Ett nytt globalt observatorium föds

Det nya observatoriet, SKAO, lanserades den 4 februari 2021 i samband med det första mötet i observatoriets styrande råd. Observatoriet är världens andra mellanstatliga organisation inom astronomi.
Catherine Cesarsky har utsetts till första ordförande för SKAO-rådet.

– Det här är ett historiskt ögonblick för radioastronomin. Länderna bakom dagens milstolpe hade visionen att engagera sig i SKAO därför att de såg de breda fördelarna som deltagandet kunde innebära för det ekosystem av forskning och teknik – i vilket grundforskning, beräkningsteknik, ingenjörskonst och färdigheter för den nästa generationen alla ingår - som är oundgängligt inom 2000-talets digitala ekonomi.

Det nya observatoriets huvudkontor ligger vid Jodrell Bank-observatoriet i Storbritannien, med teleskop placerade i Australien och Sydafrika.

SKAO:s teleskop i Karoo-området i Sydafrika kommer att bestå av 197 parabolantenner, var och en med en diameter på 15 meter,. Av dessa finns redan 64 stycken i drift i det sydafrikanska observatoriet SARAO:s (South African Radio Astronomy Observatory) regi. Teleskopet i Australien kommer att bestå av 131 072 två meter höga antenner som är utplacerade vid Murchison Radio Astronomy Observatory, som drivs av det australiska forskningsrådet CSIRO (Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation).

SKAO:s etablering följer ett decennium av detaljarbete med konstruktion, vetenskaplig prioritering och policyutveckling under överinseende av observatoriets föregångare, SKA Organisation. I detta arbete har fler än 500 ingenjörer, över 1000 forskare och dussintals beslutsfattare i mer än 20 länder medverkat. Det nya observatoriet är resultatet av 30 års tänkande, forskning och utveckling sedan de första diskussionerna fördes om att utveckla nästa generations radioteleskop.

Philip Diamond, professor vid University of Manchester, har utsetts till SKAO:s förste generaldirektör.

– Idag markeras födelsen av ett nytt observatorium. Det är inte ett observatorium i mängden, det här är en av 2000-talets mega-vetenskapliga anläggningar. Det är kulmen på många års arbete och jag vill gratulera alla i SKA-gemenskapen, våra partnerländers regeringar och partnerinstitut som har arbetat så hårt för att detta ska bli av. För oss handlar det om att delta i ett av de kommande decenniernas stora vetenskapliga äventyr. Det handlar om kompetens, teknik, innovation, industriretur och spinoffer, men i grunden handlar det om en underbar vetenskaplig resa som vi nu ger oss ut på, säger Philip Diamond.

Lars Börjesson, professor i fysik vid Chalmers, representerar Sverige som observatör i SKAO:s råd.

– Att SKA-observatoriet nu etableras är en stor händelse inom radioastronomin, och ett avgörande steg mot bygget av SKA-teleskopen. Vi har kunnat uppnå denna milstolpe tack vare ett enormt arbete inom ett riktigt globalt nätverk där världens ledande radioastronomiska observatorier och institut ingått. Tillsammans och över internationella gränser har vi kombinerat expertkunskap och entusiasm för att kunna utveckla SKA:s vetenskapliga mål, dess tekniska konstruktion och dess organisationsstruktur, och det är något som vi kan vara riktigt stolta över. För Sveriges del har finansiering nu säkrats för vårt deltagande i byggfasen, och den formella processen inför ett medlemskap i SKA-observatoriet har inletts, säger han.

SKAO-rådets första möte följer undertecknandet av SKA-fördraget den 12 mars 2019 i Rom. Fördraget är det internationella avtal om upprättande av SKA-observatoriet, som sedan ratificerats av Australien, Italien, Nederländerna, Portugal, Storbritannien och Sydafrika. Det trädde i kraft den 15 januari 2021, vilket därmed blev observatoriets officiella födelsedatum.

Rådet består av representanter från observatoriets medlemsländer, tillsammans med representanter för observatörsländer som har avsikt att bli medlem i SKAO. Sverige är ett av flera observatörsländer som också deltagit i SKA:s konstruktionsfas, tillsammans med Frankrike, Indien, Kanada, Kina, Schweiz, Spanien och Tyskland. Dessa länder väntas kunna ansluta sig till SKAO under de kommande veckorna och månaderna, allt eftersom deras nationella processer slutförs. Även representanter för nationella organisationer i Japan och Sydkorea deltar som observatörer i SKAO-rådet.

