Den som befinner sig i Göteborg och vill veta mer om Nobelprisen i kemi, ekonomi och fredpriset, har mycket goda förutsättningar att få sin nyfikenhet stillad. Fem av årets nobelpristagare och en av 2020 års mottagare av ekonomipriset kommer till Chalmers, Göteborgs universitet och Handelshögskolan, för att hålla öppna föreläsningar för forskare, studenter och andra intresserade.
Obs! Nobelföreläsningen som återstår är med Morten Meldal hålls den 24 januari 2023
Anmälan till föresläsning med Morten Meldal
Nobelföreläsningar i december 2022 (några inställda på grund av sjukdom och problem med transporter).
Kemi: K Barry Sharpless och Carolyn Bertozzi
Fred: representant från organisationen Memorial
Fred: representant från organisationen Center for Civil Liberties
Ekonomi: Paul Milgrom
Kemipristagarnas klick gör stegen mot nya upptäckter enklare
2022 års Nobelpris handlar om klickkemi, en metod som går ut på att bygga eller sätta ihop olika molekyler och används på många kemilaboratorier. Det delas av Barry Sharpless från USA, Morten Meldal från Danmark och Carolyn Bertozzi från USA. Samtliga har tackat ja till att besöka Chalmers.
Begreppet klickkemi myntades omkring år 2000 av Barry Sharpless, som nu tilldelas sitt andra Nobelpris i kemi. Det är en enkel och tillförlitlig form av kemi, där reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter. Strax efter och oberoende av varandra presenterade Barry Sharpless och Morten Meldal det som kallas klickkemins kronjuvel: den kopparkatalyserade azid-alkyn cykloadditionen. Det är en elegant och effektiv kemisk reaktion som har fått stor spridning och numera används bland annat för att utveckla läkemedel, kartlägga DNA och skapa mer ändamålsenliga material.
Carolyn Bertozzi, tog klickkemi till en ny nivå. Hon tog fram ett sätt som gjorde att metoden kunde utföras utan kopparkatalysatorn och därmed användas i levande organismer. Hennes metod nyttjas numera globalt för att utforska celler och synliggöra biologiska processer. Med hjälp av dem har forskare också utvecklat mer träffsäkra cancerläkemedel, som nu testas i kliniska prövningar.
Förenklar arbetet i laboratorier och snabbar på processer
För Nina Kann, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, har klickkemi varit ett viktigt arbetsverktyg i över femton år. Metoden har varit med länge i spekulationerna runt Nobelpriset och Nina Kanns glädje över att det nu blev som många hade hoppats är både påtaglig och smittande. Att den nu Nobelprisade metoden bidrar till att ta forskningen framåt och därmed har en större påverkan i våra liv än de flesta kan ana, framstår tydligt när man hör henne berätta.
– Klickkemin har betytt väldigt mycket för oss kemister. Metoden förenklar arbetet i laboratorier och innebär att vi kan snabba på processer. För vissa reaktioner som är viktiga inom forskningen går det idag till och med att beställa färdigt startmaterial anpassat för att användas i klickreaktioner, berättar Nina Kann.
I sin forskning använder Nina Kann klickkemin för att utveckla biosensorer som kan upptäcka olika sjukdomar.
Biokemin är ett stort användningsområde för Nobelmetoden men på Chalmers används den även för utveckling av funktionella material med nya egenskaper. Ett exempel är forskning på material i ett solenergisystem som kan fånga in solenergi, lagra den i upp till arton år för att sen omvandla den till värme och el vid behov. Även inom forskningen runt materialet grafen har klickkemin en viktig betydelse.
Morten Grøtli, professor på institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet har följt klickkemin sedan starten. Han var postdoktor i Morten Meldals forskargrupp när han presenterade sina resultat i början av 2000-talet.
– Morten Meldal var och är en otroligt duktig kemist, han tänkte otraditionellt och var en riktig idéspruta, en verklig uppfinnare, säger Morten Grøtli, som är noga med att påpeka att han inte var en del av just den Nobelprisade forskningen.
