Renar koldioxid och gör biobränsle av plast

​Forskarporträtt 7 oktober 2021.

”Action”, engagemang, öppen för att tänka stort, rationellt och se de breda perspektiven. Efter några minuters samtal med Pavleta Knutsson, forskare på kemi och kemiteknik, dyker de här orden naturligt upp i mitt huvud. Den här intervjun startar också i en sådan stor tanke – Pavletas intresse för kolonisering av rymden. ​

​– Kolonisering av rymden är inte alls min forskning, men jag har varit intresserad av frågan och satt mig in i den sen gymnasiet. Det finns en liten koppling också - mineralet ilmenit som jag ägnar mycket av min forskning åt. Det finns på de flesta planeter som Mars och även på Månen. När man tillsätter det i reaktorer kan man transportera syre från en plats till en annan.

Ilmenit skulle alltså kunna användas för att skapa syre som i ett avgränsat utrymme där människor kan leva på en planet, och få en viktig roll i det man kallar terraforming. Tyvärr finns det mycket som tyder på att vi kommer behöva de här nya livsmiljöerna och flytta ut i rymden på sikt, menar Pavleta.

– Vi är på god väg att förstöra jorden och jag tror inte att vi människor kommer ändra vårt levnadssätt i tillräckligt hög grad och så snabbt som behövs, vara villiga att avstå allt vi vant oss vid eller sluta att generera fler och fler individer, som är stora grundproblem för vår framtida existens.

Forskar på ​nya material och processer i förbränningsreaktorer och förgasning av plaster

Som forskare är Pavleta inriktad på att skapa material och processer som kan rena, fånga in och lagra koldioxiden vi förbränner och släpper ut i våra energisystem och transporter. Hon arbetar bland annat med att utveckla användningen av ileminit i förbränningsreaktorer. När mineralet tillsätts blir systemet blir mer komplett och därmed mer effektivt. Koldioxiden blir renare, den kan separeras från kväve vilket gör lagring och transporter av den betydligt bättre. Det finns industrier som har börjat använda ileminit i de här processerna och forskningen görs i samarbete med ett flertal bolag.

Pavleta drivs också av att hitta symbioser mellan olika processer. Hon tar ileminiten som exempel, och förklarar samtidigt med ett skratt att den rör sig mycket i hennes huvud just nu.

– Hittills har ileminit använts till pigmentproduktion. Då tar man ut titandelen i mineralet och slänger järndelen. Nu behöver vi järndelen men inte titan i vår process. Det vore intressant om man kunde få ihop de här olika behoven till en och samma process, att det kan bli som ett slags andningskropp, där vi använder och tar vara på alla delar fast för olika funktioner.

Ett annat spår som är aktuellt i forskningen hon arbetar med är förgasning av polymerer.

– Tidigare har vi arbetat med att omvandla biomassa till naturgas men nu jobbar vi med ett nytt koncept som baseras på den teknologin. Vi undersöker hur man skulle kunna använda plasten som finns överallt, omvandla den till en syntesgas av kolmonoxid och vätgas, och sen använda den gasen för att skapa ny plast. På det sättet får vi en helt cirkulär process där ingen plast släpps ut.

Sveriges hållbarhetsprofil lockade – kärleken fick henne att stanna

Engagemanget både som forskare och människa i hållbar utveckling lockade henne till Sverige som då var en stor föregångare internationellt på området. När hon sen mötte kärleken här på Chalmers, blev hon kvar och har nu arbetat på Chalmers och bott i Sverige i tjugo år. Utöver forskning och utbildning, ägnar hon sig åt att få fler barn och unga intresserade av teknik och kemi och har bidragit till skoltävlingen Teknikåttan flera år.

Innan vi skiljs åt berättar Pavleta om något mer hon funderat på. Vi kommer överens om att det får bli ett medskick eller som en lapp i en digital, virtuell förslagslåda.

– Tänk om vi kunde låta hela Kemihuset och även andra delar av Chalmers genomsyras fysiskt av alla spännande tekniska innovationer som vi utvecklar. Det tror jag skulle kunna ge en annan känsla av ”wow” och öka inspirationen hos både studenter och personal.

Kontakt

Pavleta Knutsson
  • Docent, Energi och material, Kemi och kemiteknik

Skribent

Jenny Holmstrand