Rekordutbrott i rymden kan lösa astronomernas största gåta

Radioblixtar (på engelska fast radio bursts) är intensiva blixtar av radiovågor från rymden som bara varar endast några tusendels sekund. Sedan upptäckten 2007 har forskare mätt upp hundratals sådana blixtar, men vad som ligger bakom fenomenet är ännu okänt.
I mars 2025 registrerade Chime/FRB-radioteleskopet i Kanada en exceptionellt ljusstark radioblixt i stjärnbilden Stora björnen. Forskarna uppskattar att blixten, som fick beteckningen FRB 20250316A, frigjorde lika mycket energi på bara några millisekunder som solen producerar på fyra dagar.
Forskarna kunde med hög precision lokalisera signalens på himlen med hjälp av ett nytt nätverk av radioteleskop, knutna till Chime/FRB och placerade över hela Kanada och USA.
Amanda Cook är astronom vid McGill University i Kanada och ledde forskarlaget som nu rapporterar upptäckten i en forskningsartikel.
- Vårt forskningsresultat innebär en vändpunkt. Istället för att bara kunna upptäcka dessa gåtfulla blixtar kan vi nu se exakt var de kommer ifrån. Det öppnar upp för att kunna upptäcka om de skapas av döende stjärnor, av exotiska magnetiska himlakroppar, eller av något som vi ännu inte har kommit på, säger hon.
Utbrottet spårades till utkanten av galaxen NGC 4141, som ligger 130 miljoner ljusår från jorden. Bara de sällsynta radioblixtarna som upprepar sig har lokaliserats mer exakt än så.
För att undersöka platsen vidare sjösatte forskarna ett internationellt samarbete som kopplade samman många observatorier. Radioteleskop över hela världen – bland annat 25-metersteleskopet i Onsala – övervakade källan i hopp om att få se flera utbrott. 
Med hjälp av NASA/ESA/CSA:s rymdteleskop James Webb tog forskarna en skarp bild i infrarött ljus. Den avslöjade en ljussvag källa precis där utbrottet ägde rum.
Ljuspunkten som identifierades med Webb-teleskopet verkar vara en stjärna som närmar sig slutet av sitt liv, en röd jätte eller röd superjätte. Enligt forskarna är det osannolikt att en sådan stjärna skulle kunna generera en radioblixt, men en osynlig följeslagare, såsom en neutronstjärna, skulle kunna göra det.
- Jämfört med andra potentiella källor är detta ett helt annat slags stjärnsystem. Om radioblixtar kan inträffa i många olika miljöer, då kanske den underliggande fysiken är mycket enklare än vi trott", säger Franz Kirsten.

Flera tidigare radioblixtar har forskare tillskrivit neutronstjärnor med starka magnetfält, så kallade magnetarer.
- Den här upptäckten visar hur radioteleskop som Chime snabbt och tillförlitligt kan lokalisera snabba radioutbrott till sina värdgalaxer, och med otroligt hög precision. Det i sin tur gör det möjligt att samarbeta med teleskop som är känsliga för andra våglängder. Nu kan vi verkligen börja undersöka de platser där radiolbixtar uppstår, och det ger oss äntligen nycklarna till att förstå vad de egentligen är, säger Franz Kirsten.

Mer om forskningen

Forskningsresultaten publiceras i två vetenskapliga artiklar i tidskriften Astrophysical Journal Letters. FRB 20250316A: A brilliant and nearby one-off fast radio burst localized to 13 parsec precision av CHIME/FRB Collaboration, med många författare inklusive Franz Kirsten, Onsala rymdobservatorium, Chalmers. Länk till artikeln: https://iopscience.iop.org/article/10.3847/2041-8213/adf62f

Den andra artikeln, James Webb Space Telescope observations of the nearby and precisely-Localized FRB 20250316A, av Peter Blanchard, Edo Berger och medlemmar i CHIME/FRB Collaboration, publiceras även den i Astrophysical Journal Letters. Länk till artikeln: https://iopscience.iop.org/article/10.3847/2041-8213/adf29f

Se även pressmeddelanden från McGill University, Center for Astrophysics | Harvard & Smithsonian, NOVA, MIT och NRAO.