Ny ”Hasselbladkamera” bidrar till unika bilder av svarta hål

– Det här anslaget öppnar upp otroligt spännande möjligheter. Vår nya trebandskamera kommer att vara ett helt annat instrument än Hasselbladkamerorna som tog bilder uppe på månen, men för oss är målet detsamma. Vi vill utveckla världsledande teknik för att avbilda och förstå fenomen i rymden, säger John Conway, föreståndare för Onsala rymdobservatorium, och professor i radioastronomi vid Chalmers. 

Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella infrastruktur för radioastronomi. På anläggningen, som ligger drygt fyra mil söder om Göteborg, finns flera radioteleskop – bland annat det 20 meter stora millimetervågteleskopet, som är utrustat med mottagare för radiovågor från rymden. Det används för observationer av bland annat kometer, stjärnbildningsområden och aktiva galaxkärnor. 

Ny teknik skapar färgbilder

Radioteleskop används för att studera universum med hjälp av radiovågor, en form av osynligt ljus. Genom att koppla samman antenner i stora nätverk kan radioastronomer skapa skarpare bilder än vad som är möjligt med andra typer av teleskop. De första spektakulära bilderna av ett svart hål publicerades 2019, och togs med teleskop som liknar Onsalas. I det internationella projektet Event Horizon Telescope koordinerades flera teleskop över hela världen (teleskopnätverket GMVA) för att skapa bilderna. Med hjälp av den nya trebandskameran kommer Onsala att kunna samarbeta globalt med världens största radioteleskop för att ta nya, ännu bättre bilder av såväl svarta hål som andra fenomen i universum.  

– Det betyder att fler teleskop kan vara med och bidra till bilder från rymden, men också att vi kan se de svarta hålen i fler våglängder. Vår kamera kommer att använda ny teknik som gör det möjligt att för första gången skapa skarpa bilder i flera färger samtidigt. Det kommer att ge såväl finare bilder som nya vetenskapliga insikter, säger Jun Yang, astronom och forskningsingenjör vid Onsala rymdobservatorium, som koordinerar projektet.   

Trebandskameran och tekniken som omger den byggs just nu av ingenjörer på plats i Onsala och på Chalmers campus i Göteborg. Och nya, liknande kameror byggs eller planeras vid många av världens ledande radioteleskop. 

– Var och en av de nya trebandskamerorna siktar på att vara den bästa i världen. De bygger alla på en ny innovativ teknik som korrigerar för hur jordens atmosfär förvränger radiosignaler från långt ute i rymden, säger John Conway. 

En av initiativtagarna till Event Horizon Telescope-samarbetet är Anton Zensus, direktör vid Max Planck-institutet för radioastronomi i Tyskland och vetenskaplig ledare för teleskopnätverket GMVA. 

– Med kameror som är särskilt byggda för ändamålet kommer våra teleskop att samarbeta för att hjälpa oss utforska svarta hål, det tidiga universum, stjärnors liv och snabbt föränderliga kosmiska händelser. Allt i större detalj än någonsin tidigare, kommenterar han tekniken som byggs på Onsala.

Privata anslag leder till vetenskapliga framsteg

Projektet är möjligt tack vare ett anslag på 13 miljoner kronor från Hasselbladstiftelsen. Stiftelsen har tidigare bidragit på många sätt till verksamhet vid Onsala rymdobservatorium, senast till utställningen i observatoriets nya besökscentrum.  

– Vi är stolta över vårt långa samarbete med Onsala rymdobservatorium. Grunden lades redan när Victor och Erna Hasselblad donerade marken till observatoriet. Liksom Hasselbladskameran en gång gjorde det möjligt att se månen på ett nytt sätt, bidrar trebandskameran till att utforska universum med ny precision. Vi ser fram emot att följa de resultat som denna teknik kommer att möjliggöra, säger Hasselbladstiftelsens vd Kalle Sanner.  

Sara Wallin, vd för Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, ser privata forskningsanslag som en viktig del i den finansiering som behövs för konkurrenskraftiga universitet som levererar forskning av högsta kvalitet, och för att förverkliga Chalmers strategi om att bli ett tekniskt universitet i världsklass.

– Anslaget från Hasselbladstiftelsen kommer att bidra till verkliga framsteg inom astronomiforskning. Samarbetet mellan stiftelsen, Chalmers och rymdobservatoriet i Onsala är ett verkligt exempel på hur riktade investeringar i spetsforskning och innovativ teknikutveckling kan göra stor skillnad, säger hon.

Kontakter

Robert Cumming, astronom och kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers: robert.cumming@chalmers.se, 0704 93 31 14, 031 772 55 00 

John Conway, föreståndare, Onsala rymdobservatorium, Chalmers: john.conway@chalmers.se 

Bildtexter 

A - 20-metersteleskopet i Onsala firar 50 år i drift i maj 2026. Parabolspegeln, 20 meter i diameter, skyddas från vädret av en rund, vit kupol med trekantiga segment. Den nya kameran placeras bakom mitten av parabolen. (Foto: Chalmers / Anna-Lena Lundqvist)  

B - Halvspegeln i metall är en av nyckeldelarna i den nya kameran. Bivaxmönstret gör det möjligt också för teleskopet att mäta polariserat ljus. (Foto: Chalmers / Anna-Lena Lundqvist)  

C - Den första bilden på ett svart hål tillsammans sina omgivningar togs med teleskopnätverket GMVA där Onsalas 20-metersteleskop ingick. Den bilden av det svarta hålet M87* visas här i en version av astronomen Jongseo Kim och kollegor. Färgskalan i den här bilden visar endast ljus med våglängden 1,3 mm. Med hjälp av trebandskameror hoppas forskarna kunna ta bilder i tre våglängder, vilket möjliggör trefärgsbilder. Bild: MPIfR/Jongseo Kim m. fl. (2025)