningen och handlingsplanen för strategin utgått ifrån de insatser som har störst möjlighet att bidra till verklig effekt. Varje område är dessutom kartlagt gentemot FN:s globala hållbarhetsmål, för att identifiera såväl synergier som konflikter med Agenda 2030. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vill inspirera andra</strong></div> <div>– Vår klimatstrategi visar hur vi ska minska vår egen klimatbelastning och bidra till att hindra den globala uppvärmningen, säger Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande med samordningsansvar för hållbar utveckling. Vi strävar efter att vara transparenta med hur vi planerar och uppfyller våra strategiska ansatser och mål, med hopp om att inspirera även andra att ställa om. Därför kommer vi löpande att ge tillgång till de IT-verktyg som vi tar fram, samt beskriva de arbetssätt som vi väljer för att minska vår klimatbelastning.  </div> <div><br /></div> <div>Som ett led i att ytterligare synliggöra Chalmers engagemang i klimatfrågan finns nu dessutom den nya ingången <a href="/sv/om-chalmers/chalmers-for-klimatet/Sidor/default.aspx">Chalmers för klimatet</a> på startsidan <a href="/">chalmers.se</a>. Den leder till exempel på forskning och experter, nyttiggörande och utbildning från Chalmers som på olika sätt bidrar till omställningen av samhället som helhet, samt till arbetet med att minska de egna utsläppen. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Helena Österling af Wåhlberg / Johanna Wilde </span><br /></div> Wed, 16 Sep 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Nytt-forskningslabb-for-cancerbehandling-och-diagnostik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Nytt-forskningslabb-for-cancerbehandling-och-diagnostik.aspxNytt forskningslabb för cancerbehandling och diagnostik<p><b>​Snart tas första spadtaget för ett nytt medicintekniskt forskningslabb på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Labbet är en stor satsning på kliniknära forskning, i samarbete mellan sjukhuset, Chalmers, Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen.</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Nya metoder för diagnos och behandling – och på sikt en bättre vård – ska bli resultatet av det nya labbet, som beräknas stå färdigt i maj 2021. Labbet kommer att rymma utrustning för forskning med mikrovågor samt biomagnetiska sensorteknologier. Mikrovågsforskningen kommer inledningsvis att fokusera på nya behandlingsmetoder för cancer i huvud, hals och nacke, och även på icke-invasiv diagnostik av såväl blödningar i hjärna och muskler som bröstcancer. För de biomagnetiska sensorerna planeras funktionella studier av hjärnan, med magnetencefalografi för patienter som bland annat lider av epilepsi och demens, samt studier av störningar i hjärtats rytm med magnetkardiografi.</span></div> <div><span><h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Definiera behov och utveckla lösningar&quot;</h2></span></div> <div>Det nya labbet kommer att ge förbättrade möjligheter att samverka och bedriva patientnära forskningsprojekt för västsvenska forskare från klinik, akademi och företag.</div> <div> </div> <div>– Chalmers prioriterar högt att stärka samarbetet mellan medicin och teknik, och det nya labbet är ytterligare en pusselbit. När ingenjörer och kliniker vistas i samma miljö, och verkligen ges möjlighet att interagera, kan de tillsammans definiera behov och utveckla lösningar, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor.<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Stefan-Bengtsson_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div> </div> <div><div>Labbet kommer att drivas av MedTech West, en medicinteknisk forskningsplattform som även projektlett planeringsarbetet. MedTech West ägs av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers, Sahlgrenska akademin, Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås. Chalmers har även fördjupat samarbetet med övriga parter genom det nystartade styrkeområdet Hälsa och teknik, där tät dialog förs för att utveckla nya former för samverkan i så väl forskning som utbildning.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Unik miljö</h2></div> <div> </div> <div>Satsningen på labbet görs tillsammans med Tillväxtverket och är strategiskt mycket viktig för Västsverige. Labbet kommer att innehålla ett elektriskt och magnetiskt avskärmat undersöknings- och behandlingsrum där forskning ska bedrivas – det första i sitt slag utanför Stockholm. Projektet skapar långsiktiga förutsättningar för utveckling av forskningsområden som kräver den patientnära miljön. Nära samverkan mellan olika spetskompetenser är också en grundplåt för labbet.<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ann-Marie-Wennberg_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Det här är ett viktigt steg i helt rätt riktning. Tillsammans driver vi sjukvården framåt genom forskning i samverkan med andra starka aktörer, kommenterar Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</span><br /></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett spektrum av användningar</h2></div> <div> </div> <div>De nyskapande medicintekniska verktyg som redan under nästa halvår kan börja användas i labbet kan göra stor nytta inom många områden. Som exempel nämns neurovetenskap, onkologi, trauma, kardiologi och psykiatri.</div> <div> </div> <div>– Labbets teknologier och tekniska spetskompetenser från Chalmers och företag kommer ge våra forskare från Sahlgrenska akademin utmärkta möjligheter att leda in sin forskning på nya spår. Labbet blir en helt ny arena där vi kan utveckla vår viktiga samverkan med framstående forskare på Chalmers, säger Agneta Holmäng, dekan vid Sahlgrenska akademin.<br /><br /></div> <div> </div> <div><strong>Om det nya laboratoriet<br /><br /></strong></div> <div> </div> <div>Samverkanslabbet kommer att bli totalt 36 kvadratmeter stort och består av ett magnetiskt avskärmat undersöknings- och behandlingsrum, ett så kallat MSR (Magnetically Shielded Room). Magnetisk avskärmning från omvärlden krävs för att de supraledande biomagnetiska sensorerna som används vid MEG (magnetencefalografi) och MCG (magnetkardiografi) ska lyckas fånga upp de mycket svaga magnetfält som hjärnan och hjärtat avger. Sedan tidigare finns endast ett MSR som används för medicinsk forskning, på Karolinska Institutet i Stockholm. Rummet blir också elektriskt avskärmat, vilket krävs vid mikrovågsforskning.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Invigningen beräknas ske i maj 2021. Forskningslabbet kommer att ligga i Radiologiavdelningens lokaler på entréplan i nya Bild- och Interventionscentrum, Blå Stråket 5, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div> </div> <div>MedTech West är en plattform för medicinteknisk forskningssamverkan med uppdrag att stärka den medicintekniska forskningen i Västsverige. Forskningsplattformen grundades 2009 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen, Chalmers, Göteborgs universitet och Högskolan i Borås.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Text: Mia Malmstedt, Helene Lindström</div> <div> </div> <div>Foto Stefan Bengtsson: Johan Bodell. Foto Ann-Marie Wennberg: Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto på Andreas Fhager, samt på Paul Meaney och Samar Hosseinzadegan: Henrik Sandsjö.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div>Tue, 15 Sep 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nytt-svenskt-rekord-av-Chalmersstudent.