Unik forskningsinriktning beviljas stort, nytt anslag

​Maxgränsen var 5 miljoner, sen anslogs drygt 7,1 miljoner. Projektet ”Digitalisering av korrosionsprediktering – Effektivare och flexiblare avfalls- och biokraftvärme”, får nu stort stöd av Energimyndighetens program Biokraft. Forskningen, som är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska Högskolan, backas också upp av ett starkt industrikonsortium.


​Torbjörn Johnsson, projektledare på institutionens för kemi och kemiteknik på Chalmers! Vad innebär det här anslaget?

Att vi här på Chalmers, kan fortsätta utveckla modellering/prediktering av korrosion i komplexa miljöer. Detta är en unik forskningsinriktning där vi med hjälp av grundläggande forskning tar tillvara på korrosionsmekanismer. Genom modellering, omsätter vi detta till korrosionsprediktering i tuffa komplexa miljöer.

Vad planerar ni att göra i projektet?

Det övergripande målet med projektet är att öka effektiviteten och flexibiliteten/förutsägbarheten för värme- och kraftproduktion från biomassa/avfall. Metoden vi kommer att använda är att utveckla digitala verktyg för att kunna förutsäga korrosionshastigheten för viktiga komponenter. Projektet är forskningssamarbete med Kungliga tekniska högskolan, docent Henrik Larsson.

Enligt energimyndighetens utlysning ska projektet stärka Biokraftens roll och konkurrenskraft i den hållbara omställningen av energisystemet. Kan du förklara hur ni möter upp det målet?

Korrosion är en av de stora utmaningarna för biokraften. Ett lyckat projekt skulle förbättra effektiviteten/ekonomin och därigenom öka användandet av biomassa/avfall som energiråvara istället för tex kol, vilket är det dominerande bränslet om man tittar globalt. Detta skulle stärka Biokraftens roll och konkurrenskraft i omställningen av energisystemet då biomassa/avfall är en resurs som är koldioxidneutral/delvis koldioxidneutral och har en stor potential att spela en viktig roll i omvandlingen till ett helt förnybart energisystem.

Projektet stödjs också av industrin som går in med motsvarande summa. Nu, när många tvingas strama åt, kan det ses som extra anmärkningsvärt. Hur går dina tankar om det?

Vi har tack vare vårt kompetenscentrum HTC goda relationer med flertalet företag som är väldigt intresserade av denna typ av frågeställning. Då korrosionsangreppet i dessa kraftvärmeverk är väldigt komplext och svårt att prediktera är industrin mycket motiverad att jobba tillsammans med oss forskare för att försöka lösa denna utmaning. En av de viktigare komponenterna i dessa verk är överhettartuber, vilket det finns kilometervis av. Det är inte ovanligt att ett byte som orsakas av korrosion, och då bara på en delmängd av dessa tuber, kostar 10 – 20 miljoner. Kan vi med bättre prediktering förlänga livslängden eller undvika kostsamma (oplanerade) stopp finns det stora resurser att spara för företagen.

Mer om projektet ”Digitalisering av korrosionsprediktering – Effektivare och flexiblare avfalls- och biokraftvärme”

På Chalmers kommer Torbjörn tillsammans med kollegor, som forskarna Sedigheh Bigdeli och Loli Paz samt doktoranden Amanda Persdotter, jobba med implementering av modelleringen samt karakterisering av hur korrosionen ser ut ur ett modelleringsperspektiv. Henrik Larsson som är expert på modellering utvecklar en, ur korrosionsperspektiv, unik typ av modellering. Det akademiska samarbetet inom projektet kompletteras av ett mycket starkt industrikonsortium som inkluderar hela värdekedjan, det vill säga Öresundskraft AB, Vattenfall AB, Thermo-Calc Software AB, MEC – BioHeat & Power, Kanthal AB, E.ON Sverige AB, B&W Völund och Sandvik Materials Technology.

Mer om Torbjörn Jonsson

Torbjörn Jonsson är projektledare och arbetar som specialist på avdelningen Energi & Material, på enheten Organisk miljökemi 1. Hans forskning är inriktad mot att bättre förstå och förhindra högtemperaturkorrosion. Han arbetar inom Kompetenscentrum i högtemperaturkorrosion (HTC), projektet som nu har fått anslag knyter an till HTC.

Mer om Kompetenscentrum i högtemperaturkorrosion (HTC) på Chalmers.se

För mer information, kontakta:

Torbjörn Jonsson
  • Senior forskare, Energi och material, Kemi och kemiteknik

Skribent

Jenny Holmstrand