Byte av enstaka livsmedel räcker inte för långsiktig kontroll av blodsocker

Bild 1 av 1
Slices of breadin a bread basket
Spelar ett byte av bröd någon roll för långsiktig kontroll av blodsocker? Inte enligt studien CarbHealth, som inte kunde påvisa någon tydlig skillnad hos de deltagare som åt ett specialdesignat havrebröd och de som inte gjorde det. Foto: Arthur A/Unsplash

I en ny internationell studie har forskarna visat att de inte ser någon förbättring i långsiktig kontroll av blodsocker när personer med förhöjd risk för typ 2-diabetes ersätter vanligt bröd med ett specialutvecklat havrebröd berikat med betaglukan.
Forskningen är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Universitetet i Bergen, Norge, Nofima AS, Paderborns universitet och universitetet i Leipzig i Tyskland. 

Den 16 veckor långa studien CarbHealth omfattade nästan 200 deltagare från Tyskland, Norge och Sverige.

Deltagarna ombads att ersätta sitt vanliga bröd med studiens bröd, antingen bröd berikat med betaglukan eller ett kontrollbröd av fullkorn. Deltagarna skulle äta tre skivor om dagen, minst sex dagar i veckan, för att efterlikna verkliga förhållanden.

Inte tillräckligt att byta ut enstaka livsmedel

Trots att tidigare kontrollerade kliniska studier visat att betaglukaner, som är en sorts fiber, i havre kan sänka blodsocker och kolesterolnivåer, såg man i denna storskaliga effektivitetsstudie* inga tydliga förbättringar i viktiga metabola markörer såsom HbA1c, fasteglukos, insulin eller blodfetter.

− Vi tog fram ett fiberrikt havrebröd berikat med betaglukan specifikt för den här studien för att undersöka om ett enkelt kostbyte kunde ge mätbara hälsoeffekter i vardagen. Men våra resultat tyder på att det inte räcker att byta ut enstaka livsmedel – även om det har kortsiktig effekt – för att förbättra den långsiktiga kontrollen av blodsocker, säger forskningsledaren Dr. Therese Hjorth på Chalmers tekniska högskola.

Resultaten står i kontrast till tidigare modellstudier där bröd med betaglukan getts under ideala, kontrollerande förhållanden, som ligger till grund för den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens EFSA:s godkända hälsopåståenden. Dessa studier visade att betaglukaner kan sänka både postprandialt blodsocker (blodsockernivå några timmar efter en måltid) och kolesterolnivåer. 

CarbHealth-studien belyser skillnaden mellan kontrollerad forskning och verkligt kostbeteende.

"Bredare förändringar krävs för meningsfulla hälsoeffekter"

− Vår studie understryker vikten av ett helhetstänk när det gäller kost, snarare än att förlita sig på att byta enstaka livsmedel, säger medförfattaren Jutta Dierkes, professor vid Universitetet i Bergen.

− Även om havrebrödet uppfyllde EFSA:s krav för betaglukaninnehåll, verkar de flexibla och verkliga konsumtionsmönstren ha försvagat dess potentiella effekt.

Professor Anette Buyken från Paderborns universitet förklarar vidare:

− Funktionella livsmedel, såsom bröd berikat med betaglukan, kan hjälpa personer att äta hälsosamt, men bredare kostförändringar och miljöer som främjer hälsosamma val krävs för att uppnå meningsfulla hälsoeffekter, säger hon. 

Om studien

*I en effektivitetsstudie föreskrivs en komponent, i detta fall havrebröd, som en del av det vanliga livet och man gör ingen övrig kontroll/intervention. Man utvärderar den totala effekten, det vill säga inkluderar dem som också uppenbart inte följt interventionen, då frågan är hur stor effekten blir under vanliga levnadsbetingelser.

**En studie där deltagarna får en specifik komponent under ideala förhållanden och man inte räknar med individer som inte följt interventionen för att verkligen kunna etablera orsak-effektsamband.

Kontakt

Thérése Hjorth
  • Gästforskare, Livsmedelsvetenskap, Life Sciences