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nytt-svenskt-rekord-av-Chalmersstudent.aspxNytt svenskt rekord av Chalmersstudent<p><b>​​För första gången har en svensk sprungit under 1.45 minuter på 800 meter. Andreas Kramer satte rekordet på 1.44,47 och läser på Chalmers samtidigt som han siktar på OS 2021.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det var på en gala i Tjeckien som Andreas Kramer slog det tidigare rekordet på 1.45,03, som han hade satt själv.</span><div>– Jag är faktiskt inte förvånad att jag satte det, säger Andreas Kramer. Jag har varit i bra form och hållit en bra lägstanivå hela säsongen. Jag har legat en till två hundradelar ifrån den senaste tiden, så det var dags. Nu fick jag bra motstånd, och då brukar jag prestera bra.</div> <div><br /></div> <div><strong>Du läser Maskinteknik på Chalmers inom ramen för Riksidrottsuniversietet – hur går studierna?</strong></div> <div>– Jag har valt en bred och spännande utbildning som kan leda till mycket i framtiden. Men just nu har jag fokus på att träna och prestera mot de bästa elitidrottarna i världen, och då behöver jag kunna lägga lite mindre tid på studierna. Som riksidrottsstudent kan jag läsa programmet utspritt över fler år, säger Andreas Kramer. Det är perfekt för mig och jag har fått jättebra hjälp av Chalmers med att anpassa mina kurser och skriva någon tenta på distans. Så och det har löst sig väldigt bra!</div> <div><br /></div> <div><strong>Efter att ha tävlat i de flesta mästerskap som finns och nu ha satt nytt svenskt rekord. Vad har du för nästa mål?</strong></div> <div>– Det är klart att OS är en dröm, och jag känner att det är riktigt nära nu, säger Andreas Kramer. Så om det, med tanke på pandemin, blir ett OS nästa år – då ska jag vara där och tävla!</div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg</div> <div>Foto: Privat</div> <div><br /></div> Mon, 14 Sep 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersbolag-på-33-listan-over-teknikstjarnor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersbolag-p%C3%A5-33-listan-over-teknikstjarnor.aspxChalmersbolag på 33-listan över teknikstjärnor<p><b>​Sju av företagen på listan över Sveriges bästa teknik-startupbolag har en koppling till Chalmers. Fem utav dem har startats av Chalmers alumner.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Ny Teknik utser årligen Sveriges bästa, mest innovativa teknik-startupbolag som kan förändra de branscher som de är verksamma inom och har en stark internationell potential. Av ca 300 nominerade utses 33 bolag som platsar på listan – och sju av dem har koppling till Chalmers. </span><div><br /></div> <div>Bolagen som har kopplingar till Chalmersalumner är:</div> <div><br /></div> <div>Everdrone som utvecklar självkörande drönare som kan hjälpa räddningstjänsten att rädda liv. Bolaget är med på listan andra året i rad.</div> <div><a href="https://www.everdrone.com/">Läs mer om Everdrone</a></div> <div><br /></div> <div>Einride som utvecklar världsledande elektrifierade och autonoma lastbilar. I år har bolaget nått guldnivå på listan eftersom de är med tredje året i rad.</div> <div><a href="https://www.einride.tech/">Läs mer om Einride</a></div> <div><br /></div> <div>Annotell som utvecklar system för träningsdata för maskininlärning. Bolaget är med på listan andra året i rad.</div> <div><a href="https://www.annotell.com/">Läs mer om Annotell</a></div> <div><br /></div> <div>Freemelt som gör 3d-skrivare för metall med elektronstråle.</div> <div><a href="https://freemelt.com/">Läs mer om Freemelt</a></div> <div><br /></div> <div>Aqua Robur Technologies som utvecklat Iot-teknik som mäter läckage i vattenledningar. Bolaget är även en del i Chalmers Ventures. </div> <div><a href="https://www.aquarobur.se/">Läs med om Aqua Robur Technologies</a></div> <div><br /></div> <div>Vidare har ytterligare tre bolag sitt ursprung i universitetsinkubatorn Chalmers Ventures, såsom <a href="https://elypta.com/">Elypta </a>som utvecklar teknik för tidigare cancerdiagnoser och <a href="https://wp.zptcorp.com/">Zeropoint Technologies</a> som gör hårdvara för att minska behovet av eller öka kapaciteten i datorns arbetsminne.</div> <div><a href="https://www.chalmersventures.com/">Läs mer om Chalmers Ventures​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> Fri, 11 Sep 2020 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utreder-regeringens-coronasatsningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utreder-regeringens-coronasatsningar.aspxPåverkas klimatmålen av coronasatsningarna?<p><b>​Anna Elofsson, doktorand på Chalmers, har börjat ett uppdrag som utredare för klimatpolitiska rådets kansli. Fokus för kansliets tre utredare blir att granska regeringens återhämtningspolitik till följd av Covid 19-pandemin, och bedöma hur den påverkar Sveriges förutsättningar att nå målet om noll utsläpp år 2045.</b></p><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp år 2045.</span></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Elofsson presenterade sin licentiatuppsats ”Climate policy for aviation – Analyses of measures at multiple levels” i våras, och hon har under doktorandtiden också arbetat i den uppmärksammade <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201911/">utredningen Biojet för flyget</a> samt under 2020 som huvudsekreterare i Utfasningsutredningen, <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2019/12/dir.-2019106/">Utfasning av fossila drivmedel och förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar</a>. Det nuvarande uppdraget på Klimatpolitiska rådets kansli är på ett halvår, men med möjlig övergång till fast tjänst efter perioden. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Med den inriktningen som jag har på mina doktorandstudier är det här ett naturligt steg och jag ser fram emot att använda mina erfarenheter från Chalmers i detta uppdrag, säger Anna Elofsson, som arbetar på avdelningen för fysisk resursteori på institutionen rymd-, geo- och miljövetenskap. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Elofssons nya uppdrag innebär också att kopplingen mellan klimatforskningen på Chalmers och Klimatpolitiska rådet stärks ytterligare, i rådet ingår ledamoten Tomas Kåberger, affilierad professor vid Teknikens ekonomi och organisation, tidigare vid SEE.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/klimatpolitiskaradet/pressreleases/klimatpolitiska-raadet-granskar-aaterhaemtningspolitiken-till-foeljd-av-covid-19-pandemin-2994677">Läs mer om Klimatpolitiska rådet uppdrag att granska regeringens återhämtningspolitik</a>. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 10 Sep 2020 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Matematiker-prisas-for-genomslag-i-samhallet-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Matematiker-prisas-for-genomslag-i-samhallet-.aspx​Matematiker prisas för genomslag i samhället<p><b>​Omställningen till mer hållbara och biobaserade material har fått en skjuts i rätt riktning med hjälp av en ny programvara utvecklad av Chalmersforskare. Forskargruppen bakom beräkningsverktyget vid namn Gesualdo tilldelas i år Chalmers pris för genomslag i samhället. Verktyget används idag av ett flertal företag.</b></p><div><span>– Det här priset är ett kvitto på att det arbete vi gjort med Gesualdo har varit viktigt, både ute i samhället, hos medverkande företag och för Chalmers, säger Tobias Gebäck, docent och senior forskare på Chalmers tekniska högskola.