Automation blir allt vanligare i industrin på grund av bland annat teknisk utveckling, åldrande arbetskraft och beslut om att flytta hem produktion från utlandet, och att tillämpa automation i tillverkningsindustri och lagerverksamhet kan resultera i många fördelar. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på tekniska aspekter av automation. Nils Thylén visar i sin doktorsavhandling, med fokus på AGV-system (automated guided vehicle) som exempelvis självkörande truckar, att det är avgörande att behandla automationsteknologin tillsammans med människor och arbetsorganisationen.
Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?
– Jag upptäckte att det mesta av tidigare forskning som berör AGV-system fokuserade nästan uteslutande på tekniska aspekter. Jag strävar efter att behandla mänskliga och arbetsorganisatoriska utmaningar som behöver adresseras vid utformningen av dessa system. Företagen jag har arbetat med i min forskning står inför många utmaningar gällande dessa aspekter vid design, implementering, och användning av AGV-system. I många situationer är det miljöer där AGVer och människor arbetar tillsammans. Detta innebär en stor förändring för många anställda vilket innebär utmaningar som till exempel kopplar till anställdas acceptans av tekniken, kompetens, säkerhet, förändringar i roller och ansvar, samt nya arbetsuppgifter.
Hur angriper du problemet?
– Min forskning har genomförts in nära samarbete med industrin, och det huvudsakliga angreppsättet har varit fallstudier. Jag har undersökt utmaningar i industriella företag som designar, implementerar och använder sig av AGV-system. Jag har genomfört ett stort antal intervjuer med olika roller i företagen för att erhålla en bredd av perspektiv på de utmaningar som företagen står inför, från operatörer på verkstadsgolvet, underhållspersonal, arbetsledare, projektledare, till produktionschefer och ingenjörer etc. Baserat på intervjuerna, tillsammans med observationer under besök hos förtagen, har jag gett en förståelse för utmaningarna i industrin, och hur de på olika sätt adresseras. Jag har adresserat utmaningarna genom ett sociotekniskt perspektiv som betonar vikten av att gemensamt behandla människan och tekniken.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Min forskning lyfter fram arbetsorganisatoriska och mänskliga aspekter som till stor del har försummats i tidigare forskning. Till exempel, vi vet alla att våra tekniska prylar ibland inte fungerar som de ska och vi behöver hitta ett sätt att åtgärda problemen. Detsamma gäller för AGV-system. AGVer stöter ibland på problem som behöver lösas, och hur man hanterar dessa problem är en viktig del av arbetsorganisationen. Många aspekter behöver övervägas, såsom vilka anställda ska vara ansvariga för att hantera problem, vilka kompetenser behöver utvecklas, vilka arbetsuppgifter inkluderas i felhanteringen, och hur ser man till att samma problem inte uppkommer igen i framtiden. Resultaten av min forskning kan ge input till designen av AGV-system, främst till aspekter som berör människan och arbetsorganisationen, vilket kompletterar resultat från tidigare forskning.
Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
– För att företag ska förbli konkurrenskraftig i vår globaliserade värld, tror jag att automation är viktigt, men vi får inte glömma bort välmåendet hos de människor som arbetar tillsammans med automation. Jag hoppas att min forskning kan leda till bättre design av AGV-system, baserat på förståelsen att det inte är tillräckligt att endast fokusera på teknologin. Ett bredare perspektiv behövs.
Läs avhandlingen: Design of Automated Guided Vehicle Systems Considering the Human, Technical, and Work Organisational Subsystems
Disputation: 18 februari 2025 kl 10.00, se länk ovan.
- Docent, Supply and Operations Management, Teknikens ekonomi och organisation