Thomas Hobiger är koordinator för Chalmers mooc "Sensing Planet Earth".

Bild: Anna-Lena Lundqvist

Från jordens kärna till yttre rymden i Chalmers mooc "Sensing Planet Earth"

Stigande havsnivåer, ökenspridning och förändringar i atmosfären är några exempel på negativ klimatpåverkan. I Chalmers mooc med namnet ”Sensing Planet Earth” lär sig deltagarna om de verktyg och metoder som mäter planeten vi bor på. Kursen riktar sig såväl till intresserad allmänhet, som tillgymnasielärare och beslutsfattare.
Chalmers mooc (Massive Open Online Courses) ”Sensing Planet Earth” ges som två fristående fyraveckorskurser. Dessa handlar om hur vi mäter jorden vi lever på: havsnivåer, jordbävningar, förändringar i atmosfären och mycket mer, och bakom kursen står en rad experter från institutionen för rymd- och geovetenskap.
 
Thomas Hobiger är koordinator för ”Sensing Planet Earth”. Som docent i geodesi och geodynamik är han verksam genom sin forskning både på Chalmers Johanneberg och på Rymdobservatoriet i Onsala. Han kommer ursprungligen från Österrike, och innan han hittade till Göteborg och Chalmers bodde och forskade han i Japan under åtta år. En sak som tilltalar honom med mooc-formatet är det globala perspektivet.
– Inom geovetenskapen måste man alltid jobba internationellt. Planeten ignorerar de nationsgränser vi människor ritat upp. För att kunna mäta alla aspekter av jordsystemet behöver vi människor från olika platser och med olika kompetenser, säger Thomas Hobiger.

Klimat och katastrofbevakning

”Sensing Planet Earth” löper över totalt åtta veckor, uppdelade i två fristående kurser med tre veckors paus emellan. Varje kursvecka behandlar ett specifikt område som presenteras av en expert på ämnet.
Kurserna berör bland annat geosfären, biosfären och atmosfären för att landa i slutsatser kring globala förändringar, klimat och katastrofbevakning. Deltagare bör räkna med att lägga ungefär sex timmars studier per vecka för att klara kurserna.
– Vi har med ett par hemuppgifter där deltagarna samlar in egna mätdata, exempelvis om temperaturförändringar, väderlek eller vattennivåer, och sammanställer dessa sinsemellan, säger Thomas Hobiger.
 
Genom att ge en övergripande kurs om verktyg och metoder för att göra mätningar, och om hur insamlad data sedan kan användas och värderas, hoppas Thomas Hobiger väcka intresse för en viktig del av forskningen kring klimatförändringar och planetens framtid. Han berättar att ”Sensing Planet Earth”, utöver intresserad allmänhet, riktas speciellt till gymnasieelever och deras lärare.
– Elever i åldern 16-18 har tillräckliga grundläggande kunskaper i fysik och matematik för att kunna hänga med i kurserna. Vi vill få fler unga att upptäcka och intressera sig för geovetenskap. Vi vill göra dem medvetna om teknikerna vi jobbar med och hur de själva känner av och mäter världen omkring dem.

Lärare och beslutsfattare

För gymnasielärarnas del säger Thomas Hobiger att man vill erbjuda nya idéer och input som kan användas i klassrummen. Lärare kan antingen låta sina elever delta i kurserna som en del i någon av de naturkunskapsorienterade kurserna, eller använda valda delar ur dem i sin egen undervisning.
 
En tredje målgrupp som moocen riktar sig speciellt till är personer i beslutsfattande positioner vars arbete är beroende av geovetenskapliga observationer.
– Inom områden som katastrofhantering och stadsplanering används diverse mätdata rörande jorden hela tiden. Personer som arbetar inom den sfären, och dessutom är makthavare som tar avgörande beslut i miljöfrågor, behöver grundläggande förståelse för hur den här typen av data samlas in, och hur man tolkar den, säger Thomas Hobiger.
 
 
 
Text: Carolina Svensson
Foto: Anna-Lena Lundqvist

Publicerad: må 23 nov 2015. Ändrad: ti 23 aug 2016