</span><br /></div> <div><span><br /></span></div> <div>Gesualdo har utvecklats på institutionen för matematiska vetenskaper inom forskningscentret Sumo Biomaterials och i Vinnova-projektet Cosima. </div> <div><br /></div> <div>–Priset visar tydligt att matematiska vetenskaper kan ge starka bidrag till nyttiggörande och innovation och att de har haft ett värdefullt samarbete med andra Chalmersinstitutioner, Chalmers innovationskontor och Chalmers industriteknik, säger Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Simuleringar ger ökad förståelse på detaljnivå </span></h2></div> <div>Ett sätt att underlätta omställningen till mer biobaserade material är att använda datorsimuleringar. Grundproblemet Chalmersforskarna tog sig an 2010 var att komplicerade materialstrukturer ställer höga krav på beräkningsprogramvaror. Den komplexiteten kunde inte hanteras av de mest populära kommersiella programvarorna som då användes. </div> <div><br /></div> <div>Med hjälp av Gesualdo går det nu att skapa simuleringar av transportprocesser i olika material, vilket ger möjlighet att studera olika materials egenskaper på detaljnivå.</div> <div><br /></div> <div>– Nu finns det förutsättningar att verkligen förstå olika material på djupet och vi hoppas såklart att det innebär att omställningen till mer hållbara material skyndas på! säger Tobias Gebäck.</div> <div><br /></div> <div>Det är av stor vikt att utveckla material med välkontrollerade egenskaper för hur transporten av molekyler och vätskor sker, exempelvis inom hygien- och läkemedelsbranschen, livsmedelssektorn och inom förpackningsindustrin.</div> <div><br /></div> <div>Ett konkret exempel på när Gesualdo kan användas är om man vill få en substans i en läkemedelstablett att gå långsammare ut i kroppen. Andra exempel på produkter vars material undersökts med hjälp av Gesualdo är blöjor, bindor och livsmedelsförpackningar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samverkan med industrin – viktigt och utmanande</h2> <div>Utvecklingen av Gesualdo har skett i nära samarbete med flera industriella partners från olika branscher. </div> <div><br /></div> <div>– Skillnaden är stor om man jämför med att forska helt på egen hand, med en akademisk frågeställning i fokus. Problemställningarna vi hanterar i samverkan med företagen är av praktisk karaktär. Det är dagsaktuella och verkliga problem som behöver lösas, de är inte bara intressanta utifrån en matematisk synvinkel, säger Tobias Gebäck.  <span>Han menar också att det är en extra spännande utmaning att arbeta i samverkan med industrin. </span></div> <div><span><br /></span></div> <div>– Beräkningarna ska inte bara klara ett litet test i en forskningsmiljö, utan måste fungera i stor skala, i ett verkligt material i en produkt. Därför är det väldigt kul att kunna säga att programvaran nu används av samtliga av våra deltagande industripartners.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>L</span><span>ångsiktighet och samarbete är nyckelfaktorer</span></h2></div> <div>Förutom samverkan med industriella partners har Chalmers innovationsekosystem varit djupt involverat i Gesualdo. Även forskare från institutionerna för kemi och fysik har spelat en stor roll i arbetet. </div> <div><br /></div> <div>Tobias Gebäck lyfter särskilt fram den goda samarbetskultur som funnits på forskningscentrumet Sumo Biomaterials som väldigt betydelsefull. Som så många andra poängterar han även vikten av långsiktighet i frågan om både finansiering och samverkan.</div> <div><br /></div> <div>– Långsiktighet och lyckade samarbeten har verkligen varit nyckelfaktorer i den här satsningen. Den här typen av forskning leder kanske inte alltid till vetenskapliga publiceringar i matematiska tidskrifter, så det är kul att den nytta vi skapat tillsammans synliggörs genom det här priset. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Priset belyser vikten av nyttiggörande </h2> <div>Chalmers pris för genomslag i samhället instiftades 2018 för att uppmärksamma forskning som gjort stort avtryck i samhället.</div> <div><br /></div> <div>– Priset är viktigt för Chalmers för det sätter fingret på en del av vår verksamhet, att bidra till nyttiggörande och innovation, som blir allt mer eftersökt bland forskningsfinansiärer, samverkanspartners, studenter och även i Regeringskansliet, säger Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Julia Jansson</div> <div><strong>Kollage:</strong> Yen Strandqvist</div> <div><br /></div>Thu, 10 Sep 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxTrådlös centrumsamverkan får styrkeområdenas pris<p><b>​Samverkan är nyckeln till framgång. Det vet Jan Grahn och Erik Ström, som har lyckats gifta ihop Chalmers båda kompetenscenter GigaHertz och ChaseOn och bilda ett konsortium med 26 parter. För detta belönas de med styrkeområdenas pris 2020.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett kompetenscentrum är precis vad det heter; en plattform för kompetensutbyte och gemensamma projekt. Här samlas akademi och externa parter för att tillsammans skapa ny kunskap och innovation. Projekten är behovsdrivna, och kan initieras från företagen – som har ett problem att lösa – eller från forskarsidan, när nya forskningsresultat har genererat lösningar som går att applicera i industrin.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Starkare som enhet</h2> <div>Kompetenscentrumet GigaHertz fokuserar på elektronik för höga frekvenser, medan ChaseOn är inriktat mot antennsystem och signalbehandling. Gemensamt har de mikrovågsteknikforskning, som är relevant för kommunikation, hälso- och sjukvård, försvaret och rymdindustrin. Och även om en del skiljer, så har de gemensamma beröringspunkterna blivit allt fler med åren. Centrumens båda föreståndare – Jan Grahn, professor på Mikroteknologi och nanovetenskap, och Erik Ström, professor på Elektroteknik – såg tydliga fördelar med ett nära samarbete. År 2017 bildade därför de båda centrumen ett gemensamt konsortium, tillsammans med ett stort antal nationella och internationella företag.</div> <div>– Formellt är vi fortfarande två centrum, men vi har ett gemensamt avtal som gör det lätt att jobba ihop, säger Erik Ström.</div> <div>– För Chalmers blir det en väldig styrka att vi ser helheten – bortom institutionsgränser och forskargrupper – och tillsammans skapar ett brett samarbete med företagen. Det är ett excellent exempel på hur Chalmers kan kraftsamla som en enhet, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En stor mängd applikationer</h2> <div>Teknik för värmebehandling av cancer, detektion av oönskade föremål i barnmat, antennsystem för ökad trafiksäkerhet, komponenter för att förbättra Googles kvantdator, 5G-teknologi och förstärkare till världens största radioteleskop… listan på allt som sprungit ur kompetenscentrumen kan göras lång. Den tekniska utvecklingen har naturligtvis varit extrem; år 2007, när GigaHertz och ChaseOn startade i sina nuvarande former, lanserades Iphone för första gången. Teknologi som idag är en naturlig del av vardagen – som mobilt bredband, en självklarhet jämte el och vatten för de flesta av oss – var svårtillgänglig eller i vart fall inget att ta för givet.</div> <div>Även företagen har förändrats, vilket märks i floran av samarbetspartners, inte minst för GigaHertz.