Även den svenska konsumtionen bidrar till förlusten av regnskog – och numera har kaffe gått om nötkött som den produkt som påverkar avskogningen mest. Det visar en ny rapport från Världsnaturfonden WWF som Chalmers har medverkat till, som för första gången ger en detaljerad bild av drivkrafterna bakom avskogningen i Amazonas och dess kopplingar till lokal och global handel.
– En korrekt bedömning av de lokala och regionala drivkrafterna bakom avskogningen i Amazonas är grunden för att kunna identifiera och hantera effekterna av globala leverantörskedjor — vilket inte bara möjliggör ansvarstagande utan också åtgärder som är träffsäkra, effektiva och gör skillnad, säger Chandrakant Singh, forskare vid Chalmers och huvudförfattare till rapporten.
Den omfattande rapporten, Amazon Footprint Report 2025, släpptes i samband med klimatmötet COP30, och är ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF, Chalmers och Stockholm Environment Institute. Martin Persson, biträdande professor på Chalmers och en av rapportens författare, tycker att den breddar bilden av hotet mot regnskogen.
– Det här är den mest utförliga studien av vad som driver Amazonas avskogning hittills. Dels eftersom den rent geografiskt går ner på väldigt lokal nivå – i många fall ända ner på kommunnivå – dels eftersom den inkluderar all jordbruksproduktion i regionen och kopplingen både till lokal och global konsumtion, säger han.
I studien har forskarna använt satellitbilder av markanvändningen i Amazonas, och kopplat ihop med data om jordbruksproduktionen och handelsflöden. Rapporten visar att främst inhemska marknader, men även internationell efterfrågan, driver avskogningen. Expansionen av boskapsskötsel bidrar mest till skövlingen, följt av sojaodling.
Sverige sticker ut: Kaffet störst påverkan på avskogningen
För Sverige ser siffrorna dock annorlunda ut. Här beräknas konsumtionen av kaffe sedan flera år ha en högre påverkan på Amazonas avskogning än konsumtionen av soja. Enligt den senaste mätningen, från 2022, har kaffe numera även gått om nötkött i tabellen, och är därmed den importerade produkt i landet som påverkar avskogningen mest.
År 2022 bidrog konsumtionen av kaffe i Sverige till att 331 hektar regnskog – en yta motsvarande cirka 463 fotbollsplaner – avverkades i Amazonas. Motsvarande siffra för nötkött är 236 hektar.
– Globalt sett har det varit mycket fokus på sojaproduktionens och boskapsuppfödningens inverkan på avskogningen, så konsumtionen av kaffe kanske har flugit lite under radarn, säger Martin Persson.
Samtidigt betonar han att studien inte omfattar specifika data om de enskilda produkterna som importeras, utan är baserad på en genomsnittlig beräkning av kaffets påverkan.
– Det innebär att det inte syns om vi i Sverige exempelvis skulle konsumera en stor andel hållbarhetscertifierat kaffe, som inte bidrar till skogsförstörelsen på samma sätt, säger han.
Idag finns ingen märkning som specifikt anger om en vara är avskogningsfri. Men för konsumenter som vill veta varifrån produkter i affären som soja, kaffe, nötkött eller kakao kommer ifrån blir det lättare efter den 30 december 2025, påpekar Martin Persson. Då träder en EU-lag i kraft, avskogningsförordningen (EUDR). Den ska motverka handel med varor som bidrar till världens avskogning och skogsförstörelse, genom att ställa krav på producenter och importörer att spåra och dokumentera att produkter inte orsakar avskogning.
Stöd för aktörer som vill motverka avverkningen
Mellan 2018 och 2022 förlorade Amazonas totalt 8,6 miljoner hektar regnskog – ett område större än Österrike. Den nya studien visar att det finns stora geografiska skillnader när det gäller vilken jordbruksproduktion som påverkar avverkningen. Rapporten påpekar också att det finns en risk för att odlade grödors betydelse för Amazonas avskogning underskattas.
– Det är känt att expansion av betesmark för köttproduktion är en viktig faktor bakom avskogning i framför allt Brasilien, men bilden är betydligt mer komplex än så. Den utökade produktionen och efterfrågan av grödor som soja, palmolja, kakao och kaffe är en viktig drivkraft i andra områden, särskilt Bolivia, Ecuador och Peru, säger han.
Han hoppas att rapporten ska hjälpa aktörer som vill motverka avverkningen, och göra det tydligt att samma lösning inte fungerar för alla.
– I vissa regioner är det viktigt att fokusera på internationella handelsflöden, i andra kan det handla om att stödja lokala producenter av majs eller ris för att de ska kunna öka skördarna utan ytterligare avskogning. Vi hoppas också att företag som handlar varor som kaffe, soja eller kakao från regionen får en större förståelse för risker kopplade till avskogningen, säger han.
Mer om rapporten
Amazon Footprint Report 2025 släpptes i november 2025 under klimatmötet COP30, och kartlägger drivkrafterna bakom avskogningen i Amazonas kopplade till jordbruksproduktion. Rapporten har tagits fram av WWF i samarbete med Chalmers tekniska högskola och Trase-initiativet vid Stockholm Environment Institute (SEI).
Författarna till rapporten är Martin Persson och Chandrakant Singh från Chalmers tekniska högskola, samt Chris West, Simon Croft och Jo Cook från Stockholm Environment Institute, University of York, Storbritannien, och Pablo Pacheco, WWF.
Bilden i topp på sidan: Pexels | Tom Fisk
Kontakt
- Biträdande professor, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap
- Postdoc, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap