Projektet utförs i samverkan mellan flera universitet, företag och en myndighet och syftar till att utveckla tekniker för att i två steg höja proteinhalten i makroalger (dvs tång), och i ingredienser gjorda av dessa. I första steget odlas algerna i näringsrika odlingsmedia och i andra steget utvecklas skalbara processer för att koncentrera proteinet i de odlade algerna. Andra viktiga delar i projektet är att analysera och optimera smaklighet, näringsvärde och säkerhet hos de utvecklade proteiningredienserna och i produkter innehållande dessa.
Bakgrund
Vi blir fler och äldre på vår jord, vilket gör att vi behöver allt mer protein. Speciellt ökar efterfrågan på vegetariskt protein, då många människor vill minska eller helt undvika konsumtion av kött. Det senare drivs av den stora klimatpåverkan som köttproduktion innebär, och/eller av rent etiska skäl. Skiftet från kött till mer vegetariska proteinkällor kallas ibland "proteinskiftet”.
I projektet CirkAlg kommer vi undersöka potentialen hos svenska makroalger som ett bidrag till proteinskiftet. Makroalger innehåller varierande mängder protein; ca 10-45% av den torkade vikten, och detta protein är väldigt rikt på livsnödvändiga aminosyror, som är proteinets byggstenar. Makroalger är också rika på umamismakande ämnen, mineraler och vitaminer. I en del algarter finns också de välkända marina omega-3-fettsyrorna som kan förebygga hjärt-/kärlsjukdom och påverka hjärnans utveckling positivt.
Mål
I CirkAlg är målen att:
- Utveckla en ny "sekundär cirkulär livsmedelskedja", med nya processer och odlingsmedium för tankodlade makroalger.
- Använda och utveckla skalbara tekniker för att koncentrera makroalgproteiner och skapa goda, näringsrika och säkra proteiningredienser för livsmedel.
Proteinhalten i makroalgerna, och i ingredienser gjorda av alger, skall höjas, bland annat genom att använda och utveckla en särskild teknik där man skiljer proteindelen från övrig algbiomassa. Då får man en produkt med högre proteinhalt. Produktens sensoriska egenskaper kommer att undersökas, liksom livsmedelssäkerheten.
Vår vision är att CirkAlg kan bidra till en ny cirkulär blå näring i Sverige, där algodlare och livsmedelsföretag i symbios skapar förutsättningar för produktion av en ny svensk marin vegetarisk proteinkälla. Smak- och näringsprofil optimeras för att produkten skall kunna bli en spelare att räkna med i det pågående proteinskiftet. På sikt skapar vi en mer hållbar livsmedelsproduktion, både ekonomiskt och ekologiskt.
Hur arbetar vi mot målen?
I ett första steg odlar vi makroalger i utvalda näringsmedia i tankar på land. Då är man till skillnad från odlingar i havet heller inte beroende av säsong, utan man kan skörda när som helst på året. Vi arbetar med de två grönalgerna havssallat och tarmtång (Ulva lactuca och Ulva intestinalis), samt sockertång (Saccharina latissima), som är en brunalg. Förutom proteinmängden analyserar vi även aminosyror och andra näringsämnen.
I det andra steget använder vi en process där proteiner i en råvara kan koncentreras genom att först lösa upp dem i vatten vid höga pH-värden, sen avlägsna sådant som inte är protein, till exempel kolhydrater, och till slut fälla ut proteinerna till fasta partiklar vid ett pH där de har minimal löslighet. Kolhydraterna kan man sen använda till att till exempel skapa biobaserade material (dock ej i detta projekt). Vi har sett att man med denna process kan få upp proteinhalten till 70% av den torkade vikten. Men, processen har inte optimerats för makroalger och är på grund av detta ännu inte tillräckligt effektiv; därför skall vi undersöka olika sätt att höja det så kallade "proteinutbytet".
Naturligtvis vill vi att makroalgerna och algingredienserna också ska smaka gott!
Smakligheten bedöms och optimeras därför med en sensorisk analys, samt testas i befintliga livsmedelsprodukter hos två av våra deltagande företag (Oatly & VegMe). Stort fokus ligger på makroalgernas välkända umamismak, den femte grundsmaken, vilken också kan höja upp intrycket av andra smaker.
Makroalger har många fina egenskaper, men det händer att de ansamlar tungmetaller när det finns i omgivande vatten. Just brunalger kan ibland också bli så jodrika att det helt enkelt blir för mycket jod. För att kontrollera att våra produkter är helt säkra som livsmedel, kommer vi att undersöka innehåll av tungmetaller och jod i både makroalger och algingredienser. Men för att vara ännu mer på den säkra sidan kommer vi också i en provrörsmodell undersöka hur väl mänskliga tarmceller kan ta upp tungmetaller och jod från makroalger. Detta är något man vet mycket lite om idag.
Finansieras av
- Formas (Offentlig, Sweden)