Chalmers får 48,5 miljoner kronor för att utbilda fler ingenjörer och anställa fler som kan undervisa och forska inom elektrifiering och batteriteknik. Ingenjörsutbildningarna vid universiteten i Lund och Uppsala får motsvarande tillskott.
Regeringen satsar på en permanent utbyggnad av Chalmers civilingenjörs- och basårsutbildningar samt på en strategisk forskningssatsning på batterier. Satsningen innebär att Chalmers får sammanlagt 48,5 miljoner kronor enligt budgetpropositionen för 2024.
– För att fortsatt upprätthålla innovations- och ingenjörslandet Sverige när konkurrensen hårdnar alltmer i omvärlden krävs investeringar i tekniska utbildningar. Chalmers har god kompetens inom områden som är viktiga för industrins gröna omställning, säger utbildningsminister Mats Persson.
Medel som bidrar till att flytta fram positionerna
En del av satsningen möter alltså de behov som Chalmers, Lunds universitet och Uppsala universitet gemensamt pekat på: medel för att flytta fram Sveriges position inom batteriteknik och kraftelektronik. Lärosätena beslutade förra året om ett tätare samarbete inom forskning, forskningsinfrastruktur och utbildning inom detta område. Samarbetet sker nu inom plattformen Compel med syftet att erbjuda svensk industri kompetens och världsledande forskning. De tre lärosätena föreslås tilldelas totalt 45 miljoner kronor årligen i höjda forskningsanslag från och med 2025. För Chalmers del handlar det om 15 miljoner kronor årligen för att stärka forsknings- och utbildningsmiljöerna inom elektrifiering och batteriteknik.
– Ingenjörskompetens och spjutspetsforskning inom detta område är avgörande för omställningen till en fossilfri transportsektor. Det är en nationell angelägenhet för byggandet av en hållbar framtid, men också för att svensk industri ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen på området. När regeringen nu agerar kommer vi tre lärosäten gemensamt att kunna göra en viktig insats för landets framtid, säger Martin Nilsson Jacobi, rektor för Chalmers.
Ingenjörskompetens och spjutspetsforskning inom detta område är avgörande för omställningen till en fossilfri transportsektor.
Utbildningssatsning på ingenjörer
Regeringen föreslår också en riktad satsning för att utöka civilingenjörsutbildningarna under kommande år. Under 2024 föreslås drygt 16 miljoner kronor fördelas till Chalmers för att permanent bygga ut civilingenjörsutbildningarna och för utbildning på avancerad nivå. När satsningen är fullt utbyggd 2029 beräknas cirka 50 miljoner kronor fördelas till universitetet.
För att fler ska kunna utbilda sig till ingenjörer byggs även basårsutbildningen ut. För detta ändamål föreslås cirka 8 miljoner kronor tilldelas Chalmers 2024 och cirka 18 miljoner kronor beräknas från och med 2025.
– Regeringens långsiktiga helhetsgrepp är mycket positivt, säger Jörgen Blennow, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers.
– Både för att det skapar förutsättningar för den nödvändiga gröna omställningen och för att fler unga ges förutsättningar att påbörja och slutföra en civilingenjörsutbildning. Satsningen på forskning ger också möjlighet till rekrytering av lärare.
Höjning av ersättningsbeloppen
För att stärka kvaliteten inom ingenjörsutbildningarna föreslår regeringen en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik. För Chalmers kommer det att innebära ett tillskott på cirka 9,5 miljoner kronor 2024, 19 miljoner kronor 2025 och 29 miljoner kronor från och med 2026.
– Höjningen av ersättningen per heltidsstudent är nödvändig och den stärker Chalmers och andra lärosätens bidrag till samhället, säger Jörgen Blennow.
Fakta | Compel
Samverkansplattformen Compel (COMPetitiveness for the ELectrification of the transport system) är ett samarbete mellan Chalmers, Lunds Universitet och Uppsala universitet. Plattformen etablerades 2022 som ett svar på behovet av att säkra fordonsindustrins och hela Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Transportsektorn världen över ställer just nu om till fossilfri drift och elektrifiering är den strategi som dominerar. Det har lett till en allt större efterfrågan på forskning och kompetens inom batteriutveckling. Andra länder ligger långt före Sverige och länder som USA, Sydkorea och Tyskland storsatsar på batteriforskning.