Forskning, dialog och samarbete ska stödja skiftet till effektiv återtillverkning inom möbelindustrin

Nya regler gör att möbler ska kunna spåras bakåt i tillverkningen och på sikt måste möbeltillverkarna kunna ta tillbaka sina möbler för återtillverkning. Med återtillverkning avses i detta sammanhang en industriell process där begagnade produkter får nytt liv. Man kommer att behöva gå från en linjär produktion till en cirkulär. Men hur kommer man att lyckas med detta?  Vilka förutsättningar finns ute i den svenska möbelindustrin? Hur kan man förbereda sig? Hur börjar man ens? Och kan man tänka in möjligheter för återtillverkning redan i designstadiet av nya möbler?

Mirka Kans är docent vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation (TME) på Chalmers och leder den forskning inom träbearbetande processer i trä- och möbelföretag som institutionen bedriver. Det handlar om ett längre forskningsprogram på fem år, CirkuTrä, som kartlägger förutsättningarna för hållbar återtillverkning av träprodukter, och ett mer begränsat forskningsprojekt, RE:Furn. Det senare startade i september 2023 och ska pågå i tre år. CirkuTrä och RE:Furn springer båda ur ett kartläggningsprojekt som pågick under 2022-2023. Bägge handlar om återtillverkning men har lite olika fokus; CirkuTrä innebär mer grundforskning medan RE:Furn är mer praktiskt orienterat. 

Forskningsprojektet RE:Furn

Möbel- och inredningsindustrin i Sverige består i dagsläget av ca 2 400 företag. Majoriteten av dem är små och medelstora företag, som ofta har en begränsad budget och små marginaler. Möjligheterna att möta en ökad efterfrågan på återtillverkade möbler kan därför vara begränsade. Inom forskningsprojektet RE:Furn jobbar man därför med frågeställningar som hur man kan förbereda sig för återtillverkning. Projektets huvudsyfte är att öka kunskapen om cirkulär ekonomi och återtillverkning av möbler hos svensk offentlig sektor och möbelindustri. En viktig parameter är dialog och i projektet ingår flera möbelföretag som kan bidra med sin kunskap och erfarenhet, liksom att olika lösningar.

Projektet fokuserar på producentledet och offentliga upphandlingar, där till exempel ramavtal är en del av problematiken då dessa inte alltid är anpassade för cirkularitet. Forskningsarbetet ska ta fram olika scenarier för effektiv och lönsam återtillverkning av möbler för offentlig miljö. Dessa scenarier ska sedan resultera i användbara verktyg och processer, dvs tekniska och organisatoriska lösningar såsom besluts- och affärsmodeller och upphandlingsstöd, som testas ute hos producenter och kunder under projektets gång. Även riktlinjer och koncept för effektiv återtillverkning av möbler i offentlig miljö, inklusive en praktisk handbok, kommer att tas fram. Slutmålet är en ökad medvetenhet kring effektiv och lönsam återtillverkning.

Vilka möjligheter och utmaningar finns för att balansera konkurrenskraft och cirkularitet?

Som nämndes tidigare har de mindre möbeltillverkarna ofta små marginaler och är orderkänsliga. Detta då tillverkningen många gånger är kundorderbaserad, vilket kan innebära stora variationer i tid, storlek och innehåll. Här finns möjligheter för återtillverkning som komplement för att fylla upp hålen som kan uppstå i nyproduktionen, menar Mirka. – Det sker i viss utsträckning redan idag, om än dock inte så systematiskt. I framtiden skulle vi i projektet gärna se att producenterna tänker återtillverkning i första hand och nytillverkning som komplement. Och att det för slutkunden är av underordnad betydelse om möbeln är ny- eller återtillverkad.

Även om intresset för, och andelen av återbruk har ökat hos tillverkarna så ser man utmaningar. En sådan är offentlig upphandling av inredning där cirkularitet ingår i kravställningen. Eftersom exempelvis renovering av möbler kan ha olika förutsättningar och göras på flera sätt, kan det vara svårt för producenten att veta om man räknar på rätt premisser utifrån vad kunden faktiskt vill ha.  Med andra ord, konkurrerar man på lika villkor med övriga anbudsgivare?

En annan utmaning för återtillverkning av möbler är designrättigheterna som måste respekteras. Detaljer kan inte ändras hur som helst. Man behöver kompetens för att kunna göra det på rätt sätt. Kanske skulle man kunna tänka sig något slags tredjepartscertifikat här.

Spårbarheten är också en faktor att ta hänsyn till. Tillverkaren designar en möbel som sedan säljs till slutkund genom arkitekter och återförsäljare. Därmed kan det finnas problem att hitta originaltillverkaren. Här kommer införandet av digitala produktpass* att bli till stor hjälp, även om själva införandet i sig kan medföra andra utmaningar för många aktörer. 

Slutligen kan tillgång och tillflöde av begagnade möbler att återtillverka bli en flaskhals. Idag finns inte de volymer som kommer att behövas. Kunder kommer att behöva sluta slänga möbler och istället lämna dem för återbruk. Här skulle någon form av återtillförselaktör kunna vara ett framtida scenario.

– Det finns många aktörer och drivkrafter inom området, summerar Mirka. – Inom projektet kommer vi inte att ha möjlighet att gräva djupare inom alla områden, utan fokuserar alltså på originaltillverkare och offentlig kund. Men vi är naturligtvis medvetna om problematiken och tar hänsyn till den.

