Bildcollage forskare
​Övre raden från vänster: Marie Alminger, Kirsten Kraiberg Knudsen, Yuliya Kalmykova, Elsebeth Schröder. 
Nedre raden från vänster: Sonja Tidblad Lundmark, Karin Andersson. ​​​
​​Foto: Chalmers, Oscar Mattsson och Anna-Lena Lundqvist​​
​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​

De tar sig an de stora utmaningarna

​Forskning om alltifrån galaxer till mag-tarmkanalen, forskning som utvecklar materialegenskaper, elfordon, sjöfart och hållbara städer. De ägnar sig åt vitt skilda ämnen, men deras forskning bidrar till samhällsnytta och genererar akademisk framgång. 
Det finns många framstående forskare på Chalmers och i samband med den 8 mars, internationella kvinnodagen, väljer vi att lyfta några forskare som alla är välciterade inom sina respektive forskningsfält: Marie Alminger, Karin Andersson, Yuliya Kalmykova, Kirsten Kraiberg Knudsen, Elsebeth Schröder och Sonja Tidblad Lundmark.

Marie AlmingerMarie Alminger, professor, Biologi och bioteknik 

Marie Alminger vill öka kunskapen om hur maten vi äter tas om hand i mag-tarmkanalen, hur olika bioaktiva ämnen blir tillgängliga för att tas upp i kroppen och vad de kan ha för effekter på hälsan.

Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?
– Ökad kunskap om hur matens sammansättning, struktur och innehåll av bioaktiva ämnen påverkar hälsan kan bidra till att förebygga vissa sjukdomar, till exempel typ2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Vilka är de största utmaningarna? 
– Hur maten tas om hand i kroppen påverkas av många olika faktorer och processer och frågor som rör till exempel frisättning, transport, upptag, och funktion av olika ämnen i kroppen är fortfarande obesvarade. För framgångsrik identifiering och analys av olika ämnen och nedbrytningsprodukter krävs ett stort antal analysmetoder och helst även jämförande studier mellan olika laboratorier som använder samma metoder.

Karin AnderssonKarin Andersson, professor, Mekanik och maritima vetenskaper

Karin Anderssons forskning handlar om relationen mellan det tekniska systemet och naturen och hur man utvecklar teknik på ett hållbart sätt. Sedan 2007 fokuserar hon på bränslen och energiomvandling inom sjöfarten. Omställningen från den traditionella tjockoljan till icke-fossila energibärare med minimala utsläpp kräver att de nya alternativ som tas fram utvärderas grundligt.
  Tillsammans med sin forskargrupp utvecklar Karin Andersson metoder för att ta fram vetenskapligt baserade beslutsunderlag kring hur naturresurser bäst kan användas på ett hållbart sätt, med minimal negativ påverkan på miljön. 
– Lite extra kul är att forskargruppen består av flera kvinnliga seniorer som är på god väg att bli lika välciterade, säger Karin Andersson.

Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? 
– Förhoppningen är att kunna ge ett litet bidrag till en hållbar utveckling. Samhällsnyttan ligger i att forskningsresultaten kommer ut till och används av beslutsfattare inom industri- och sjöfartsnäring.  Andra viktiga målgrupper för kunskapen är de som arbetar med regelverk och policyer inom myndigheter och politik. 

Vilka är de största utmaningarna? 
– En stor utmaning är att kunna kommunicera en komplex verklighet på ett klokt och effektivt sätt, så att kunskap och förståelse ökar inom både industri och samhälle. 

Yuliya Kalmykova Yuliya Kalmykova, biträdande professor, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Yuliya Kalmykovas forskning handlar om urban metabolism – att studera och förstå omsättningen av resurser, energi- och utsläppsflöden i städer.

Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?
–​ Nyttan består bland annat av en ökad förståelse för sambandet mellan en stads metabolism och de åtgärder som vidtas för att hantera den. Exempelvis vilken nytta eller vilken miljöpåverkan olika åtgärder kan tänkas ha.  

Vilka är de största utmaningarna?
– Idag bor 55 procent av jordens befolkning i städer och våra städer står för cirka 80 procent av den globala resursanvändningen och utsläpp av växthusgaser. År 2050 beräknas andelen av jordens befolkning som bor i städer ha ökat till 70 procent, vilket gör att städernas miljöpåverkan kommer att bli ännu mer betydande – såvida vi inte förvandlar våra städer till mer hållbara platser. Här kommer vår forskning in, och jag tror att vi kan nå långt genom att planera och ställa om till cirkulär ekonomi.

Kirsten Kraiberg KnudsenKirsten Kraiberg Knudsen, biträdande professor, Rymd-, geo- och miljövetenskap

Vårt universum är ungefär 13,8 miljarder år gammalt och vår hemgalax Vintergatan är nästan lika gammal. Kirsten Kraiberg Knudsen forskar på hur galaxer bildas och utvecklas och studerar de tidiga faserna av galaxutvecklingen för att förstå varför galaxer uppträder som de gör idag. Några av målen är att förstå hur supermassiva svarta hål påverkar tillväxten av galaxer, att se så långt tillbaka i tiden som möjligt och att försöka förstå hur tidiga versioner av Vintergatan kan ha sett ut. 

Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?
– Grundvetenskap är en nyckel till vår förståelse av naturen och utgör en grund för efterföljande innovationer och ny teknik. Astronomi inspirerar många människor, unga som gamla, eftersom vetenskapen fokuserar på grundläggande frågor om vår plats i universum.

Vilka är de största utmaningarna?
– Dels finns de allmänna utmaningarna: stabil finansiering, långsiktiga investeringar i stora teleskop, tydliga karriärvägar och den nödvändiga politiska viljan för att stödja grundläggande vetenskap. För själva forskningsämnet vet vi idag inte hur de första galaxerna såg ut, vilket gör eftersökningarna väldigt utmanande. Dessutom ger de nya stora teleskopen också stora mängder nya oväntade resultat som utmanar våra tolkningsmodeller. Naturligtvis är det riktigt spännande att ta sig an de här vetenskapliga utmaningarna eftersom det driver vår kunskap framåt.

Elsebeth SchröderElsebeth Schröder, professor, Mikroteknologi och Nanovetenskap

Elsebeth Schröder arbetar med teoretiska metoder inom fysik på atomär skala. I sin forskning strävar hon efter att klargöra hur elektronernas natur bestämmer materialegenskaper, för att med hjälp av beräkningar kunna förutsäga materialbeteende. Material ska i det här sammanhanget förstås ganska brett, från oxid-ytor, över kolbaserade filter, till DNA-fragment.

Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? 
– Den metodutveckling jag bidrar till är av stort värde för andra forskare i hela världen. Både jag och andra forskare använder bland annat metoderna på problem som är av vikt för framställning av material eller som har hälsorelaterade aspekter. Exempelvis har jag undersökt mekanismer i vattenrening av svårnedbrytbara ämnen och hur DNA-strukturen påverkas av när exempelvis cancerogena molekyler lägger in sig mellan DNA:s baspar. 
 
Vilka är de största utmaningarna? 
– De största utmaningarna ligger i att vidareutveckla de teoretiska metoderna, så att vi därmed blir än bättre på att förstå och på att förutsäga egenskaper i material. Det rör sig både om att förfina metoderna och om att möjliggöra tillämpning till mer komplicerade material-system.

 
Läs mer om Elsebeth Schröder

Sonja Tidblad LundmarkSonja Tidblad Lundmark, docent, Elektroteknik

Sonja Tidblad Lundmarks forskning handlar om att modellera och designa elektriska maskiner för tillämpningar i bland annat elfordon och vindkraftverk.

Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? 
– Nyttan ligger i att ta fram hållbara, kostnadseffektiva alternativ som till exempel kan bidra till att fler får råd att köra elbil, eller att elmotorns magneter och kopparmaterial kan återvinnas när elbilen skrotas.

Vilka är de största utmaningarna? 
– En stor utmaning är att ta fram beräkningsmodeller som varken är alltför förenklade eller för komplicerade. Målet är att hitta modeller som är tillräckligt detaljerade för att kunna efterlikna verkliga förhållanden, samtidigt som de är hanterbara att räkna med när elmaskinmodellerna kopplas ihop med ett större system. Det gäller exempelvis om hela elbilen ska modelleras för olika körcykler och olika väderförhållanden. För att ta fram funktionella modeller behövs gott samarbete mellan kunskapsområdena. Jag har varit lyckligt lottad och ingått i bra samarbeten!

Läs mer om Sonja Tidblad Lundmark
 

Text: Julia Jansson, Susanne Nilsson Lindh, Anders Ryttarson Törneholm, Catharina Björk, Christian Löwhagen, Mikael Nystås, Yvonne Jonsson


Visa ▼

Faktaruta

Urvalet av intervjupersoner är gjort utifrån bibliometriska uppgifter från Chalmers bibliotek. 

Citering
Citering är ett mått på forskningsframgång. När forskare citerar (refererar till) en publikation visar det att den citerade publikationen beskriver och redovisar resultat från forskning som har betydelse för det specifika forskningsområdet. Ju fler citeringar en publikation har, desto större inflytande har den. Men mängden citeringar kan även påverkas av till exempel hur kontroversiell en publikation är, eller hur populärt ett ämne är. Citeringar kan mätas på olika sätt och på olika nivåer, från forskarnivå till universitetsnivå eller högre. Genom att studera vem som citerat vem inom ett område kan man i efterhand se hur idéer utvecklats över tid. Både citerings- och publiceringspraxis skiljer sig åt mellan ämnesområden. Därför är det svårt att jämföra citeringsgraden mellan forskare från olika forskningsfält. 

Field Weighted Citation Impact (FWCI)
Ämnesnormerat citeringsgenomslag (FWCI) baseras på alla vetenskapligt granskade publikationer i databasen Scopus. Det är ett mått på antalet citeringar som en publikation mottagit under en viss tid, jämfört med alla andra artiklar inom samma ämnesområde och tidsram. FWCI beaktar skillnader i citeringsbeteende mellan olika ämnesområden. 

Mer information: bibliometrics.lib@chalmers.se
Källa: Vetenskapens kommunikation och lärande (CLS), avdelningen för forskarstöd, bibliometri och ranking

Publicerad: må 16 mar 2020.