Hasselblad prisar forskning om klimatförändringar i Arktis

Bild 1 av 2
Is på havet utanför Grönlands kust.
Intervju med mottagarna av anslaget för Unga forskare 2023, Hans Chen, Chalmers and Daniel Bojar, Göteborgs universitet.

Hans Chen från Chalmers är en av två forskare som får Hasselbladsstiftelsens årliga anslag på 1 miljon kronor, för hans forskning om hur klimatförändringar i Arktis har påverkat och kommer att påverka ekosystem och kolbudgeten, alltså hur mycket koldioxid som kan släppas ut ytterligare innan temperaturen riskerar att öka mer än vad som står i Parisavtalet. 

Vid en ceremoni 15 januari 2024 delade Hasselbladsstiftelsen ut de två forskningsanslag för vidaremeritering som varje år ges till unga forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Anslaget på 1 miljon kronor har som syfte att stödja unga forskare inom naturvetenskap. 

Chalmersforskaren som mottog 2023 års anslag är Hans Chen på avdelningen Geovetenskap och Fjärranalys på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. Hans forskning fokuserar på två inriktningar – klimatförändringarna i Arktis och hur de är sammankopplade med väder och klimat i övriga världen, samt utsläpp och upptag av växthusgaser.

– När det gäller Arktis har jag studerat hur den förstärkta uppvärmningen och avsmältningen av arktisk havis kan påverka jetströmmen, atmosfärens cirkulation, och extrema väderhändelser – med fokus på extrema köldperioder – på mellanhöga breddgrader, säger Hans Chen.

En stor utmaning när det gäller utsläpp och upptag av växthusgaser är att det råder brist på observationer på flödena av kol mellan t.ex. landytan (ekosystem, mänskliga utsläpp, osv.) och atmosfären.

– Jag fokuserar därför på att utveckla nya metoder som kombinerar observationer av växthushalter i atmosfären med modeller för att härleda hur mycket kol som har släppts ut och tagits upp på olika områden. Ett av målen med mitt arbete är att att ha en gemensam metod för alla nationer för att transparent kunna följa utsläppsminskningar i enlighet med Parisavtalet. Idag rapporterar varje nation sina egna utsläpp. 

I Hans forskargrupp ingår också en postdoc som bl.a. tittar på hur klimatförändringar har rubbat den naturliga kolcykeln, samt en doktorand som som forskar på hur atmosfärisk transport av vattenånga via så kallade "atmosfäriska floder" (atmospheric rivers) kan påverka vädret och klimatet i Arktis och Skandinavium.

Anslaget sammankopplar två forskningsinriktningar

Bidraget från Hasselbladstiftelsen kommer finansera forskning som berör båda dessa ämnen - nämligen hur klimatförändringar i Arktis har påverkat och kommer påverka ekosystem och kolbudgeten där.

– Jag är mycket entusiastisk över den här forskningen eftersom jag tidigare har arbetat en hel del med det arktiska klimatsystemet och även med kolcykeldynamik, men aldrig med båda tillsammans. Så stödet från Hasselbladstiftelsen gör det möjligt för mig att kombinera dessa två forskningsintressen och utforska denna nya och mycket intressanta forskningsinriktning.

Den förstärka uppvärmningen i Arktis kan leda till en utbredning av växtlighet, vilket skulle kunna leda till en starkare kolsänka. Man har via satellit sett en generell trend mot ett grönare Arktis, vilket stödjer detta antagande. Dock har man på senare tid även sett fler bruna "fläckar" som är relaterade till döende växter. Med ett varmare klimat så kan t.ex. även skadliga djur som granbarkborre migrera norrut och attackera träden som växer på de högre breddgraderna i större grad. Dessutom kan det förekomma fler skogsbränder kopplade till högre temperaturer och torka. Slutligen så kan upptiningen av permafrosten i Arktis leda till utsläpp av växthusgaser. Man pratar ofta om metan, men det kan även frigöras stora mängder koldioxid när permafrosten tinar och värms upp, vilket påskyndar nedbrytningen av det organiska materialet i den kolrika jorden på de högre breddgraderna).

Hasselblad Science

Hasselblad Science är Hasselbladstiftelsens naturvetenskapliga gren. Stiftelsens ändamål är att främja såväl fotografi som naturvetenskap. Inom det naturvetenskapliga området delas det ut forskningsanslag, donationer och stipendier. Inriktningen för den naturvetenskapliga delen är satsning på större projekt av långsiktig strategisk betydelse och fokusområde är Västsverige.

Mer info: 

Anslaget som Hans Chen mottagit är det ena av de två forskningsanslag för vidaremeritering från Hasselbladstiftelsen som årligen ges till unga forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Anslaget på 1 miljon kronor har som syfte att stödja unga forskare inom naturvetenskap. Det andra anslaget 2023 gick till Daniel Bojar och hans team på Göteborgs universitet, som med hjälp av specialutvecklade AI-verktyg undersöker de outforskade sockermolekylerna som finns i däggdjurs bröstmjölk. Läs mer i nyheten "1 miljon kronor till fortsatt forskning på bröstmjölk" på Göteborgs Universitets webbplats

Video: Hasselbladstiftelsen.

Foto: Christine Zenino, klicka för högupplöst variant