En ny vädersatellit, utvecklad av industrin med stöd ifrån Chalmers, ger mer träffsäkra prognoser och är den första i sitt slag som kan mäta hur is bildas djupt inne i moln. Nu planeras en europeisk storsatsning med satellitens unika teknik, vars förbättrade prognos- och varningsinformation beräknas kunna rädda hundratals liv varje år och leda till samhällsbesparingar i mångmiljardklassen.
– Nu kan Europa ta ledartröjan inom utvecklingen av vädersatelliter, vilket är extra välkommet när nedskärningar i USA hotar att bromsa utvecklingen, säger Patrick Eriksson, professor i global miljömätteknik på Chalmers, som har varit med i utvecklingen av den nya vädersatelliten.

I augusti 2024 sköts Arctic Weather Satellite (AWS) upp. Satelliten har som uppdrag att samla in data om fukt- och temperaturnivåer i jordens atmosfär och kan, för första gången någonsin, mäta hur is bildas djupt inne i moln. Med dessa mätningar får meteorologerna bättre möjlighet att göra mer träffsäkra väderprognoser, och klimatforskare kan lära sig mer om molnprocesser. I juli 2025 började data från satelliten användas i prognoser från den europeiska samarbetsorganisationen för väderprognoser, ECMWF (the European Centre for Medium-Range Weather Forecasts). Och den har direkt visat sig vara en succé.
– AWS hamnar i topp enligt ECMWF:s sätt att jämföra olika satellitinstrument. AWS täcker en lucka som andra satelliter inte kommer åt och det är uppenbart att den möter de högt ställda förväntningarna, säger Patrick Eriksson, som även är gästforskare inom ECMWF.
Satelliten AWS är det senaste steget inom en resa som påbörjades när satelliten Odin utvecklades på 1990-talet – och skickades upp år 2001. Sedan dess har forskare på Chalmers och ingenjörer inom göteborsk rymdindustri inspirerat varandra till nya idéer och nya tekniska möjligheter. Patrick Eriksson beskriver sig själv som en spindel i nätet under utvecklingen av AWS.
– Jag har varit involverad under hela resans gång: jag introducerade företaget Omnisys till den här typen av instrument, jag har gett vetenskapliga råd under utvecklingsfasen och bistår ECMWF och SMHI i hur man använder AWS för väderprognoser. Vår forskargrupp ligger bakom att AWS kan observera vid de frekvenser som gör att det nu är möjligt att ta fram klimatdata över ismängden inuti moln, säger han.

