
I juni ägde den tredje upplagan av UNOC (United Nation Ocean Conference) rum, denna gång i franska Nice. Det överbryggande temat för konferensen var “Accelerating action and mobilizing all actors to conserve and sustainably use the ocean”. Från Chalmers var Anna Lunde Hermansson och Ida-Maja Hassellöv på plats. Här ger Anna Lunde Hermansson en kort rapport om hur hon upplevde konferensen, och vad hon tar med sig därifrån.
Hur upplevde du konferensen UNOC i stort?
– Jag var ganska överväldigad av allt. Man befinner sig mitt ibland världsledare, politiker, kungligheter, industrirepresentanter, intresseorganisationer, forskare, ungdomar och eldsjälar som alla talar om hur vi skall värna om havet och havsresurser. Och allt detta utspelar sig i väldigt hög värme bland tusentals poliser och rigoröst säkerhetstänk.
Vad gjorde starkast intryck på dig?
– Jag blir väldigt ödmjuk inför svårigheterna med att samla alla nationer för att enas om framtiden för våra hav. Samtidigt tänker jag att det i dag är viktigare än någonsin att hitta en gemenskap och ett forum där alla skall få göra sina röster hörda. Jag uppskattade speciellt eventen utanför ”blå zonen”, där det var öppet för allmänheten att delta.
Var det mycket i samtalen eller agendan som direkt knöt an till just din egen forskning?
– Vi var med och samarrangerade ett seminarium utanför den blå zonen som direkt kopplade till min forskning om sjöfartens miljöpåverkan samt reglering av skrubbrar. Det blev väldigt lyckat med många inspirerande presentationer och kraftfulla uttalanden. Utöver det upplevde vi att sjöfartens miljöpåverkan var relativt underrepresenterat under konferensen, men enligt källor var det mer än under UNOC2 i Lissabon så det går kanske åt rätt håll. I ett pågående projekt mellan Chalmers Ocean och InfraVis har vi skapat en interaktiv plattform för att sprida kunskap om sjöfartens miljöpåverkan och detta passade vi självklart på att uppmärksamma under veckan.
Hur upplevde du balansen mellan vetenskap, politik och konkreta åtgärder – kändes det som att forskningen fick genomslag?
– Utifrån min upplevelse så var eventen inne i blå zonen generellt sätt mer politiska, även om det ofta påkallades att beslut som fattas måste vara förankrade i vetenskap. Veckan innan UNOC organiserades den vetenskapliga konferensen One Ocean Science Congress, OOS2025, detta också i Nice, där forskare bland annat definierade utmaningar samt rekommenderade åtgärder som skickades vidare till beslutsfattare som deltog under UNOC3. Jag tycker att det behövs ställas större krav på konkreta handlingar och utfall, med ordentlig uppföljning på att löften uppfylls. Det tror jag är viktigt för att UNOC och liknande globala möten skall få den status de förtjänar.
Vad tar du med dig hem - till ditt arbete, till kollegorna, till framtida projekt?
– Att det finns väldigt mycket mer arbete att göra och många spännande forskningsområden. Som forskare kan vi verkligen ha en central roll i att producera fakta och informera beslutsfattare och samhället i stort och den chansen tycker jag vi skall ta vara på.
Hur ser du på tempot och ambitionen i det internationella arbetet? Tycker du till exempel att det går åt rätt håll?
– Jag tycker alltid att det går för långsamt! Men så länge havsmiljön får större uppmärksamhet och att strålkastarljuset riktas mot det som kan förbättras och att vi alla måste ta ansvar så ser jag det som något positivt. Jag blir också hoppfull i att det fortfarande finns många som tror på multilateralism och samarbete.
Vad tycker du är mest angeläget ska hända härnäst för att saker som diskuterades i Nice ska bli verklighet?
– Lite generaliserat så krävs politiskt mod i kombination med, eller som effekt av, samhällets påtryckningar. Jag tror också det kommer krävas att det finns internationellt förtroende samt en övergripande ansvarskänsla för att bevara havsmiljön även om jag är medveten om att det låter utopiskt. Rent konkret så kan medlemsländer ratificera FN:s havsrättskonvention till skydd för marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion - BBNJ eller High Seas Treaty - man kan tillämpa försiktighetsprincipen och pausa all aktivitet kopplat till marin gruvdrift - inte bara på internationellt vatten - och man kan agera inom sitt lands jurisdiktion, exempelvis införa förbud av utsläpp av skrubbervatten som sker nu i Sverige från och med 1 juli 2025. Att finansiera fri oberoende forskning och stötta samhällen i behov är också väldigt viktiga aspekter som även lyftes vid ett flertal tillfällen i Nice.
Något som du vill tillägga?
– Efter en intensiv vecka i Nice är det tydligt att det finns ett stort behov och aktualitet av marin och maritim forskning, och jag vill därför passa på att lyfta samverkan inom Chalmers Ocean som en viktig möjliggörare för fortsatt arbete av havsmiljöfrågor på lokal och global nivå.
Fördjupande läsning
- "UN ocean summit in Nice closes with wave of commitments", UN News (Öppnas i ny flik)
- "Wallenius pushes for a global scrubber ban at the UN Ocean Conferense in Nice", Walleniuslines.com (Öppnas i ny flik)
- "Regeringen förbjuder utsläpp från skrubbrar i svenskt vatten", www.regeringen.se (Öppnas i ny flik)
- "Ministers meet in Vigo to take concrete measures to enhance protection of the North-East Atlantic Ocean", Ospar.org (Öppnas i ny flik)
- Doktor, Transport, energi och miljö, Mekanik och maritima vetenskaper