Forskare behöver kunna skriva för både kollegor och människor utanför akademin. Men hur lär man sig att skriva för nya målgrupper? En studie från Chalmers visar hur doktorander kan anpassa sitt skrivande till nya sammanhang genom att arbeta med olika textgenrer parallellt.
En vetenskaplig sammanfattning, ett blogginlägg och en populärvetenskaplig artikel ställer olika krav på skribenten. Läsarnas förkunskaper varierar, liksom textens syfte och vad som behöver förklaras. Att behärska ett slags text innebär därför inte automatiskt att man kan skriva en annan.
– Vi kan inte undervisa om varje skrivuppgift som en doktorand kommer att möta. Därför behöver undervisningen hjälpa dem att förstå hur de kan ta sig an en obekant texttyp genom att utveckla sin förmåga att anpassa skrivandet till olika retoriska situationer, säger Peter Wingrove, postdoktor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers och artikelns huvudförfattare.
Samma forskning, olika sätt att skriva
I studien prövade forskarna ett undervisningsupplägg där åtta doktorander arbetade med tre olika texttyper under samma workshop. Deltagarna fick först analysera en vetenskaplig sammanfattning och diskutera tänkt målgrupp, syfte och uppbyggnad. Därefter arbetade de i grupper med att omvandla ett forskningsblogginlägg till en vetenskaplig sammanfattning och jämföra olika sätt att presentera innehållet.
Till sist skrev de en sammanfattning av sin egen forskning och omarbetade den till en kort populärvetenskaplig artikel. Deltagarna fick exempel att studera, men ingen stegvis vägledning i hur den sista uppgiften skulle lösas. Forskarna analyserade deltagarnas texter, inspelade gruppdiskussioner och intervjuer om hur de hade gått till väga.
Att förklara kan kräva mer utrymme
Analysen visade hur deltagarna förde över både språk och struktur till den nya skrivuppgiften. Några placerade centrala resultat tidigt i texten. Andra använde berättande inslag eller frågor för att engagera läsaren. Deltagarna gjorde också olika val kring facktermer med hänsyn till den nya målgruppen. Intervjuerna och gruppdiskussionerna visade också hur deltagarna resonerade om sina val: vilka tidigare kunskaper de kunde använda, vad som behövde förändras och vad de själva behövde lära sig mer om. Forskarna kallar upplägget Multi-Genre Pedagogy. Målet är att utveckla ett flexibelt skrivande och en djupare medvetenhet om textgenrer genom att låta deltagarna jämföra och röra sig mellan olika texttyper.
– Att göra forskning tillgänglig kan kräva att man utvecklar resonemang och förklarar sådant som specialister tar för givet. Det handlar om att förstå vad läsaren behöver för att kunna följa med, säger Raffaella Negretti, professor på Chalmers och medförfattare till studien.
Studien genomfördes under en workshop på en och en halv dag med åtta samhällsvetenskapliga doktorander i Storbritannien. Underlaget bestod av 16 texter, inspelade gruppdiskussioner och åtta intervjuer.
Artikeln Taking the high road: how multi-genre pedagogy promotes genre knowledge and high-road transfer among academic and non-academic genres är publicerad med öppen tillgång i Journal of English for Academic Purposes. Peter Wingrove, postdoktor på Chalmers, har skrivit artikeln tillsammans med Raffaella Negretti, professor, Chalmers, Lisa McGrath, associate professor, Sheffield Hallam University och Christine Feak, Lecturer, University of Michigan.
Frågor om forskingen?
Peter Edward Wingrove
- Postdoc, Fackspråk och kommunikation, Vetenskapens kommunikation och lärande
Peter Edward Wingrove
- Postdoc, Fackspråk och kommunikation, Vetenskapens kommunikation och lärande