Hemlighetsmakeriet var stort när det sent i höstas stod klart att det lilla startupbolag OptiGOT från Göteborg köps upp av techjätten Nvidia. Och med en historia som tog sin början i ett Chalmers-labb någon gång för 20 år sedan är lärdomarna många. Vi stämde träff med två av OptiGOT-grundarna, Anders Larsson och Erik Haglund, för att låta dem berätta om milstolpar, framgångsfaktorer och utmaningar under resans gång.
Det här är historien om OptiGOT.
Det var i slutet av november 2020 som chipbolaget Nvidia lät meddela att de förvärvat Göteborgsbaserade startupbolaget OptiGOT. Affären hade egentligen blivit klar redan i april samma år men omgärdades av stort hemlighetsmakeri och offentliggjordes först ett halvår senare. Då ville varken säljare eller köpare kommentera affären vidare i media och köpeskillingen hölls hemlig. Men på OptiGOT:s LinkedIn-sida gjorde bolagets VD, André Kelkkanen, klart att man var mycket nöjd över försäljningen: ”För att klä det i en fotbollsmetafor: Känns fantastiskt. Vi ansluter oss till det bästa laget i världen och får chansen att tävla för att vinna mot den bästa konkurrensen i världen.”
OptiGOT hade vid tiden för uppköpet kommit att bli en spjutspetsstartup inom högpresterande ytemitterande halvledarlaser, så kallad VCSEL (vertical-cavity surface-emitting laser). En teknik som kan användas i LIDAR och för högeffektiv och mycket snabb dataöverföring via fiberkabel. Metoden är banbrytande och avgörande för avancerad testning, utvärdering och analys av big data och gjorde OptiGOT till högvilt hos de stora tech-bolagen. Högintressant för Nvidia, som sedan 90-talet har varit marknadsledande inom dator- och spelgrafik och nu också etablerar sig som en global aktör inom AI och superdatorer. Men det var fler än Nvidia som knackade på dörren.
– Under 2019 och 2020 visade flera bolag intresse för att köpa upp OptiGOT. Ett av dessa var Nvidia. Och då blev valet enkelt för oss. Nvidia är ett fantastiskt och stort internationellt företag som går lysande. De har muskler och har länge varit ledande inom grafikprocessorer för interaktiv grafik och har under senare år, delvis genom uppköp av olika bolag, blivit ledande också inom AI och IT för till exempel superdatorer, autonoma maskiner, moln- och datacenter, sjukvård och biovetenskap, högpresterande databehandling, nätverk och självkörande fordon, säger Anders Larsson, professor i Fotonik vid institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap, MC2 och en av de fyra OptiGOT-grundarna.
Idag, drygt ett år efter försäljningen, har teamet blivit en del av Nvidia och dessutom expanderat till sju personer, alla från Chalmers varav sex från institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap.
Med rötter i industrinära forskning
Och det var också just i MC2:s labb som OptiGOT:s resa startade någon gång i mitten av 90-talet. När forskningsprojektet bolagiserades 2016 betraktades OptiGOT som ett destillat av över 20 års VCSEL-forskning vid Chalmers. Med ett team bestående av elva doktorander och fyra post-docs präglades forskningen under många år av en envishet och ett fokus med tydliga kort- och långsiktiga mål. Något som grundarna själva menar har varit avgörande för bolagets senare framgång. Men även de många samarbeten med företag över hela världen som kantat forskningsåren på MC2 tros ha förberett dem väl för bolagiseringen.
– Så småningom blev vi riktigt bra på detta, världsledande kan man nog säga. Eftersom forskningen var tillämpad och industrinära började vi runt 2000 få förfrågningar från olika företag om hjälp med framför allt laserdesign, men också tillverkning och test av prototyper. I många år avböjde vi men i början av 2015 bestämde vi oss för att ge det en chans och började leverera designer genom Chalmers Ventures, förklarar Anders.
– Så vi hade redan från starten koll på några potentiella kunder och en modell för hur vi kunde sälja vår teknik. Vi behövde därför inte hitta eller skapa en marknad för vår ”produkt”, vilket är en helt annan utmaning, tillägger Erik Haglund, före detta doktorand vid MC2 och en av grundarna till OptiGOT.
