Mobila vårdteam gör äldrevården bättre och billigare

Svante har under en tioårsperiod studerat olika utvecklingsprojekt i Västra Skaraborg där ambitionen har varit att utveckla närvården för äldre. Förutom fallet med det mobila vårdteamet har han också undersökt hur idéer från kvalitetsutvecklingsområdet har använts för att förbättra sjukhusvården på Skaraborgs Sjukhus mellan åren 2006 och 2008.

– Jag studerade 22 projekt vars syfte var att förbättra resultat och säkerhet i vårdprocesserna kring patienterna. Det visade sig att 75 procent av projekten nådde sina mål, vilket är en unikt hög siffra. Effektiviteten ökade också vilket ledde till en nettobesparing på cirka 400 000 kronor per projekt, förklarar Svante.

Nätverk ska skapa värde för patienten

Hans forskning visar på möjliga och framgångsrika modeller för vård av äldre patienter med flera sjukdomar. Det handlar framförallt om att satsa på åtgärder som förhindrar att personer insjuknar i många kroniska sjukdomar, men även att patienter som redan är kroniskt sjuka får det stöd de behöver för att förebygga försämring och ytterligare sjukhusvård.

– Vi måste organisera nätverk för att skapa värde för patienten och möjliggöra en vård som är bättre utformad för att ta hand om patienter med flera kroniska sjukdomar. Det kan handla om att den försämrade patienten får tillgång till en kontaktperson, ett mobilt team som stöttar i hemmet eller en reservplats på sjukhus. När tillståndet har stabiliserats kan patienten återgå till vård som hanteras av kommun och primärvård som övervakar patienten så att vederbörande inte hamnar i riskzonen för att bli sämre igen, säger Svante.

SKL uppmärksammar resultaten

Han hoppas att modellen ska sprida sig till fler vårdsystem och breddas så att den även kan användas i vård av yngre patienter med kroniska sjukdomar. För att nå dit måste politiker och chefer inom hälso- och sjukvården lyssna, och några som redan gjort det är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– De har uppmärksammat våra resultat och kommer strax innan jul att publicera en oberoende rapport om utvecklingen av närsjukvården i Västra Skaraborg för att sprida information om vårdmodellerna, berättar Svante.

Engagera medarbetarna för större möjlighet att lyckas

En åldrande befolkning där allt fler patienter lider av kroniska sjukdomar, växande behov av förbättrad patientsäkerhet tillsammans med en ökande medicinsk-teknisk utveckling - det ser Svante som den svenska sjukvårdens största utmaningar. Samtidigt som hälso- och sjukvården måste utveckla sina vårdprocesser menar han att resurserna för att göra det troligtvis inte kommer att öka.

– Det lanseras ständigt nya kvalitetsutvecklingspaket som svar på hur vi ska hantera utmaningarna, men det räcker inte att rita processkartor utifrån ett sjukhusperspektiv, vi måste se under ytan och ha en reflekterande och lärande attityd. Det är ju problemen som, utifrån ett patient- och närståendeperspektiv, ska lösas som bestämmer vilka modeller och metoder vi ska använda för att förbättra sjukvården - inte tvärtom, säger Svante.

Han berättar också att verktygen ofta lyfts fram som de viktigaste komponenterna för att nå framgångsrika resultat i förbättringsprojekt, men att sådana projekt ofta misslyckas.

– Lägg istället krutet på att engagera medarbetarna i ett livslångt lärande. På så vis blir möjligheterna att lyckas på sikt större. Förutom att min forskning visar att de tillvägagångssätt jag föreslår faktiskt leder till bättre resultat ur ett patientperspektiv så har förbättringarna dessutom skett med hjälp av befintliga resurser, poängterar Svante.

Vill testa idéerna i cancervården

Själv fortsätter han forskningen i regi av Centre for Healthcare Improvement, ett forskningscentrum vid Chalmers.

– Vi ska försöka utveckla modellerna ytterligare i nära samarbete med praktiker inom Västra Götalandsregionen. Just nu arbetar vi väldigt intensivt med processer för cancervård där vi vill försöka tillämpa en del av idéerna, säger Svante.