Tvärvetenskap på schemat – men vad ska studenterna lära sig?

Klimatomställning, energiförsörjning och teknikutveckling är bara några exempel på områden där kunskap från flera ämnen behöver mötas för att hitta relevanta lösningar, och i ingenjörsutbildningen får studenter ofta arbeta i tvärvetenskapliga projekt. Men bakom begreppet ryms vitt skilda föreställningar om vad undervisningen ska innehålla och vad studenterna egentligen ska lära sig. Det visar en studie där forskare har intervjuat 18 lärare vid Chalmers i Sverige, Aalto i Finland och Aalborg i Danmark.

Att blanda studenter eller att förena kunskap

En central skillnad handlar om var lärarna lägger tyngdpunkten. Vissa fokuserar på mötet mellan människor med olika ämnesbakgrund. Andra betonar hur kunskap, teorier och metoder från olika ämnen möts. Med fokus på samarbete blir det viktigt att sätta samman studentgrupper med olika kompetenser. Med fokus på kunskap blir en central fråga i stället vilka ämnesperspektiv som studenterna behöver använda i projektet.

– Forskning kring tvärvetenskap inom ingenjörsutbildning tenderar att låna teorier om tvärvetenskap från andra discipliner, vilket väckte frågan om hur tvärvetenskap förstås inom ingenjörsutbildning, säger Tom Adawi, professor i ingenjörsutbildningsvetenskap på Vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers, och en av forskarna bakom studien. 

Ny modell för gemensam förståelse

För att skapa en gemensam förståelse för tvärvetenskap, har forskarna utifrån intervjuerna och tidigare forskning utvecklat en modell med fyra parametrar för att förstå tvärvetenskaplig utbildning. Det finns inga vattentäta skott mellan perspektiven utan kan överlappas och kombineras i en och samma kurs.

• Vidga perspektiven: studenter får möta och förstå flera ämnens sätt att tänka.

• Förena kunskap: teorier och metoder från olika ämnen vävs samman.

• Samarbeta över ämnesgränser: personer med olika kompetenser bidrar till ett gemensamt mål.

• Forma problem och lösningar tillsammans: deltagarna utvecklar en gemensam förståelse och delar inflytandet över arbetet.

Modellen är tänkt som ett stöd för lärare att diskutera sina förväntningar och göra medvetna val när de utvecklar undervisningen.

– För ett lärarlag kan den exempelvis hjälpa till att precisera vad studenterna ska få ut av ett gemensamt projekt. Ska de främst lära sig att förstå varandras kompetenser och samordna arbetet? Eller ska de också utveckla gemensamma sätt att formulera problem och kombinera kunskap? säger Tom Adawi.

Vems kunskap får ta plats?

Studien lyfter också att ämnen inte alltid möts på lika villkor. I artikeln pekar de på tidigare forskning om hur teknik och naturvetenskap tenderar att ta stor plats i tvärvetenskapliga samarbeten, medan humaniora och samhällsvetenskap marginaliseras och får en mer en stödjande roll.

– När lärare planerar undervisning över ämnesgränser behöver de därför också reflektera över vilka perspektiv som får utrymme och vem som får definiera problemet, säger Tom Adawi.