Fyra veckors behandling med vegetarisk kost har gett positiva effekter hos patienter med kranskärlsjukdomar. Det visar en studie från Universitetssjukhuset Örebro i samarbete med bland annat Chalmers.
Studien, som nyligen publicerades i Journal of American Heart Association, är en så kallad cross-over studie och innefattade 31 patienter som tidigare drabbats av hjärtinfarkt. Under tre månader ordinerades deltagarna antingen lakto-ovo-vegetarisk kost, det vill säga vegetarisk kost som även innehåller ägg och mejeriprodukter, eller en kost rik på kött. Därefter övergick alla deltagare till sin vanliga kost i fyra veckor, följt av fyra veckor med det kostupplägg man inte provat tidigare.
Lägre nivå LDL-kolesterol minskar risk för ny hjärtinfarkt
Efter fyra veckors intag av vegetarisk kost visade deltagarna lägre nivåer av oxiderat LDL-kolesterol, jämfört med deltagarna som ätit kost rik på kött.
− Det oxiderade LDL-kolesterolet påverkar utveckling av blodproppar i kranskärlen i hjärtat. Lägre nivåer av detta minskar risken för deltagarna att återinsjukna i en ny hjärtinfarkt, säger Demir Djekic, forskare och läkare vid Universitetssjukhuset Örebro, som även är förstaförfattare till studien.
Deltagarna visade även en minskning i total mängd kolesterol i blodet och minskade även något i vikt.
− Idag vet vi väldigt lite om hur man på bästa sätt kan använda kost för att förebygga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar hos individer som redan har haft en hjärtinfarkt. Effekterna i studien var förvånansvärt tydliga och effekten av kosten var god. Detta trots att vi inte bad dem äta särskilt mycket vegetarisk mat och dessutom åt de färdigmat som är ganska processad, säger Rikard Landberg.
Chalmers ansvariga för kostdesign och dataanalys
Alla deltagare i studien fick specialdesignad kost som levererades som färdigrätter, anpassade efter individuellt kaloribehov. Före och efter varje fyraveckorsperiod av anpassad kost tog man blod- och avföringsprover från deltagarna för analys av riskmarkörer för kranskärlssjukdom, ett brett spektrum av molekyler i blodet och bakteriefloran i tarmen. Kosten designades av forskare på avdelningen för livsmedelsvetenskap vid Chalmers, där man också ansvarade för dataanalysen av blodproverna.
− Detta är ett exempel på när interdisciplinär forskning är som bäst, då vi kombinerar specifika spetskompetenser inom näringslära, mikrobiologi, data-analys och medicin för att undersöka ett gemensamt problem. Det var oerhört stimulerande och mycket berikande. Vi har alla lärt oss väldigt mycket, säger Rikard Landberg.
Livsstil viktig del i behandling efter hjärtinfarkt
Demir Djekic instämmer och menar att studien visar på att livvstil är en mycket viktig del i behandlingen efter hjärtinfarkt, även om deltagarantalet i studien är relativt litet.
− Att lägga om kosten hos den här patientgruppen är något vi bör satsa mer på. Det gäller att hitta metoder och de rätta verktygen som kan hjälpa oss att förbättra livsstilen, säger Demir Djekic.
Tarmflora påverkar effekt av vegetarisk kost
Studien visade också att uppsättningen av bakterier i deltagarnas tarmflora påverkade effekten av den vegetariska kosten på de undersökta riskfaktorerna.
− Detta är utifrån vårt perspektiv kanske det mest intressanta fyndet och öppnar för nya spännande möjligheter för att optimera kosten för individen, så att rätt individ får rätt mat för optimal effekt, säger Rikard Landberg.
Läs hela studien i Journal of American Heart Association: Effects of a Vegetarian Diet on Cardiometabolic Risk Factors, Gut Microbiota, and Plasma Metabolome in Subjects With Ischemic Heart Disease: A Randomized, Crossover Study
Kontakt
- Professor, Livsmedelsvetenskap, Life Sciences