Västsvensk teknik ombord på satelliten
Det instrument som satelliten bär på är en mikrovågsradiometer, utvecklad av AAC Omnisys i Västra Frölunda, ett dotterbolag till rymdbolaget AAC Clyde Space. Mikrovågsradiometern använder halvledardioder tillverkade vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers. En ny vetenskaplig artikel – The Arctic Weather Satellite radiometer, i tidskriften Atmospheric Measurement Techniques – där Patrick Eriksson är försteförfattare, presenterar instrumentet och hur det kan användas.
Du kan läsa mer om instrumentet i artikeln: Halvledarteknologi från Chalmers ombord första Arktiska vädersatelliten som skrevs i samband med uppskjutningen.
Ett annat bevis på att AWS är en framgång är att Eumetsat, Europas organisation för meteorologiska satelliter, nu planerar för ytterligare satelliter i omloppsbana i projektet EPS-Sterna. Projektet startar med sex satelliter och växer senare till totalt arton för att säkra täckning och kontinuitet under projektets livslängd 2029-2042. Planen är att återanvända samma upplägg som med Arctic Weather Satellite, alltså att AAC Omnisys levererar instrumentationen, medan satelliterna byggs av OHB Sweden. Det blir i så fall Sveriges största satellitkontrakt någonsin.
Stora samhällsbesparingar
Med flera satelliter i omlopp går det att göra tätare mätningar av temperaturer, vatten och luftfuktighet i atmosfären vilket gör meteorologernas vädermodeller än mer tillförlitliga. Och med bättre väderprognoser räknar Eumetsat med att investeringen i EPS-Sterna kan betala sig femtio gånger om – och därmed ge besparingar på minst 100 miljarder svenska kronor. Regeringar, företag och privatpersoner använder vädertjänster för att skydda egendom och infrastruktur och för att fatta beslut om transporter, energi, jordbruk och vattenförvaltning. Dagens prognos- och varningsinformation räddar globalt hundratals liv varje år och AWS kommer bidra till än bättre förvarningar om översvämningar och värmeböljor.
Europa visar vägen till bättre prognoser
Sedan juli 2025 används AWS aktivt av ECMWF, som stödjer nationella vädertjänster, inklusive svenska SMHI. Redan i testerna stod det klart att AWS ger data som förbättrar prognoserna lika mycket som betydligt större och dyrare system. Projektet ägs formellt av den europeiska rymdorganisationen ESA, som också konstaterar att satelliten levererar data över förväntan, och säger sig vara mycket nöjda med hur snabbt satelliten gått från idé till färdig satellit.
– Projektet hyllas som ett exempel på hur modern rymdteknik bör utvecklas: snabbare och billigare utan att kompromissa med kvaliteten. Det är klart att man blir lite stolt när våra västsvenska ingenjörer byggt ett avancerat instrument som ger bättre prognoser och ökad förståelse för väder och klimat, säger Mats Lindgren, Director of Operations vid AAC Omnisys.
Med AWS och kommande EPS-Sterna stärks nu Europas ledande position inom både prognoser och observationer.
– Det här är en omfattande satsning som verkligen behövs, särskilt med tanke på att amerikanska nedskärningar inte bara har påverkat klimatobservationer utan även lett till nedstängning av fullt fungerande vädersatelliter. Något som även påverkar Europa, eftersom väderdata delas globalt, säger Anders Emrich, medgrundare till Omnisys.

Mer information:
Om samarbetet i Göteborg kring satellitutveckling
Sverige har en tradition av små satelliter och det finns ett långt samarbete mellan AAC Omnisys och Chalmers inom området, vilket har lagt grunden till framgångarna med AWS. Det var chalmersalumnnerna Anders Emrich och Stefan Andersson som startade företaget Omnisys i samband med att satelliten Odin utvecklades på 1990-talet. Sedan dess har Omnisys samarbetat med forskare på Chalmers för att föreslå och utveckla satelliter för atmosfärsforskning och utnyttjat avancerad mikrovågsteknik utvecklad på Chalmers. Det är denna kombination av spetsforskning och erfarenhet som gjorde att Sverige kunde föreslå AWS till ESA, förklarar Anders Emrich.
”AWS och EPS-Sterna var mitt förslag från början, för att möta behov som jag har lärt mig av forskare genom åren. Erfarenhet av att jobba med ESA, Rymdstyrelsen och forskare sedan 1991 hjälpte till när det skulle gå från idé till ett godkänt och finansierat projekt. Och det var riktigt utmanande jobb för att realisera ett helt nytt instrument, dessutom billigare än vad som är vanligt”, säger Anders Emrich.
Om AWS från andra webbsajter
Blogg ifrån ECMWF: Small-but-mighty Arctic Weather Satellite now assimilated at ECMWF.
Även Europeiska rymdorganisationen ESA har skrivit om satelliten: ESA’s Arctic Weather Satellite adds power to forecasts
Webbartikel om AWS från AAC Clyde Space.
EUMETSATs analys av EPS-Sterna-projektet.
Om du vill veta ännu mer, kontakta:
Patrick Eriksson, professor i global miljömätteknik, Chalmers tekniska högskola.
Anders Emrich, grundare av Omnisys Instruments AB.
Mats Lindgren, Director of Operations, AAC Omnisys.
Håkan Tribell, kommunikationschef AAC Clyde Space.
Kontakt
- Professor, Geovetenskap och Fjärranalys, Rymd-, geo- och miljövetenskap