Styrde om på nolltid när smittan kom

​Tvärnit för alla planerade salstentor. I stället en snabb omläggning till skrivning via hemmadator, full tillgång till hjälpmedel och noll kontroll. Samtidigt: Rivstart för undervisning på distans. Sedan mitten av mars har inte mycket varit sig likt för högskolans studenter och lärare.​​
​​Vårterminens första tentor låg bara 36 timmar bort, när ledningen för Chalmers grundutbildning insåg att situationen var ohållbar. Vid ett blixtinkallat möte, som drog ut till maratonlängd, beslöts bland annat att samtliga tentor under den förestående tentamensperioden skulle ske från hemmet via dator. Detta var torsdagen den 12 mars, fem dagar före regeringens uppmaning till landets högskolor och gymnasier att fortsättningsvis bedriva undervisningen på distans. Men redan då stod det klart att coronapandemin skulle få omfattande konsekvenser.
– Vi insåg vad som rimligen skulle komma, eftersom flera universitet som vi samarbetar med börjat stänga ned, bland annat Politecnico i Milano och DTU utanför Köpenhamn, berättar Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor med ansvar för grundutbildningen på Chalmers.

Även inifrån verksamheten kom tydliga signaler om att radikala beslut behövde fattas. Mest akut var de förestående tentorna.
– En del studenter hörde av sig och undrade om de verkligen skulle skriva sina tentor, trots misstänkta coronasymtom. Somliga uttryckte också en allmän tveksamhet inför att sätta sig i en stor sal, tillsammans med andra. Dessutom började tentamensvakterna lämna återbud, många av dem är ju över 70 år.

Grundutbildningens ledningsgrupp beslutade alltså att omvandla samtliga planerade salstentor till tentor som skulle genomföras på distans, i hemmet* – en tentamensform som sällan prövats på Chalmers. Lärarna tvingades nu snabbt försöka anpassa tentamensfrågorna efter de nya förutsättningarna. Studenterna fick lika raskt ställa in sig på en annan typ av tentamensuppgifter än de förberett sig för. Anna Karlsson-Bengtsson beskriver den första tentaperioden som ”lite chockartad för alla inblandade”. Tack vare den nya lärplattformen Canvas fanns dock de flesta av de tekniska förutsättningarna för tentor som genomförs på distans* redan på plats. Men distanstentamen innebar också svåra avvägningar:
– Att förbjuda hjälpmedel hade bara varit fånigt, eftersom vi inte hade några kontrollmöjligheter. Därför tillät vi i stället läroböcker, internet och alla andra hjälpmedel, förklarar hon.

Men även med den förändringen blev det omöjligt att kontrollera eventuellt fusk.
– Vi fick helt enkelt lita på studenterna. Det vi kan se av svaren så här i efterhand är att en del studenter uppenbarligen har samarbetat, trots att det inte är tillåtet.

Inför den omtentamensperiod som inföll före påsk förändrades formerna för distanstentamen och kontrollmöjligheterna stramades upp. Och för distanstentorna från Valborgs-helgen och framåt var kontrollen ytterligare förstärkt, i form av övervakning via webb-kamera. 

Även om tentamensfrågan var den mest akuta, så var den långt ifrån den enda som krävde insatser. Nästan samtidigt måste hela grundutbildningen för resten av terminen ställas om till distansundervisning.
– Vi hade ungefär 300 kurser under läsperiod 4. Så vi gick ut till lärare, viceprefekter och examinatorer med frågan: Hur många av dessa klarar vi att genomföra på distans, berättar Anna Karlsson-Bengtsson.
– Svaret blev: alla. Vi har inte behövt ställa in en enda kurs.

Men detta har enligt henne krävt en enorm arbetsinsats, i första hand av lärarna på Chalmers.
– Jag kan inte ens uppskatta hur många extra arbetstimmar som har lagts ned. Att helt utan förberedelse, dels sköta själva undervisningen, dels utveckla de nya arbetsformerna för distansundervisning. Jag är lite rörd över hur alla har ställt upp.

Den kanske viktigaste förutsättningen för transformationen till distansundervisning kan uttryckas i ett ord: Zoom. Denna IT-plattform för videokommunikation, som tidigare utnyttjats rätt sparsamt på Chalmers, har enligt Anna Karlsson-Bengtsson fått en närmast explosionsartad användning. Inte enbart i undervisningen utan också som alternativ till fysiska möten och sammanträden i allmänhet.
– Sunet, som administrerar Zoom-användningen för alla högskolor, ökade antalet licenser från 20 000 till 250 000 inom loppet av tre, fyra dagar. En enormt snabb uppbyggnad av tillgängligheten.

Anna Karlsson-Bengtsson menar att omställningen till distansundervisning med några enstaka undantag har fungerat väldigt bra. Men påpekar också:
– Man kan naturligtvis genomföra distansundervisning på mer avancerade sätt än vad vi just nu gör. En tvåtimmars föreläsning via Zoom är mer en datorisering och troligen inte det allra bästa sättet att utnyttja möjligheterna.
– Samtidigt är det tydligt att lärare, både här på Chalmers och runt om i universitetsvärlden, just nu tar väldigt snabba steg mot att bli mer digitala i sitt sätt att undervisa.

