Industrins omställning mot grönare teknik är absolut nödvändig för att minska våra koldioxidutsläpp. Och det är bråttom, samtidigt som omställningen är både komplicerad och tidskrävande. Barbara Hedeler på Chalmers visar hur nationell innovationspolitik kan snabba på utvecklingen, med tre nordiska exempel som utgångspunkt.
Parisavtalet är kristallklart i sitt budskap: de närmaste åren måste vi minska våra koldioxidutsläpp kraftigt om vi ska ha en chans att bromsa klimatförändringarna. Det kräver grundläggande förändringar i alla delar av samhället, inklusive industrin.
Beslutsfattare har stora möjligheter att accelerera industrins omställning mot nya tekniker som biobränslen, vätgas och elektrifiering. Men samtidigt saknas fortfarande mycket kunskap om politikens roll för den industriella omställningen, och de nya värdekedjor som skapas. Det här är just vad doktoranden Barbara Hedeler har tagit sig an i sin forskning, som hon nu presenterar i en licentiatuppsats.
– Det behövs bättre kunskap om innovationspolitikens potential att påverka industrins omställning. Jag hoppas att den här forskningen kan bidra till en större förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som beslutsfattare står inför, när det gäller att påskynda den industriella omställningen i ett globalt sammanhang, säger hon.
Granskar innovationspolitik i Sverige och Finland
Enligt Barbara Hedeler försöker många av världens regeringar kombinera inhemska industrialiseringsmål med storskaliga systemförändringar för att minska industrins koldioxidavtryck. Men detta är något som varken är lätt eller snabbt ordnat.
– När vi tittar på den globala teknikutvecklingen historiskt ser vi att det är svårt att ändra befintliga socio-tekniska system. Dessutom tar det lång tid, vanligtvis många decennier, säger hon.
I sin licentiatuppsats har Barbara Hedeler studerat tre exempel på tidigare industriella omställningar i Finland och Sverige. Resultatet är ny kunskap om hur innovationspolitiska styrmedel kan påverka förändringsprocesser i industrin.
– Hur politiken utformas och förändras över tid har stor betydelse för hur olika aktörer motiveras att delta i omställningen. I studien identifierades fem typer av värdekedjor som beskriver hur nationella aktörer vanligtvis integreras i globala värdekedjor – från importörer av förnybar energi till inhemska teknikutvecklare och producenter. Vi förklarar också vilken roll den nationella politiken har i utvecklingen av dessa olika typer, säger hon.
En stöttande miljö för doktorander
Framöver vill Barbara fortsätta att forska om kopplingen mellan innovationspolitik och den industriella omställningen. Hon trivs som doktorand på Chalmers och avdelningen miljösystemanalys, och tycker om att få möjlighet att både forska och undervisa.
– Forskarskolan stöttar oss verkligen i vår utveckling mot att bli forskare. Doktorandtiden innebär en fantastisk möjlighet att bli en del av den akademiska miljön här på Chalmers, men också internationellt. Och man träffar många inspirerande människor på vägen, säger hon.
Samtidigt konstaterar hon att tillvaron som doktorand ibland kan kännas som något av en berg- och dalbana.
– Det är mycket nytt att lära sig och ta in, och du måste erövra en stor mängd kunskap på ganska kort tid. Men det hjälper verkligen att vara en del av forskningsgruppen här på ESA och på institutionen, och utbyta idéer och lära sig tillsammans med andra doktorander. Dessutom har jag suveräna handledare som alltid ger en hjälpande hand när det behövs, säger hon.
Foto: genrebild Marek Piwnicki on Unsplash
Barbara Hedeler är doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen för miljösystemanalys.
Avhandlingen: Policy Mixes for Industrial Transformation: Lessons from Finland and Sweden
Licentiatseminariet ägde rum den 27 oktober, 2022
- Doktorand, Environmental Systems Analysis, Teknikens ekonomi och organisation