Förstatliganden av oljeindustrin har varit vanligt förekommande i oljeproducerande länder. Regeringarna i dessa länder har vanligtvis strävat efter förstatligande för att (åter)få kontroll över inhemska oljereserver och för att säkra en rättvisare fördelning av industrins vinster. Något kontraintuitivt har vissa importberoende länder utan egna inhemska oljereserver också strävat efter att förstatliga sina oljesektorer – däribland Sverige. Jens Millkrantz doktorsavhandling belyser fenomenet ”importlandsförstatliganden” genom att undersöka fallet Sveriges försök till förstatligande av oljeindustrin under första hälften av 1900-talet.
Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?
– Avhandlingen fokuserar på hur viktiga politiska, ekonomiska och sociala aktörer försökte säkra Sveriges tillgång till olja genom politiska ingripanden. Genom en analys av riksdagsdebatter, statliga utredningar och den offentliga debatten visar avhandlingen varför vissa aktörer kom att förespråka ett förstatligande av Sveriges oljeindustri – och vad som hände med deras förslag i slutändan.
– Under första halvan av 1900-talet stod aktörerna inför tre huvudsakliga utmaningar. För det första innebar Sveriges växande beroende av importerad olja – och av ett fåtal mäktiga internationella oljebolag – ekonomiska, militära och sociala risker, särskilt eftersom olja blev avgörande för den framväxande välfärdsstaten, det nationella försvaret och fortsatt ekonomisk tillväxt. För det andra fungerade de internationella oljebolagen som en kartell som fastställde priser och begränsade konkurrensen, vilket ledde kritiker att hävda att oljeprodukter var artificiellt knappa och dyra. För det tredje byggde varje internationellt oljebolag upp sin egen infrastruktur för import, distribution och detaljhandel, vilket kritikerna ansåg vara ett slöseri med kapital och resurser.
– Förslaget att nationalisera den svenska oljeindustrin växte fram som en möjlig lösning på dessa tre problem. Dess förespråkare hävdade att ett statligt ägt oljebolag skulle kunna sänka kostnaderna för industrin genom att upplösa kartellen och centralisera och rationalisera de internationella oljebolagens parallella infrastrukturer. De lägre kostnaderna skulle leda till lägre priser för svenska oljekonsumenter. Förespråkarna för nationalisering hävdade också att ett statligt oljebolag skulle kunna importera petroleumprodukter till lägre priser än de kartelliserade internationella oljebolagen erbjöd genom att importera olja från deras oberoende konkurrenter.
Hur tar du dig an problemet?
– Oljeberoende och energisäkerhet är fortfarande viktiga problem idag. Detsamma gäller frågan om vilken roll staten bör ha i förhållande till marknaden – särskilt i samband med den nödvändiga omställningen bort från fossila bränslen. Vissa forskare har hävdat att förstatliganden av fossila bränsleföretag skulle kunna vara ett sätt att tvinga fram en utfasning av fossila bränslen. Min avhandling ger exempel på den typ av organiserat motstånd som en sådan politik kan förväntas möta. Den visar också på de utmaningar som är förknippade med att förespråka ett förstatligande – särskilt när det gäller svårigheterna att förutsäga de (ekonomiska, handelsmässiga och andra) konsekvenserna av en sådan politik. Dessa historiska lärdomar är relevanta både för förespråkare av förstatligande och för dem som vill undvika det.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Studien visar att energipolitik kan bli en arena för bredare ideologiska och sociala konflikter även i oljefattiga länder. Socialdemokraterna (SAP) var de främsta förespråkarna för ett förstatligande av oljeindustrin. Deras motiv förändrades med tiden. Inledningsvis framställde de förstatligandet som en pragmatisk, icke-ideologisk lösning på praktiska problem (relaterade till bränsleskatter och etanolblandning). Med tiden började de dock framställa det som ett verktyg för att finansiera välfärdsreformer och säkerställa en rättvis fördelning av olja till enhetliga priser i hela Sverige. Allteftersom den offentliga debatten intensifierades blev frågan alltmer politiserad.
– Motståndet kom främst från organiserade näringslivsintressen, de borgerliga partierna och delar av den kooperativa rörelsen. I slutändan lades nationaliseringsförslaget på hyllan på grund av det starka motståndet det gav upphov till, en valutakris 1947 och interna meningsskiljaktigheter inom den bredare arbetarrörelsen.
– Studien utvecklar en multidirektionell modell för politiseringsprocesser och argumenterar för att politiska kontroverser (till exempel om energi) ofta utvecklas på icke-linjära och oväntade sätt som kräver historiska studier för att kunna förstås på ett adekvat sätt.
Vad hoppas du att din forskning kommer att leda till?
– Jag hoppas att den kommer att uppmuntra forskare och beslutsfattare att se energi inte bara som en teknisk eller ekonomisk fråga, utan som en djupt politisk och historisk fråga. Genom att förstå hur samhällen tidigare har brottats med beroende, ägande och kontroll av energiresurser kan vi bättre navigera dagens övergång till förnybar energi och mer demokratiskt styrande av energiresurser. Jag hoppas också att avhandlingen kommer att leda till en förnyad debatt om nationalisering som en strategi för att styra energimarknaderna mot förnybara alternativ – och om de positiva och negativa aspekterna av nationalisering.
Läs avhandlingen: Politicising Petroleum: The Political Conflict over the Meaning, Ownership and Operation of the Swedish Oil Industry, 1914–1947
Disputation: 28 november 2025 kl 13.15, se länk ovan.
- Senior forskare, Science, Technology and Society, Teknikens ekonomi och organisation