</div> <div>– I början av 2000-talet, när vår föregångare CHACH centrum fanns, var samarbetet med Ericsson helt dominerande. Nu samarbetar vi med en betydligt större mångfald av företag. Vi har sett en entreprenöriell revolution med många småföretag, och även om teknologin i grunden är den samma har applikationerna blivit så många fler, säger Jan Grahn.</div> <div>I takt med att teknik och applikationer utvecklats och förändrats blev beröringspunkterna mellan de båda centrumen fler och fler, och det är också det som initierat samgåendet:</div> <div>– Vid starten 2007 var vi konkurrerande centrum. Vi har utvecklats helt oberoende av varandra men vuxit ihop. Teknikkonvergensen gick inte att ignorera, vi behövde helt enkelt börja prata med varandra över kompetensgränserna – vilket i början inte var så lätt men idag är en självklarhet, säger Erik Ström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning till gagn för samhället</h2> <div>Kunskapscentrumen är öppna organisationer, där nya parter ansluter och samarbeten också avslutas. Projekten har ibland flera inblandade företag. Tillit och förtroende är viktiga komponenter, som tar tid att bygga upp. Och grunden är alltid att forskningen ska komma till nytta i samhället inom en inte alltför avlägsen framtid.</div> <div>Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknologi kan ta till sig en del av äran för det lyckade samarbetet mellan GigaHertz och ChaseOn, menar pristagarna.</div> <div>– De första kontakterna mellan centrumen togs när jag själv var styrkeområdesledare, berättar Jan Grahn.</div> <div>– Styrkeområdena är ett sätt att visa att vi kan arbeta över institutionsgränserna, de pekar på möjligheterna som finns när man samarbetar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ser ljust på framtiden</h2> <div>Kompetenscentrumen finansieras delvis av Vinnova, som varit alltigenom positiva till samgåendet mellan de båda. Samordningen ger mer forskning för pengarna; dels genom synergieffekter, dels genom att man sparar på lednings- och administrationskostnader.</div> <div>Finansieringstiden för GigaHertz och ChaseOn löper ut nästa år. Men de båda professorerna ser positivt på framtiden, och pekar framför allt på det starka stödet från industrin.</div> <div>– Sedan måste vi förstås ha en statlig finansiär, annars får vi arbeta på andra sätt. Jag hoppas att Vinnova ser att vi kan få fortsätta, säger Erik Ström.</div> <div>– Industrin vill definitivt ha en fortsättning. Men de kan inte, och bör inte, betala allt. Då får man en helt annan typ av samarbete. Styrkan ligger snarare i att dela på riskerna i forskningsverksamheten genom att samtliga bidrar med medel och inte minst kompetens, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Otroligt roligt”</h2> <div>Genom sitt sätt att arbeta har Erik Ström och Jan Grahn lyckats förnya och utveckla samarbetena både inom och utanför Chalmers gränser, attrahera nya företag och stärka Göteborgs position som internationell nod för mikrovågsteknologi. För sitt dynamiska och holistiska ledarskap tilldelas de nu styrkeområdenas pris.</div> <div>– Det är otroligt roligt, det är ett gott betyg för hela verksamheten och inte bara för oss, säger Erik Ström.</div> <div>– Att vara centrumföreståndare är inte alltid en dans på rosor – så det här är ett fantastiskt roligt erkännande, och vi känner en väldig förhoppning för framtiden, avslutar Jan Grahn.</div> <div><br /><em>Text: Mia Malmstedt</em></div> <div><em>Foto: Yen Strandqvist</em><br /><br /></div> <div><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br /><br /></div> <div>Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten, och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Samarbetena ska stärka Chalmers förmåga att ta sig an de stora globala utmaningarna för en hållbar utveckling.<br /><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz/Pages/default.aspx">Läs mer om <span style="background-color:initial">GigaHertz</span></a><span style="background-color:initial"> (webbplats på engelska)</span></div> <div><a href="/en/centres/chaseon/Pages/default.aspx">Läs mer om ChaseOn​</a> (webbplats på engelska)</div> <div><br /></div> <div>Styrkeområdenas pris 2019: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspx">Styrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur​</a></div> <div><br /></div>Thu, 10 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Unga-entreprenorer-fran-Chalmers-uppmarksammas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Unga-entreprenorer-fran-Chalmers-uppmarksammas.aspxUnga entreprenörer från Chalmers uppmärksammas<p><b>​Tidningen Företagaren har släppt sin årliga lista med de 103 mest lovande idéerna från företagare under 30 år. Listan vill lyfta fram unga förebilder från hela Sverige. Många av entreprenörerna och bolagen har koppling till Chalmers, som studenter från Chalmers School of Entrepreneurship och bolag hos Chalmers Ventures.</b></p><div>​ Den årliga 103-Listan sammanställs i samarbete mellan intresseorganisationen Företagarna och statliga Almi Företagspartner. <a href="https://www.foretagarna.se/kampanjer/103-unga-ideer">Här finns hela listan. </a> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bolag/entreprenörer med koppling till Chalmers:</h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> Johanna Nissén Karlsson, 27, Eric Henriksson Martí, 25, Gustav Larsson-Utas, 25<br /><strong>Vividye AB, Göteborg</strong><br />Nystartat Chalmersföretag som vill förändra textilindustrin med en ny, miljövänlig teknologi för att färga av och på kläder för att ge dem nytt liv. Vinnare av H&amp;M och ELLE Conscious Award 2020. Ingår i Chalmers Ventures. Belönade med Åforsk entreprenörsstipendium 2020. <a href="https://www.foretagarna.se/foretagaren/2020/september/Vividye/">Läs intervju här</a><br /><br />Kevin Walian, 24, Viktor Skoglund, 24<br /><strong>Scaffcalc AB, Mölndal </strong><br />Kraftiga vindar är ett växande problem för bygg-Sverige och världen. När en ställning blåste omkull på en skolgård i Göteborg fick duon nog. Deras webbaserade program beräknar nu säkerheten för byggnadsställningar på ett ögonblick. Med en investering från Chalmers Ventures har de fått en rivstart. Redan under testfasen uppvaktades de av 32 bolag.<br /><br />Elin Tornblad, 28, Pontus Törnqvist, 25<br /><strong>Potato Plastic/Elpoalma AB, Göteborg </strong><br />En plastgaffel används kanske bara en kvart men kan ta hundratals år för naturen att bryta ned. En svensk uppfinning baserad på potatis blir ett miljövänligare alternativ, när plast i engångsprodukter förbjuds 2021.<br /><br />Ludvig Gee, 30, Erik Osmund, 25<br /><strong>Oterlu AI AB, Göteborg</strong><br />Förhindrar trakasserier online med hjälp av AI. Ingår i Chalmers Ventures acceleratorprogram. Finalist i Venture Cup 2020.<br /><br />Alexandra Kettil, 26<br /><strong>Equilly AB, Göteborg</strong><br />Veterinärkostnaden för hästar är 1,7 miljarder kronor per år i Sverige. Skador på grund av en felsittande sadel kan nu minskas med en liten matta som läggs mellan sadeln och hästens rygg, som skickar information till en app som visar belastningen.<br /><br />Tobias Goldman, 28, Niklas Ohlsson, 27<br /><strong>Detecht Technologies AB, Göteborg </strong><br />Nödlarm för motorcyklister, i mobilen. Via rörelsesensorer uppfattar mobilen när en olycka sker och skickar ett nödlarm till 112. Med på IVA:s 100-lista över hållbara bolag med potential att förbättra världen. Har fått in 3,8 miljoner från Almi Invest, Chalmers Ventures och ATM Capital. Lyckades få betalande användare i över tio länder på mindre än en månad.