En ambulans från Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagits i drift som fullskalig testambulans och börjat utrustas med IT-lösningar. Syftet är att utveckla ambulanssjukvårdens digitala stöd.

Så samarbetar Sahlgrenska med Chalmers nya program

Ett nära samarbete med Sahlgrenska akademin och universitetssjukhuset är unikt för Chalmers nya program Medicinteknik. Men hur kommer det samarbetet att gå till och hur ser arbetsmarknaden ut efter avslutade studier? 
– Behovet av högutbildade ingenjörer som driver utvecklingen och användandet av avancerad medicinteknik har ökat lavinartat, säger Mikael Elam, professor och överläkare vid Sahlgrenska akademin och universitetssjukhuset. 

 
En operationssal ser till exempel helt annorlunda ut i dag jämfört med när han började arbeta kliniskt på Sahlgrenska universitetssjukhuset i början av 1980-talet. Numera arbetar man ofta i så kallade hybridsalar där operation och diagnostik pågår samtidigt. En sådan sal kan innehålla upp till 150 olika medicintekniska utrustningar som i realtid genererar data som påverkar operationen och hanteringen av patienten under arbetets gång. 
– Samtidigt som man ska hålla koll på all denna data är vi också i stort behov av beslutsstöd. Till exempel en algoritmutveckling som kan ge en sammanfattande bild av hur man ska tolka all den här informationen, säger Mikael Elam. 

AI kan spela en avgörande roll

Där kan utvecklingen av artificiell intelligens spela en avgörande roll i framtiden. Något som man också lär sig att använda i utbildningen. 
– AI kan hjälpa oss att till exempel tolka röntgenbilder eller svårtydda bilder på cellnivå, men först behöver det utvecklas algoritmer för det. Algoritmer kommer att kunna lösa den första grovsorteringen, och även skapa större enhetlighet i bedömningar – algoritmer har aldrig ”en dålig dag på jobbet”. Sedan kommer det alltid finnas specialister som kommer behöva göra den medicinska slutbedömningen i komplicerade fall, säger han. 

 
Chalmers har tidigare haft ett nära samarbete med Sahlgrenska i en mängd olika projekt på avancerad nivå som har visat sig vara framgångsrika. 
– Exjobb och avhandlingar från Chalmers har förflyttat gränserna för hur vi opererar, behandlar och tolkar bilder. Därför behöver vi den här typen av samarbete även på grundnivå. Min förhoppning är att vi långsiktigt inte bara ska utveckla nya tekniker utan även bli bättre på att hantera och utnyttja befintlig teknik. 

Får testa projekt i verklig miljö

Studenterna i Medicinteknik kommer få ta del av gästföreläsningar från Sahlgrenska och också jobba i kliniska miljöer för att kunna testa sina utvecklingsprojekt i verkligheten. 
– Man kommer själv ta reda på vad för behov det finns inom sjukvården och ständigt ha en nära dialog med vårdpersonalen. Man får också lära känna personer i branschen tidigt i utbildningen vilket ger studenterna ett fantastiskt nätverk redan från start. Jag ser också att sjukvården i framtiden kommer behöva egen kapacitet som kan förstå och utveckla medicinteknik på plats.

 
En annan väg som man kan gå efter utbildningen är att starta eget eller arbeta för ett bolag som har specialiserat sig på medicintekniska produkter. Ett sådant är Elekta som har inriktat sig på skonsam strålbehandling av cancer. Deras medicintekniska utrustning finns på sjukhus runt om i hela världen. 
– Grundproblematiken har alltid varit hur man ska se till att strålningen fokuseras på cancercellerna och inte skadar den friska vävnaden runt omkring. I dag är det standard att ta bilder av tumör och omgivande organ innan behandlingen. Problemet är att kroppens mjuka vävnader rör på sig och ändrar form, och kan ha bytt position när det väl är dags för strålningen, säger Jonas Gårding, forskningsledare på Elekta.

I behov av kreativa ingenjörslösningar

I bolagets största utvecklingsprojekt någonsin med grund i ett forskningssamarbete med Utrecht i Holland lyckades man närma sig lösningen med hjälp av ett forskningssamarbete med sju universitetssjukhus. Resultatet blev en MR-styrd strålbehandling som ger möjlighet till visualisering i realtid under behandlingen.  
– På pappret var det ett utmanande teknikprojekt eftersom MR och strålbehandling egentligen är inkompatibla med varandra på grund av fysiken. Vi var i behov av kreativa ingenjörslösningar för att dessa apparater inte skulle störa ut varandra. 

 
Elektas innovation finns idag i klinisk drift på ett 20-tal platser runt om i världen, bland annat på Uppsalas akademiska sjukhus och behandlingen har hittills varit framgångsrik. 
– Men det räcker inte bara med att ha en produkt som man vet är tekniskt framstående. Det behövs evidens från kliniska studier som bekräftar nyttan för patienterna. Det är vad vi håller på med nu tillsammans med våra kliniska partners. Vi loggar alla behandlingar och följer upp hur det går för patienterna, säger han. 

Breda valmöjligheter efter studierna

Som en ingenjör från programmet Medicinteknik på Chalmers har man bredare valmöjligheter än att bara arbeta med tekniken på en utvecklingsavdelning, menar han. 
– Man kan arbeta med att definiera behovet av nya produkter, arbeta i gränssnittet mellan kunderna och utvecklingsavdelningen och även kvalitetsfrågor. Vi har alltid behov av duktiga ingenjörer hos oss på Elekta och arbetsmarknaden är bra. 

 
Själv började han arbeta med medicinteknik för 25 år sedan och menar att det känns svårt att tänka sig att göra någonting annat än just det. 
– Det är en fantastisk och omtumlande upplevelse att se hur ens produkter används i skarpt läge på sjukhusen och faktiskt hjälper människor. Den erfarenheten är väldigt motiverande att ha i arbetet med att ta fram nya medicintekniska lösningar.

 
Text: Vedrana Sivac
Foto: Henrik Sandsjö​

 

Publicerad: to 07 maj 2020.