Vad har hänt hittills?

– Den första perioden har vi ägnat åt att kartlägga nuläget och att formulera olika tänkbara scenarier, berättar Mirka. – Ett scenario skulle till exempel vara att 50% av tillverkningsvolymen i producentledet ska vara cirkulär. Ett annat att 50% av upphandlingsvolymen hos en kund ska vara cirkulär.

Men det kan också vara mer konkreta saker som prissättningen. Hur räknar man på vad det faktiskt kostar? Det kan till exempel bero på i vilket skick möbeln är. Även miljöaspekter som koldioxidpåverkan. Att på ett relevant och samtidigt tillförlitligt sätt kunna jämföra kostnaderna för nytillverkning och återtillverkning.

Och vilka effekter blir det för producenten om man växlar över till en ökad andel av återtillverkning? Hur kan man nyttja de resurser och kompetenser som man redan investerat i på bästa sätt vid en omställning? Får man tillbaka pengarna om man ställer om?

Här finns ett mycket bra exempel från en av deltagarna i forskningsprojektet, inredningskoncernen Input Interiör AB. De fick i uppdrag av energiföretaget e-On att inreda deras nya huvudkontor där hållbarhet skulle vara central i alla delar.  Det resulterade i att alla 975 arbetsplatser är återbrukade av tidigare inredningsmaterial, likaså arbetsskåp, konferensmöbler, sittmöbler med mera. Man använde sig i mesta möjliga grad av möbler och inredningsmaterial från det tidigare huvudkontoret. I projektet deltog även en miljökonsult från firman Bengt Dahlgren som dokumenterade jämförelsefakta såsom kostnadsbesparingar och besparingar av koldioxidutsläpp, men även vilka utmaningar som uppstod på vägen. Allt med syfte att underlätta för framtida projekt.

Utöver dialog och scenarier jobbar projektet med organisatoriska lösningar som till exempel verktyg och processer för att stödja återtillverkning och upphandling. Här håller man just nu på att ta fram ett beslutsstöd för återtillverkning som riktar sig till producentledet. I detta arbete är det centralt att kartlägga kundernas upphandlingsrutiner, vilket stöd som redan finns i de verktyg som förekommer på marknaden idag, vilka problem man upplever etc.

Projektet befinner sig för närvarande i en fas av idégenerering och lösningsframtagande. En avslutande workshop för att utvärdera lösningarna är planerad i slutet av året. Därefter tar dialoger vid, liksom tester och utvärderingar av lösningarna ute hos tillverkarna och deras kunder under nästa år.

Vilken typ av lösningar hoppas ni att kunna utveckla?

– Det blir mest organisatoriska lösningar som kommer att rymmas inom RE:Furn-projektets resultat, säger Mirka.

– Vi kommer att studera upphandlingsfaktorer såsom upphandlingskompetens och upphandlingssituationer och vad som triggar vissa beteenden, exempelvis varför man inte upphandlar cirkulärt idag. Dialog med aktörer förs, men förmodligen kommer detta område ligga under forskningsprogrammet CirkuTrä, där vi har mer tid.

– Viktigast i projektet är dialog mellan producentföretag, offentlig sektor och andra aktörer, scenarier för effektiv och lönsam återtillverkning samt tekniska och organisatoriska koncept som ska stödja de här scenarierna summerar Mirka som konstaterar att efterfrågan på återtillverkade möbler ökar. Men att det kan saknas kompetens eller en organisation för cirkulära upphandlingar hos kund. Och det är här man hoppas att projektets lösningar ska hjälpa till. – Vi ska skapa riktiga verktyg som företagen kan använda!

Mer information om forskningen

Effektiv återtillverkning av möbler i offentlig miljö (RE:Furn)

• Treårigt forskningsprojekt under perioden september 2023 till augusti 2026
• Finansiär: RE:Source som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
• Projektdeltagare:  tre universitet och högskolor, sex företag, två regioner samt ytterligare två aktörer.

Strategier för ökad cirkularitet hos träförädlande industri (CirkuTrä)

• Femårigt forskningsprogram under perioden 2023 – 2028
• Finansiär: Familjen Kamprads stiftelse
• Projektdeltagare: tre universitet och högskolor

Kartläggning av förutsättningar för effektiv återtillverkning av möbler i offentlig miljö

• Forskningsprojekt, 2022 – 2023

Föreläsningar i ämnet

Den 4 september föreläste Mirka tillsammans med professor Jimmy Johansson från Linnéuniversitetet i ämnet Cirkulära strategier i den svenska trä- och möbelindustrin på mässan Trä & Teknik i Göteborg.

Under hösten planeras även webinarier. Håll utkik i kalendariet!

* Digitala produktpass

Digitala produktpass (DPP) är en del av EUs nya ramlagstiftning Ecodesign Sustainable Products Regulation (ESPR), och ska öka spårbarheten och underlätta en cirkulär ekonomi genom att tillverkare måste dela med sig av hållbarhetsdata för sina produkter under hela livscykeln. Syftet är att göra hållbara produkter till norm på EU:s inre marknad och att minska produkternas miljöpåverkan under hela livslängden. 

Läs mer om digitala produktpass på Enterprise Europe Networks hemsida >>

Övriga källor

• Färdplan för en resurseffektiv, biobaserad möbel- och inredningsbransch (2022), Svenskt trä, TMF, Skogsindustrierna
• SCB (2022)