Fullkorn kan minska risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Men innehållet av kostfibrer och bioaktiva ämnen, till exempel lignaner, i olika spannmål varierar.
I en ny studie har chalmersforskare visat att fullkornsråg ger en sänkning av LDL-kolesterol, jämfört med fullkornsvete. Sänkningen var dessutom beroende av sammansättning av tarmfloran hos försökspersonerna. Däremot påverkades inte glukosmetabolismen, vare sig med eller utan tillskott av lignaner.
Ett högt fullkornsintag kan förebygga många av våra folksjukdomar, till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Studien, som nyligen publicerades i The American Journal of Clinical Nutrition, är den första som jämfört resultat av olika typer av fullkorn, i detta fall vete och råg, hos personer med så kallat metabolt syndrom. Det innefattar olika riskfaktorer som högt blodtryck, förhöjda blodfetter, fetma eller bukfetma.
Undersökte effekter av lignantillskott
Fullkornsvete och -råg har olika kostfiberkvalitet och olika innehåll av bioaktiva ämnen. Råg är det spannmål som innehåller mest kostfibrer och bioaktiva ämnen. Till exempel är fullkornsråg rikt på lignaner som liknar hormonet österogen, så kallade fytoösterogener.
Lignaner har i olika studier visat sig ha skyddseffekter mot hormonberoende cancertyper, som bröstcancer och prostatacancer. Nyligen har flera studier också visat att halten av enterolakton och entradiol, de två molekyler som tarmfloran bildar från lignaner, är starkt kopplad till minskad risk att utveckla typ 2-diabetes.
− Därför ville vi utvärdera om tillskott av lignaner kunde förstärka effekten av fullkornsråg. Vi tillsatte mer lignaner till försökspersonernas rågdiet än vad någon studie gjort hittills och vi uppmätte de högsta halterna av enterolakton och enteradiol. Trots detta såg vi inga effekter på glukosomsättning och metabola riskfaktorer. Det ser vi som en indikation på att effekten av fytoöstrogener inte har de positiva effekter man trott, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers.
Kolesterolsänkning beroende av tarmfloran
Forskarna kunde istället visa att man kan sänka kolesterolhalten med rågfibrer. Det har de även kunnat bekräfta i nyligen genomförda, men ännu opublicerade, studier. För första gången såg de att kolesterolsänkningen var beroende på vilka mikroorganismer försökspersonerna hade i tarmen från början av studien. Det ger en möjlig mekanistisk länk mellan kostfiberrika livsmedel, tarmflora och lipidomsättningen.
− Fler studier krävs för att undersöka varför det är så. Men vi visade i alla fall att det bara var en av tre enterotyper, de uppsättningar av mikroorganismer som finns i tarmen, som var kopplad till kolesterolsänkningen. Det kan bero på att den enterotypen i högre utsträckning bildar kortkedjiga fettsyror, jämfört med de andra två. Det finns läkemedelsstudier där tarmfloran visat sig påverka effekten av lipidsänkande läkemedel. Men tarmflorans roll vid kolesterolomsättning är ganska ny kunskap och det behövs fler studier för att få tydliga resultat, säger Rikard Landberg.
Den uppmätta kolesterolsänkningen försvann dock hos personerna i studien efter fyra till åtta veckor.
− Det har vi sett i andra studier också. Det kan dels bero på att försökspersonerna har blivit trötta på att äta interventionskosten och fuskar lite, och att effekten därmed avtar. Dels kan det bero på att man av någon anledning får en adaptionseffekt, säger Rikard Landberg.
Effekt av enterotyp-anpassad kost undersöks
Planerade studier fokuserar nu på att screena fram individer med olika enterotyper och att utvärdera effekterna av fermenterbara fibrer jämfört med icke fermenterbara fibrer på metabola riskfaktorer hos de olika enterotyperna. Genom den jämförelsen hoppas forskarna bekräfta fynden från den nyligen publicerade studien. De vill också få en skattning av hur mycket större preventionspotential en kost anpassad för tarmfloran har jämfört med kost som inte är det.
Mer om studien
- Läs den vetenskapliga artikeln i The American Journal of Clinical Nutrition: Effects on whole-grain wheat, rye, and lignan suplementation on cardiometabolic risk factors in men with metabolic syndrome: a randomized crossover trial
- Studien är ett samarbete mellan forskare på avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers, Cancerinstitutet i Köpenhamn, Danmark, Uppsala universitet och Århus Universitet, Danmark.
- 40 män med riskprofil för metabolt syndrom tilldelades slumpmässigt fullkornsråg- eller fullkorsvete-dieter i en 8-veckors så kallad crossover-studie, där alla försökspersonerna fick båda behandlingarna men i omvänd ordning.
- Rågdieten kompletterades med tillskott av lignaner vid veckorna 4–8.
Kontakt
- Professor, Livsmedelsvetenskap, Life Sciences