Pröva på forskarlivet i Singapore

Hur ska satelliter röra sig för att kunna observera samma område på jorden tillräckligt ofta? Och hur får man ett mycket tunt materialskikt att bildas på rätt sätt? Det var två av frågorna som Sofia Semeli Peimanidi och Julius Andersson arbetade med under sommarveckorna på NTU.

På Chalmers läser Sofia Semeli Peimanidi masterprogrammet Trådlös teknik, fotonik och rymdteknik. Vid NTU undersökte hon hur grupper av satelliter kan användas för att bestämma rörelser i atmosfären.

– Jag använde Ansys Systems Tool Kit, STK, och Python för att simulera och jämföra olika satellitkonfigurationer. Jag studerade hur satelliterna rör sig i sina omloppsbanor och hur ofta de kunde återkomma till samma områden på jorden, säger hon.

Arbetet gav henne möjlighet att använda sina kunskaper i fysik och rymdteknik i ett konkret forskningsprojekt. Men vistelsen gav mer än ämneskunskaper.

– Det som överraskade mig mest var möjligheten att få uppleva forskning i en internationell miljö och arbeta med ett projekt med en praktisk tillämpning. Jag fick se hur människor med olika bakgrund och från olika ämnesområden bidrar med sin expertis för att arbeta mot ett gemensamt mål för ett satellituppdrag.

Julius Andersson läser masterprogrammet i Nanoteknologi inom civilingenjörsutbildningen i Elektroteknik. Han tillbringade en stor del av sommaren i labbet, där han arbetade med att framställa mycket tunna skikt av materialet PdSe₂ för infraröda tillämpningar.

I en ugn hettades utgångsämnen upp och transporterades med hjälp av ett gasflöde till en yta där materialet bildades. Julius Andersson undersökte hur bland annat temperatur, gasflöde och tid påverkade resultatet. Han framställde själv proverna och analyserade dem med en metod som använder laserljus för att undersöka material

– En utmaning jag stötte på var svårigheten av att reproducera resultat från tidigare artiklar. I många fall var labbuppsättningen annorlunda än vad jag hade tillgång till, och ibland hade vissa parametervärden utelämnats. Detta gjorde att jag fick tänka mycket själv på hur jag skulle göra för att återskapa samma villkor och relatera det till teori, i stället för att bara följa ett recept rakt av. Att behöva pröva sig fram blev en del av det som gjorde arbetet givande. 

Forskning var ett mål för Julius Andersson redan före resan.
– Jag har stort intresse för vetenskap, så möjligheten att specialisera sig inom ett visst område man brinner för och konstant lära sig nya saker är definitivt något som lockar mig.

 – Min tid på NTU har ytterligare stärkt mitt intresse. Jag fann det väldigt stimulerande och roligt att jobba med mitt projekt, och även om jag stötte på vissa problem ibland var det kul att försöka lista ut hur jag skulle lösa dem. Jag hade även många givande diskussioner med doktorandstudenter och postdocs i min forskargrupp. 

– Efter examen planerar jag att doktorera mig men har ännu inte bestämt mig helt inom vilket område. Kvantteknologi och 2D material är två områden som jag är intresserad av, där det senare var fokus för mitt projekt på NTU. Eftersom jag hade en positiv upplevelse på NTU kan jag tänka mig att återvända dit för mina doktorandstudier.

Forskningsutbytet, som startade sommaren 2026, är ett initiativ från Chalmers styrkeområde Materialvetenskap och omfattar även Nano, Produktion och Informations- och kommunikationsteknik, IKT. Det ger också studenter från NTU möjlighet att arbeta i forskargrupper på Chalmers.

När programmet presenterades inför den första omgången lyfte Rickard Frost, rådgivare för styrkeområde Materialvetenskap, möjligheten att knyta kontakt med studenter som senare kan återvända för examensarbete eller doktorandstudier.

Sofia Semeli Peimanidi betonar att man inte behöver ha bestämt sin framtid eller kunna allt om ett forskningsämne för att söka.

– Att flytta till ett annat land och komma till en annan forskningsmiljö kan kännas skrämmande, men det är också en möjlighet att lära sig, träffa människor med olika bakgrund och få nya perspektiv. Mitt råd är att söka även om du inte känner dig helt förberedd eller inte kan allt om forskningsämnet i förväg. Du behöver inte alltid veta exakt vad du vill göra, och det är helt normalt. Våra intressen och mål kan förändras när vi får nya erfarenheter.

– Det viktigaste är att ge sig själv chansen att prova. Även om saker inte går som planerat, eller om du upptäcker att något inte passar dig, kan erfarenheten hjälpa dig att fatta bättre beslut om din framtid. I slutändan lär man sig mycket, inte bara av att lyckas utan också av att försöka. Dessutom är det väldigt varmt där, så ta med lämpliga kläder och en fläkt.

Nu förbereds nästa ansökningsomgång inför sommaren 2027