<br /><br />Anton Fast, 28, Simon Geldner, 27<br /><strong>Ophena AB, Göteborg </strong><br />Världens första magnetiska stigbygel är här, framvuxen ur Chalmers entreprenörsskola. Gör att ryttare slipper fastna med foten och släpas efter hästen, om de faller. Har redan kunder i över 50 länder med Frankrike, Tyskland och USA som största marknader.<br /><br />Isac Kärrman, 26, Erik Berggren, 29, Karl Bäckström, 25, Johan Rådemar, 27<br /><strong>Eneryield AB, Göteborg </strong><br />Automatiserat verktyg för mer effektiva elnät, genom att upptäcka och minska störningar. Har potential att påverka globalt. Har utfört pilotprojekt tillsammans med större elbolag. Korad till Sveriges Impact Maker i Venture Cup 2019. Även vinnare i ABB:s Draknäste. Testar metoder för framtidens elnät med ABB.<br /><br />Sara Riad, 24, Jonathan Wahlund, 26, Jennifer von der Heydt, 26<br /><strong>Loop-it Swe AB, Göteborg</strong><br />Gör take away ekologiskt hållbart. Har skapat ett digitalt och cirkulärt system för återvinning av muggar och andra produkter, för restauranger och kaféer. Finalist i Venture Cup Väst 2020. Antagna till Impact Accelerator, fokuserat på hållbara affärsidéer  </p>Wed, 09 Sep 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/kartlagger-framtiden-for-genomforbara-klimatatgarder-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/kartlagger-framtiden-for-genomforbara-klimatatgarder-.aspxKartlägger framtiden för genomförbara klimatåtgärder<p><b>​Jessica Jewell, forskarassistent i Fysisk resursteori på Chalmers, har beviljats ​​ett bidrag på 1,5 miljoner euro av Europeiska forskningsrådet för ett projekt om övergången till en fossilfri energisektor.</b></p>​P<span style="background-color:initial;font-size:14px">rojektet, med titeln MechANisms and actors of Feasible Energy Transitions (Manifest), kommer att pågå 2021–2026. Det ska främja vår förståelse för huruvida och under vilka förhållanden det är möjligt att undvika farlig klimatförändring.</span><div><span style="font-size:14px">– Vi vet hur man löser klimatförändringsproblemet i matematiska modeller, men vi måste förstå hur vi kan lösa det i den verkliga världen, säger Jessica Jewell, som arbetar vid Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Svårt att utvärdera vad som är genomförbart</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Teknik som behövs för att befria elsystemet från kol är redan kommersiellt tillgänglig. Och det finns matematiska modeller för hur dessa tekniker kan användas tillräckligt snabbt och i tillräckligt stor skala för att ersätta fossila bränslen och uppfylla klimatmålen. Ändå finns det ingen vetenskaplig metod för att utvärdera om dessa scenarier är genomförbara i den verkliga världen, med tanke på de socio-politiska och tekniska begränsningarna i olika länder och regioner.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Projektet Manifest kommer att utveckla en ny vetenskaplig förståelse för möjligheten att göra elsektorn kolfri, med fokus på att både lansera koldioxidsnål el i utvecklingsländer och upprätthålla tillväxten av förnybar el som redan finns på plats i de länder som kommit längst.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Vi ställde några frågor till Jessica Jewell om anslaget, projektet Manifest och de största utmaningarna att övervinna för elsektorn.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Jessica_Jewell_170.jpg" alt="Jessica Jewell." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Hur kändes det när du hörde att du skulle få anslaget?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> J</span><span style="background-color:initial">ag blev förvånad och superexalterad. Min forskning är verkligen tvärvetenskaplig, vilket vanligtvis är ganska svårt att få stöd för av vetenskapliga granskningspaneler. Jag känner mig också mycket tacksam mot alla som hjälpte mig att utvecklas som forskare: först vid Centraleuropeiska universitetet där jag var doktorand, sedan vid International Institute for Applied Systems Analysis och Bergens Universitet och nu på Chalmers.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Du beskriver projektet Manifest som ett &quot;skifte i tanken på genomförbarheten av en lindring av klimatförändringen&quot;. Kan du beskriva den förändringen och varför den behövs?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">vet hur vi ska lösa klimatförändringsproblemet i matematiska modeller, men vi måste förstå hur vi kan lösa det i den verkliga världen. Det viktigaste vetenskapliga tillvägagångssättet för att bedöma om något är genomförbart i den verkliga världen är att titta på om något liknande hänt tidigare. Men med klimatförändringar blir det problem eftersom både utmaningen och vad vi behöver göra är utan motstycke – så det finns inga direkta historiska paralleller. Att analysera genomförbarheten av en framgångsrik begränsning av klimatförändringarna kan alltså vetenskapligt vara en återvändsgränd. Jag övervinner denna dödläge genom att titta det förflutna och pågående klimatåtgärder genom en viss samhällsvetenskaplig lins som kallas kausala mekanismer.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Min hypotes är att medan många saker förändras – till exempel att rena tekniker blir billigare, befolkningen och energibehovet ökar – är de politiska, ekonomiska och sociala mekanismerna som formar vår förmåga att agera på klimatet desamma. Genom att förstå dessa mekanismer genom att empiriskt observera det förflutna hoppas jag kunna förutsäga vad som är och inte är möjligt att göra i framtiden.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>En av metoderna som beskrivs i detta projekt kallas &quot;dynamiskt genomförbarhetsutrymme&quot;. Vad innebär det och hur kan du använda den metoden i det här projektet?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Ett dynamiskt genomförbarhetsutrymme är ett verktyg jag har utvecklat för att kartlägga empiriska observationer av tidigare klimatåtgärder eller energibyten för att skilja ut de underliggande mekanismer som formar dem. Jag har använt det här verktyget för att kartlägga och förstå genomförbarheten av snabb avveckling av kol och med Manifest vill jag på liknande sätt kartlägga och jämföra historisk expansion av förnybara energikällor med den expansion som länder planerar i framtiden och som vi måste se för att nå klimatmålen.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Vad ser du som de största hindren att övervinna i övergången till ett fossilfritt elsystem?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Jag ser två stora hinder. Först och främst är hur man kan upprätthålla höga tillväxttakter i de länder som är i framkant och redan har livskraftiga förnybara elsektorer. Danmark och Tyskland får upp till 40 procent av sin elförsörjning från förnybara källor. För dessa länder är det viktigt att upprätthålla höga tillväxttakter för att nå ännu högre nivåer av användning av förnybara energikällor. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Till exempel har tillväxten av vindkraft på land i Tyskland minskat betydligt, främst på grund av bristen på tillgängliga platser. Vi måste förstå om detta hinder helt enkelt är en byråkratisk komplikation av att hantera planeringstillstånd, eller om det återspeglar den djupare mekanismen för ökat socialt motstånd och konflikter om markanvändning som det skulle vara svårare att övervinna.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Den andra och större utmaningen är att ta reda på hur man kan lansera koldioxidsnål el i utvecklingsländer, i vad som kallas ”teknikperiferin”. Idag har USA och Europa med bara 10 procent av världens befolkning 50 procent av den globala vind- och solenergin, men om vi ska nå klimatmålen måste vi använda enorma mängder koldioxidsnål teknik där huvuddelen av energianvändningen på 2000-talet kommer att ske – på södra halvklotet. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det här är en helt annan utmaning eftersom de flesta av dessa länder ännu inte har livskraftiga koldioxidsnåla elsektorer (tillverkare av utrustning, projektutvecklare och operatörer, fungerande reglerings- och elmarknader) som i länder som kommit längre. Hur snabbt all denna kunskap, institutioner, policyer och affärsmodeller kan sprida sig från de som är i framkant (eller föregångare på hemmaplan) är en kritisk fråga, för först då kan vi förvänta oss början på en fortsatt tillväxt av förnybara energikällor.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Text:</strong> Christian Löwhagen</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"></span><span></span><div><span style="font-size:14px"><strong>Fakta/ERC</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Europeiska forskningsrådet (ERC), stöder forskning inom forskning i EU-länder. Rådet gör detta främst med tre stora system för forskning som ingår i EU:s sjunde ramprogram: ERC Start Grants för framstående forskare som är i början av sin karriär, ERC Consolidator Grant för att stödja forskare i det skede där de konsoliderar sin egen oberoende forskargrupp eller -program och ERC Advanced Grants som kan beviljas till forskare som har etablerat sin egna forskargrupper.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/ERC-anslag.aspx">Läs mer om de ERC-finansierade forskarna på Chalmers.</a></span></div></div> ​Fri, 04 Sep 2020 15:55:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Hon-dyker-ner-i-komplexa-material-pa-ett-nytt-satt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Hon-dyker-ner-i-komplexa-material-pa-ett-nytt-satt.aspxHon dyker ner i komplexa material – på ett nytt sätt<p><b>Är det möjligt att se hur ett material är uppbyggt utan att titta på det? Under de kommande fem åren ska Marianne Liebi tackla den utmaningen. Hon ska studera hur komplexa material samspelar med elektromagnetiska vågor. ​​</b></p><div><span style="background-color:initial">Marianne Liebi är adjungerad docent vid institutionen för fysik på Chalmers och har nyligen beviljats det prestigefyllda forskningsanslaget ERC Starting Grant. Anslaget från Europeiska forskningsrådet är på 1,5 miljoner euro och ges till särskilt talangfulla forskare som är i början av karriären. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Anslaget gör det möjligt att studera och förstå strukturen hos komplexa material, till exempel mänskliga ben, vävnader och kompositmaterial. Med hjälp av nya metoder kan vi lösa svåra problem inom material- och biovetenskapen, till exempel genom att belysa störningar i kollagenätverket vid leverfibros, säger Marianne Liebi.</div> <div><br /></div> <div>I projektet, som heter ”MUMOTT”, kommer Marianne Liebi att samarbeta med kollegor både på Chalmers och på det schweiziska forskningsinstitutet Empa, där hon leder en forskargrupp vid centrumet för röntgenanalys. </div> <div>Forskarna kommer att använda både synligt ljus och röntgenstrålar i sitt arbete. </div> <div>På Chalmers kommer doktoranden Leonard Nielsen att arbeta inom projektet. </div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://erc.europa.eu/news/StG-recipients-2020"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet från Europeiska forskningsrådet. </a>(på engelska)</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/departments/physics/news/Pages/She-dives-into-complex-materials-in-a-new-way.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om projektet ”MUMOTT” (på engelska)​</a></div> <div><br /></div> <div>Läs en tidigare nyhetsartikel om Marianne Liebi och hennes forskning:</div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ung-fysiker-far-prestigefyllt-pris-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Ung fysiker får prestigefyllt pris”</a></div>Thu, 03 Sep 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Unik-Chalmersmetod-ger-ny-kunskap-om-reparation-av-DNA-skador.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Unik-Chalmersmetod-ger-ny-kunskap-om-reparation-av-DNA-skador.aspxNy metod ökar kunskap om reparation av DNA-skador<p><b>​DNA-brott som lagas felaktigt kan orsaka stor skada på celler vilket i sin tur kan leda till celldöd eller sjukdomar som till exempel cancer. Med en ny metod har forskare från Chalmers nu identifierat en ny roll för proteinet CtIP som är en viktig komponent vid reparation av DNA-brott i människans celler.</b></p><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">− CtIP har ett flertal funktioner vid reparation a</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">v DNA-brott. Vi tror att den nya rollen vi har identifierat är en viktig pusselbit för att förstå hur våra celler reparerar sådana brott. En större förståelse för reparation av DNA-skador kan öka förståelsen för hur och varför vi drabbas av vissa sjukdomar, säger <strong>Fredrik Westerlund</strong>, biträdande professor i kemisk biologi.</span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/FredrikWesterlund_340x400.jpg" alt="Bild på Fredrik Westerlund" class="chalmersPosition-FloatRight" style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial;width:320px;height:376px" /></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>D</span><span>NA skadas och går sönder hela tiden i celler hos alla sorters organismer, från bakterier till människor. Om en DNA-sträng går av helt och inte lagas korrekt är risken stor för mutationer i genomet. Detta kan leda till att cellen dör eller till olika sjukdomar, till exempel cancer. </span><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Alla celler har därför utvecklat olika system för att reparera brott på DNA. Kunskap om hur systemen för DNA-reparation fungerar, och varfö​r det ibland går fel, kan ge ökad kunskap om sjukdomar - eller användas för att utveckla nya läkemedel.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">CtIP nödvändigt för DNA-reparation</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Tidigare forskning har visat att proteinkomplexet MRN är en viktig komponent vid reparation av så kallade dubbelsträngsbrott, när DNA-molekylen slits isär. Det är också känt att proteinet CtIP, som är en så kallad kofaktor till MRN, är viktigt för flera av de senare stegen i DNA-reparationen. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>​− </span>I vår senaste studie har vi visat att CtIP även är delaktigt i de första stegen av reparationen, där de fria DNA-ändarna kopplas till varandra för att reparation ska kunna påbörjas, säger Robin Öz, doktorand i kemisk biologi och förstaförfattare till <a href="https://www.pnas.org/content/117/35/21403">studien som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften PNAS</a> .