”Vi måste ligga i framkant för att kunna utveckla lösningar på ett självständigt sätt”

– Att få robotar och människor att arbeta tillsammans på ett bra sätt, det är en av de riktigt stora utmaningarna just nu, säger Bengt Lennartson.

Ett område i ständig rörelse

När Bengt Lennartson startade automationsgruppen vid Chalmers tekniska högskola 1999 var området fortfarande ungt inom akademin. Grunden låg i reglerteknik, att styra och återkoppla tekniska system. Området har sedan utvecklats från att styra enskilda maskiner till att hantera hela produktionsflöden och idag kombineras metoder från styrteknik, datavetenskap och artificiell intelligens.

– Utvecklingen inom datorteknik och det vi idag kallar Internet of Things har varit avgörande. Genom utvecklingen har vi lärt oss att förfina tekniker från datavetenskap och tillämpa dem i produktionsmiljöer.

Men automationens tillämpningar stannar inte vid industrin. Inom sjukvården används liknande metoder för att optimera schemaläggning och resursfördelning, områden där smart planering kan göra stor skillnad.

– Schemaläggning är i grunden ett optimeringsproblem, och det är faktiskt ett av världens största. Det används för att skapa effektiva flöden i industrin men kan också användas för att bättre utnyttja resurser i vården.

Robotiken förändrar spelplanen

Robottekniken har varit en stark drivkraft i automationens utveckling. Ett exempel är ett samarbete med Volvo Trucks där självgående truckar, i kombination med avancerad vision-teknik, skapar ett nytt sätt att organisera produktionen. Kameror i taket ger en överblick över hela fabriken, och ger ett helt nytt perspektiv på automation i produktionsanläggningar.

– Det är ett kvitto från vårt arbete, att automation verkligen kan göra skillnad, och något som har enorm potential för framtiden.

I dag handlar det inte bara om att ersätta manuella moment, utan om att skapa ett effektivt samspel mellan människa och maskin, där robotens precision och uthållighet kompletterar människans flexibilitet.

– Robotar kan avlasta i monotona eller tunga moment. Det är inte en fråga om att ersätta människor, utan om hur vi kan utnyttja resurser på bästa sätt.

Wingquist Laboratory en plattform för samverkan

Wingquist Laboratory har varit en viktig plattform för automationsområdet på Chalmers. Här samarbetar automationsgruppen tvärdisciplinärt med centrumets tre andra forskargrupper kring gemensamma utmaningar.

– Styrkan ligger i att vi är en stor gruppering med olika infallsvinklar. Det har skapat starka samarbeten internt och varit avgörande för att bygga nätverk med industrin.

Ett exempel på samarbete inom centrumet är projektet Smart Assembly 4.0, där forskare från flera discipliner tillsammans med industripartners utvecklat nya metoder för självanpassande och kvalitetssäker montering. Genom att kombinera avancerad mätteknik och förstärkningsinlärning optimeras monteringsprocessen utifrån varje enskild komponent.

– Wingquist Laboratory har länge varit en viktig motor för samverkan, och vi har definitivt inspirerat varandra till nya forskningsfrågor. Det har genererat samarbeten som drivit utvecklingen framåt.

Framtidens automation kräver nya kompetenser

Blickar man framåt pekar Bengt Lennartson särskilt ut AI och optimering som nyckelområden för framtidens automation. Utvecklingen går fort och det gäller att kunna utnyttja den på rätt sätt för att möta framtidens behov.

– Fördjupad kunskap inom AI, optimering och systemteknik kommer vara helt avgörande. Vi måste ligga i framkant för att kunna utveckla lösningar på ett självständigt sätt.

Han lyfter också vikten av att förstå dynamiska system, system som inte reagerar direkt, utan kräver förmåga att förutse och kompensera för fördröjningar.

– Optimering är ett nyckelverktyg inom nästan alla tekniska områden. I kombination med förståelse för hur dynamiska system fungerar kan vi utveckla lösningar som faktiskt fungerar i praktiken.