Tidigare forskning har visat att vårt sätt att bedöma politiska insatser för att stimulera vetenskaplig forskning, teknikutveckling och innovation inte har hållit jämna steg med de senaste idéerna om innovation. En framväxande ansats som kallas transformativ innovationspolitik, TIP, fokuserar på att ta itu med samhällsutmaningar som knappa resurser och klimatförändringar – och det väcker utmaningar för att utvärdera dessa insatser.
I sin doktorsavhandling undersöker Carolina Haddad vad som kännetecknar TIP-utvärdering, samt hur man kan bedöma effekterna av TIP-program och de utmaningar som beslutsfattare kan ställas inför när det gäller att omsätta forskares förslag på hur man kan ta sig an TIP-utvärdering till praktik.
Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?
I min forskning fokuserar jag främst på utmaningarna med att bedöma effekterna av transformativ innovationspolitik i termer av hur de bidrar till att underlätta innovation och teknisk förändring i samhället. En annan utmaning handlar om att omsätta teori till praktiskt beslutsfattande.
Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?
Min första insats handlade om att förstå konsekvenserna av denna framväxande innovationspolitik i förhållande till tidigare ansatser för vetenskaps-, teknik- och innovationspolitik (kallade STI). Baserat på denna förståelse utforskade jag litteraturen om policyutvärdering för att undersöka vilka tillvägagångssätt som kan ge insikter för att utvärdera TIP. Utifrån denna undersökning föreslog jag ett ramverk som hjälper till i bedömningen av effekterna av TIP-program. Därefter reflekterade jag över de viktigaste utmaningar som utvärderare kan ställas inför när de försöker omsätta rekommendationerna från TIP-litteraturen till praktiken.
Vilka är de viktigaste resultaten?
I avhandlingen identifierar jag först de utmärkande dragen för TIP-utvärdering. Några viktiga aspekter är bedömningen av effekterna av TIP, samt behovet av att använda många olika policyinstrument, ofta utanför STI-sfären, för att ta itu med aktuella samhällsutmaningar.
Jag föreslår dessutom ett sätt att bedöma effekterna av TIP-program genom att lägga fram ett stegvist ramverk som kan stödja lärande. Mer specifikt omfattar ramverket att man först formulerar en hypotes om vad programmet är tänkt att bidra med i form av förändringar i samhället och teknik, för att sedan bedöma i vilken utsträckning dessa förändringar har realiserats och hur specifika politiska åtgärder bidragit till detta.
Slutligen identifierar jag viktiga utmaningar för att omsätta TIP-teori i praktiken, genom att undersöka utvärderingspraktikerna i program som finansieras av Vinnova. Utmaningarna handlar till exempel om att bedöma vilka ytterligare fördelar programmen medför och i vilken utsträckning de bidrar till att uppnå önskade tekniska och samhälleliga förändringar.
Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
För närvarande står politiska beslutsfattare och tjänstemän inför stora utmaningar när det gäller att anpassa tidigare innovationspolitiska initiativ för att möta bredare samhällsutmaningar. Medan innovationsmyndigheter som Vinnova försöker införliva denna framväxande TIP-ansats i beslutsfattandet visar min forskning att den befintliga utvärderingspraktiken inte hänger med forskarnas teoretiskt grundade förslag på hur sådana utvärderingar borde se ut. Jag hoppas att några av de insikter som ges i min doktorsavhandling kan integreras i utvärderingspraktiken och stödja beslutsfattare att ta ytterligare steg mot att utveckla och utvärdera policyinitiativ som bättre kan hantera samhällsutmaningar.
Läs avhandlingen: Transformative innovation policy evaluation: characteristics, challenges, and lessons from practice
Disputation: 21 November 2023, se länk ovan.
- Professor, Environmental Systems Analysis, Teknikens ekonomi och organisation