Vid sitt första möte godkände SKAO-rådet principer och processer som har beretts under de senaste månaderna, och som rör bland annat styrning, finansiering, samt program- och personalfrågor. Dessa godkännanden krävs för att personal och tillgångar från SKA-organisationen ska kunna överföras till observatoriet.

– Månaderna som kommer kan vi vänta oss mycket att göra, med förhoppningsvis nya länder som formaliserar sitt inträde i SKAO samt ett beslut i rådet som ger oss grönt ljus att börja bygget av teleskopen, tillägger Philip Diamond.

SKAO kommer att börja rekrytera personal i Australien och Sydafrika under de närmaste månaderna och arbeta tillsammans med lokala partner CSIRO och SARAO för att övervaka byggandet, vilket förväntas pågå i åtta år. De första forskningsprojekten med de nya instrumenten väntas kunna inledas i mitten av 2020-talet.

Fakta om SKA-observatoriet

SKA-observatoriet, SKAO, är ett globalt samarbete mellan medlemsländerna, med syfte att bygga och driva banbrytande radioteleskop för att svara på grundläggande frågor om vårt universum. Med huvudkontor i Storbritannien byggs dess två första teleskop i Australien och Sydafrika, och de blir världens hittills största och mest komplexa nätverk av radioteleskop. Senare utbyggnader i båda länder, och i andra partnerländer i Afrika, är tilltänkta. SKAO:s teleskop ska bedriva omvälvande vetenskap. Tillsammans med andra toppmoderna forskningsanläggningar kommer de att ta itu med grundläggande luckor i vår förståelse av universum, som till exempel hur galaxer bildas och utvecklas, fundamentalfysik i extrema miljöer, och livets ursprung. Genom att bland annat utveckla innovativ teknik kommer SKAO att bidra till att möta globala samhällsutmaningar. SKAO deltar därmed i strävan att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling, och kommer att innebära betydande påverkan även utanför vetenskapliga sammanhang, både i och bortom medlemsländerna. Medlemmar i SKAO är för närvarande Australien, Italien, Nederländerna, Portugal, Storbritannien och Sydafrika. Flera andra länder, bland dem Sverige, siktar mot att bli medlemsländer eller på annat sätt engagera sig i SKAO framöver.

Fakta om Onsala rymdobservatorium och Sveriges roll i SKA-projektet hittills

Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs fyra radioteleskop, en station i teleskopnätverket Lofar, samt annan utrustning för forskning om jorden och atmosfären. SKA är ett av flera i flera internationella projekt som observatoriet medverkar i. Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet.

Mellan 2012 och 2021 representerade Onsala rymdobservatorium Sverige som medlemsland i SKA-organisationen. Chalmers och Onsala rymdobservatorium har arbetat med utvecklingen av SKA sedan starten. Svenska forskare har arbetat både med att förbereda SKA:s vetenskapliga program och med att utveckla de tekniska komponenter och system som teleskopen behöver för att kunna göra tillförlitliga upptäckter. Sverige har bidragit med utveckling och prototyper av mottagare till SKA:s parabolantenner, bland dem unika lågbrusiga förstärkare.

Chalmers och Onsala rymdobservatorium har, med stöd av Big Science Sweden, tidigt engagerat företag i arbetet med SKA, framförallt företag inom de svenska styrkeområden radio- mikrovågor, ICT och signalbehandling, och har nära samarbeten med flera universitet och institut. Baserat på det tekniska utvecklingsarbetet och samarbetet med andra forskningsorganisationer engagerade i SKA:s utveckling kommer Sverige att leda färdigställandet och leveransen av två viktiga system för SKA mellanfrekvensdel i Sydafrika: ca 200 mottagare för frekvensbandet 350 – 1050 MHz, lågbrusiga förstärkare för flera frekvensband samt de system som digitaliserar de svaga signalerna. I arbetet kommer Sverige att samarbeta med Frankrike, Kanada, Indien, Spanien och Sydafrika.

John Conway är föreståndare för Onsala rymdobservatorium och professor i radioastronomi vid Chalmers.

– På Chalmers och Onsala rymdobservatorium är vi oerhört glada över det stora engagemang som svenska industrin har visat för SKAO. Bakom detta ligger den expertkunskap inom teknik för radioastronomi som byggts upp under lång tid vid Onsala rymdobservatorium, och som gjorde det möjligt för oss att gå med i det internationella projektet redan i designfasen, säger han.