Tillsammans med skogar omvandlas även gräs- och våtmarker i allt snabbare takt till åkermark och betesmark runt om i världen – ofta för djurhållning och jordbruk. Ett internationellt forskarlag, där Martin Persson från Chalmers ingår, har nu för första gången analyserat på global skala var, i vilket syfte och hur snabbt naturliga ekosystem utanför skogsområden omvandlas till jordbruksmark. Resultaten visar att dessa ekologiskt mycket värdefulla områden omvandlas nästan fyra gånger snabbare än skogar.
I en studie publicerad i den högt rankade vetenskapliga tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) betonar forskarna behovet av mer heltäckande naturvårdsstrategier som inte enbart fokuserar på skog, utan även tar hänsyn till frågor som inhemsk konsumtion och internationell efterfrågan på produkter som driver på omvandlingen av öppna landskap.
Gräsmarker är långt mer än bara ”gröna öppna landskap” – de gör också väldigt mycket nytta. Mellan 20 och 35 procent av det kol som binds globalt lagras i dessa ekosystem, vilket innebär att de bidrar till att motverka klimatförändringarna. Samtidigt finns var tredje av världens viktigaste platser för biologisk mångfald i gräsmarksregioner.
– Oavsett om det gäller vattenlagring, skydd mot jorderosion eller livsmiljöer för otaliga djur- och växtarter, är gräsmarkerna ekosystem som direkt gynnar både lokalsamhällen och det globala klimatet, säger studiens försteförfattare, dr Siyi Kan vid Senckenberg Biodiversity and Climate Research Center i Frankfurt.
– Även om det redan finns ett stort antal studier om avskogning, dess orsaker och konsekvenser, har omvandlingen av icke-skogsekosystem – särskilt i koppling till djurhållning och global efterfrågan på jordbruksprodukter – hittills studerats i mycket begränsad omfattning, säger Siyi Kan, och får medhåll av Martin Persson, forskare inom hållbar landanvändning på Chalmers och en av författarna bakom studien:
– Detta visar tydligt på behovet av att inte bara fokusera på skogar i tropikerna, utan också andra typer av ekosystem som härbärgerar stor biologisk mångfald och lagrar mycket kol. Till skillnad ifrån avskogning som drivs av expansion av jordbruksmark, som främst sker i tropiska länder, så sker en stor del av expansionen på gräsmarker och andra ekosystem i länder som Ryssland, Kina, USA och även inom EU, säger Martin Persson, professor inom fysisk resursteori på Chalmers, som fokuserar på hållbar landanvändning och internationell klimatpolitik.
Kött, spannmål, nötter och oljeväxter driver omvandlingen
Forskarna har tillsammans undersökt var och i vilken omfattning gräsmarker och jordbruksmark har brett ut sig över tidigare naturliga icke-skogsekosystem mellan 2005 och 2020, vilka jordbruksprodukter som är kopplade till dessa områden samt var och i vilket syfte produkterna slutligen används. De konstaterar att dessa ekosystem omvandlas till betes- och åkermark i alarmerande takt. De främsta drivkrafterna är efterfrågan på både inhemska och internationella marknader på olika jordbruksprodukter, särskilt kött, spannmål, nötter och oljeväxter.
Analysen visar att gräsmarker och våtmarker under den 15-åriga studieperioden omvandlades nästan fyra gånger snabbare än skogsområden. Brasilien toppar listan med 13 procent av den berörda arealen, följt av Ryssland, Indien, Kina och USA med omkring 6 procent vardera.
Resultaten visar vilka risker omvandlingen av mark till jordbruk innebär för enskilda regioner, identifierar ekosystem som har särskilt stort behov av skydd och pekar ut möjliga utgångspunkter för förändringar i globala leveranskedjor. Forskarna efterlyser bättre samordnade politiska åtgärder och ett större ansvarstagande från både producenter och konsumenter i internationellt sammanlänkade leveranskedjor.
More information:
Publikationen i PNAS: Proceedings of the National Academy of Sciences: S. Kan, S.A. Levy, E. Mazur, L. Samberg, U.M. Persson, L. Sloat, A.L.R. Segovia, L. Parente, & T. Kastner, Overlooked and overexploited: Extensive conversion of grasslands and wetlands driven by global food, feed, and bioenergy demand, Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. 123 (9) e2521183123, https://doi.org/10.1073/pnas.2521183123 (2026).
Du kan också läsa en full press release från Biodiversity and Climate Research Centre, Frankfurt.
Kontakt:
- Professor (N1), Fysisk resursteori, Miljö- och energivetenskaper