Olle Jonsson-priset till exjobb som kan ge nytt liv åt produktionsspill

Att deras kandidatarbete skulle vinna ett pris var absolut ingenting som Wilma Jansson och Filippa Wärme hade räknat med. Beskedet om vinsten kom dessutom i ett mejl som de inte var helt säkra på hur de skulle tolka.

– Det var overkligt. Jag fick läsa det en gång till och sedan ringa Wilma och säga: ”Jag tror att vi har vunnit.” Vi fattade inte riktigt först, säger Filippa Wärme.

– Efter att vi hade läst mejlet tio gånger insåg vi att det faktiskt var vi, fyller Wilma Jansson i.

Olle Jonson-priset uppmärksammar studentarbeten inom kvalitets- och verksamhetsutveckling, och delas ut av SFK (Svenska Förbundet för Kvalitet). Studenter från hela landet har möjlighet att skicka in sina arbeten. De fyra bästa arbetena väljs ut, och studenterna som gjort dem får presentera sina arbeten inför en jury.

Att deras examensarbete till slut utsågs till vinnare är en bekräftelse som betyder mycket för Wilma Jansson och Filippa Wärme.

– Vi var väldigt stolta över arbetet när vi var klara. Men samtidigt vet man ju inte riktigt hur bra eller användbart det faktiskt är. Därför är det väldigt roligt att få den här stämpeln på att det faktiskt är ett bra arbete, säger Wilma Jansson.

Själva tror de att en förklaring till juryns val är att arbetet kombinerar hållbarhet med konkreta resultat som Diab kan använda i sin fortsatta utveckling. De ser också möjligheter att arbetssättet kan vara relevant för andra företag som står inför liknande utmaningar med spillmaterial.

Stor potential

Företaget Diab tillverkar kärnmaterial för så kallade sandwichkonstruktioner * som bland annat används i båtar och vindkraftverk. Kontakten med företaget kom genom Wilma Jansson, som hade jobbat där tidigare – när det var dags att göra kandidatarbete hörde hon av sig om möjligheten att få göra arbetet där.

Ganska snart utkristalliserade sig en utmaning: en stor mängd material från produktionen, ungefär 40 procent, blir spill och går i dag till energiåtervinning. Den största kategorin är så kallat kutterspill, som motsvarar omkring 24–25 procent av det totala producerade materialet. Det var just detta spill som studenterna valde att fokusera på. Tillsammans med Diab började studenterna undersöka om materialet i stället skulle kunna få ett nytt användningsområde.

– Det finns ett underliggande väldigt stort behov av att kunna göra någonting annat med spillet. Om man skulle hitta en bra metod och användningsområden som passar materialet så finns det mycket att vinna, både ur miljömässiga och ekonomiska perspektiv, säger Filippa Wärme.

Under våren tillbringade de intensiva veckor på plats i Laholm. De pressade samman spillmaterial till nya plattor och undersökte hur tillverkningen påverkade materialets egenskaper. En stor del av arbetet handlade om att sätta sig in i nya metoder. Bland annat använde de experimentell försöksplanering för att systematiskt undersöka vilka faktorer som påverkade resultatet.

– Det roligaste var hur mycket vi fick lära oss, framför allt om kvalitetsutveckling och hur olika metoder kan användas för att lösa verkliga problem inom industrin. Samtidigt var det en utmaning eftersom mycket var nytt för oss och vi behövde lära oss metoderna från grunden, säger Filippa Wärme.

Längs vägen bjöd arbetet också på överraskningar. När en process som de trodde hade förbättrats inte gav de resultat som de väntat sig började de söka efter andra förklaringar. Svaret visade sig vara att egenskaperna kunde skilja sig åt mellan olika satser av spillmaterial – ett oväntat resultat, men väldigt användbar kunskap för företaget.

– Det var en överraskning både för oss och för företaget att det var så stor skillnad. Ska man fortsätta med det här behövs det en kontroll så att man vet vilken kvalitet spillmaterialet har, säger Wilma Jansson.

Upptäckten blev också en av arbetets viktigaste aha-upplevelser. Om det återbrukade materialet i framtiden ska kunna användas i en produkt som säljs på marknaden behöver företaget kunna säkerställa en jämn kvalitet på råmaterialet. Studenterna kunde dessutom visa hur olika processparametrar påverkar materialets draghållfasthet och vilken hållfasthet som går att uppnå.

Studenterna kunde också se att det fanns ett tydligt samband mellan materialets färg och dess hållfasthet, något som skulle kunna ge ytterligare kunskap om egenskaperna hos materialet.

Gav mersmak

Examensarbetet är ett första steg och fler materialegenskaper behöver undersökas innan det går att avgöra vilka användningsområden som skulle kunna vara aktuella. Men potentialen är det som engagerar studenterna.

I stället för att företaget betalar för att bli av med materialet skulle det på sikt kunna få ett nytt värde.

– Det blir en helt annan cirkulär ekonomi om man kan hitta en ny användning för materialet. Det skulle kunna bli en resurs i stället, säger Wilma Jansson.

Arbetet gav mersmak - efter sin treåriga utbildning inom maskinteknik med inriktning konstruktion studerar båda nu vidare på masterprogrammet Production Engineering. Erfarenheterna från examensarbetet har väckt ett särskilt intresse för kvalitetsfrågor och för hur olika faktorer i en produktionsprocess påverkar slutresultatet.

– Det här med att klura ut vilka faktorer och parametrar som är viktiga och hur de påverkar varandra har varit jätteintressant. Det skulle vara väldigt kul att fortsätta med, säger Wilma Jansson.

Här kan du läsa kandidatarbetet ”Återbruk av polymermaterial för optimerad draghållfasthet”

---

* En sandwichkonstruktion är en konstruktion som består av två yttre, relativt tunna och starka skikt med ett lättare material mellan dem, som fungerar som en kärna. De används bland annat i båtskrov.