Projekt om hållbara och näringsriktiga skolmåltider beviljas medel

Syftet med projektet är att ge skolor och offentliga måltidsverksamheter bättre verktyg för att kunna servera hållbara måltider som samtidigt täcker barns och ungas näringsbehov. Genom att vidareutveckla ett digitalt verktyg ska verksamheterna kunna beräkna hur mycket järn, zink och kalcium kroppen kan ta upp från olika livsmedel och måltider. 

Bakgrund och initiativ

— Vi uppmanas idag att övergå till en mer växtbaserad kost framför allt av klimatskäl. Det kan leda till en ökad risk för brist på vissa mikronäringsämnen såsom mineraler. Kött, fisk och mejeriprodukter innehåller mineraler i former som kroppen lätt kan ta upp och använda. När vi inte äter dessa livsmedel riskerar vi att överskatta hur väl kosten täcker våra behov. Det räcker inte att veta innehållet av mineraler i födan. Man måste veta hur stor andel som kan tas upp i kroppen. Vi har startat ett forskningsprojekt för att kombinera algoritmer som uppskattar järn, zink och kalciumupptag från kosten och vill kunna använda dessa för att förbättra näringsvärdet i skolmåltider. Det är viktigt för både flickor och pojkar, men allra viktigast för tonårsflickor eftersom de utgör en riskgrupp för mineralbrist, särskilt järn på grund av menstruationsförluster och då det är övervägande flickor som övergått till en växtbaserad kost, säger Ann-Sofie Sandberg.

— Projektet knyter dessutom an till över 30 års forskning om biotillgänglighet av mineraler i vår grupp på Chalmers, kommenterar hon vidare.

Projektets genomförande

Projektet kommer att pågå under perioden april 2026 till september 2028 och i ett första steg vara tillgängligt för utvalda skolor och offentliga måltidsverksamheter i Västra Götaland. Dessa får möjlighet att testa verktyget i praktiken, bygga kunskap och utveckla nya arbetssätt kring planering av hållbara och näringsrika måltider. 

I nästa steg är ambitionen att verktyget ska integreras i det befintliga systemet, vilket gör det möjligt för fler kommuner att ta del av funktionerna. 

Även livsmedelsföretag kommer att kunna dra nytta av projektet genom tillgång till förbättrade närings- och hållbarhetsberäkningar samt laboratorieanalyser. Med hjälp av digitala verktyg och analysmetoder kan företag utveckla produkter med högre näringsvärde.

Betydelse för framtiden

— Det är viktigt för att utveckla och säkerställa tillgång till hållbara och näringsriktiga skolmåltider och livsmedel i Västra Götaland, och att på så sätt minska risken för näringsbrist bland skolelever. Vi förväntar oss alltså en förbättrad folkhälsa för regionens invånare.

Det innebär också ett nytt arbetssätt och att bygga upp infrastruktur för skolmåltidssektorn i VGR som tar hänsyn både till näringskvalitet och hållbarhet, säger Inger-Cecilia Mayer Labba.