Kan 3D-printad mat hjälpa mot åldersrelaterad undernäring?

Bild 1 av 1
3D-printer
​3D-printer som skriver ut en "broccoli".

​Åldersrelaterad undernäring är ett allvarligt problem som framför allt beror på ett för lågt matintag. Efter att vi uppnått en ålder på 70 år så kommer dessutom över 40 procent av befolkningen drabbas av någon typ av sväljproblematik. Forskning visar att en kost med anpassad textur och smak underlättar sväljandet, och att 3D-printad mat kan göra måltider mer aptitliga, allt detta med hjälp av materialteknik.

​Ett lågt matintag kan ha fler orsaker än dysfagi, den medicinska termen för sväljproblem, men det är ett mycket vanligt problem hos äldre. Det riskerar att leda till åldersrelaterad undernäring som gör oss bräckligare och skörare vilket kan leda till ett onödigt begränsat liv. Det orsakar inte bara lidande för den enskilda individen utan innebär också stora kostnader för samhället. Enbart i Sverige uppskattas vårdkostnaden kopplad till åldersrelaterad undernäring ligga på 9 miljarder kronor årligen.

Mats Stading forskar på hur materialvetenskap kan användas för att ta fram mat som är lätt att tugga och svälja, men ändå liknar vanlig mat så mycket som möjligt. Det handlar i grunden om att ta fram en trögflytande, så kallad, viskoelastisk pasta med olika konsistenser och smaker som ska kunna anpassas utifrån olika personers behov. 3D-printad mat framställs sedan genom att pastan ”spritsas” ut i former som liknar vanlig mat, och sedan bakas till en fast, men lätt tuggbar konsistens.

– Forskningsresultaten visar tydligt att mat kan anpassas till olika konsistenser så att den blir lättare att både tugga och svälja säkert, och som dessutom är god. Kombinerar man detta med 3D-printing så kan vi få fram spännande måltider som till mångt och mycket liknar vanlig mat, säger Mats Stading, adjungerad professor vid Chalmers.

3D-printern kan komma att ses som en vanlig köksmaskin

Tanken är att man ska kunna servera 3D-printad mat både på vårdhem och i hemmiljö. Tekniken finns och fungerar, vilket har bevisats, men det finns ett antal åtgärder som krävs för att det ska kunna fungera rent praktiskt i sådana miljöer. En viktig del är att matproducenter är med och tar fram produkter i större skala.

– I framtiden kommer 3D-printad mat förmodligen vara ett vanligt inslag, men till en början kan det komma att krävas extra support om något går fel. 3D-printerns hastighet och detaljrikedomen är fortfarande något begränsad, men teknikutveckling går fort fram på det här området, säger Astrid Ahlinder, forskare vid RISE.

2 personer tittar på 3d printer
Intresset för forskningen är stort i Japan, som har den äldsta befolkningen i världen. Här får Japans ambassadör en demonstration av hur det går till att 3D-printa mat.
Fotograf: Marcus Folino

Forskningen är viktig eftersom många länder får en allt högre andel äldre i sin befolkning. I Sverige är idag 20 procent över 65 år och i Japan ligger motsvarande siffra på hela 30 procent. Mats Stading har också samarbetat med bland annat japanska forskare när det gäller 3D-printad mat.

– Det finns ett stort intresse i båda länderna så det har varit ett naturligt samarbete. Sen har vi också haft möjligheten att kombinera forskningen om 3D-printad mat med andra studier där man granskar motion och social samvaro. Det är viktigt att se till en helhet och inte bara enskilda delar, säger Mats.

Se inslag från TV4 Nyhetsmorgon

Mats Stading och Astrid Ahlinder besökte TV4 Nyhetsmorgon och printade bland annat en lussebulle.

(Öppnas i ny flik)

Skribent

Marcus Folino