Astronomer har fångat den centrala regionen av vår Vintergata i en spektakulär ny bild som avslöjar ett komplext nätverk av kosmisk gas i oöverträffad detaljrikedom. När Maya Petkova, astronom på Chalmers, såg hela bilden första gången slogs hon av den otroliga detaljnivån i områdena mellan de få välstuderade molnen.
– Plötsligt framträdde det galaktiska centrumet som ett rikt sammankopplat system, där varje region vi studerar ger oss en ny bit i det stora pussel som berättar hur detta system fungerar, säger Maya Petkova, som har lett teori- och simuleringsgruppen inom ACES, forskningsprojektet bakom den nya studien.
Den stora datamängden som ligger bakom den nya bilden har åstadkommits med teleskopet Alma (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Chile och kommer att göra det möjligt för astronomer att undersöka stjärnornas liv i den mest extrema regionen av galaxen, nära det supermassiva svarta hålet i dess centrum.
Området som visas i den nya bilden sträcker sig över 650 ljusår. Här finns täta moln av gas och stoft som omger det supermassiva svarta hålet i galaxens centrum och är det enda galaxcentrumet som är tillräckligt nära jorden för att kunna studeras i detalj. Det är en unik bild av den kalla gasen – råmaterialet ur vilket stjärnor bildas – inom den så kallade centrala molekylära zonen (CMZ) i vår galax. Det är första gången den kalla gasen i hela denna region har utforskats på denna detaljnivå. Datasetet avslöjar CMZ på ett helt nytt sätt, från gasstrukturer som sträcker sig över dussintals ljusår till små gasmoln runt enskilda stjärnor.
Hjälper oss att förstå galaxers utveckling
Maya Petkova är postdoktor på Chalmers tekniska högskola i Göteborg och leder teori- och simuleringsgruppen inom ACES.
– Vårt mål är att tillhandahålla en uppsättning numeriska simuleringar som kan jämföras med observationsdata och hjälpa oss att tolka dem säger hon.
För att förstå galaxernas utveckling är det viktigt att studera den centrala delen av galaxen. Petkova poängterar betydelsen av ACES-projektet:
– Vi kan inte förstå galaxernas utveckling utan att förstå hur stjärnor bildas i deras centra. Vi vet att den molekylära gasen i Vintergatans centrum utsätts för extrema förhållanden jämfört med området kring vår egen sol, men vi förstår inte helt hur detta påverkar stjärnbildningsprocessen. Det är närmaste exemplet på en extrem stjärnbildningsregion, och det enda vi kan studera i detalj för att hjälpa oss att besvara dessa frågor.
Mer information:
Denna forskning presenteras i en serie artiklar baserade på ACES-data i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, som presenteras i ett pressmeddelande från ESO, European Southern Observatory: Den största bilden i sitt slag visar dold kemi i Vintergatans centrum, från vilken delar av den här texten hämtad.
Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (Alma) är en internationell astronomisk anläggning som drivs i partnerskap mellan Europeiska sydobservatoriet (ESO), National Science Foundation (NSF, USA) och National Institutes of Natural Sciences (NINS, Japan), tillsammans med Chile. Chalmers och Onsala rymdobservatorium har varit en del av Alma sen starten och har bland annat byggt mottagare till teleskopet. Vid Onsala rymdobservatorium finns även Nordic Alma Regional Centre som tillhandahåller teknisk expertis om Alma och som hjälper nordiska astronomer att använda teleskopet. Läs mer om Alma.
Kontakt:
- Doktor, Astronomi och plasmafysik, Fysik och astronomi