</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Metod möjliggör studier av fria DNA-ändar</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">I studien har man använt sig av en ny metod som utvecklas i Fredrik Westerlunds forskargrupp på institutionen för biologi och bioteknik. Med metoden, som baseras på nanofluidik, studeras enstaka DNA-molekyler med hjälp av fluorescensmikroskopi. I fri lösning veckar DNA ihop sig till små nystan, men i så kallade nanokanaler, tunna glasrör, tvingas de långa molekylerna att sträcka ut sig</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>​− </span>Många existerande metoder för att titta på enskilda DNA-molekyler är baserade på att hålla fast DNAt i ändarna, vilket medför att proteinerna inte kan binda in där. Eftersom DNA-ändarna är fria i vår metod kan man studera olika processer som sker på ändarna när olika proteiner tillsätts. Detta är unikt och gör att vi har kunnat karaktärisera den här funktionen hos CtIP, säger Robin Öz.   </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> <span>Mekanismer kan förklara uppkomst av vissa sjukdomar</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>Projektet är ett samarbete med professor Petr Cejka på IRB i Bellinzona, Schweiz, som är biokemist med expertis inom reparation av DNA-brott. Han har tillgång till ett flertal smart designade varianter av CtIP som har gjort att Chalmersforskarna har kunnat bestämma vilka delar av proteinet som är viktiga för att hålla fast DNA-ändarna. Proteinet ser ut ungefär som en hantel, där de två ändarna av ”hanteln” möjliggör att två olika DNA-strängar kan hållas nära varandra. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>​− </span>Att förstå hur CtIP fungerar vid reparation av DNA-brott är ett litet steg framåt för förståelse av DNA-reparation. Att förstå mekanismerna kring reparationen är viktigt för att förstå varför vissa sjukdomar uppkommer, till exempel flera olika sorters cancer. Studier har till exempel visat att CtIP nästan inte finns alls i tumörceller i vissa aggressiva former av bröstcancer, säger Fredrik Westerlund. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Nästa steg: Hur hålls DNA-ändar ihop?​​<br /></span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span>Nästa steg är att studera om ​− och i så fall hur ​− CtIP samarbetar med MRN för att hålla ihop DNA-ändar. Det är känt att CtIP hjälper MRN vid flera andra steg av DNA-reparationen men ingen har ännu studerat hur de växelverkar i detta inledande steg. </span></p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Studien är en del av Robin Öz doktorsavhandling som försvaras den 20 november 2020 och är också den första studien relaterade till det ERC Consolidator-anslag som Fredrik Westerlund fick 2019 för projektet ”Next generation nanofluidics for single molecule analysis of DNA repair dynamics”. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Text: </strong><span style="background-color:initial">Susanne Nilsson Lindh</span><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Foto:</strong> Martina Butorac och Johan Bodell</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs hela studien i PNAS:</strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.pnas.org/content/early/2020/06/04/1914670117"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.pnas.org/content/117/35/21403">Phosphorylated CtIP bridges DNA to promote annealing of broken ends​</a> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs mer om Fredrik Westerlunds forskning: </strong></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.pnas.org/content/early/2020/06/04/1914670117"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/ERC-anslag-for-ny-metod-att-studera-DNA-reparation.aspx">ERC-anslag för ny metod att studera DNA-reparation </a></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.pnas.org/content/early/2020/06/04/1914670117"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hans-metoder-kan-leda-till-battre-cancerbehandlingar.aspx">Hans metoder kan leda till bättre cancerbehandlingar </a></p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> ​​</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> ​</p>Thu, 03 Sep 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Jatteatomer-forenar-kvantberakningar-och--kommunikation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Jatteatomer-forenar-kvantberakningar-och--kommunikation.aspxJätteatomer förenar kvantberäkningar och -kommunikation<p><b>​Forskare på Chalmers tekniska högskola i Sverige och MIT i USA, med flera, har upptäckt en ny arkitektur som gör det möjligt att både utföra kvantberäkningar och kommunicera kvantinformation mellan avlägsna delar av kvantprocessorn med små förluster. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/anton_IMG_8889_350x305.jpg" alt="Bild på Anton Frisk Kockum." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Vi visar att kvantbitar kan kommunicera genom en vågledare utan att kvantinformationen går förlorad, säger Anton Frisk Kockum (till höger), forskare vid avdelningen för tillämpad kvantfysik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, på Chalmers, och en av författarna till artikeln.<br /><br />En utmaning för att skala upp kvantdatorer är att möjliggöra kommunikation mellan kvantbitar som är långt ifrån varandra. Att koppla kvantbitar till en lång vågledare är vanligtvis skadligt för kvantberäkningar eftersom det då uppstår en kanal där kvantinformation kan läcka ut. Lösningen som forskarna fann var att använda &quot;jätteatomer&quot;; en ny regim av interaktion mellan ljus och materia.<br />– Naturliga atomer är vanligtvis mycket mindre än våglängden för ljuset de interagerar med. Men ett experiment i professor Per Delsings grupp på Chalmers 2014 visade att en konstgjord atom tillverkad av supraledande kretsar kan ansluta till en vågledare i flera punkter med våglängders avstånd emellan, förklarar Anton Frisk Kockum.<br />Han fortsätter:<br />– När vi beräknade hur två sådana jätteatomer skulle bete sig, fann vi att interferenseffekter på grund av utsläpp från flera kopplingspunkter kan förhindra att atomerna läcker energi till vågledaren, men låter dem ändå prata med varandra via vågledaren. Det här kunde vi nu demonstrera i samarbete med MIT.<br /><br />Forskarna använde jätteatomernas interferenseffekter för att visa både att de enskilda atomerna både kunde skyddas från att förlora kvantinformation i vågledaren och att de två atomerna kunde sammanflätas med 94-procentig exakthet.<br />Det är första gången som man har kunnat fastställa en exakthetsgrad för en operation med två kvantbitar starkt kopplade till en vågledare. <br />– Exaktheten skulle bli låg om kvantbitarna inte var så här stora, säger Anton Frisk Kockum.<br /><br />Förmågan att utföra högkvalitativa kvantberäkningar på kvantbitar kopplade till en vågledare skapar spännande nya möjligheter:<br />– Det är nu möjligt att förbereda ett komplext kvanttillstånd i kvantbitarna medan de är skyddade från energiförluster. Interferenseffekten i jätteatomerna kan sedan justeras för att aktivera kopplingen till vågledaren och avge det här kvanttillståndet, i form av fotoner som kan färdas långt, säger Anton Frisk Kockum.<br /><br />Studien är ett samarbete mellan forskare från Chalmers, som stått för den teoretiska delen, MIT och forskningsinstitutet RIKEN i Japan. Från Chalmers bidrog Anton Frisk Kockum.