OptiGOT ser dagens ljus
Beslutet att i början av 2015 testa affärsidén i samarbete med Chalmers Ventures skulle visa sig falla väl ut. När samarbetet snart därefter genererade stora beställningar från intresserade kunder kändes det naturligt att göra affärer på riktigt och bilda bolag tillsammans med Chalmers Ventures. 2016 såg OptiGOT dagens ljus, kanske resans största milstolpe för de fyra grundarna som förutom Anders och Erik utgörs av Johan Gustavsson, docent vid MC2 på Chalmers, och Chalmers Ventures. Kort därefter tillsattes en VD, André Kelkkanen, som kom från Chalmers Ventures och redan på ett tidigt stadium kunde komplettera den befintliga tekniska expertisen med erfarenheter från entreprenörskap, affärsekonomi och affärsjuridik. Något som Anders och Erik såhär i retrospektiv är övertygad om har varit en stor framgångsfaktor för OptiGOT:s framfart. Två år senare flyttade bolaget in i egna lokaler. En egen identitet och, med det, en självständighet kunde börja ta form.
– Det var väldigt häftigt att få vara med och bygga upp ett startup från början. Bara att sätta sig ner och försöka hitta på ett bra namn tog ett tag. Sen göra allt från att designa logga och hemsida till att köpa IKEA-möbler till kontoret, säger Erik.
Samtidigt växte verksamheten i en sådan omfattning att flera före detta fotonik-doktorander från MC2 kunde anställas och utveckla bolaget vidare. Snart började erbjudanden om uppköp trilla in. Och resten är historia.
Det råder inga tvivel om att resan har kantats av många välgrundade beslut. Men det finns en avgörande faktor som är svår att styra över. Timing. I OptiGOT:s fall stod även stjärnorna rätt på den punkten. För parallellt med forskningsprojektets framfart och bolagsbildning, utvecklades också omvärlden i en för företaget gynnsam riktning.
– I takt med att vi utvecklade forskningen utvecklades också marknaden för denna lasertyp positivt. Från mitten av 90-talet fram till mitten av 00-talet växte marknaden och dominerades av fiberoptiska datakablar och olika typer av sensorer i till exempel optiska datamöss. Från mitten av 00-talet har marknaden vuxit kraftigt när det började byggas datacenter världen över för att hantera all datatrafik i molnet med fiberoptiska datakablar, och när lasertekniken började användas allt mer för konsumentelektronik såsom mobiltelefoner, för till exempel kamerafokus och ansiktsigenkänning och andra typer av sensorer som laserradar för självkörande fordon, säger Anders.
Också framtiden ser ljus ut för lasertekniken. Enligt en färsk rapport från Yole bedöms den totala marknaden för VCSEL växa från 1.1 till 2.7 miljarder dollar från 2020 till 2027, med en motsvarande tillväxt för datakommunikation via VCSEL-laser från 277 till 516 miljoner dollar under samma tidsintervall.
Från startup till techjätte
Men visst har resan också kantats av utmaningar längs med vägen. Att gå från forskartillvaron inom akademin till livet som företagare var en omställning. Dels innebar övergången för vissa en deltidstjänst på två ställen, en på Chalmers och en på OptiGOT. En inte helt lätt balansakt, emellanåt. Och dels handlade övergången om att kliva in i en ny kultur.
– Det var en utmaning för oss som kom från akademin att inse och lära oss att villkoren för industriell verksamhet är ganska annorlunda jämfört med dom som gäller för akademisk forskning. Det behöver inte alltid vara bäst, tillräckligt bra räcker i många fall. Men det skall gå att producera till acceptabel kostnad och funka i ”ur och skur”, förklarar Anders.
Och att gå från litet till stort bolag är också en omställning. När försäljningen till Nvidia realiserades gick man från att vara startup på sex anställda till internationellt bolag med 20 000 anställda i över 30 länder.
– Det mesta är positivt, med mycket mer resurser, många möjligheter att lära sig sådant som inte var möjligt på OptiGOT, med insyn i hela kedjan från komponenter till kompletta system. Sedan tar det alltid tid att lära sig hur en stor organisation fungerar med alla processer och verktyg, säger Anders.
Berättelsen om OptiGOT är en framgångssaga, utan tvivel. Resan har varit förhållandevis lång men har präglats av ett dedikerat och ihärdigt forskarteam, en tidig kontakt med industrin och en kontinuerlig tillgång till Chalmers-labben. Så vilka är de största lärdomarna man tar med sig från resan?
– Det är superviktigt att ta in folk som vet hur man startar bolag och som kan sköta ekonomin. Så att man lägger tid på både det tekniska och på kunder. Sen är det viktigt att ha en bra jurist som kan hjälpa till med avtal, hur de fungerar och skrivs. Någon som kan fixa ett första utkast och dubbelkolla allt, säger Erik.
Och Anders instämmer:
– Ja, det är väldigt viktigt att tidigt ta in icke-teknisk kompetens, det vill säga entreprenörskap, affärsekonomi och affärsjuridik. Sen måste man brinna för detta och vara beredd på att det kräver mycket energi, tålamod och tid. Och man behöver börja ”enkelt” för att undersöka och förstå om idén håller. Finns det en efterfrågan, helt enkelt.