Marknaden för elbilar växer och därmed även efterfrågan på batterier. I sin doktorsavhandling undersöker Mudit Chordia var batteriernas miljöpåverkan uppstår: utvinning av råvarorna, tillverkning av battericellerna i stora fabriker och hantering av batteripacken när de inte längre används. Resultaten visar att eftersom större fabriker tillverkar batterier mycket mer effektivt, så får försörjningskedjan för materialen stor inverkan på hur ”gröna” dessa batterier verkligen är, och förståelsen för detta beror sin tur på hur kartläggningen och beräkningarna görs.
Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?
– De flesta livscykelanalyser av batterier som hade publicerats när jag startade mitt doktorandprojekt rapporterade mycket höga utsläpp från tillverkning av battericeller. Jag noterade också att många av dessa studier refererade till varandra och det fanns brister i dataunderlaget. Miljöeffekterna av återvinning av batterimaterial var inte heller väl kartlagda.
Hur har du försökt bidra till att lösa detta?
– Jag utvecklade en LCA-datamodell den typ av storskalig batteriproduktion som tagit fart under de senaste fem åren, och jämfört med den typ av mindre fabriker som tidigare studier hade kartlagt. Jag har också samlat stora mängder data för utvinning av råmaterial och återvinning och analyserat miljöeffekterna även från dessa faser i livscykeln för batterier.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– De viktigaste resultaten av min forskning är att stora batterifabriker minskar påverkan per producerad enhet eftersom de är mer effektiva än tidigare, men att de också skapar nya lokala utmaningar med utsläpp och sätter mer fokus på kemikalieanvändningen och produktionsrelaterat avfall. När produktionen övergår till koldioxidsnål el flyttas den största påverkan uppströms, till gruvdriften. Utsläppen därifrån varierar i sin tur beroende på malmens typ och kvalitet, och utvinningsmetoden.
Återvinning skulle kunna minska klimatpåverkan från vissa av batterimaterialen med upp till 90 % jämfört med enbart primär utvinning, om återvinningen blir mycket effektiv och alla förluster minimeras. Slutligen är LCA-resultaten starkt beroende av vilket data vi stoppar in i modellerna, så det är mycket viktigt att samla in representativt data, och kritisera dataunderlaget.
Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
– Jag hoppas att min forskning, när samhället nu skiftar över till elektromobilitet, kan bidra till att vi inte upprepar samma misstag som vi gjorde med fossilt drivna bilar – att förbise dolda effekter. Mitt mål är att vägleda beslutsfattare, industri och forskare till renare produktion, rättvisare inköp och mer effektiv återvinning, så att batterier verkligen kan bidra till en koldioxidsnål framtid. Detta gör jag genom att belysa var miljöbelastningen från batteriproduktion och leveranskedjorna är som störst idag.
Läs avhandlingen: Batteries at Crossroads: Past, Present, and Future Environmental Impacts of Lithium-ion Batteries
Disputation: 24 september 2025 kl 13.15, se länk ovan.
- Gästforskare, Environmental Systems Analysis, Teknikens ekonomi och organisation