<br /><br />Forskningsprojektet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Vetenskapsrådet. Experimenten utfördes vid Research Laboratory for Electronics på MIT.<br /><br />Foto på Anton Frisk Kockum: Michael Nystås<br />Illustration: Philip Krantz, Krantz NanoArt<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Anton Frisk Kockum, forskare, avdelningen för tillämpad kvantfysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, anton.frisk.kockum@chalmers.se<br /> <br /><strong>Läs artikeln i Nature &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="https://doi.org/10.1038/s41586-020-2529-9">Waveguide quantum electrodynamics with superconducting giant artificial atoms</a><br /><br /><strong>Läs mer &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9216">Om forskningsprojektet</a><br /><br /><strong>Om tidigare resultat &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="https://science.sciencemag.org/content/346/6206/207">Propagating phonons coupled to an artificial atom</a>. Gustafsson et al., Science 346, 207 (2014)<br /><a href="https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.120.140404">Decoherence-Free Interaction between Giant Atoms in Waveguide Quantum Electrodynamics</a>. Kockum et al., Physical Review Letters 120, 140404 (2018)<br /><br /><a href="https://news.mit.edu/2020/giant-atoms-quantum-processing-communication-0729">Pressmeddelande från MIT</a> &gt;&gt;&gt;Wed, 02 Sep 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI-forskare-letar-svaret-pa-fragan-hur-fungerar-det.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI-forskare-letar-svaret-pa-fragan-hur-fungerar-det.aspxAI-forskare letar svaret på frågan – hur fungerar det?<p><b>​Forskare runt om i världen fokuserar nu på uppdraget att hitta ett teoretiskt ramverk som kan förklara hur djupinlärning fungerar i praktiken. Giuseppe Durisi på Chalmers har antagit utmaningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">Att datorer kan läras upp, utbildas, inom intelligenta funktioner såsom bild- och taligenkänning och naturlig språkbearbetning har vi vant oss vid att förstå. Det kan jämföras med hur ett barn lär sig. Barnet behöver till exempel se ett visst antal katter för att kunna bygga den generella kunskapen: ’katt’.</span><div><br /></div> <div>Djupa neurala nätverk utvecklas på ett liknande sätt. Vi matar dem med exempel som används för att trimma nätverket – till dess att nätverket levererar korrekta svar. När nätverket ger korrekta svar även när det ställs inför nya exempel, det vill säga exempel som inte använts i träningsfasen, så vet vi att det har uppnått en form av generell kunskap.</div> <div><br /></div> <div>Djupa neurala nätverk har visat sensationella resultat, men det finns ett fundamentalt problem som ger forskare och experter huvudbry. Vi ser att det fungerar, men vi vet inte exakt varför. En vanlig kritik är att djupinlärningsalgoritmer används som ”en svart låda” – vilket är oacceptabelt för alla sammanhang som kräver garanterad prestation, såsom till exempel för trafiksäkerhetstillämpningar.</div> <div><br /></div> <div>— Just nu saknar vi verktyg för att beskriva varför djupa neurala nätverk presterar så bra, säger Giuseppe Durisi, professor i informationsteori. </div> <div><br /></div> <div>Här är ett av mysterierna kring djupa neurala nätverk. Enligt vedertagen forskning inom inlärningsteori borde träningen av djupa neurala nätverk misslyckas när de tränas med den mängd data som vanligtvis används. Men praxis visar att det fungerar bra. </div> <div><br /></div> <div>— Det är till och med så, att om man gör nätverket än mer komplext – vilket enligt etablerad kunskap skulle försämra generaliseringsförmågan, så blir prestandan emellanåt ännu bättre. </div> <div><br /></div> <div>Det finns ingen teoretiskt grundad förklaring till varför det sker, men Giuseppe Durisi spekulerar med ytterligare en liknelse med människans inlärning.</div> <div><br /></div> <div>— För att nå en djupare förståelse och därmed förmåga att generalisera utifrån ett stort antal exempel krävs att vi förbiser, eller glömmer bort, ett visst mått av detaljer som är oviktiga. På något sätt lär sig nätverket vilka detaljer som är värda att minnas och vilka delar som kan ignoreras.</div> <div><br /></div> <div>Många forskargrupper runt om i världen arbetar nu hårt för att identifiera en teori som beskriver hur och varför djupa neurala nätverk fungerar. I samband med en stor internationell konferens i juli i år utlystes en tävling för att se vilket forskarlag som kan presentera ett teoretiskt ramverk som kan förutsäga prestanda för djupa neurala nätverk.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen bedrivs inom många olika fält, och metoder från olika forskningsområden kan användas för att etablera en sådan teori. Giuseppe Durisi hoppas att informationsteori kan erbjuda rätt väg.</div> <div><br /></div> <div>— Ja, informationsteori är mitt expertområde, men det återstår att se om vi kommer att lyckas. Det är så forskning fungerar – och det är riktigt spännande att få tillämpa teori som jag är bekant med för att adressera den helt nya utmaningen i att förstå djupa neurala nätverk. Det kommer att hålla oss sysselsatta ett tag.</div> <div><br /></div> <div>Giuseppe Durisi har flera forskningsprojekt igång, och samarbetar med kollegor inom andra fält. Inom Chalmers AI Research Centre samarbetar han med Fredrik Hellström, Fredrik Kahl och Christopher Zach, och i ett WASP-projekt har Giuseppe Durisi och Rebecka Jörnsten från Matematiska vetenskaper nyligen rekryterat en doktorand, Selma Tabakovic, som ska ägna sig åt uppdraget.</div> <div><br /></div> <div>När Giuseppe Durisi får reflektera kring framtiden ser han att en större förståelse för djupinlärning kan bidra med ytterligare fördelar – utöver att erbjuda garanterad prestanda i säkerhetskritiska system.</div> <div><br /></div> <div>— Med en teoretisk förståelse för hur djupinlärning fungerar kan vi bygga mindre, mer kompakta och energieffektiva nätverk som kan vara lämpliga för till exempel Internet-of-Things-tillämpningar. Det skulle bidra till att öka hållbarheten hos tekniken.</div> <div><br /></div> <div><br /> </div> <div><div>Forskningsprojekt</div> <div><strong>INNER: information theory of deep neural networks</strong></div> <div>Fredrik Hellström, Giuseppe Durisi och Fredrik Kahl</div> <div>Chalmers AI Research Centre (CHAIR)</div> <div><br /> </div> <div><strong>Generalization bounds of Deep Neural Networks: Insight and Design</strong></div> <div>Selma Tabakovic, Rebecka Jörnsten och Giuseppe Durisi</div> <div>Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP)</div></div> <div><br /> </div> <div><br /> </div> <div>Djupa neurala nätverk är ett datorprogram som lär sig på egen hand. Det kallas ”neurala nätverk” eftersom dess struktur är inspirerad av den mänskliga hjärnans neurala nätverk. Djupinlärning är en maskininlärningsmetod, och är en del av det vi kallar artificiell intelligens.</div> <div><br /> </div> <div><strong>Bildtext illustration ovan:</strong> Ett djupt neuralt nätverk matas med träningsdata och inlärningsalgoritmerna tolkar bilderna genom ett antal lager – för varje lager ökar graden av abstraktion. När nätverket har lärt sig att identifiera kombinationer av mönster i bilden – klarar systemet av att skilja en hund från en katt även på helt nya bilder som inte ingått i träningsmaterialet.</div> <div><br /> </div> <div><br /> </div>Tue, 01 Sep 2020 07:00:00 +0200