Finns det en risk att studenter nu hamnar i kläm och att deras utbildning får lägre kvalitet – för att lärarna ännu inte behärskar sina nya arbetssätt?
– Så kan det vara. Vi kommer att försöka följa upp, både genom att prata med lärare och med studenter. 

Det som framför allt riskerar att tappas bort finns inom utbildningar med många praktiska moment.
– Att få stå i ett labb, att öva och pröva. Jag är ju själv kemist och inser att här går något förlorat just nu. Jag hoppas att de ersättningsmoment vi gjort under en kortare period ska vara tillräckligt bra.

Mitt i den stora distansomvälvningen kom också regeringen med signaler om en kraftig ökning av antalet utbildningsplatser vid landets högskolor. Hur pass välkommen kändes den propån – ovanpå allt annat?
– Det är klart att man tar ett djupt andetag... Men väldigt snabbt kom diskussionen att handla om hur snarare än om.

Resultatet av diskussionerna mellan utbildningsdepartementet och Chalmers blev dels ett utökat program av sommarkurser, dels mer än en fördubbling av antalet utbildningsplatser för tekniskt basår – från 300 idag till 670 nästa läsår. Ökningen, som även leder till att grundutbildningen växer med 200 platser från påföljande år, kommer till största delen att genomföras i form av distansundervisning. Och kanske också med en mer kreativ användning av digitaliseringens möjligheter – för en snabbare utveckling i den riktningen tror Anna Karlsson-Bengtsson kan bli en positiv konsekvens av coronakrisen:
– Ett utvecklat lärande, som integrerar digitala modeller med den vanliga campusundervisningen – det är vad jag tror på i framtiden.

Studenterna saknar det sociala livet

Merarbete för lärarna och stora krav på studenters självdisciplin har blivit en följd av distansundervisningen – som ändå flyter på. På plussidan finns ökat fokus på studierna. I höstas kom Tamara-Lea Adzic från Sydney till Chalmers för att läsa masterprogrammet Entrepreneurship and Business Design.
– Jag är glad att jag hann få en och en halv termin av normalt studentliv innan allt detta hände. Det hade varit så mycket svårare att knyta kontakter och lära känna folk om jag kommit i januari.

Att studera via Zoom tycker hon i stort fungerat bra, även om dynamiken i dialogen mellan lärare och studenter i någon mån går förlorad. Mer fritid blir det också, när hon inte behöver ta sig till föreläsningarna för att närvara fysiskt. Men visst finns det en baksida med hemmastudierna:
– Koncentrationen. Jag är lättdistraherad och måste verkligen anstränga mig för att inte bli sittande framför YouTube i fyra timmar.

För att slippa ur den fällan har hon tillbringat mycket av sin pluggtid på Stadsbiblioteket. Tentamen på hemmaplan, med full tillgång till internet och gamla tentor, blev något av en tankeställare.
– Jag invaggades nog i tron att jag inte behövde plugga så mycket. Jag insåg inte att lärare och examinatorer skulle vara betydligt tuffare i sina bedömningar.

För utbildningar med mer praktiska former för examination har restriktionerna inneburit speciella utmaningar. Veronica Olesen är lärare och ansvarig för högskoleingenjörsprogrammet i mekatronik. Normalt sett skulle hennes förstaårselever under slutet av denna vårtermin designa och bygga ett system för att styra en hiss. Hur går detta till, nu när fysiska möten i labbet mellan lärare och studenter ska undvikas?
– Vi har löst det genom att låta studenterna arbeta på distans mot hissar i en simulerad miljö, berättar hon.

Men för att skapa en koppling till verkligheten – och kontrollera att studenterna förstått vad de gör – har den fysiska hissutrustningen även riggats upp i labbet. Via Zoom har sedan studenterna instruerat läraren hur det hela ska kopplas. Och i de flesta fall även kunnat se att styrsystemen faktiskt fungerar. Att få till det här upplägget har krävt mycket huvudbry och många extra arbetstimmar för Veronica och hennes kollegor:
– Vi har säkert jobbat dubbelt så mycket som normalt under de här veckorna, uppskattar hon.

Lorenzo Björck, tredjeårsstudent på industriell ekonomi med IT-inriktning, lägger under slutet av vårterminen mycket tid på sitt kandidatarbete. Han och hans kamrater hann göra de flesta av sina intervjuer innan restriktionerna slog till. Därför har arbetet inte påverkats speciellt mycket av pandemin. Han ser den nedlagda cortègen och alla inställda sociala aktiviteter som ett stort minus i studenttillvaron, men tycker ändå att själva studierna flyter på fint:
– Föreläsningarna via Zoom funkar bra, kursmaterialet finns på plats... – Jag pluggar nog mer nu än i vanliga fall. Det finns inte så mycket annat att göra.

*I papperstidningen Chalmers magasin används uttrycket hemtenta, vilket inte är korrekt uttryck (reds. anm).​​

Ur Chalmers Magasin nr 1 2020
Text: Björn Forsman

Chalmers bevakar händelseutvecklingen kring utbrottet av virussjukdomen covid-19 kontinuerligt och följer rekommendationer och beslut från svenska myndigheter. Senast uppdaterad information finns på chalmers.se/info.​

Publicerad: on 12 aug 2020.