Idag använder Morten Grøtli klickkemin för att bland annat ta fram bioaktiva molekyler, som kan hjälpa oss att kunna se in i en cell och ta reda på vad som händer i den. I sin forskning samarbetar han ofta med kollegor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.
– Förenklat kan man säga att jag är för det mesta den som snickrar ihop molekylerna till exempel med klickkemi och mina kollegor karaktäriserar substanserna, säger Morten Grøtli.
Nina Kann och Morten Grøtli tror att den starka medtech-industrin som finns i Göteborg och dess nära samarbetet med akademin, kan ha haft en betydelse för att samtliga nobelpristagare i kemi 2022 kommer till staden och Chalmers.
Dubbla fredspristagare som arbetar för mänskliga rättigheter
Nobels fredspris 2022 tilldelas människorättsorganisationen Memorial tillsammans med den belarusiske människorättsadvokaten Ales Bialiatski och ukrainska Center for Civil Liberties.
Vikten av att dokumentera brott mot mänskligheten och aldrig glömma offren
Människorättsorganisationen Memorial arbetar enligt principen att det är viktigt att minnas brott mot mänskligheten för att förhindra nya övergrepp. Bland annat verkar organisationen för att offren för den sovjetiska regimens förtryck aldrig ska glömmas.
Memorial grundades 1987 av bland andra Nobels fredspristagare Andrej Sacharov och människorättsförespråkaren Svetlana Gannushkina. Förutom att dokumentera offer för Stalins terror har organisationen också sammanställt information om förtryck i dagens Ryssland. Organisationen bekämpar militarism och främjar mänskliga rättigheter. Memorial var den mest auktoritativa informationskällan om politiska fångar i ryska interneringsanläggningar.
Nyligen beslagtogs och stängdes Memorials huvudkontor i Moskva. Memorial tilldelades Nobels fredspris tillsammans med den belarusiske människorättsadvokaten Ales Bialiatski och ukrainska Center for civil liberties.
Främjar mänskliga rättigheter och demokrati i Ukraina
Centre for Civil Liberties grundades i Kiev 2007 med syftet att främja mänskliga rättigheter och demokrati i Ukraina. En av deras viktigaste frågor är att verka för att Ukraina går med i Internationella brottmålsdomstolen. Den 15 december föreläser representanter för organisationen i Göteborg.
I samband med Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 och dess stöd till utbrytning av regionerna Donetsk och Luhansk från Ukraina, började centret dokumentera fall av olagliga frihetsberövanden och andra övergrepp mot civilbefolkningen i dessa områden. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har centret fokuserat på att ställa samman de krigsförbrytelser mot civilbefolkningen som begås av ryska soldater. Centret har också dokumenterat den tvångsförflyttning som skett av civila från ukrainskt territorium till Ryssland.
Center for Civil Liberties tilldelades Nobels fredspris tillsammans med den belarusiske människorättsadvokaten Ales Bialiatski och den ryska organisationen för mänskliga rättigheter, Memorial.
Ekonomipris för forskning om auktionernas betydelse
År 2020 tilldelades nationalekonomen Paul Milgrom ekonomipriset till Alfred Nobels minne för sin forskning om auktioner, något som har stor betydelse exempelvis när en stat ska sälja rätten att bygga mobilnätverk. Paul Milgrom, professor vid Stanford University, USA, tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med kollegan Robert Wilson. De har båda studerat auktionsteori, alltså vilka konsekvenserna blir av olika regler för budgivning och slutpris.
Johan Stennek, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, anser att forskningen har gett stor samhällelig nytta:
– Den har fått betydelse för hur staten går tillväga när den säljer vissa tillgångar, som vid 5G-auktioner i Sverige, men också hur staten köper sådant som renhållning eller skötsel av vägar. Det vill säga, hur man ska organisera statlig upphandling och försäljning för att få ut bästa möjliga tjänster för så lite skattepengar som möjligt.
Text: Jenny Holmstrand, Chalmers i samarbete med Göteborgs Universitet