Hållbar beredskap för trygg livsmedelsförsörjning

– Tidigare har områdena beredskap och hållbarhet varit två skilda spår – två ”silos” som har arbetat parallellt men inte nödvändigtvis åt samma håll. Det behöver det bli ändring på, säger forskaren Joakim Netz som arbetar vid Chalmers och Jönköping University.

Bakgrunden är att mycket av den beredskap kring livsmedelsförsörjning som tidigare fanns avvecklades i stor skala under 1990-talet. Men en bit in på 2010-talet började något hända – triggat av både nationella händelser, som de stora skogsbränderna i Västmanland, och händelser i omvärlden, inte minst Rysslands ockupation av Krim. Med en säkerhetspolitiskt förändrad hotbild har behovet av en stärkt beredskap åter blivit aktuell.

Parallellt har hållbarhetsfrågorna fått allt större betydelse, då klimatförändringar påverkar matproduktionens förutsättningar – oavsett om det råder fred eller krig. Båda dessa områden, beredskap och hållbarhet, har blivit centrala expertisområden. Men hur de kan integreras för att möta överlappande klimatrelaterade och antagonistiska hot är fortfarande oklart.

I den nya forskningsrapporten ”Jakten på hållbar beredskap i svensk livsmedelsförsörjning” har forskarna studerat många hundra rapporter från 1990-talet och framåt, som publicerats av aktörer i livsmedelskedjan. Analysen visar hur politiska beslut och händelser har format relationen mellan hållbarhet och beredskap över tid, och hur de två områdena sakta har närmat sig varandra.

– Det är faktiskt först på senare år, efter 2018-2019 som vi ser konkreta uttryck att man vill hantera båda i samma andetag. Så det har varit en framväxande process, det är ingenting som sker i en handvändning, berättar Joakim Netz.

Samverkar om investeringar

Utöver studien i rapporten har forskarna i projektet även ordnat ett ”innovationslabb” där hållbarhetsspecialister och beredskapsexperter från myndigheter, företag och intresseorganisationer samlats för att utforska lösningar tillsammans. Under de senaste två åren har projektet genomfört ett dussintal workshops.

– Vi har satt de här två expertiserna i samma rum. Deltagarna har fått diskuterat konkreta initiativ och strategier för att integrera hållbarhet och beredskap i praktiken, berättar Joakim Netz.

Forskarna beskriver en framväxande kompetens där expertis inom hållbarhet och beredskap kombineras för att kunna skapa mer robusta och framtidssäkra livsmedelssystem.

– Det är en ny kompetens som håller på att växa fram, där vi både hanterar hållbarhetsfrågorna och beredskapsfrågorna i till exempel samma investeringsprojekt.

För det är dit man vill komma – till konkreta investeringar i tekniska innovationer, produkter och metoder. Ett exempel på hur hållbarhet och beredskap kan integreras är investeringar i djurfoderproduktion, något som har potential att minska importberoendet och samtidigt främja miljövänliga metoder.

Det saknas samtidigt inte utmaningar med att integrera hållbarhet och beredskap. Det kan lätt uppstå målkonflikter mellan de två expertisområdena. En annan utmaning är bristen på affärsmodeller som kan förena hållbarhet och beredskap på ett ekonomiskt hållbart sätt.

– Frågan om ekonomin är till stor del olöst. Att staten ska betala hela kalaset, det menar vi från forskningsprojektets sida inte är hållbart på sikt, utan man måste utveckla nya typer av affärsmodeller, säger Joakim Netz.

 

Rekommendationer från forskarna

För att främja den framväxande kompetensen inom hållbar beredskap rekommenderar forskarna flera insatser. Det handlar bland annat om att stärka kunskapen hos myndigheter och företag, till exempel genom utbildningar och seminarier. Det krävs också strategiska ledningsgruppsdiskussioner för att få in hållbar beredskap i investeringsbeslut, och inte minst utveckling av affärsmodeller som kan skapa ekonomiskt bärkraftiga lösningar för att integrera hållbarhet och beredskap.

Om forskningsrapporten

Jakten på hållbar beredskap i svensk livsmedelsförsörjning av Kristina Måsbäck – Försvarshögskolan, Joakim Netz - Jönköping University och Chalmers, samt Anna Rylander Eklund och Maria Elmquist - Chalmers. Rapporten är en del av forskningsprojektet Innovationslabb för hållbar beredskap i livsmedelsförsörjningen, finansierat av Formas. I projektet ingår: Chalmers (koordinator), Försvarshögskolan, Handelshögskolan i Stockholm, Jönköping University, samt RISE.

Text: Daniel Karlsson
Bild: via Adobe Stock