Jubileumsprofessor med sannolikhetsperspektiv

Bild 1 av 1
Tre realiseringar av en slumpvandring med förgrening med utplåning
Tre realiseringar av en slumpvandring med förgrening med utplåning (endast en partikel per position är tillåten)

Professor Nina Gantert från Technische Universität München har besökt Institutionen för matematiska vetenskaper som Chalmers jubileumsprofessor. Hennes forskningsfält är sannolikhetsteori.

Porträtt Nina Gantert
Foto: privat

Nina är inte ny på institutionen eftersom hon har varit gäst under kortare besök flera gånger förut. Den första gången som hon mötte sin värd Jeffrey Steif var de båda doktorander, Jeffrey på Stanford University som Nina besökte, men deras samarbete startade först senare.

– I Tyskland kan man få en sabbatstid efter varje gång som man har undervisat nio terminer. Det är inte möjligt att lämna alla plikter, till exempel fortsätter man sin handledning, men utan kurser och examinationer så blir måstena mycket färre. Jag hade nämnt för Jeff att jag hade en sabbatstid på gång, och han berättade om möjligheten att vara jubileumsprofessor, som jag var väldigt glad att få.

Nina arbetar inom sannolikhetsteori. Det finns massor av saker som verkar hända slumpmässigt där man vill veta om det är möjligt att finna mönster och ta reda på varför de händer. Om det finns en process i tiden med slumpmässiga influenser är målet att veta hur processen beter sig på en lång tidsskala. Två exempel från vitt skilda områden är stokastiska väderdata och utfallet av medicinering. I båda fallen vill man veta vad som är slumpmässiga effekter och vad som är en trend.

Abstrakta mönster

Forskningen som Nina och Jeffrey tillsammans med Malin Palö Forsström har arbetat med under de tre månader som Nina varit här har handlat om de abstrakta mönster som kan uppkomma om man applicerar vissa slumpmässiga mekanismer. Mönstren är mycket bättre förstådda nu, och en artikel kommer att skrivas om resultatet. Som inom den mesta av den matematiska forskningen har många följdfrågor uppstått och arbetet kommer att fortsätta. Under sin vistelse på Chalmers har Nina även hållit en minikurs om uteslutningsprocesser, och flera föredrag.

– Jag har dessutom påbörjat ett arbete med en modell för infektionsepidemiologi, tillsammans med Erik Broman och med Stein Andreas Bethuelsen från Bergen, som var gäst här i september. Han var en gång i tiden min postdoktor i München, så det var roligt att se honom igen! Och jag har haft tid till att gå på seminarier som inte ligger inom mitt exakta forskningsområde, det har verkligen varit en massa bra föredrag. I fikarummet är det lätt att möta folk från alla matematiska områden och ha intressanta matematiska diskussioner.

Ett annorlunda akademiskt system

Det akademiska systemet I Tyskland är mycket annorlunda jämfört med Sverige. Institutionerna är mindre och det finns få fasta anställningar förutom professurerna. Det betyder att man har fler studenter och färre kolleger, och att doktoranderna oftast går till industrin i stället för att fortsätta som postdoktorer, eftersom det inte finns någon tydlig karriärväg efter postdoktorstiden.

– I det tyska systemet är det svårare att ge unga människor ett akademiskt perspektiv. Men, som sagt, möjligheterna att få sabbatstid är goda, och Chalmers nya rektor var intresserad av att höra om det när Jeff och jag hade ett möte med honom.

Nina valde att lägga sitt besök i månaderna maj, juni och september, då det är mycket dagsljus, för att även kunna besöka själva staden Göteborg. Eftersom hon inte kör bil så uppskattar hon både den bra kollektivtrafiken och att så mycket kan nås till fots, inte minst då campusområdena har en sådan central placering. I jämförelse ligger Münchens campus utanför staden och kräver lång pendlingstid. I Göteborg har Nina passat på att besöka trevliga caféer och restauranger liksom museer och parker, samt att ta spårvagnen till Saltholmen och hoppa på nästa båt ut i skärgården.

Skribent

Setta Aspström