10 miljoner euro för att undersöka vad som hände i universum för mer än 10 miljarder år sedan

Det internationella projektet RECAP har fått ett så kallat Synergy Grant-anslag från Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC) på 10 miljoner euro för att studera en grundläggande period i universums tidiga historia. Det är den så kallade "återjoniseringens epok" (Epoch of Reionization), som började 100-200 miljoner år efter Big Bang, efter att de första ljuskällorna tänts i universum.

"Vi är oerhört glada över att ha tilldelats detta anslag som kommer att göra det möjligt för oss att ta itu med ett av de mest utmanande olösta problemen inom astronomin. Galaxers bildande och tidiga utveckling är ett grundläggande forskningsområde inom modern astronomi”, säger Kirsten Knudsen, Chalmers, en av fyra astronomer som leder projektet. 

Kirsten Knudsen, Laura Pentericci, Benedetta Ciardi and Valentina D'Odorico.
Från vänster: Kirsten Knudsen, Laura Pentericci, Benedetta Ciardi och Valentina D'Odorico.

Vinnarna av ERC Synergy Grant 2024 tillkännagavs den 5 november, och RECAP-projektet - en förkortning för REionisation Complementary Approach Project - fick ett bidrag på 10 miljoner euro. Projektet leds av ett internationellt team bestående av fyra kvinnliga forskare:

  • Laura Pentericci och Valentina D'Odorico från National Institute for Astrophysics (INAF) i Italien,
  • Benedetta Ciardi från Max Planck-institutet för astrofysik i Garching, Tyskland, och
  • Kirsten Kraiberg Knudsen från Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Sverige. 

RECAP syftar till att utforska återjoniseringens epok, en nyckelperiod för att förstå universums utveckling. Under denna fas joniserades det intergalaktiska mediet av strålning från de allra första ljuskällorna som dök upp i universum. (Läs mer på vår engelska webbplats, genom att klicka på English längst upp på sidan). 

Observationer och simulationer i kombination

RECAP kommer att använda både tredimensionella datorsimuleringar och observationer i ett brett frekvensomfång, med data från James Webb Space Telescope, Very Large Telescope och ALMA-observatoriet (Atacama Large Millimeter Array). Projektet ska avkoda denna komplexa fas i universum, avslöja de första kosmiska ljuskällornas natur och deras inverkan på den kosmiska evolutionen. Forskarnas mångsidiga expertis, som sträcker sig från att observera avlägsna kosmiska objekt till att utveckla numeriska modeller, gör att teamet kan närma sig reioniseringen ur ett omfattande och unikt perspektiv. 

”Genom att undersöka galaxernas tidiga stadier kan vi inte bara förstå galaxerna som vi ser dem idag, utan också samspelet mellan galaxerna och deras storskaliga miljö i det tidiga universum. Det här är dock en mycket utmanande forskning, eftersom vi studerar mycket ljussvaga källor på extrema avstånd. Ett av de viktigaste teleskopen kommer att vara ALMA-observatoriet, som Chalmers har gett betydande bidrag till, säger Kirsten Knudsen.

Läs mer om projektet, de olika teleskopen som projektet ska använda samt ERC på vår engelska webbplats, genom att klicka på English längst upp på sidan). 

Kontakt

Kirsten Knudsen
  • Proprefekt, Rymd-, geo- och miljövetenskap