Hålet i ozonlagret över Antarktis är större idag än det var på 1980-talet och effekterna av människans utsläpp är större än någonsin. Den 16 september är FN:s dag för bevarandet av ozonlagret. En dag som fortfarande behövs för att uppmärksamma arbetet som görs för skydda det, enligt Johan Mellqvist på Chalmers, som har arbetat med frågan sen 1990-talet.
– De senaste fem åren har vi sett att hålet i ozonlagret är större än någonsin. Det kan läka för egen maskin, men det tar väldigt lång tid och det är därför viktigt att vi fortsätter att observera ozonlagret och de ämnen som påverkar det i många år framöver, säger Johan Mellqvist.
Den 16 september 1987 undertecknades Montrealprotokollet, där världens länder enades om att sluta använda freon*, för att på så sätt stoppa det snabbt växande hålet i ozonlagret. Därför uppmärksammas dagen som FN:s internationella dag för bevarande av ozonskiktet, i år på temat: ”från vetenskap till global handling”.
– Det var positivt att Montrealprotokollet kom på plats, men det är fortfarande för tidigt att utropa det till en absolut framgång. Användningen av freon har minskat sedan dess, men halterna i atmosfären bara minskat med 10 procent, och vi har fortfarande ett gigantiskt ozonhål under våren i Antarktis säger Johan Mellqvist, professor vid avdelningen för geovetenskap och fjärranalys på Chalmers.
Inget i mätningarna tyder på att ozonlagret läker
Chalmers har övervakat ozonlagret sedan 1994 från en mätplats i södra Norge och sedan 2023 utför Johan och kollegorna även mätningar med ett nytt instrument placerat vid Onsala rymdobservatorium. Mätningarna ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakning och data rapporteras till det globala observationsnätverket NDACC, Network for the Detection of Atmospheric Composition Change.
I en FN-rapport från 2023: Scientific ASSeSSment of ozone Depletion, anges att lagret är på väg att återhämta sig och att det runt år 2066 kan hamna på samma nivåer som före larmet på 80-talet. Men i de mätningar som Johan Mellqvist och kollegorna i NDACC genomför syns ännu inga tecken på att ozonlagret läker. Halterna av de mest skadliga varianterna av freon har visserligen minskat sedan slutet av 1980-talet, men den totala halten i atmosfären har bara sjunkit med omkring tio procent eftersom freon bryts ner så långsamt. Dessutom finns andra ämnen i omlopp som hotar ozonskiktets återhämtning. Ett sånt exempel är lustgas, som framför allt släpps ut från jordbrukssektorn och annan markanvändning. Lustgasen har på senare tid kommit att stå för en allt större andel av den totala påverkan på ozonskiktet, och kan finnas kvar i atmosfären i över 100 år.
– Det finns uppenbara risker om vi glömmer bort ozonhålet. Prioriteras frågan bort blir det svårare att för oss som arbetar med att observera det, säger Johan Mellqvist.
Mer info:
*Freon är inte en kemisk beteckning utan ett samlingsnamn för klorfluorföreningar (CFC), ämnen som innehåller kol, klor eller fluor. Tidigare har CFC använts i sprayförpackningar, och som köldmedium i t ex kylskåp och klimatanläggningar, samt i kylskåp. Användningen har varit förbjuden sen 1990-talet. Källa: Naturvårdsverket.
Läs mer om the UN International Day for the Preservation of the Ozone Layer, 16 september.
Kontakt
- Professor, Geovetenskap och Fjärranalys, Rymd-, geo- och miljövetenskap